Välkommen! För att skriva i forumet måste du logga in först. Har du inget konto går det bra att registrera ett eller logga in med Facebook här. Det kostar inget.  :)

Författare Ämne:  Slaktersättning  (läst 28045 gånger)

Grimla

  • Inlägg: 4057
  • 432Grimla på bilden.
    • Hälsingland
SV: Slaktersättning
« Svar #80 skrivet: 27 dec-11 kl 11:59 »
Mårten Gås lägg ner nu!
trots att du antagligen tycker det är kul
att många inte förstår att du är ett Txxxl :-*  >:D
« Senast ändrad: 27 dec-11 kl 21:50 av Grimla »
Islandshöns och Sk.Blommehöns (båda raserna med o utan hätta). 4 Fjällkor, Häst, Får, Katt ♥

Mårten gås

  • Inlägg: 533
    • Uppland
SV: Slaktersättning
« Svar #81 skrivet: 27 dec-11 kl 12:02 »
Ja, man kommer ju ingen vart med att dividera med er här i alla fall, så det är ingen ide.
Red´s Dead.
Jobba för enkel biljett till bastarda halvsyskon till Australien.
Deras fader och deras moder.

pernilla70

  • Inlägg: 621
    • Bohuslän
    • http://pernillaliljeros.spaces.live.com/
SV: Slaktersättning
« Svar #82 skrivet: 29 dec-11 kl 00:30 »
Skicka på slakt med återtag så kan du ju göra vad du vill med lammen istället. så kommer vi göra.
Bor på en gård med sambo och 2 killar. Vi har 3 hästar, Texelfår, 2 labradorer, 6 katter, skånegäss, Kalkoner Pekingankor och en drös med höns.

 

Tord_Lj

  • Gäst
SV: Slaktersättning
« Svar #83 skrivet: 29 dec-11 kl 08:49 »
Går inte slakterierna på om ledytan är vit för att bedöma lamm / får?

Tacitus

  • Inlägg: 726
    • Ångermanland
SV: Slaktersättning
« Svar #84 skrivet: 31 dec-11 kl 12:28 »
Avräkningspriserna fortsätter ju att sjunka gentemot priserna på insatsvaror som tex diesel och konstgödning... så dra ner på veksamheten och ät upp alla lamm och överskottsfår själv istället. Möjligtvis att man skickar på återtag eller legoslakt och säljer själv direkt till privatpersoner eller restaurang.

Idag saknas det helt förutsättningar för att starta upp ett lönsamt lantbruksföretag och de få som fortfarande finns kvar håller sig flytande tack vare att ägarna inte tar ut vare sig ordentlig lön eller har någon "utväxling" på satsat kapital.

Detta beror till stor del på att hela kedjan ofta tar ut olika fördyrande faktorer på primärproducenterna... vilket i längden är helt ohållbart.

Visst ska man ha ett klassningssystem, men då ska det handla om typ 80 kr/kg för jättefina slaktkroppar och 25 kr/kg för de allra sämsta, inte 40 kr i bästa fall och i sämsta fall 0 kr.

Jag har räknat en hel del på fårproduktion och det som ger bäst betalt är att jobba ihop till el etc på ett "vanligt" jobb och sedan satsa på självhushållning och optimering av eu-bidrag med extensiv uppfödning med mycket naturbete. Att föda upp lamm under vintertid med massor av kraftfoder för att jaga de högsta slaktpriserna lönar sig inte, inte ens för extrem stordrift på upp till 1000 tackor, om man ska räkna fullt ut på foderkostnader och uttag för löner och räntor på lån och förräntning av kapital etc.

Normala branscher som tex verkstadsindustri vill ägare ha 10 - 25 % förräntning på satsat kapital - förutom lön/arvode.

Säg den bonde som förväntar sig att lagårdsbygget på 10 miljoner förutom att ge pengar till lönen även ska ge 1-2 miljoner på banken varje år efter att kostnader för själva byggnaden är betalda :-X

Efter 2014 så blir det dessutom nytt system för eu-bidragen, även om det är osannolikt att det blir några riktigt betydande förändringar före 2020 så är det ändå en osäkerhet som gör att det är svårt att se om nuvarande verksamhet kommer att vara lönsam även efter 2013... vilket ju bara är ett år bort.

