Alternativ.nu
Övriga ämnen => Ekonomi => Ämnet startat av: Broberg skrivet 25 sep-09 kl 20:35
-
Hur funkar JAK- lån kontra vanligt banklån? I detta fall gäller det husköp. Låter ju bra att slippa betala ockerränta till banken, men någon hake finns väl? Vill gärna höra om olika åsikter och erfarenheter när det gäller detta.
Hälsningar Broberg
-
Ja, det finns en hake med JAK även om idéen är jättebra. eftersom banken vill ha tillbaka sina pengar snabbare än andra banker (vilket i sig är förnuftigt) innebär det att amorteringstiden blir så kort att den summa man amorterar varje månad är mycket högre än på en vanlig räntebank. Jag har t.ex ett huslån på 450.000:- i en vanlig bank (med rörlig ränta) som jag amorterar mellan 1000:- och 2000:- i månaden på beroende på ränteläget. Om jag lade om det lånet till JAK skulle jag få amortera minst 8000:- i månaden vilket är helt omöjligt för mig som ensamstående med en inte så jättehög lön.
Jag vet att det har varit en del debatt om detta i Grus&Guld (JAK:s tidning) och att det verkar som om det är svårt att komma runt detta problem i en liten, räntefri medlemsbank.
-
Nä.. så fort måste man inte amortera. Jag tog ett jak-lån på 600 å betalar 4400 i månaden. Fast det var nrä man fick lägga lånen på 30 år, när lågkonjunkutren kom tog de bort det och maxgränsen är 20 år.
Det dyra är väl kanske mest att man måste spara lika mycket som man amorterar.
-
Jag har räknat på vad månadskostnaden skulle bli om jag skulle ta lånet idag, alltså med 20 år som maximal betalningstid. Det hjälper ju inte mig att lånevillkoren var "bättre" förut.
Eftersparandet skulle inte vara något problem för mig och jag skulle inte behöva spara jättemycket eftersom jag fått över 2 miljoner sparpoäng i gåva av en kär vän som tröttnat på att spara och spara i JAK men aldrig kunna låna.
Som sagt var; JAK är en jättebra idé men det funkar inte att låna så för alla.
-
Hur funkar JAK- lån kontra vanligt banklån? I detta fall gäller det husköp. Låter ju bra att slippa betala ockerränta till banken, men någon hake finns väl? Vill gärna höra om olika åsikter och erfarenheter när det gäller detta.
Hälsningar Broberg
Ett huslån i vanlig bank idag ska ju inte vara några problem att binda till 5% ränta.
100 000 kr kostar alltså 5000 om året, 1 miljon 50 000.... tycker du verkligen det är ocker?
Hur hög är låneavgiften på JAK?
-
Men, varför kommer jämt räntefolket med såna glädjekalkyler som inte gäller i verkligheten. Att få ett lån utan att de kräver amortering är ett luftslott.
När jag skulle låna i vanlig bank, gällde att topplånet skulle amorteras av på 10 år. Med ett lån på 600.000 och räntor från 2006 (låga men inte så superlåga som idag) skulle jag få en månadskostnad på 3800 (efter skatteavdrag för räntorna). Då var det snabb amortering av topplån och "lite" amortering av bottenlånet, resten räntor.
Idag betalar jag 1900 i amortering, 1900 i sparande och 600 kr i låneavgift som är avdragsgill som en ränta, sammanlagt 4400 och efter ränteavdraget 4200 kr i månaden.
Det är 400 kronor mer än en vanliga bank men med total säkerhet att inte min "hyra" höjs och med en rejäl peng på banken när jag närmar mig pension. För vad man faktiskt bör räkna in är att med ett jak-lån behöver du inte pensionsspara som du måste med ett räntelån.
Men det riktigt stora problemet med jak som gjort mig efterklok är att man aldrig kommer ner i lånekostnad. Om jag höjer värdet på huset och blir av med "topplånet", så kan jag inte lägga om lånet och få en lägre månadskostnad.
Med ett räntelån så hade jag efter tio år då topplånet är avbetalt haft en dramatiskt bättre ekonomi. Med jak ändras inte min ekonomi alls efter tio år. Det enda jag kan ha nytta av är inflationen. I takt med att lönerna går upp så höjs ju inte min boendekostnad, utan den blir hela tiden en lägre procent av lönen.
-
Men jag talar inte om total månadskostnad. Jag talar om vad själva lånet kostar , alltså räntan, och hur man än vrider och vänder på det så är 5% av 100 000, 5000.
