Betäcka Fjäll/Fjällnära (nya tjurregler 2011)

[Rosa]

Innan man lämnar sina kvigor o kor till någon annans tjur (eller betäcker med sin egen) ska man noga kontrollera att den är godkänd för avel.

Nya regler 2011. För att kunna få bidrag för djuret ska fadern vara stamboksförd.

Om du vill få din tjur godkänd för avel:
-Den måste vara född inom härstamningskontrollen/kokontrollen av ko som mjölkats i kokontrollen.

-Kontrollera om tjurens mor och far är stambokförda och DNA-analyserade. (Om de inte är DNA-analyserade måste de provtas.)

-Om föräldrarna är stambokförda: Beställ kontroll av testiklar samt DNA-provtagning och inmätning av ditt ”tjurämne”. Utförs lämpligen av husdjurstekniker. Kostnad se husdjursföreningens prislista. DNA-provet kan du med rätt kunskap ta själv, eftersom det är några hårstrån med rötter.

-Om föräldrarna inte är stambokförda: Beställ kontroll av äggstockar resp testiklar på tjurens mor och far, samt DNA-provtagning.

-Beställ härstamningskontroll med DNA-provet som grund. Utförs av Dynamic Code i Linköping. Kostnad ca 400 kr/prov.

-Skicka härstamningsbevis, könskörtelintyg och DNA-analysresultat till Svensk Fjällrasavels stambokförare.

Bra info för Fjäll o Fjällnära ägare:
http://www.fjallko.se/index.php?option=com_content&view=article&id=60&Itemid=119

[Rosa]

Är det bara jag som är så klantig att jag har en Fjälltjur utan stamboksnummer

Och blev tagen med överraskning av de nya kraven...
Regeln innebär ju att:
alla kalvar efter en tjur utan stamboksnummer aldrig kan sökas bidrag för,
inte heller kan man sälja kalvar efter en tjur utan stamboksnummer till framtida avel...*

(*kan kan man ju om man är fräck, men dessa djur med en tjur utan stamboksnummer till far kan inte i sin tur få tjurkalv godkänd som avelstjur/bidrag, inte heller kvigkalv som kan stamboksföras/bidrag)

[gurkan]

Jag har själv inte fjällkor, men reagerar: Vadan detta? Är det inte väl hårda nya regler!? Om djuren är med i härstamningskontrollen så ser man ju om de är renrasiga...? Eller... har jag missat nåt nånstans? Måste kon mjölkas också, för att få bidrag?
Bidraget i fråga är MUTRO?

(Jag är trött  )

[gimskogen]

Man har stramat åt reglerna bl a för att ta sitt ansvar som bevarande förening - för att mota den ärftliga defekt som alla fjällkor kan bära på- Hypoplasi.. därför skall tjuren mor kollas att hon har 2 normala äggstockar och tjuren skall ha 2 normala pungkulor..
 
detta med att tjurmodern skall mjölkas/ vara med i kokontroll gäller bara "vanlig" fjällko- inte fjällnära..  men detta är ju för att man vill veta att mjölkanlagen bevaras i den vanliga fjällrasen efter som fjällkon är en mjölkko och skall bevaras som detta..

Under senare år så har de ju funnits tjurar som har dikor i flera generationer och då anser föreningen att man inte har nåt "grepp" om hur rasen utveckas.

Och tyvärr hypoplasin finns även nu i våra dagar även om de pratas lite tyst om det. jag har sjölv haft en tjur med dubbelsidig hypoplsi.. Hade små pungkulor- men betäckte hela sommaren.. men de blev inte en enda kalv efter honom..
De har även kasserats blivnade semin tjurar pga modern har haft en underutveckald äggstock.  -ändå har hon fåt kalvar och blivit dröktig i många år..

att få tag på tjurkalvar är ju inget större problem.. då de är många mjölkbönder som inte vet var de skall göra av sina tjurkalvar..  och semin finns ju alltid. 
Så de är et nödvndigt ont..       

[gimskogen]

vill man seminera- så kan man stuta en tjurkalv och sen när han blivit ett år så har man han som "probertjur" han får gå med korna- sen ser man då stuten börjar bli intresserad av kon- försöker betäcka kon och när kon står still då ringer man semin dan efter.. 