Det enda jordbrukare idag kan hoppas på är att befolkningsökningen ska ge akut matbrist, vilket enligt who kommer att inträffa sådär 2040 - innan dess är det inte mycket att hoppas på - inte så länge som avräkningspriserna realt fortsätter neråt samtidigt som energipriserna (läs el och diesel) stadigt ökar. 


 

Birgit

  • Inlägg: 2897
SV: Slaktersättning
« Svar #85 skrivet: 02 jan-12 kl 08:07 »
Citera
Avräkningspriserna fortsätter ju att sjunka gentemot priserna på insatsvaror som tex diesel och konstgödning... så dra ner på veksamheten och ät upp alla lamm och överskottsfår själv istället. Möjligtvis att man skickar på återtag eller legoslakt och säljer själv direkt till privatpersoner eller restaurang.
Att själv få avsättning för djuren är nog det mest lönsamma, men kräver tid och kontakter.
Vad som däremot inte är lika vanligt i debatten är att minska på kostnaderna. Se till att ha grovfoder. Se till att du har bete som räcker i minst 6 mån. för får kan gå ute så länge det är barmark, med endast lite tillskott.
Låt bli kraftfodret! Djuren må växa något långsammare, men blir både godare och nyttigare att äta. De får inte heller några mängder välfärdssjukdomar som ger vet. kostnader.
Samla löv och ge som tillskott på vintern + salt och mineraler. Att jaga maximalt med protein är endast för att tillfredsställa slakterierna, inte för den egna plånboken eller djurens välfärd.
Djur som inte ges kraftfoder växer lite långsammare, men klassas som lamm betydligt längre. Kraftfodret får djuren att mogna i förtid.

Existens?

  • Gäst
SV: Slaktersättning
« Svar #86 skrivet: 02 jan-12 kl 08:15 »
Ska man sälja själv för att tjäna pengar, så måste man göra en realistisk kalkyl.

De två första punkterna som är helt avgörande är att ta reda på hur mycket pengar man behöver per år, vad man vill att fåren ska ge.
Sen kollar man hur mycket man tjänar på en köttlåda, och här gäller det att vara självkritisk, och inte 'glömma' en massa kostnader.
Säg att man behöver få in 200 000 per år.
Ponera att man tjänar 1000 kr på en låda med ett lamm i. Då blir det 200 lådor om året som måste säljas, dvs 4 i veckan. Då vet man det, och kan fundera över ifall det är realistiskt beroende på var man bor, konkurrenter , efterfrågan, etc..

200 sålda lamm ger ju en besättning på kanske 150 tackor? Dom ska också skötas medan man fixar med sina 4 köttlådor i veckan.

Tacitus

  • Inlägg: 726
    • Ångermanland
SV: Slaktersättning
« Svar #87 skrivet: 03 jan-12 kl 08:40 »
Du skulle nog fixa 200 "lådor" på 120 tackor, det är en hel massa får att hålla reda på men är avsevärt mycket mindre än de 1000-1500 tackor som man räknar med att man måste ha för att ro hem en nysatsning i "traditionell" uppfödning med försäljning endast till slakterioligopolet.

120 tackor är ju fortfarande hanterbart, även om vi nu drar ner typ 10 st.

Sen håller jag ju med med att kapa kostnaderna, färdigfoder är svindyrt utan då får man satsa på bra vallfoder och grönfoder/helsädesensilage om det ska gödas. Ett bra bete är ju också guld värt och en rejäl frys så att man kan koncentrera uppfödningen till sommarhalvåret med maximalt utnyttjande av betet.

