JAK ?

[trädman]

Låna i JAK verkar främst vara ett ställningstagande för en anorlunda ekonomi än den förhärskande. Någon privatekonomisk poäng har jag svårt att se. Att åta sig att spara samma belopp som man en gång lånat är också en form av ränta, även om det inte kallas så. Hade du sparat motsvarande belopp i den "vanliga" ekonomin hade du på ett eller annat sätt fått ränta, eller avkastning på de pengarna. Den avkastningen avstår man, alltså betalar man ändå ett slags ränta. Dessutom ska man tydligen betala en avgift på ca 2,5%.

Vill man inte låna i en vanlig komersiell bank kan man ju alltid låna av Landshypotek, förutsatt att det är en jordbruksfastighet man använder som säkerhet. Där är det konventionella lånevillkor, mycket flexibel amorteringstakt och vinsten betalas ut till medlemmarna baserat på hur mycket ränta man betalat under året. Jag betalar hellre "normal" ränta och amorterar på mitt lån och när det är gjort är det s a s klart. Skillnaden mellan JAKs avgift och Landshypoteks rörliga ränta är fn 1,5-1,75%, beroende på lånebelopp (rörliga räntan 3,95% + 0,3% förvaltningsavgift - 0-0,35% rabatt).

[skruvmejsel]

Låna i JAK verkar främst vara ett ställningstagande för en anorlunda ekonomi än den förhärskande. Någon privatekonomisk poäng har jag svårt att se. Att åta sig att spara samma belopp som man en gång lånat är också en form av ränta, även om det inte kallas så. Hade du sparat motsvarande belopp i den "vanliga" ekonomin hade du på ett eller annat sätt fått ränta, eller avkastning på de pengarna. Den avkastningen avstår man, alltså betalar man ändå ett slags ränta. Dessutom ska man tydligen betala en avgift på ca 2,5%.

Vill man inte låna i en vanlig komersiell bank kan man ju alltid låna av Landshypotek, förutsatt att det är en jordbruksfastighet man använder som säkerhet. Där är det konventionella lånevillkor, mycket flexibel amorteringstakt och vinsten betalas ut till medlemmarna baserat på hur mycket ränta man betalat under året. Jag betalar hellre "normal" ränta och amorterar på mitt lån och när det är gjort är det s a s klart. Skillnaden mellan JAKs avgift och Landshypoteks rörliga ränta är fn 1,5-1,75%, beroende på lånebelopp (rörliga räntan 3,95% + 0,3% förvaltningsavgift - 0-0,35% rabatt).

jag håller med dig, JAK verkar vara väldigt rörigt eller vad sägs om:

*låneinsats? 6%av lånebeloppet
*medlemsavgift?
*låneavgift?
*grundinsats?
*administrativ avgift?
*uppläggningsavgift 1000kr?

[Oscar]

Låna i JAK verkar främst vara ett ställningstagande för en annorlunda ekonomi än den förhärskande. Någon privatekonomisk poäng har jag svårt att se. Att åta sig att spara samma belopp som man en gång lånat är också en form av ränta, även om det inte kallas så. Hade du sparat motsvarande belopp i den "vanliga" ekonomin hade du på ett eller annat sätt fått ränta, eller avkastning på de pengarna. Den avkastningen avstår man, alltså betalar man ändå ett slags ränta. Dessutom ska man tydligen betala en avgift på ca 2,5%.

De pengar man lånar i JAK kommer från medlemmarnas inlåning. Man betalar en avgift som täcker administration, idéspridning och utveckling. Spararen får ingen ersättning. Alltså finns det ingen ränta.

De som sparar i JAK gör det för att kunna få låna. All utlåning finansieras ju med medlemmarnas räntefria inlåning. Alltså måste vi se till att inlåning och utlåning balanserar över tiden. Det är därför alla låntagare krävs på en motsvarande sparprestation. Tjänster och gentjänster.