[Frances]

Men för mig som har endast 2 st fjällnära kor som används som mjölkkor i det egna hushållet och betäcks med en privat tjur som jag delar med en kompis, innebär detta alltså att det är slut med det och det är bara semin som gäller? 
 (Om jag inte vill slakta alla avkommor vill säga)

För jag antar att det är så klart både dyrt och besvärligt om man ska ha egen tjur med dessa regler.

[Ulric Eriksson]

Jag som inte har några kor alls undrar: hur många handjur finns det i avel idag?

[Rosa]

...betäcks med en privat tjur som jag delar med en kompis, innebär detta alltså att det är slut med det och det är bara semin som gäller? 
(Om jag inte vill slakta alla avkommor vill säga)

Om er tjur inte klara kraven för att stambokföras, (kolla upp det! ) Så får ni leta en tjur som har stamboksnummer, eller använda semin. 

vill man seminera- så kan man stuta en tjurkalv och sen när han blivit ett år så har man han som "probertjur" han får gå med korna- sen ser man då stuten börjar bli intresserad av kon- försöker betäcka kon och när kon står still då ringer man semin dan efter..

Viktigt här är att tjuren ska vara steriliserad alltså en vasektomerad tjur! Testiklarna måste alltså vara kvar!

[Frances]

Vi har haft en ungtjur varje år som sedan åkt ner i frysboxen... Nu måste man alltså ha kvar tjuren om man ändå gjort sig besväret..

Men årets tjur är mycket trevlig och fin så han kanske får den äran. Jag ska diskutera saken...

[Rosa]

Men årets tjur är mycket trevlig och fin så han kanske får den äran.
Jag ska diskutera saken...

Mycket som ska vara ok: fjällnärakalv ska vara född inom härstamningskontrollen,
föräldrarna ska vara stamboksförda, kontroll av testiklar/äggstockar, DNA analyserade, och inmätt. *pust*

Hoppas det går bra för "lillen"

[Grimla]

Jag som inte har några kor alls undrar: hur många handjur finns det i avel idag?

Semin har 20 Fjällnära tjurar, +privattjurar 30-40st. (drygt 200 Fjällnärakor)=250 om man ska vara petig.
Semin har ca 80 Fjäll tjurar, +privattjurar ? . (drygt 4000 Fjällkor)

[Mmmm]

Det "lustiga" med de här nya "reglerna" för stöd är att de enbart verkar finnas om man frågar Svensk Fjällrasavel (och hur många av alla som tidigare fått miljöstöd för fjäll/fjällnära är medlemmar där??). Jordbruksverket säger bara "vi har inte ändrat några regler"....

Ska man dra det till sin spets så är det alltså fortfarande Jordbruksverkets regler som gäller - djuren måste vara registrerade i härstamningskontrollen och du måste följa den avelsplan som gäller för rasen. Man kan omöjligt tillämpa de här reglerna på djur som är födda eller "tillverkade" innan den nya avelsplanen godkändes (i våras). Fjällrasavel är alltså ute i lite väl god tid, förmodligen för att skrämma in så många djurägare som möjligt i sitt system...

När det gäller fjällnära kommer de här reglerna att slå ut uppskattningsvis ett 30-tal privattjurar från avel från och med i år då de inte uppfyller kraven för stambokföring. T ex blir det svårt att lämna dna-prov och kolla äggstockar/testiklar om tjurens föräldrar redan är döda.... Regeländringen innebär också att ungefär hälften av de 200 fjällnära korna aldrig kommer att kunna blir godkända som tjurmödrar...

Som tur är så finns det en förening som kämpar för att de fjällnära ska få registreras i genbank (precis som man gör i föreningen allmogekon och med många andra djurslag) och inte i Svensk Mjölk/Fjällrasavel. Det är alltså Föreningen Äldre Boskap jag menar. Deras avelsplan och ansökan om att bli registerförande förening ligger för närvarande hos Jordbruksverket för behandling. Titta gärna på www.boskap.nu om du hellre vill att de fjällnära korna ska bevaras än utrotas.