Birgit

  • Inlägg: 2897
SV: Slaktersättning
« Svar #88 skrivet: 04 jan-12 kl 11:16 »
Citera
Sen håller jag ju med med att kapa kostnaderna, färdigfoder är svindyrt utan då får man satsa på bra vallfoder och grönfoder/helsädesensilage om det ska gödas. Ett bra bete är ju också guld värt och en rejäl frys så att man kan koncentrera uppfödningen till sommarhalvåret med maximalt utnyttjande av betet.
Gödningen blir ju inte lika nödvändig om du säljer själv. Du lär dina kunder äta det du producerar helt enkelt.
Att ha framförallt rejäla beten på sommarhalvåret är nödvändigt. Får är betydligt mer komplicerade än att de bara behöver protein för att växa bra. De växer bäst på naturbeten där de kan välja vad de vill äta och själva söka upp växter med den näring de behöver. Odlade vallar har högre energi, men ger oftast obalans och näringsbrist hos fåren. Då måste man komplettera med annat för att hålla dem i balans.
Dessutom ska får gå på torra marker och de är bladätare inte stråätare vilket också talar emot dagens moderna vallsorter som växer fort och bildar kraftiga strån.
Bäst mår de om de dessutom fodras med hö från slåtterängar på vintern, vilket kan vara lite tidsödande, men hembygdföreningarna vill gärna ha slåtterängar att slå med lie ;). annars torrt ensilage och ej förvuxet. Fri tillgång. Torkat löv är också ett bra komplement och lite grenar att gnaga på. Salt och mineraler.
Själv slaktar jag som regel på försommaren eller tidig höst år två, då jag har gott om grovfoder och "för mycket" bete på försommaren. Även till slakteriet klassas då mina baggar som lamm, trots att de ofta är klart över ett år. De får bra klassning då, skinnen blir fina, pampiga horn finns det också efterfrågan på.

De som vill ha lamm på hösten får ju nöja sig med att de är mindre då. Det fattar folk när man har en direkt kommunikation med konsument.

Existens?

  • Gäst
SV: Slaktersättning
« Svar #89 skrivet: 04 jan-12 kl 11:33 »
Du lär dina kunder äta det du producerar helt enkelt.

En äkta, genuint kundorienterad inställning... ::)

*köp, ät och håll käft*

Birgit

  • Inlägg: 2897
SV: Slaktersättning
« Svar #90 skrivet: 04 jan-12 kl 16:23 »
Nej, men du kan ha en direkt dialog med kunden och marknadsföra/berätta om din produktion och dina djur ;)
Sånt biter inte på slakterierna!

Existens?

  • Gäst
SV: Slaktersättning
« Svar #91 skrivet: 04 jan-12 kl 17:06 »
En granne till mig började sälja gris i köttlådor, precis som jag gjort.. Men han sa att han skulle vara rationellare än jag och inte ha en massa olika sortiment, folk fick köpa låda A, punkt.
Hehe, jodu, sa jag, du kan ju försöka.

Det gick en omgång, nästa slakt så hade han fullt med specialbeställningar, nån ville ha mer fläsk, nån mer revben+mindre fläsk..skinka med svål..skinka utan svål.. ja det finns ju oändligt med variationer.

Man måste förstå att det är kunden som bestämmer, inte vi som ska sälja.

Vi är till för kunden, inte tvärtom.

Birgit

  • Inlägg: 2897
SV: Slaktersättning
« Svar #92 skrivet: 04 jan-12 kl 17:38 »
Jo visst är det så! Men jag vidhåller att det funkar med att förklara varför lammen är mindre på hösten och att de förstår att djuren mår bäst om de får gå ute och beta t.ex.
Dessutom har jag inte haft några problem att sälja hela lamm konsument styckade i låda. Ingen har försökt byta ut delar.

Grisar är ju oftast större, så där kan jag förstå att det skiljer. Man kan också vidareförädla till korvar och rökta produkter. Det är ännu mer gångbart än rent kött.

Ek

  • Inlägg: 521
    • Västergötland
SV: Slaktersättning
« Svar #93 skrivet: 06 jan-12 kl 22:34 »
antar att jag får bra betalt jämmfört med TS ca 600-700 per lamm . Har kontrakt med scan måste då skicka minst 15 per gång . Men jag har inte så många tackor (24) vilket gör det svårt att få alla lamm bra alltid några sketlamm som drar ner medelpriset. Men det mest jävliga är . Gick igenom gamla avräkningar härom kvällen den äldsta från 2002 stämmde nästan på krona vad jag fick 2011. fantastisk utveckling ... dom skulle fan imig inte ha ett lamm till. titta på lammytterfile iaffärn 349 kr kg nån måste tjäna på mitt ideiella arbete.

