Kor för självhushållning av mjölk?

[Praefatio]

Är det ekonomiskt försvarbart att hålla kor för självhushållning av mjölk? Min vän och jag, båda mycket intresserade av självhushållning men jag med något mer kunskap, diskuterade detta. Hon skulle gärna ha två kor på sin gård för att kunna ta sin egen mjölk. Jag hävdar att det är orealistiskt med tanke på hur mycket (pengar) en ko äter jämfört med hur mycket mjölk man faktiskt behöver. I en standardfamilj med två vuxna och två-fyra barn går det ju åt max fyra liter mjölk om dagen om man konsumerar väldigt mycket. Lite kan man förstås göra andra mejeriprodukter på, men det blir fortfarande oerhört dyrt. Jag vet inte hur mycket ensilage en ko äter på en dag, men en häst äter ju i alla fall 12-15 kilo.

Går det ens att ha två kor, eller vill de vara ännu fler för att må bra? Man kan visserligen utöka värdet genom att ta kalv på korna varje år för slakt, men går det att lösa utan att ha en tjur på gården? Hur mycket mjölkar en lantrasko och krävs det att kon alltid har kalv för att den ska mjölka året runt?

Jag kan som ni hör ingenting om att hålla kor, har alltid tänkt att det är oekonomiskt att göra det för mjölkens skull och då försvinner tjusningen lite med det. Till skillnad från min vän är jag intet så intresserad av att ha dyra djur gåendes i en hage, där det kunde ha gått får eller hästar, bara för bonderomantikens skull.

[Frances]

Tja, folk har ju fullständigt oekonomiska ridhästar i sina hagar och betalar glatt för dom.

Jag har räknat ett litet överslag på min fjällnära ko och jag tjänar 2500 kr i månaden på att mjölka min ko.

Då är visserligen 4 av 5 i familjen laktosintoleranta, så den summan är räknad på laktosfria produkter. Och jag har inte räknat med förtjänsten av att även min mamma och styvfar hålls med mjölk samtidigt.

Men det är ju mer än "några liter mjölk" Det är ju smör, grädde, fil, ostar, ostkakor mm Hela kittet.

Nog lönar det sig ekonomiskt. Men man ska hinna också. Det är oerhört mycket mer arbete än just bara mjölkningen. Det är ett helt företag kring alla kärl som går åt och man måste hålla god hygien och hålla reda på datum själv, man har ingen förpackning som det står på och som kastas sen.. Disk disk och åter disk.

Men det är så roligt!! Jättekul!

[Praefatio]

Ja, vill man ha kor hemma för att det är en stor hobby, så kan man såklart ha det oavsett vad det kostar. Precis som med hästar! Men nu pratade jag ju mer om kor som ekonomiska bruksdjur, inte hobbydjur

Hur många kor har du då, och hur mycket kostar de dig per månad på ett ungefär? Låter ju otroligt att tjäna så mycket pengar på att ha egna kor om man inte äter väldigt mycket mejeriprodukter, du menar inte att du sparar de pengarna? Dvs att du slipper utgifterna för mejeriprodukter ni skulle ha köpt i affären annars, men att du inte går plus på kontot? Eller säljer du mjölk också, och i så fall hur mycket? Du får verkligen ursäkta att jag låter misstänksam, jag menar inte att ifrågasätta dig utan undrar vänligen

Om jag tittar på utgifterna som jag och min sambo har på alla mejeriprodukter så blir det absolut max 700 kr/månad högt räknat. Det blir förstås mer när man är mer än dubbelt så många och laktosintoleranta (var själv känslig för laktos en period och fick äta laktosfritt så jag vet vad det kostar, hua!) men även om man skulle komma upp i 2500 kronor i mejeriproduktsinköp så måste ju detta täcka kostnaden för korna också.

Ja, att det tar tid kan jag verkligen tänka mig, speciellt om man dessutom ska förädla mjölken och göra ost, fil, smör osv!

[Jonas från Backfors]

Sånt här är ju alltid väldigt svårt att räkna på. Det beror mycket på om du har eget hö eller om du köper in hö. Om du kan göra mer mjölkmat och skippar annan mat på det viset. Om du kan slakta årskalvarna och då slippa köpa kött hela året. osv osv.

Våra fjällnära kor äter ungefär 10 kg hö / dag och då räknar vi med att de äter hö ca 260 dagar / år. Alltså gratis bete 3 månader. 260x10x1,5(kg pris för vårt hö) blir det 3900 kr / ko. Sen får man räkna in mineraler, salsten osv så man kommer nog upp i minst 5000 / ko om man har en liten fjällnära eller liknande. Sen är det förtås ev veterinärkostnader och semineringskostnader på det.

Men om du då tar en kalv / år som du kan antigen slakta(sparar köttinköp för 4000 kr) eller sälja(för 4000 kr) så har du alltså en kostnad på ca 1000(utan semnering och vet kostnader). Det blir alltså en kostnad på dryga hundringen / månad för mjölk, ost, fil osv å det är ganska bra! Använder man semin så får man nog räkna med minst 3000 kr till / ko och år. Använder man tjur så kan man faktiskt köpa en tjurkalv, låta den betäcka och sedan slakta den och sälja köttet till nära och kära, då skulle jag tro att man går plus minus noll på tjuren.

