Välkommen! För att skriva i forumet måste du logga in först. Har du inget konto går det bra att registrera ett eller logga in med Facebook här. Det kostar inget.  :)

Författare Ämne:  Ska man svälta sin djur eller göda ihjäl dem på spannmål. Förslag på tavla att lägga det på?  (läst 49815 gånger)

take

  • Inlägg: 4823
    • Östergötland
    • De Klomp
Att idag bedriva mjölkproduktion i en större anläggning följer vissa regler, som man får riktad information och rekommendation om. På 80-90-talet var det Alfa-Laval och Svensk Mjölk som skötte informationen. Man provmjölkade var månad och skickade in prover på var ko tillsammans med listor på mjölkad mängd.
Därefter fick man listor på fodergivor som man matade in i sin dator (vi hade lösdrift med kraftfoderstationer) och korna gick själva och hämtade sitt kraftfoder med hjälp av personliga transpondrar.
Eftersom grovfodergivan var begränsad var de högmjölkande korna alltså tvingade att konsumera sin mängd kraftfoder för att bli mätta. Det fanns åtskilliga kor som inte pallade, de blev anorektiker och slogs ut. Oftast de allra bästa vad gäller mjölkmängden.
Dagens kor producerar ännu mer. Man kan fråga sig hur de mår? Läste för några år sedan i en lantbrukstidning (kan ha varit Svensk Mjölk) att utslagning av kor var ett problem. Genomsnittsåldern för slakt på mjölkkor låg på 5 :o år. Då har de kalvat två - tre ggr. Borde alltså vara den bästa åldern?
Man kan ju fråga sig hur vi skulle må om vi tvingades äta mat som gav oss konstanta magproblem och diarré?
Existens, det är mängden kraftfoder vi har ifrågasatt. Eftersom jag själv bedrivet "modern" mjölkproduktion så vet jag hur den fungerar och hur korna mår. Man försöker hela tiden tangera gränsen för vad de pallar för att få ut lite mer mjölk. Utslagningen är hård och djuren mår inget vidare. Detta med djurskydd och veterinärers goda minne. Samtidigt som denna mjölk är av sämre kvalité än den från djur som till största delen lever på grovfoder. Det är bevisat genom flera rapporter jag länkat om i flera trådar tidigare. Att kvalitén blir sämre innebär också att kon bär på de sämre förutsättningarna. Det finns i hennes kropp och hon överför detta till kalven, som blir känslig och ofta får antibiotika redan i späd ålder.
Visst kan kor få problem med magen vid betessläpp, men det är övergående och det skadar inte kon på sikt. Höga kraftfodergivor stör balansen i våmmen med allvarliga problem som följd.

Angående vaccinationer mot metangas, så stod det om det i Jordbruksaktuellt (har jag för mig). Lyftes fram som ett stort framsteg ::) Man undrar hur många kor som ska explodera innan de finner en lämplig balans på motåtgärden ::)
Man måste hänga med i pressen Existens för att få veta allt nytt under solen ;)

(Har inte hittat importlänken om sojaproteinet än, men lägger in den så fort jag finner den. Allt för Existens önskan o:) )

Jag hade samma uppfattning om protein som du tills jag hamnade i debatt med existens blev tvungen att söka fakta och hittade att vår top i sojaimport låg på tidigt 90tal och sen dess stadigt har avtagit.

I övrigt verkar det som om du drar in fler och fler olika saker när du inte vinner debatten om en annan punkt, kallas på forumspråk att flytta målstolpen och är rätt tröttsamt.
Jag undrar hur livet är på vänstersidan av klockkurvan?

 