TS talar om ockerräntor, och jag tycker inte det är det.
-
Som sagt var; JAK är en jättebra idé men det funkar inte att låna så för alla.
För de som inte kan låna i JAK kanske denna bok kan vara en hjälp på vägen: http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=917037466X (http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=917037466X). :)
-
jag betalar 7200 i "ränta" om året på ett lång på 600.000. I förhållande til det är väl vanliga ränotr ocker. Med din modell skulle jag ju betala 5000 x 6 = 30.000 i ränta.
-
Tack för svaren. Och om man säljer och vill lösa lånet, hur funkar det?
-
Du blir inte av med eftersparet, det har du hela livet. Men lånet kan du lösa som vanligt.
-
Hela livet?
-
Men, varför kommer jämt räntefolket med såna glädjekalkyler som inte gäller i verkligheten. Att få ett lån utan att de kräver amortering är ett luftslott.
När jag skulle låna i vanlig bank, gällde att topplånet skulle amorteras av på 10 år. Med ett lån på 600.000 och räntor från 2006 (låga men inte så superlåga som idag) skulle jag få en månadskostnad på 3800 (efter skatteavdrag för räntorna). Då var det snabb amortering av topplån och "lite" amortering av bottenlånet, resten räntor.
Idag betalar jag 1900 i amortering, 1900 i sparande och 600 kr i låneavgift som är avdragsgill som en ränta, sammanlagt 4400 och efter ränteavdraget 4200 kr i månaden.
Det är 400 kronor mer än en vanliga bank men med total säkerhet att inte min "hyra" höjs och med en rejäl peng på banken när jag närmar mig pension. För vad man faktiskt bör räkna in är att med ett jak-lån behöver du inte pensionsspara som du måste med ett räntelån.
Men det riktigt stora problemet med jak som gjort mig efterklok är att man aldrig kommer ner i lånekostnad. Om jag höjer värdet på huset och blir av med "topplånet", så kan jag inte lägga om lånet och få en lägre månadskostnad.
Med ett räntelån så hade jag efter tio år då topplånet är avbetalt haft en dramatiskt bättre ekonomi. Med jak ändras inte min ekonomi alls efter tio år. Det enda jag kan ha nytta av är inflationen. I takt med att lönerna går upp så höjs ju inte min boendekostnad, utan den blir hela tiden en lägre procent av lönen.
Det var knappast en glädjekalkyl.
Just nu är den rörliga räntan på bottenlån i jordbruksfastigheter betydligt lägre än JAKs låneavgift. Dessutom tillkommer inget eftersparande, vilket rimligen också är en kostnad för dig som driver näringsverksamhet. Om inte kapitalet i näringsverksamheten avkastar mer än lånekostnaden (=räntan eller vad man än väljer att kalla det) så är du illa ute. Avkastar pengarna mer, i fallet med JAKs eftersparande mer än 0%, motsvarar kostnaden för eftersparandet den avkastning de gett om du investerat dem i ditt företag. Där hade de, om du investerat klokt, också funnits kvar och därmed varit ett slags pensionsförsäkring.
När det gäller de "positiva" effekterna av inflationen så är inflationen på motsvarande sätt synnerligen negativ för eftersparandet. När eftersparandet väl faller ut och ska användas som pensionsförstärkning etc är de sparade pengarna med stor sannolikhet värda väsentligt mindre än när sparandet påbörjades.
Just nu går det enligt uppgift att att få rörlig bottenlåneränta på ca 1,2% med jordbruksfastigheter som säkerhet hos kända banker. Landshypotek anger 1,6% för rörliga lån och 4,15% för bundna femåriga lån som basräntor på sin hemsida. Beroende på volym och "kreditvärdighet" kan det säkert bli en del rabatt.
-
Ja, just nu ja. Men i snitt har båda sorternas lån mer eller mindre samma ränta. Alltså, om man jämför ett huslån som man har in en 20 -30 år, då betalar båda samma effektiva ränta i snitt.
Men visst har du rätt i att det hade varit bättre att investera pengarna nu, omedelbart i ett företag. Men det var ju inget alternativ när jag tog lånet. Alternativen då var så lika. Och att jag skulle börja driva ett företag kunde jag då inte föreställa mig. Än mindre att det kostar så inihelvete mycket.
Broberg - du måste helt enkelt betala ditt efterspar, hur du gör kvittar. Men du får inte ut det förrän efter den tid du satt som lånetid. Har du lagt lånte på 20 år så får du vänta 20 år på att få tillbaka pengen.