[Mmmm]

Semin har 18 Fjällnära tjurar, +privattjurar 30-40st. (drygt 200 Fjällnärakor)
Semin har ca 80 Fjäll tjurar, +privattjurar ? . (drygt 4000 Fjällkor)

4000 fjällkor fanns det innan ja. Typ förra året. Enligt Fjällrasavels nya avelsplan har de från och med  i år lyckats minska antalet till runt 500 djur, eftersom de numera bara räknar de som är med i kokontrollen. "Antalet fjällkor i officiell mjölkboskapskontroll i Sverige under ras 41 var i december 2009 507 st. Antalet tjurar tillgängliga via semin i Sverige var vid samma tidpunkt 120 st. Därutöver finns i Sverige sperma efter 120 tjurar som p.g.a litet spermalager är lagda i genbank." Men det är rätt så smart, då kan de ju jobba på i många år till innan rasen kommer över 5000 djur och kan räknas som "säker" och inte längre stödberättigad. 

Grimla, jag undrar lite var dina siffror för fjällnära kommer ifrån? Eftersom de fjällnära idag registreras med samma raskod som "vanliga fjällkor" så kan det ju vara lite svårt att hitta.

[Ulric Eriksson]

Semin har 18 Fjällnära tjurar, +privattjurar 30-40st. (drygt 200 Fjällnärakor)
Semin har ca 80 Fjäll tjurar, +privattjurar ? . (drygt 4000 Fjällkor)

Tack för siffrorna. Jag frågar förstås eftersom det behövs ett någorlunda stort antal djur av båda kön för att en ras skall vara möjlig att bevara uthålligt. En sån här förändring kan ju slå åt båda håll, antingen genom att reglerna upplevs som så besvärliga att man avstår från att ha tjur, medan andra kanske gör som Frances.

Det Mmmm skriver låter vansinnigt, en bevarandeorganisation som diskvalificerar nästan alla existerande djur av rasen sysslar inte med bevarande.

[Grimla]

Grimla, jag undrar lite var dina siffror för fjällnära kommer ifrån? Eftersom de fjällnära idag registreras med samma raskod som "vanliga fjällkor" så kan det ju vara lite svårt att hitta.

Siffrorna kommer från Svensk Fjällrasavel (tjurar i semin/antalet kor) och Johan P. (antalet privattjurar).

Själv undrar jag, nu över frågan, är "godkänd för avel" INTE samma sak som "godkänd för bidrag"...
Då Fjällrasavel skriver på ett ställe:
För att en fjällnära tjur skall vara godkänd för avel gäller från och med år 2011 att modern är hypoplasi-undersökt och har två normalt utvecklade äggstockar, samt att tjuren själv har två fullt utvecklade testiklar.
Tjuren får inte vara resultatet av en far/dotter eller mor/son parning.

Kan vara en gammal inaktuell textsnutt..? eller så görs skillnad på godkänd för avel kontra godkänd för bidrag.

[gimskogen]

För dem fjällnära räcker de med att dem är född i härstamningskontroll och som jag skrev samt att man kollar upp den ko man vill spara en tjurkalv efter. De går så klart att kolla upp alla sina kor och även stambokföra då man ändå har semin hemma och att stambok föra en ko eller tjur är inte speciellt svårt. Vill man veta mer om detta så kontaktar man så klart  den fjällnära kommiten.. i fjällkoföreningen som jobbat med att bevara även de fjällnäta djuren sedan början av 1990 talet..

Hypoplasi är en mycket allvarligt hot mot hela fjällrasen ... och tyvärr nåt som den nya föreningen helt avfärdar... man har samma regler för fjällkorna i tex norge och i finland har man precis startat ett projekt för att forksa mer på ärftlighet osv om hypoplasi..
Tycker de är MYCKET olyckligt att den nya föreningen förenklar och försöker slå sig för bröstet.
när man själv tex inte anser att alla som är kallade för fjällnära "duger"... utna bara vissa djur är äkta enligt dem.. och sen rekomenderar hård linje avel. de har ringt folk till fjällkoföreningen som blvit rekomenderade far dotter parningar...  är inte det att smalna åt avelsbasen ??

och att rekomendera sådant i en ras som man vet har ärftliga defekter är nåt som jag tycker är mycket oansvarigt.. och jag måste säga att jag är MYCKET besviken på dem i denna föreningen- ser dem inte som seriösa bevarare..  dem har tex i många år kört sitt eget race.. och inte rapporterat sina djur till fjällrasföreningens register äver fjällnära djur.. Vilket jag tycker är mycket märkligt..