Galopp

  • Inlägg: 477
    • Uppland
    • Gladafriskadjur
Hej birgit nu blev jag lite lugnare  ;D Som det framgått av tråden verkar du vara emot all användning av kraftfoder och då tycker jag att man är fel ute (givetvis beroende på vilka djur man utfodrar) men givetvis ska grovfoder vara grunden.
När vi kommer till mjölkkor slås de oftast ut för att de inte blir dräktiga i tid vilket leder till en ekonomiskt förlust. Jag har faktiskt pratat med en lantbruksekonom om detta, jag är inget mattesnille själv  ;), och frågade om de verkligen räknat in uppväxten av de kor som kommer att ersätta den utslagna kon. Givetvis var inte fallet så. Jag förde samma diskussion angående värphöns som är en verkligen ömmande fråga.
Det finns matematiska felräkningar, tror jag, som gör att rekommendationerna blir fel. Personligen tror jag att en något lägre avkastning skulle leda till att korna blir lättare dräktiga och därmed skulle kunna producera under en längre tid. Sen ingår holstein i statistiken som som enbart är avlad på avkastning och inte på hälsa. SRB har hälsa i avelsmålet. Holstein aveln har bitit sig i svansen, djuren har hälso- och fertilitetsproblem som gör att de inte är ekonomiska trots hög avkasting. Korsar man däremot holstein med SRB får man en avkomma med bättre avkastning än SRB och bättre hälsa än holstein.
Så där kommer vi tillbaka till avelsarbetet som en viktig komponent i den här frågan. Men det störta problemet är att konsumenten vill inte betala (Över lag) Andra länder har inte kommit så långt i etiskt tänkande som Sverige så därför finns alltid risken att de svenska producenterna slås ut som med grisproduktionen. Så våra svenska bönder gör sitt bästa. De försöker tänka etiskt och tänka på god djurhälsa men måste fortfarande producera varor till ett konkurrensmässigt pris. Det är därför jag vill försvara bönderna. Vad är alternativet. Visst, vi kan följa brigits önskan men slumman av kardemumman är att vi kommer att importera mer istället. Och här kommer vi in på pålles antibiotika användning också.

I grunden tror jag faktiskt att alla här vill samma sak. Att djuren sak ha det bra  ;D

Existens?

  • Gäst
Jag förde samma diskussion angående värphöns som är en verkligen ömmande fråga.

Jag kommer själv att testa att låta hönsen vila en period efter första värpomgången. Men det förutsätter att jag kan ge dom billigt egenproducerat foder under vilotiden, och ha nånstans att hysa dom, dom kan ju inte gå kvar i hönshuset.  Hönans pris är 2,50 kr / kg ägg i första värpomgången, så det finns inga jättemarginaler att vinka på, skulle jag få dom att värpa en omgång till skulle deras pris alltså sjunka till runt 1,50 per kg ägg.
Men då återstår att se hur det blir med äggens kvalitet.

Jag återkommer väl om nåt år med resultatet..tråden lär väl leva då också.. :)

pyromanen

  • Gäst
Svar på rubriken:
Självklart ska ingen svälta sina djur och självklart ska ingen göda ihjäl dom.  En del raser klarar sig på enbart grovfoder, andra ffa tyngre djur behöver kraftfoder för att växa till bra formklass och slaktvikt.
När det kommer till frågan om hurvida det är ekonomiskt eller inte att slå ut mjökkor som inte blir dräktiga... då är det några som glömmer att foderkostnaderna inte är dom enda.  Dagens mjölkproducenter (i alla fall de som producerar den stora volymen mjölk) är storskalige, högteknologiska företag med enorma investeringar, lån och amorteringar. marginalerna är små eller borta. Att börja prata om lite längre liv eller lite ändring av foder är finlir som inte får någn betydelse eller möjlighet till att slå igenom förrän vi HÖJER PRISERNA PÅ MAT OCH ÄR BETALAR MER FÖR BRA MAT. Sålänge vi köper fläskfile från valfritt land för 69 kr/kilot och gnäller om mjölkpriset går upp från 7 till 8 kr då sitter vi tyvärr fast i att det inte finns några som hälst ekonomiska möligheter för finlir med djurens foder.

Galopp

  • Inlägg: 477
    • Uppland
    • Gladafriskadjur
När det kommer till frågan om hurvida det är ekonomiskt eller inte att slå ut mjökkor som inte blir dräktiga... då är det några som glömmer att foderkostnaderna inte är dom enda.  Dagens mjölkproducenter (i alla fall de som producerar den stora volymen mjölk) är storskalige, högteknologiska företag med enorma investeringar, lån och amorteringar. marginalerna är små eller borta. Att börja prata om lite längre liv eller lite ändring av foder är finlir som inte får någn betydelse eller möjlighet till att slå igenom förrän vi HÖJER PRISERNA PÅ MAT OCH ÄR BETALAR MER FÖR BRA MAT. Sålänge vi köper fläskfile från valfritt land för 69 kr/kilot och gnäller om mjölkpriset går upp från 7 till 8 kr då sitter vi tyvärr fast i att det inte finns några som hälst ekonomiska möligheter för finlir med djurens foder.