Vi vill utveckla den räntefria ekonomin. Ett av skälen är att tillgångarna i en ränteekonomi koncentreras på allt färre händer och inkomstklyftorna växer. Denna process går nu allt snabbare och eftersom det faktiskt är bankerna som tillverkar pengarna så blir de allt rikare.

Om man tittar på de tjugo största företagen i världen enligt Forbes lista så återfinner vi 11 banker och finansbolag, ett försäkringsbolag. Av de övriga 8 är 5 inom olja & gas. Jag blev faktiskt förvånad. För några år sedan fanns det inte lika många banker i toppen.

[trädman]

De pengar man lånar i JAK kommer från medlemmarnas inlåning. Man betalar en avgift som täcker administration, idéspridning och utveckling. Spararen får ingen ersättning. Alltså finns det ingen ränta.

De som sparar i JAK gör det för att kunna få låna. All utlåning finansieras ju med medlemmarnas räntefria inlåning. Alltså måste vi se till att inlåning och utlåning balanserar över tiden. Det är därför alla låntagare krävs på en motsvarande sparprestation. Tjänster och gentjänster.

Vi vill utveckla den räntefria ekonomin. Ett av skälen är att tillgångarna i en ränteekonomi koncentreras på allt färre händer och inkomstklyftorna växer. Denna process går nu allt snabbare och eftersom det faktiskt är bankerna som tillverkar pengarna så blir de allt rikare.

Om man tittar på de tjugo största företagen i världen enligt Forbes lista så återfinner vi 11 banker och finansbolag, ett försäkringsbolag. Av de övriga 8 är 5 inom olja & gas. Jag blev faktiskt förvånad. För några år sedan fanns det inte lika många banker i toppen.

Eftersom man inte får någon ersättning för pengarna man lånar in avstår man avkastningen man annars skulle ha haft på dem. Det är också en motprestation och därmed ett slags ränta. Sen kan man ju kalla det vad man vill. Eftersom det i den "vanliga" ekonomin finns inflation, och JAK inte har någon egen valuta minskar de pengar man lånar och lånar in successivt i värde. Är inflationen den samma under båda perioderna jämnar det ut sig, men om man lånar under en period med hög inflation och lånar in under en period med låg inflation får de som s a s lånade ut ens pengar göra en större motprestation än en själv. Det omvända gäller naturligtvis också. Vid den nu rådande inflationen på ca 2% minskar värdet på 100 000 till ca 80 000 på 10 år.

Sammantaget innebär det att kostnaderna för ett JAK-lån inte går att förutse. Dvs ingen skillnad jmf med "vanliga" lån

[Skytten]

Tycker det liknar banksystemet i Islamabad.

[Oscar]

... Eftersom det i den "vanliga" ekonomin finns inflation, och JAK inte har någon egen valuta minskar de pengar man lånar och lånar in successivt i värde. Är inflationen den samma under båda perioderna jämnar det ut sig, men om man lånar under en period med hög inflation och lånar in under en period med låg inflation får de som s a s lånade ut ens pengar göra en större motprestation än en själv. Det omvända gäller naturligtvis också. ... Sammantaget innebär det att kostnaderna för ett JAK-lån inte går att förutse. Dvs ingen skillnad jmf med "vanliga" lån.

När Finansinspektionen prövade vår ansökan om banktillstånd kom de fram till att inflationen inte var något problem. Det man förlorar på gungorna tar man igen på karusellen. Om inflationen minskar köpkraften i sparandet så hjälper den samtidigt till att amortera lånet. Om man dessutom använt lånet för att finansiera ett hus så brukar de öka i värde lika snabbt som inflationen.

Vi kan naturligtvis inte förutse inflationstakten. Därvidlag är det lika för JAK Medlemsbank och andra banker. Däremot är vi (jag säger vi därför att jag är anställd i JAK) oslagbara när det gäller långa lån eftersom vår låneavgift fixeras för hela amorteringsperioden oavsett hur lång denna är.

I konventionella banker får man normalt betala högre ränta om man väljer att binda den. Man får också en högre ränta ju längre period man binder den på. Dessutom tror jag inte att det går att binda räntan på mer än tio år i vanliga banker.