[Mmmm]

och jag måste säga att jag är MYCKET besviken på dem i denna föreningen- ser dem inte som seriösa bevarare..  dem har tex i många år kört sitt eget race.. och inte rapporterat sina djur till fjällrasföreningens register äver fjällnära djur.. Vilket jag tycker är mycket märkligt..

De du kallar "dem" är en förening med ungefär 100 medlemmar. Är "dem" lika oansvariga allihop?

Att det finns ett växande antal djurägare som väljer att inte rapportera sina djur till Fjällrasavels fjällnära register kanske kan ha sin bakgrund i att de är tveksamma till den föreningens bevarandeinriktning? Det blir iallafall jag när jag läser vad ledande personer i Fjällrasavel anser om hur de fjällnära ska "bevaras".

Till exempel skriver ordförande Robert Nilsson i tidningen Fjällkon redan år 2006 att han anser att det är tveksamt om man ska skilja på de fjällnära och resten av fjällrasen: "Att fortsätta en allt mer ökande inavel av det djurmaterial som vi klassat som fjällnära ger oss inte en vital levande genbank. Att reformera avelsmålet och tillåta inblandning av vanlig fjällras, hållen under mer extensiva former (dock inte dikoproduktion) är ett alternativ. Frågan är om det är motiverat ur bevarandesynpunkt eller om det kostar mer än det smakar att dela upp resurserna i en liten ras på två olika avelsinriktningar.” Eller som en styrelseledamot och dessutom avelsansvarig i föreningen Fjällrasavel skrev här i forumet för nåt år sen:

Nej, tyvärr är det så att jag personligen anser det vara synd att ordet fjällnära myntades som begrepp om en grupp djur, och sedan togs som namn på en nästan helt egen ras. Det hade varit bättre om dessa kor tagits in i den stora riktiga fjällko-familjen då dessa inte var annat än vanliga fjällkor, kanske lite mer inavlade och hållna lite mer extensivt, nåt annat var det ju inte. (...) Inget ont om alla som har fjällnära kor, de tycker precis lika mycket om sina djur som jag tycker om mina, men frågan som gnager är ju ändå varför ska vi bevara detta, och särbehandla dessa djur, de är ju vanliga fjällkor i grund och botten!

Jag kan inte tolka sådana uttalanden som annat än att man i Fjällrasavels ledning inte anser att de fjällnära är av något intresse, annat än möjligen som några kolinjer i "den stora fjällko-familjen".

Och med den nya avelsplanen har man ju tydligt annonserat att det är bevara=utveckla man håller på med, dvs att göra fjällkon till en ekonomiskt gångbar mjölkko genom hårt riktad selektion och en kraftigt minskad avelsbas (från 4000 till 500 djur) i och med att man kräver att "alla djur som används inom avelsarbetet ska hållas på ett traditionellt sätt och mjölkas". Det är väl självklart att man i ett sådant fall måste "ta till krafttag mot hypoplasin".... Att Jordbruksverket dessutom älskar alla former av bekämpningsprogram gör att jag misstänker att detta är ett taktiskt drag i utformandet av avelsplanen, för att dra uppmärksamheten från det faktum att man minskat avelsbasen med 3500 djur... Kan inte se någon annan anledning till att man slår på så här stort för något som var ett problem på 1930-talet och sedan dess har varit under relativt god kontroll. Till och med Robert Nilsson skriver ju i sin bok (kapitlet som går att läsa på fjällrasavels hemsida) att: "Idag är inte hypoplasifrekvensen ett problem som är av ekonomisk vikt för fjällrasen. Jag har i min egen besättning totalt av dryga 500 fjällraskalvar hittat åtta konstaterade hypoplaster."

När det gäller hypoplasin så undrar jag en sak - om ett hypoplastiskt djur upptäcks, tas då även föräldrarna ur avel?

...fast nu har vi kanske kommit ifrån ämnet litegrann.... 

[Ronny]

.. och jag måste säga att jag är MYCKET besviken på dem i denna föreningen- ser dem inte som seriösa bevarare..  dem har tex i många år kört sitt eget race.. och inte rapporterat sina djur till fjällrasföreningens register äver fjällnära djur.. Vilket jag tycker är mycket märkligt..