Bra sammanfattning i frågan!

Grimla

  • Inlägg: 4057
  • 432Grimla på bilden.
    • Hälsingland
Det är ju så också att -är man avelsintressserad så väljer man naturligtvis att skicka den äldre kon (som kanske har lite dålig juverhälsa till slakt) istället för den lovande kvigan med intressant härstamning annars vore man ju en idiot.
Dessutom så är det ju mera betalt för utslagskon jämfört med en lätt kviga.

Att statistiken visar att de flesta går till slakt för att de inte är dräktiga beror också på att det är den ofarligaste koden att välja när man ska rapportera ut dem i CDBn. ;) 8)
Islandshöns och Sk.Blommehöns (båda raserna med o utan hätta). 4 Fjällkor, Häst, Får, Katt ♥

Tännlappen

  • Inlägg: 3160
    • -
Jaha, och?
Kor får spannmål, ja. Det är väl ingen som ifrågasatt?
Det är när det påstås att dom blir sjuka av det, som vi protesterar.

Att kor behöver blandad längd på fodret är ingen nyhet. Det vet varenda lantbrukselev. Det är på grund av deras konstruktion av magar. Ett enbart smått foder åker igenom för fort utan att bearbetas i våmmen. Och ett smått foder kan ju även vara fint betesgräs, t.ex.
Man kan säga som så att jag på ett vuxet och ansvarsfullt sätt har upplyst om den enorma mängd kraftfoder som en Ko inmundigar på en dag,så alla förstår som följer tråden vad det rör sig om. Läste att för ca 30-40 år sedan gavs inte så mycket kraftfoder,utan det åts mest stråfoder. Kollade på krav,där ska en Ko äta mest stråfoder så inte matsmältningsapparaten kollapsar. I konventionell "Mjölkindustri" balanserar man på avgrundens rand med hjälp av dataprogram,precis så att inte magarna kollapsar. En Ko är förbrukad vid 5-års ålder vilket betyder att dom har det mycket svårt. Hittade ingen uppgift hur länge en krav-Kossa får leva.

Existens?

  • Gäst
Man kan säga som så att jag på ett vuxet och ansvarsfullt sätt har upplyst om den enorma mängd kraftfoder som en Ko inmundigar på en dag,så alla förstår som följer tråden vad det rör sig om. Läste att för ca 30-40 år sedan gavs inte så mycket kraftfoder,utan det åts mest stråfoder. Kollade på krav,där ska en Ko äta mest stråfoder så inte matsmältningsapparaten kollapsar. I konventionell "Mjölkindustri" balanserar man på avgrundens rand med hjälp av dataprogram,precis så att inte magarna kollapsar. En Ko är förbrukad vid 5-års ålder vilket betyder att dom har det mycket svårt. Hittade ingen uppgift hur länge en krav-Kossa får leva.

Nej, du har presenterat en siffra om 18 kg. Oklart var du hittat den eftersom du hittade det när du 'kikade runt lite'. Jag har 'kikat runt lite' och hittar siffror runt 6-7 kg spannmål, så vem kan vara närmast tro?
Såna där frågor blir ofta besvarade med 'som man frågar får man svar'. Dvs letar du efter en hög siffra, så kommer du att hitta det, och är man då totalt okritisk och sväljer uppgiften med hull och hår, tja, då blir det hur som helst.

Och nej, korna är inte förbrukade vid 5 år. Grimla hade ju en utmärkt förklaring till varför statistiken ser ut som den gör..

(Har inte hittat importlänken om sojaproteinet än, men lägger in den så fort jag finner den. Allt för Existens önskan o:) )

Hur går sökandet?