Men sen ska man ju som sagt orka med också, det är en annan fråga

[Frances]

Ja, jag har som sagt en fjällnära ko och eget hö. Tjur lånar jag gratis .

[Uddabudda]

Från att ha börjat med 2 st rödkullekor med kalvar, sakta ökat upp till 6 st kor då det fanns funderingar på att starta upp någon form av förädlingsverksamhet har vi nu sålt och slaktat av och är nu tillbaka på självhushållningsnivå med 2 st kor som nu går med sina kalvar och en tjur.

Håller med Frances på samtliga punkter, förutom att vi då kanske gör en något lägre vinst då vi annars köper "vanliga" mjölkprodukter i affären. Dock mjölkar vi inte året om, utan mest vid kalvning och insläpp på hösten innan sinläggning. Och tyvärr inte alls i år då jag jobbar på annan ort.

Men är det något man av ekonomiska skäl skulle råda någon att satsa på i självhushållningsväg, så är det väl en hushållsko!!!

[Grimla]

Men om du då tar en kalv / år som du kan antigen slakta(sparar köttinköp för 4000 kr) eller sälja(för 4000 kr)

Men då ska kalvens foderkostnad räknas också, liksom kostnad för slakt..
Ska Fjällnära slaktas som kalv blir det inte många kilon.

[Tokyoboy]

Sjalvklart kan du spara/tjana pengar pa att ha en egen ko i Sverige. Under tva enkla forutsattningar:

1. Du ager mark utan banklan eller har tillgang till mark att ta ho/foder fran, minst tva hektar.
2. Tiden du lagger pa arbetet med kon ar tid du anda inte skulle kunna lagt/velat lagga pa vanligt lonearbete.

[Tjalve]

Sjalvklart kan du spara/tjana pengar pa att ha en egen ko i Sverige. Under tva enkla forutsattningar:

1. Du ager mark utan banklan eller har tillgang till mark att ta ho/foder fran, minst tva hektar.
2. Tiden du lagger pa arbetet med kon ar tid du anda inte skulle kunna lagt/velat lagga pa vanligt lonearbete.

Det låter klokt. Visst måste man ha tillgång till bete för sina djur mer eller mindre gratis men vad gäller vintertfoder är det nog inte lika självklart. Även om man inte värderar sitt arbete behövs det maskiner som kostar pengar. Dessa kostnader blir lätt ganska höga om det ska slås ut på ett fåtal djur. Man köper en rundbale ensilage för ca 250 kr. Detta kan visa sig nog så billigt mot att köpa in hömaskiner och diesel kostnader. 
En överslagsberäkning på vinter kostnad under 200 dagar för ett stort ungdjur eller lågproducerande ko kan vara: ensilage 10-15 kr, kraftfoder 5-10 kr, halm ett par kronor utöver detta salt och  mineral för ett par kronor. Detta med köpefoder på allt och ingen kostnad för arbete, hus, el mm.

[Frances]

Jag tar iallafall hö till mina hästar och har iallafall hagar till mina hästar . Så kons maskin och markkostnad ser jag som marginellt.

[Uddabudda]

Nu var det fråga om 2 kor för självhushållning, de kan knappast fodras med rundbal. Svårt att tro att det inte skulle löna sig att ta eget hö jämfört med att köpa hö?

Det låter klokt. Visst måste man ha tillgång till bete för sina djur mer eller mindre gratis men vad gäller vintertfoder är det nog inte lika självklart. Även om man inte värderar sitt arbete behövs det maskiner som kostar pengar. Dessa kostnader blir lätt ganska höga om det ska slås ut på ett fåtal djur. Man köper en rundbale ensilage för ca 250 kr. Detta kan visa sig nog så billigt mot att köpa in hömaskiner och diesel kostnader. 
En överslagsberäkning på vinter kostnad under 200 dagar för ett stort ungdjur eller lågproducerande ko kan vara: ensilage 10-15 kr, kraftfoder 5-10 kr, halm ett par kronor utöver detta salt och  mineral för ett par kronor. Detta med köpefoder på allt och ingen kostnad för arbete, hus, el mm.

[Tjalve]

Nu var det fråga om 2 kor för självhushållning, de kan knappast fodras med rundbal. Svårt att tro att det inte skulle löna sig att ta eget hö jämfört med att köpa hö?

Det beror väl på hur maskinkostnaden ska räknas. Hur vill du värdera dessa?

[Ulric Eriksson]

För referens så består vår maskinpark av två traktorer, slåttermaskin, sidräfsa, löspress, två balvagnar samt diverse grepar och räfsor för sammanlagt 30000 kr.

Skriv av dessa på 5 år => 6000 kr/år
Räkna med 5% ränta => 1500 kr
Underhåll och förbrukningsmaterial 10% => 3000 kr

Summa 10500 kr

Vi tar ca 4 ton hö/år. Ett kilo hö kostar alltså 2 kr 62 öre att producera.