Existens?

  • Gäst
SV: Slaktersättning
« Svar #94 skrivet: 07 jan-12 kl 12:27 »
Jo, men den prisutvecklingen/brist på utveckling är det ju på alla jordbruksprodukter. Potatis fick man runt 1-1,50 för på åttiotalet, samma idag. Spannmål likadant, och kött då, grisar har ju legat kring 10-15 kr i alla tider, känns det som.

Det är ju därför stöden finns, för att maten ska betalas via skattsedeln istället. Av nån anledning.. Det var väl en jämlikhetsfråga på 70-talet. Alla skulle ha råd med mat.

Ek

  • Inlägg: 521
    • Västergötland
SV: Slaktersättning
« Svar #95 skrivet: 07 jan-12 kl 14:16 »
Titta på gamla avräkningar för skojs skull 94 sålde jag 3 slaktsvin  sämst 15,85 kr/kg bäst 17,35. Den bästa gick till nästan 1400. Så där har priserna snarast sjunkit . Tror nog dagens svinproducenter skulle vara glada om dom fick så pass.

Tacitus

  • Inlägg: 726
    • Ångermanland
SV: Slaktersättning
« Svar #96 skrivet: 08 jan-12 kl 03:59 »
För sådär snart ett år sedan så satt jag och läste en utredning från jordbruksverket... omräknat i dagens penningvärde så fick svinproducenterna 3 ggr så mycket betalt från slakteriet på 50-talet samtidigt som priserna var lägre på diesel, arbete etc.

Ökningarna på stöden räcker idag nätt och jämt till för att kompensera för de dyrare insatsvarorna, men de i praktiken sjunkande avräkningspriserna täcks inte.
Så det är bara att glömma det där med jordbruk i några decennier till dess att befolkningsökningen och peak oil gör småbruket lönsamt igen.

Då kommer det att tävlas i vem som har minst traktor istället ;D

Nils Engelbrekt

  • Inlägg: 122
    • Västergötland
SV: Slaktersättning
« Svar #97 skrivet: 08 jan-12 kl 08:15 »
Likadant med mjölkprod. Far betalades lika mycket för mjölken på tidiga 80-talet... i kronor!!!  insatsvarorna (foder, diesel, k-gödsel etc) låg omkring en tredjedel. Man kan bara dra den enkla slutsatsen att det har blivit legio att leva på andras arbete. (spekulation, handel, kontroll etc) Vart faan är vi på väg?

Kira

  • Inlägg: 469
    • Småland
SV: Slaktersättning
« Svar #98 skrivet: 13 jan-12 kl 23:50 »
Om man slaktar med återtag vilka regler måste man följa för att få sälja vidare köttlådorna? Jag tänker på livsmedelshygien dvs förvaring och transport etc. Är det bara att börja sälja till vänner och bekanta eller måste man ha något tillstånd?

grimbart

  • Inlägg: 4821
  • fångstman/jägare söker uppdrag!!!
    • Västergötland
SV: Slaktersättning
« Svar #99 skrivet: 14 jan-12 kl 06:28 »
Om man slaktar med återtag vilka regler måste man följa för att få sälja vidare köttlådorna? Jag tänker på livsmedelshygien dvs förvaring och transport etc. Är det bara att börja sälja till vänner och bekanta eller måste man ha något tillstånd?
gissar på kyltransport och skatt på inkomst krävs, livsmedelsgodkänd förvaring om kunden inte hämtar omgående krävs förmodligen oxå,men jag kan ha fel,gissar som sagt. Rent generellt brukar det mesta vara tillkrånglat för att passa storföretag.
Fjäderfän och kaniner


 


Dela detta:

* Inloggade just nu

1669 gäster, 2 användare
Själv är bäste dräng, Tli

* Forum

* Om tidningen Åter



- Som alltid mycket nöjd. Stycket med "Att ta vara på en gris" var kanon på alla sätt! Gillar nybörjarbreven mycket.
/Marie Mårtensson

* Nya inlägg

* Nytt i ditt landskap

För inloggade medlemmar visas här nya lokala annonser, aktiviteter och presentationer.
Logga in eller
registrera dig.
 :)

* Nya annonser