Ulric Eriksson

  • Gäst
Sitter och läser i Lantmannens bok om kossornas mat:

Nötkreaturens utfodring

Nötkreatursskötselns egentliga uppgift i svensk lanthushållning är att till högvärdiga animaliska produkter förädla en del fodertillgångar som eljest ej skulle kunna göras säljbara. Härav följer att nötkreaturens viktigaste fodermedel måste vara bete, hö, grönfoder, ensilage och betmassa mm. Även halmen spelar en roll men den är mera att betrakta som fyllnadsämne än som näringsmedel. Ett effektivt utnyttjande av stallfodertidens grovfoder fordrar tillsats av fodermedel som giva foderstaten i dess helhet en önskvärd saftighet och koncentration samt halt av äggvita och mineralämnen. För den skull anskaffas rotfrukter och fodersäd genom särskild odling; oljekakor, kvarnavfall, mineralfoder och diverse kraftfodermedel genom inköp.

[...]

Nötkreatursskötselns ekonomi

[...] Som allmän regel gäller att utfodringen blir dyrare i ju högre grad den består av kraftfoder. - När djurantalet på en gård skall bestämmas måste man noga ge akt på att det blir väl avvägt i förhållande till gårdens produktion av bättre grovfoder. Helt utan kraftfoder av varje slag är det knappast möjligt att sammansätta en god foderstat. Kraftfoder bör dock normalt endast användas för sin egentliga uppgift, som är att reglera foderstatens äggviteinnehåll och koncentratinosgrad. I övrigt bör utfodringen i huvudsak bestå av hemmaodlade, billiga grovfodermedel. Ju högre äggviteinnehåll och koncentrationsgrad dessa ha, med desto mindre kraftfoder kan man reda sig och desto bättre blir under vanliga förhållanden mjölkproduktionens lönsamhet. En betydelsefull åtgärd är det därför att höja grovfodrets kvalitet t.ex. genom goda konserveringsmetoder och riktigt vald skördetid för vallarna. Lång tids vistelse för djuren på tillräckligt givande betesvallar är mera betydelsefullt än något annat för foderkostnadernas sänkning. - I enstaka undantagsfall kan förädlingsvärdet per fe av allt foder, som korna få, vara högre än priset på kraftfodret. Detta inträffar egentligen endast när mjölkpriset är särdeles högt. [...]


Tännlappen

  • Inlägg: 3160
    • -
Nej, du har presenterat en siffra om 18 kg. Oklart var du hittat den eftersom du hittade det när du 'kikade runt lite'. Jag har 'kikat runt lite' och hittar siffror runt 6-7 kg spannmål, så vem kan vara närmast tro?
Såna där frågor blir ofta besvarade med 'som man frågar får man svar'. Dvs letar du efter en hög siffra, så kommer du att hitta det, och är man då totalt okritisk och sväljer uppgiften med hull och hår, tja, då blir det hur som helst.

Och nej, korna är inte förbrukade vid 5 år. Grimla hade ju en utmärkt förklaring till varför statistiken ser ut som den gör..

Hur går sökandet?
Ser jag petat in en länk på sid 5 om en Milko-bonde som berättar om foderstaten.  :)

Tännlappen

  • Inlägg: 3160
    • -
Sitter och läser i Lantmannens bok om kossornas mat:

Nötkreaturens utfodring

Nötkreatursskötselns egentliga uppgift i svensk lanthushållning är att till högvärdiga animaliska produkter förädla en del fodertillgångar som eljest ej skulle kunna göras säljbara. Härav följer att nötkreaturens viktigaste fodermedel måste vara bete, hö, grönfoder, ensilage och betmassa mm. Även halmen spelar en roll men den är mera att betrakta som fyllnadsämne än som näringsmedel. Ett effektivt utnyttjande av stallfodertidens grovfoder fordrar tillsats av fodermedel som giva foderstaten i dess helhet en önskvärd saftighet och koncentration samt halt av äggvita och mineralämnen. För den skull anskaffas rotfrukter och fodersäd genom särskild odling; oljekakor, kvarnavfall, mineralfoder och diverse kraftfodermedel genom inköp.

[...]