[trädman]

När Finansinspektionen prövade vår ansökan om banktillstånd kom de fram till att inflationen inte var något problem. Det man förlorar på gungorna tar man igen på karusellen. Om inflationen minskar köpkraften i sparandet så hjälper den samtidigt till att amortera lånet. Om man dessutom använt lånet för att finansiera ett hus så brukar de öka i värde lika snabbt som inflationen.

Vi kan naturligtvis inte förutse inflationstakten. Därvidlag är det lika för JAK Medlemsbank och andra banker. Däremot är vi (jag säger vi därför att jag är anställd i JAK) oslagbara när det gäller långa lån eftersom vår låneavgift fixeras för hela amorteringsperioden oavsett hur lång denna är.

I konventionella banker får man normalt betala högre ränta om man väljer att binda den. Man får också en högre ränta ju längre period man binder den på. Dessutom tror jag inte att det går att binda räntan på mer än tio år i vanliga banker.

Så länge man lånar är inflationen ens vän när man inte betalar någon ränta, men när man sedan ska spara motsvarande belopp spelar inflationen stor roll eftersom man då inte får någon ränta. Är inflationen den samma under hela perioden blir det ett nollsummespel men är den hög när man lånar och låg när man sparar vinner man på det och vice versa.

Ur JAKs perspektiv är naturligtvis inte inflationen något problem eftersom låntagarna förbundit sig att spara och det då jämnar ut sig. Men för den enskilde låntagaren/spararen är det inte säkert att det gör det.

Jag har inget emot JAK, men ser det som ett ställningstagande snarare än ett rationellt ekonomiskt beslut att låna där i stället för i en "vanlig" bank.

[Oscar]

Vi är helt överens om inflationens effekter men jag anser att de som väljer att samverka om räntefritt sparande och finansiering i JAK ofta är mer rationella än de som utan att tänka eller av gammal vana gör som alla andra - går till sin vanliga bank.

[vlana]

jag har precis kommit hem från JAK's ungdomskurs där jag blev både glad och inspirerad! mycket bra föreläsningar och trevligt folk. jag vill tipsa andra som är nyfikna på JAK att åka på en grundkurs, det är verkligen både intressant och givande!

[Jerker Nordlund]

Inflationen är inget problem för JAK, lika lite som inflationen är ett problem för vilken annan näringsidkare som helst i samhället.

Däremot har inflationen effekter på den enskilde låntagarens ekonomi. Den som kan se in 30 år i framtiden och vill vinstmaximera bör därför ställa sig frågan:

Givet min kännedom om framtidens inflation och räntor - vilket system är det lönsammanste för mig att låna och spara i, JAK, oblikationer, aktier eller vanligt räntesparande?

Den som har gåvan att se in i framtiden borde dock ha lite större visioner än så.

Vad gäller JAK kan däremot likviditetssituationen vid hög och lågränta bli ett problem. Vid lågränta kommer systemet ha översklutande medel och vid högränta likviditetsbrist. Eftersom systemet arbetar räntefritt kan man inte lösa likviditetsbristen i högräntetid med upplån från riksbanken.

Där finns något för framtiden att arbeta med.

[Jerker Nordlund]

Tycker det liknar banksystemet i Islamabad.

Om du syftar på att islam förespråkar räntefrihet tror jag att JAK är mer islamskt än den pakistanska riksbanken.

Men du kan gärna beskriva hur det systemet fungerar om du känner till det.

[Skytten]

Det har likheter med JAK, utom till företag, där man tar del i vinst.

jag tror att troende muslimer i Sverige är kunder hos Jak

[Jerker Nordlund]

JAg har varit aktiv i JAK sedan 1985 - mesta delen av tiden i styrelsen eller som anställd.

Om inte något dramatiskt har hänt sista 3 åren kan jag säga:

Glöm alla funderingar om JAK som en mjölkkossa för ett litet fåtal. Organisationen är medlemsstyrd och övervakad av finansinpektionen. De anställda runt 20-30 sammanlagt och lönerna enligt marknadsmässiga avtal.