Merparten av maskinkostnaden utgörs av traktorerna som vi skulle behöva ha ändå. Räknar man bort dem hamnar höpriset strax under en krona.

Vår maskinpark är alltså gamla grejer. Om vi skulle köpa nytt till en så liten produktion skulle det bli fantastiskt dyrt hö.

[Frances]

Maskinerna har har kostat under 10 000 inkl MF135:an. Är man lite påpasslig hittar man bra gamla grejer här och där.

Man ska inte heller glömma bort transportkostnaden för att köpa hö, det egna har man redan hemma och slipper belasta miljön med att flytta runt på det.

Edit . Kom på att vi uppgraderade slåtterbalken mot en rotorslåtter ifjol , då blev det nog drygt 10 då .

[Jenny på Björkkulla]

Litet off subject men en stor poäng med att vara självförsörjande vad gäller just animaliska produkter är ju att man slipper uttnyttja komersiella produkter från djur som oftast inte har det så bra som jag vill att djur ska ha det.

[Jonas från Backfors]

Men då ska kalvens foderkostnad räknas också, liksom kostnad för slakt..
Ska Fjällnära slaktas som kalv blir det inte många kilon.

Beror på hur du räknar. Efter en betessäsong utan extrafoder ska du nog kunna få ut 70 kg kött iaf. Å om du då räknar med 70 kg x 70 kr/kg som du betalar i afär så blir det 4900 kr...

[Frances]

Beror på hur du räknar. Efter en betessäsong utan extrafoder ska du nog kunna få ut 70 kg kött iaf. Å om du då räknar med 70 kg x 70 kr/kg som du betalar i afär så blir det 4900 kr...

*skriver under*

[RaggarBonden]

Beror på hur du räknar. Efter en betessäsong utan extrafoder ska du nog kunna få ut 70 kg kött iaf. Å om du då räknar med 70 kg x 70 kr/kg som du betalar i afär så blir det 4900 kr...

70 kg kött låter väldigt mycket för en 6-månaders kalv av mjölkras, speciellt om vi pratar om fjälltyp.....
70 kg kött säljbart är ju oftast utan ben, och då ska ju 25% av slaktvikten bort, Sen är ju slaktutbytet på fjäll max 45%,

Detta ger att kalven måste väga minst 200 kg i levandevikt, vilket den inte kommer att göra.
( 200 kg x 0,45 = 90 kg   90 kg x 0,20 = 72 kg ) Den vikten har inte ens Aberdeen Angus normalt vid 9 månader.... Den väger då ca 140 kg.

Plus att de delarna kött man får ut av ett så litet djur blir pyttesmå och svåra att göra nått vettigt av...

Ska det bli något att äta får man nog realistigt räkna med att ha slaktdjuren i minst 18 månader och då matas med riktigt kraftfoder.

Raggarbonden

[Frances]

Min 8-månaders fjällnära vägde 80 kg slaktad, den andra var knappt 5 månader och vägde 50 slaktad. Och ja, så små bitar är otroligt smaskens i en självhushållarens kost 

All kött på en fjällnära kalv som druckit mjölk på ekologiskt bete är ju finare än file från fullstora krafftfoderdjur , så nu ska ni inte vara sånna!

[Jonas från Backfors]

70 kg kött låter väldigt mycket för en 6-månaders kalv av mjölkras, speciellt om vi pratar om fjälltyp.....
70 kg kött säljbart är ju oftast utan ben, och då ska ju 25% av slaktvikten bort, Sen är ju slaktutbytet på fjäll max 45%,

Detta ger att kalven måste väga minst 200 kg i levandevikt, vilket den inte kommer att göra.
( 200 kg x 0,45 = 90 kg   90 kg x 0,20 = 72 kg ) Den vikten har inte ens Aberdeen Angus normalt vid 9 månader.... Den väger då ca 140 kg.

Plus att de delarna kött man får ut av ett så litet djur blir pyttesmå och svåra att göra nått vettigt av...

Ska det bli något att äta får man nog realistigt räkna med att ha slaktdjuren i minst 18 månader och då matas med riktigt kraftfoder.

Raggarbonden

Jag skulle nog uppskatta att min tjurkalv som föddes i början på mars väger runt 100 kg just nu. Den har då enbart fått mjölk och betat gräs. Om jag sen har honom på bete augusti och halva september så kommer han nog upp i 120 kg kanske. Sen tar vi tillvara på allt ätbart. Soppa på benen osv så jag räknar med att vi säkert får ut 60-70 kg på en kalv som väger 120 kg. Men även om man räknar med 50 kg x 70 kr så blir ju det också nästan 4000 kr. Sen glömde jag bort att man ju faiskt får bidrag på 1000 kr / ko plus 800 / ras. Så har du två kor blir det 2800 kr i bidrag för utrotningshotade djur. Är du då medlem i föreningen för äldre svenks oskap så kostar det nästan ingenting i "extrakostnader". Sen får du ju också betesbidrag om du har egen betesmark.