Nötkreatursskötselns ekonomi

[...] Som allmän regel gäller att utfodringen blir dyrare i ju högre grad den består av kraftfoder. - När djurantalet på en gård skall bestämmas måste man noga ge akt på att det blir väl avvägt i förhållande till gårdens produktion av bättre grovfoder. Helt utan kraftfoder av varje slag är det knappast möjligt att sammansätta en god foderstat. Kraftfoder bör dock normalt endast användas för sin egentliga uppgift, som är att reglera foderstatens äggviteinnehåll och koncentratinosgrad. I övrigt bör utfodringen i huvudsak bestå av hemmaodlade, billiga grovfodermedel. Ju högre äggviteinnehåll och koncentrationsgrad dessa ha, med desto mindre kraftfoder kan man reda sig och desto bättre blir under vanliga förhållanden mjölkproduktionens lönsamhet. En betydelsefull åtgärd är det därför att höja grovfodrets kvalitet t.ex. genom goda konserveringsmetoder och riktigt vald skördetid för vallarna. Lång tids vistelse för djuren på tillräckligt givande betesvallar är mera betydelsefullt än något annat för foderkostnadernas sänkning. - I enstaka undantagsfall kan förädlingsvärdet per fe av allt foder, som korna få, vara högre än priset på kraftfodret. Detta inträffar egentligen endast när mjölkpriset är särdeles högt. [...]

Jaaaa...Sunda förnuftet säger ju att det ska vara så,mest grovfoder till gräsätare,inte hålla på och balansera med ofantliga mängder kraftfoder så hälsan skadas.

Galopp

  • Inlägg: 477
    • Uppland
    • Gladafriskadjur
Sitter och läser i Lantmannens bok om kossornas mat:

Nötkreaturens utfodring

Nötkreatursskötselns egentliga uppgift i svensk lanthushållning är att till högvärdiga animaliska produkter förädla en del fodertillgångar som eljest ej skulle kunna göras säljbara. Härav följer att nötkreaturens viktigaste fodermedel måste vara bete, hö, grönfoder, ensilage och betmassa mm. Även halmen spelar en roll men den är mera att betrakta som fyllnadsämne än som näringsmedel. Ett effektivt utnyttjande av stallfodertidens grovfoder fordrar tillsats av fodermedel som giva foderstaten i dess helhet en önskvärd saftighet och koncentration samt halt av äggvita och mineralämnen. För den skull anskaffas rotfrukter och fodersäd genom särskild odling; oljekakor, kvarnavfall, mineralfoder och diverse kraftfodermedel genom inköp.

[...]

Nötkreatursskötselns ekonomi

[...] Som allmän regel gäller att utfodringen blir dyrare i ju högre grad den består av kraftfoder. - När djurantalet på en gård skall bestämmas måste man noga ge akt på att det blir väl avvägt i förhållande till gårdens produktion av bättre grovfoder. Helt utan kraftfoder av varje slag är det knappast möjligt att sammansätta en god foderstat. Kraftfoder bör dock normalt endast användas för sin egentliga uppgift, som är att reglera foderstatens äggviteinnehåll och koncentratinosgrad. I övrigt bör utfodringen i huvudsak bestå av hemmaodlade, billiga grovfodermedel. Ju högre äggviteinnehåll och koncentrationsgrad dessa ha, med desto mindre kraftfoder kan man reda sig och desto bättre blir under vanliga förhållanden mjölkproduktionens lönsamhet. En betydelsefull åtgärd är det därför att höja grovfodrets kvalitet t.ex. genom goda konserveringsmetoder och riktigt vald skördetid för vallarna. Lång tids vistelse för djuren på tillräckligt givande betesvallar är mera betydelsefullt än något annat för foderkostnadernas sänkning. - I enstaka undantagsfall kan förädlingsvärdet per fe av allt foder, som korna få, vara högre än priset på kraftfodret. Detta inträffar egentligen endast när mjölkpriset är särdeles högt. [...]


Inte för att klanka ner på innehållet men vilket år skrevs denna bok? Språket verkar äldre och därför vill jag påminna om möjligheten att djuren som utfodrades på detta sätt inte är samma djur vi har idag. Jag har fantastiska äldre tidnings samling om djurhållning som utgår från forskning från agronomer. Djurhållningen på den tiden var fantastisk. Det finns en artikel om höns och utrymmen för höns där de klargör tydligt att höns inte ska stängas inne i små utrymmen. Och se var vi hamnat idag  :'(

Om det här är en äldre skrift så utgår den från förhållanden som var inte som är. Som tidigare nämnts så är det ingen här vad jag vet som är emot grovfoder. Det handlar om att inse att om konsumenten vägrar betala mer för kött, mjölk och ägg så måste man ha högavkastande djur. Och högavkastande djur måste äta stora mängder mat och problemet med grovfoder är att det inte finns någon möjlighet för djuret att äta en tillräcklig  mängd för att täcka näringsbehovet. Och täcks inte näringsbehovet så går produktionen ner och bonden kan inte klara sig ekonomiskt eftersom priserna på produkterna är så låga, och de är låga p.g.a av konkurrensen från utlandet  :-\

Tyvärr  :-\ Bönderna gör sitt bästa. Jag tror att de flesta bönder älskar sina djur lika mycket som vi älskar våra men vill man försörja sig som bonde så har man inget annat val. Sen finns det många djur av diverse slag som mår betydligt sämre hos privatpersoner. Det är bara så att det man inte ser vet man inget om.............