Angående chefslöner kanske Oscar kan svara bättre , eftersom han  är chef på JAK.

[Oscar]

När det gäller banker kan man lätt hamna snett om man inte inser att skillnaden är lika stor mellan olika banker som den är mellan andra företag. När vi talar om företag tänker vi oss stora och kommersiella aktiebolag men i verkligheten har 99,3 procent av alla svenska företag färre än 50 anställda!

De flesta företagare drivs inte heller av en önskan att bli rik. Man vill ha ett bra liv. Företaget ger ”bröd för dagen” och utlopp för den personliga kreativiteten och skaparlusten.

Vissa av alla dessa småföretag är demokratiska föreningar med en kombination av ekonomiska och ideella ändamål. De startas som en medlemssamverkan i syfte att sänka priset på det medlemmarna köper eller öka priset på det man producerar.

JAK Medlemsbank är en sådan samverkan. Den har startats för att man ska klara sig utan dem som driver bank för att tjäna pengar. Vi vill ha ett rättvist förhållande mellan spararna och de som använder pengarna och vi vill sänka kostnaderna. Därför sköter vi det själva istället för att köpa färdigt av kommersiella banker.

Avgiften för lån är låg. Det jämförelsetal som kallas "effektiv ränta" är cirka 2,5 procent för JAK:s alla lån och avgiften är dessutom fixerad för hela amorteringstiden. Den sätts så lågt att föreningen nätt och jämt går med plus men inte mer. Överskottet skall inte samlas i föreningen utan i medlemmarnas fickor.

Personalens löner ligger på normal nivå medan chefernas ligger lågt. Vd har strax över fyrtio tusen och jag strax under. Vi har ingen marknadsföring eftersom vi inte deltar på den kommersiella marknaden. Vi är inget aktiebolag med utdelning eller värdestegring på aktierna som mål.

Vårt mål är att sprida idén om att räntefritt är rättvist och att, genom praktisk verksamhet, visa hur man kan jobba med räntefritt sparande och finansiering. Vi anser att ekonomin skulle fungera bättre om alla undvek ränta. Denna idé sprider medlemmar genom sina samtal med vänner och bekanta och med alla andra som visar intresse. Under senare år har medlemsantalet på detta vis ökat med 8-10 procent årligen.

Vi håller ständigt kurser och seminarier för att lära mer om ekonomi. JAK-skolan (fredag till söndag) samlar över sjuttio personer varje gång. Efter dessa är det många som blir så "lyckliga" över rättvisetanken att de blir JAK-informatörer. Det är alltså inget konstigt att du har sett JAK-märket på bilar. Du kommer nog att finna att det faktiskt är lika många rostiga som lyxiga bilar som rullar med sådana märken.

[enklareliv]

Jag har varit medlem i och haft mitt bostadslån i JAK sedan 1994. För mig handlar det i första hand om ett politiskt ställningstagande. Jag är emot tanken på att det är möjligt att tjäna pengar på att låna ut pengar. Ett system som leder till att allt färre får allt större ekonomisk makt över allt fler. Det har helt enkelt känts väldigt bra för själen att vara medlem i JAK och det är betydelsefullt för mig.

Att det sedan har känts som en trygghet att jag varje månad betalar exakt samma summa och inte är beroende av om räntan sjunker eller stiger har också känts bra. Kontakten med JAK-banken kändes till en början ovan men när jag väl lärt mig har det fungerat smidigt och bra.
Nästa år är mitt huslån betalat och jag får ut de pengar jag samtidigt sparat. Jag får alltså både betydligt mindre i bostadskostnad och dessutom en summa bengar som bonus. Pengar som jag sannolikt inte  avsatt till sparande om det inte varit "tvunget".

För mig är JAK så mycket mer än en bank. Som medlem känner jag tillfredställelse över att få bidra till ett rättvisare samhälle och en friskare jord.