Gimskogen, du och jag har under många år haft ett mycket gott samarbete med olika lantraser. Vi delar i stort sett synen på vad ett bevarande går ut på. Men när det gäller just den fjällnära boskapen verkar det som om du fått en blind fläck på ögat!

Jag är sedan 14 dagar nyvald ordförande i Svensk Äldre Boskap och tillhör i högsta grad "dem". Menar du verkligen att jag inte är en "seriös bevarare"?

Jag kommer att fortsätta kämpa för att den fjällnära boskapen skall ses som en allmogeras och bevaras inom en genbank, precis som tex bohuskullan och andra allmogeraser. Man ska inte behövas tvingas in i Fjällrasavel och deras stambokföringsregler för att kunna få fortsatt stöd för fjällnära boskap som utrotningshotad ras. Den oförädlade fjällnära boskapen förtjänar ett bättre öde än att absorberas i det vidare fjällrasbegreppet som extensiv mjölkras.

Jag vill också göra klart för dig och andra läsare att vi arbetar med 16 founders från tre obsläktade ursprungsbesättningar. I genbanken (som vi hoppas få erkänd av Jordbruksverket) finns det i dag ca 130 registrerade fjällnära djur. Av dessa finns 22 levande gårdstjurar och 9 tillgängliga semintjurar som motsvarar våra härstamningskrav. Skulle Fjällrasavels avelsplan bli allenarådande skulle flera av de levande gårdstjurarna slås ut och den effektiva populationen försämras radikalt. Den effektiva populationen i genbanken är nu 96,7 och förlusten av heterozygoti/generation 0,51.

Nej, Gimskogen vi är i högsta grad seriösa och behöver definitivt inte rekommendera några syskonparningar. Jag vet inte var du fått det ifrån men det verkar som om du har tittat för mycket med ett öga.

[Anette]

Skönt att Ronny svarade, jag sprack nästan av irritation men ville inte ge mig in i debatten eftersom jag är ganska ny inom kohållandet. Men jag anser mig ändå ha lite koll på hur saker ligger till. Jag håller helt med Ronny, varför ska de Fjällnära djuren ingå i Fjällnära föreningen? Mycket konstigt. De strävar efter förädlade mjölkdjur och borde klart skiljas från allmogeraser som ska bevaras som 100% ursprungsdjur. Här är det verkligen tal om att stjälpa ett bevarandearbete.

De fjällnära har inte utsatts för renodling av färgen heller och har inte de problemen som Fjällkorna har med hypoplasti så att behöva testa dessa djur tycker jag är tramsigt. Detta är min personliga åsikt. Dessutom tvingas man vara med i Svensk mjölk som är en förening för moderna mjölk och köttbönder. Vad ska vi vara med i den för som bara har djuren i bevarandesyfte eller självhushållning etc.?

Sedan tycker jag tjafset om inavel är helt löjligt. Det är inte ett dugg farligt i en eller ett par generationer. Hur skulle Göingegetterna och en hel del andra lantraser ha överlevt utan inavel? De är friska och bra djur. Eller när man avlar fram nya färger på kaniner, katter eller fåglar då används inavel i hög grad. Observera att detta är min personliga åsikt och har inte med föreningen att göra.

Skulle Fjällrasföreningen få igenom sina krav försvinner en stor del av djurmaterialet, hur kan de tycka det är bra??? Hoppas verkligen Föreningen Svensk Äldre Boskap får genbanken godkänd så vi kan bevara denna gamla ras.

Hoppsan nu gav jag mig in i debatten ändå

[Rosa]

De fjällnära har inte utsatts för renodling av färgen heller och har inte de problemen som Fjällkorna har med hypoplasti så att behöva testa dessa djur tycker jag är tramsigt.

Är alla fjällnära djur testade då? eftersom du vet att ingen har hypoplasi.

Jag tycker det är bra att man ska kolla djuren oavsett om det är Fjällko eller Fjällnärako det handlar om, vi vill väl alla att våra djur ska vara fria från ärftliga defekter och viktiga sådana som fortplantning är.

Det är ju så enkelt också bara att be seminören kolla när den ändå är på gården

Lägger in en bild på tjur med enkelsidig hypoplasi så alla vet hur det ser ut och känner igen det om man ser en sådan tjur..

Fjällavelsbild.