Galopp

  • Inlägg: 477
    • Uppland
    • Gladafriskadjur
Jag kommer själv att testa att låta hönsen vila en period efter första värpomgången. Men det förutsätter att jag kan ge dom billigt egenproducerat foder under vilotiden, och ha nånstans att hysa dom, dom kan ju inte gå kvar i hönshuset.  Hönans pris är 2,50 kr / kg ägg i första värpomgången, så det finns inga jättemarginaler att vinka på, skulle jag få dom att värpa en omgång till skulle deras pris alltså sjunka till runt 1,50 per kg ägg.
Men då återstår att se hur det blir med äggens kvalitet.

Jag återkommer väl om nåt år med resultatet..tråden lär väl leva då också.. :)

Missade det här  ;D
Låt höra hur det går och toppen att du provar, det är verkligen svårt det här med hönsen. Det finns inga marginaler och här har vi verkligt svåra förhållanden på de stora höserierna. Jag tycker att det är hemskt, men vad ska man säga. Så länge konsumenten inte betalar så går det inte att ändra så mycket  :(

Bra i allafall att du testar  ;D

Rosa

  • Inlägg: 3282
  • ♥♥ Limousin ♥♥
    • -
Ser jag petat in en länk på sid 5 om en Milko-bonde som berättar om foderstaten.  :)
Den Milko-bonden känner jag, och hon sa att en ko som mjölkar äter 18 kg kraftfoder om dagen. (Hon har inga kor med max prestation på 20-30 liter o äter 5-6kg) ;D
En 40 liters ko äter 12-13 kg och en 50 liters ko givetvis! mer då 18 kg.
Men snittkon på en mjölkgård mjölkar inte 50 liter om dagen..

Hittade ingen uppgift hur länge en krav-Kossa får leva.
Krav-kossorna var sjukare enligt de siffror jag senast sett i varje fall.
Ekologisk Limosinkor Blondekor och Fjäll/Fjällnärakor.
25Leicesterfår & 9 Helsingefår.Limousine ♥ har lägst foderförbrukning/kg tillväxt.

Tännlappen

  • Inlägg: 3160
    • -
Inte för att klanka ner på innehållet men vilket år skrevs denna bok? Språket verkar äldre och därför vill jag påminna om möjligheten att djuren som utfodrades på detta sätt inte är samma djur vi har idag. Jag har fantastiska äldre tidnings samling om djurhållning som utgår från forskning från agronomer. Djurhållningen på den tiden var fantastisk. Det finns en artikel om höns och utrymmen för höns där de klargör tydligt att höns inte ska stängas inne i små utrymmen. Och se var vi hamnat idag  :'(

Om det här är en äldre skrift så utgår den från förhållanden som var inte som är. Som tidigare nämnts så är det ingen här vad jag vet som är emot grovfoder. Det handlar om att inse att om konsumenten vägrar betala mer för kött, mjölk och ägg så måste man ha högavkastande djur. Och högavkastande djur måste äta stora mängder mat och problemet med grovfoder är att det inte finns någon möjlighet för djuret att äta en tillräcklig  mängd för att täcka näringsbehovet. Och täcks inte näringsbehovet så går produktionen ner och bonden kan inte klara sig ekonomiskt eftersom priserna på produkterna är så låga, och de är låga p.g.a av konkurrensen från utlandet  :-\

Tyvärr  :-\ Bönderna gör sitt bästa. Jag tror att de flesta bönder älskar sina djur lika mycket som vi älskar våra men vill man försörja sig som bonde så har man inget annat val. Sen finns det många djur av diverse slag som mår betydligt sämre hos privatpersoner. Det är bara så att det man inte ser vet man inget om.............
Man kanske var klokare förr,inte så uppskruvad girighet så djuren far illa. Kalvarna tas ifrån mamman direkt bl.a vilket säger en del,borde bli störda djur av det. Sagt det innan,ingen självklarhet att djuren får det bättre om priserna blir högre till konsument,vinsten kan lika väl hamna i fickan utan någon förbättring för djuren.