[pererik]

jag har precis kommit hem från JAK's ungdomskurs där jag blev både glad och inspirerad! mycket bra föreläsningar och trevligt folk. jag vill tipsa andra som är nyfikna på JAK att åka på en grundkurs, det är verkligen både intressant och givande!

roligt att höra. Nästa JAKskolan för Unga blir den 5-7 oktober, också den i Borlänge. Mer info på www.jak.se/ung

Det går också bra att maila mig om man är nyfiken - per-erik.persson@jak.se

/Per-Erik
Ungdomskonsulent JAK Medlemsbank

[Rosten]

Jag blev medlem i JAK när räntan gick upp till 500%.
Vi hade ett rätt stort rörligt topplån på huset. Helt plötlsigt så fick vi 24% i ränta! Till det hade vi också ett lån på fast ränta till 13.25%. Så helt plösligt ville banken ha in nästan 80 000:- om året. Det var i början av 90-talen och jag jobbade dagtid på en verkstad och tjejen jobbade som städerska. Jag kom ihåg att jag hade 12 000:- före skatt och hon hade några tusen mindre. På JAK så var "räntan"3.1% samtidigt!

Så vi hade bara 2 saker att välja på. Endera att vänta på fogden eller att jobba övertid. Jag överskred alla gängse lagar under dom 2 åren med min övertid (över  2000 övertidstimmar om året). Blödde näsblod var enda morgon under dessa 2 år när jag klev upp på grund av utmattning. Sov över på jobbet ett antal gånger pga att jag inte orkade åka hem med bilen. Tjejen flyttade ifrån mig 3 gånger under dessa 2 år. Det längsta jag jobbade i ett sträck var från 7 på morgonen till 11 nästa förmiddag) Efter det så var jag botad mot fördelarna med vanliga banker.
I dag så har jag igen rätt stora banklån (en bit över 2 miljoner) på vanlig bank. Pga att det inte har varit så fördelaktigt med JAK när räntan var låg. Men jag är fortfarande medlem och har "rätt mycket" sparpoäng ifall räntan skulle gå upp.
Då sticker jag till JAK direkt.

Jag gick sedan en 2-dagars kurs i JAK här i Örebro. Det var nog en av dom bästa dagar i mitt liv. Vi hade en underbar lärare (Anri Lenartsson eller nåt liknade) Han vände ut och in på alla mina åsikter och tankar.

Vi hade ett litet räkneexempel. Om någon här är intresserad att räkna lite.

Om man köper en falukorv för 40:- Hur myckat har den kostat om man tar bort dom kronor som man lagt på priset för att täcka räntan till banken. Vi kan lossas att räntan till banken är 6 %. Räkna nu bort räntan. Vad kommer då korven att kosta.
Någon som är sugen?

[tänk_positivt]

har hört nåt om att frysa lånen, är inte det till för sådana tillfällen?

[Rosten]

har hört nåt om att frysa lånen, är inte det till för sådana tillfällen?

Topplån fick inte frysas utan var helt rörligt utan att vi kunde påverka det.
Bottenlånet på 13.25% var fast. Men var  5 år så skrivs det om och då får man en ny låst ränta. Den kan var både större eller mindre.

[louise]

Var vaken halva natten och räkande på min företagsplan. Hittade nåt som heter expansionsfond. Skulle man inte kunna säga att "tvångsspardelen" i JAK-lånen är företagets expansionsfond?

Då skattar man 30 % istf 30+ 30 (som i praktiken blir 50 genom avdrag) på pengarna man sätter in på jak (som man först har tjänat i sitt företag). Nackdelen är väl att hela eftersparsumman måste användas i företaget när man väl får ut den. Och att den då räknas som inkomst å så skattar man 50 % ändå. FAst man får tillbaka sina 30 % som man betalat under tiden. HÄnger ni med?

För mig blir det nära en halv miljon i efterspar, och tänkte att det kanske kan gå till ett vindkraftverk? Eller köp av skogsmark? Eller nån annan fet företagsinvestering.