Tännlappen

  • Inlägg: 3160
    • -
Den Milko-bonden känner jag, och hon sa att en ko som mjölkar äter 18 kg kraftfoder om dagen. (Hon har inga kor med max prestation på 20-30 liter o äter 5-6kg) ;D
En 40 liters ko äter 12-13 kg och en 50 liters ko givetvis! mer då 18 kg.
Men snittkon på en mjölkgård mjölkar inte 50 liter om dagen..
Krav-kossorna var sjukare enligt de siffror jag senast sett i varje fall.
Din Milkovän är snart en kändis här :D .

Galopp

  • Inlägg: 477
    • Uppland
    • Gladafriskadjur
Man kanske var klokare förr,inte så uppskruvad girighet så djuren far illa. Kalvarna tas ifrån mamman direkt bl.a vilket säger en del,borde bli störda djur av det. Sagt det innan,ingen självklarhet att djuren får det bättre om priserna blir högre till konsument,vinsten kan lika väl hamna i fickan utan någon förbättring för djuren.

Jag vet inte om det alltid är girighet ??? Jag tror att det flesta bönder vill väl för djuren men givetvis finns de de som inte bryr sig som överallt. Stora besättningar som är det enda som överlever idag gör att bönderna även om de inte vill tappar kontakten med djuren. Och tappar man kontakten, ja då blir det inte bra  :-\

Men jag tror frågan är mycket mer komplex än vad den är i det här forumet  :-X

Grimla

  • Inlägg: 4057
  • 432Grimla på bilden.
    • Hälsingland
Kalvarna tas ifrån mamman direkt bl.a vilket säger en del,borde bli störda djur av det.
På vilket vis skulle dom bli störda menar du???
Islandshöns och Sk.Blommehöns (båda raserna med o utan hätta). 4 Fjällkor, Häst, Får, Katt ♥

Cauldron

  • Inlägg: 85
    • -
och gnäller om mjölkpriset går upp från 7 till 8 kr

Jo, men om du istället plocka bort 1/4 av fettet från vispgrädden, tillsätter stabiliseringsmedel, lite glukos-fruktossirap så klart, tjocka upp den med stärkelse och för säkerhets skull mer socker. Sen smaksätter du med choklad eller jordgubbe. Då kan du ta ut nästan dubbelt pris av kunderna jämfört med vanlig simpel fullfet vispgrädde. Det är såna revolutionerande kvalitets produkter konsumenterna gärna betala lite extra för.

pyromanen

  • Gäst
Man kanske var klokare förr,inte så uppskruvad girighet så djuren far illa. Kalvarna tas ifrån mamman direkt bl.a vilket säger en del,borde bli störda djur av det. Sagt det innan,ingen självklarhet att djuren får det bättre om priserna blir högre till konsument,vinsten kan lika väl hamna i fickan utan någon förbättring för djuren.
Girighet tycker jag inte det handlar om när dom flesta har fått lägga ner sin mjölkproduktion för att de går minus. Bonden har inte valmöjligheten att ge lite mindre kraftfoder än vad som ger effekt på mjölkproduktionen eftersom marginalerna är så små eller borta. Valmöjligheten mjölkproducenten har är maximera eller lägga av/gå i konkurs.  Kravbonden har möjligheten att maximera inom kravreglernas begränsningar (på en aningen lägra produktion och ett motsvarande aningen bättre kilopris. )  Självklart innebär bättre pris inte automatiskt bättre djuromsorg, men det skapar en möjlighet för det.


 


Dela detta:

* Inloggade just nu

392 gäster, 0 användare

* Forum

* Om tidningen Åter



Episk tidning! Har följt mig från intresserad till självhushållare med gård och allt.
/Mikael Book

* Nya inlägg

* Nytt i ditt landskap

För inloggade medlemmar visas här nya lokala annonser, aktiviteter och presentationer.
Logga in eller
registrera dig.
 :)

* Nya annonser