-
Just nu går det enligt uppgift att att få rörlig bottenlåneränta på ca 1,2% med jordbruksfastigheter som säkerhet hos kända banker. Landshypotek anger 1,6% för rörliga lån och 4,15% för bundna femåriga lån som basräntor på sin hemsida. Beroende på volym och "kreditvärdighet" kan det säkert bli en del rabatt.
Samma kortsiktiga tänkande som har gjort att miljön och världen ser ut som den gör! JAK är inte till för kortsiktiga vinster och tillfällig vinstmaximering, utan för långsiktigt sunt ekonomiskt tänkande.
-
Fast nu ställer jag mig på räntefolkets sida.. Jag kan inte ensam rädda världen, i nte en chans att jag slösar bort mitt liv för nån annan. Jag valde jak för att det passade mig ekonomiskt då. Nu när jag vet mer om lån¨och företagande, hade jag kanske gjort ett annat val nu.
-
Just nu skulle jag kunna kyssa bankdirektörernas fötter.. Räntan är så in i helvete låg att det närapå är löjligt, guldläge att amortera järnet, speciellt om man har en värdering på fastigheten som gjordes för 2 år sedan eller så..
-
Samma kortsiktiga tänkande som har gjort att miljön och världen ser ut som den gör! JAK är inte till för kortsiktiga vinster och tillfällig vinstmaximering, utan för långsiktigt sunt ekonomiskt tänkande.
Vad är det för kortsiktiga vinster du pratar om? Att räntan är låg i absoluta tal idag är inte så konstigt med tanke på att det närmast är deflation. Är det inflation så är räntan högre. Bottenlån mot ränta med fastigheter som säkerhet är en mycket gammal och beprövad verksamhet som fungerade långt innan "oljesamhället" som är synnerligen långsiktig. Jag nämnde landshypoteks ränta som exempel. Det är en medlemsägd bank som har sysslat med bottenlån till jordbruksfastigheter sedan 1836, så så väldigt kortsiktiga tycks de inte ha varit med tanke på att de överlevt ett stort antal "krascher" inklusive den senaste (hittills)
Att låna i JAK ser jag som ett ideologiskt ställningstagande. Däremot har jag svårt att se att det skulle vara till ekonomisk fördel för den som köper en fastighet och vill utveckla och driva verksamhet på den.
-
Ja, just nu ja. Men i snitt har båda sorternas lån mer eller mindre samma ränta. Alltså, om man jämför ett huslån som man har in en 20 -30 år, då betalar båda samma effektiva ränta i snitt.
Vilka två menar du. Den som lånar hos JAK och den som lånar i "vanlig" bank?
Eller rörlig och bunden ränta? I den senare fallet kommer räntekostnaderna att bli högre om man konsekvent väljer 5-års bindningstid, förutsatt att man inte lyckas spå ränteutvecklingen bättre än marknaden i medeltal och därmmed lyckas binda vid precis rätta tillfällena. Detta eftersom det kostar något att försäkra sig mot framtida ränteförändringar. Att lyckas binda "rätt"varje gång under en 20-30årsperiod är svårt för att inte säga omöjligt.
-
Vad är det för kortsiktiga vinster du pratar om? Att räntan är låg i absoluta tal idag är inte så konstigt med tanke på att det närmast är deflation. Är det inflation så är räntan högre. Bottenlån mot ränta med fastigheter som säkerhet är en mycket gammal och beprövad verksamhet som fungerade långt innan "oljesamhället" som är synnerligen långsiktig. Jag nämnde landshypoteks ränta som exempel. Det är en medlemsägd bank som har sysslat med bottenlån till jordbruksfastigheter sedan 1836, så så väldigt kortsiktiga tycks de inte ha varit med tanke på att de överlevt ett stort antal "krascher" inklusive den senaste (hittills)
Att låna i JAK ser jag som ett ideologiskt ställningstagande. Däremot har jag svårt att se att det skulle vara till ekonomisk fördel för den som köper en fastighet och vill utveckla och driva verksamhet på den.
Tänker i lite större sammanhang än vad Du gör. Allt som driver människor att bara tänka på ekonomisk vinstmaximering för stunden och inte vad det kostar i miljö, ubrända och sjuka människor i längden!
-
Tänker i lite större sammanhang än vad Du gör. Allt som driver människor att bara tänka på ekonomisk vinstmaximering för stunden och inte vad det kostar i miljö, ubrända och sjuka människor i längden!
Nu blir jag snart förbannad.
Om du väljer att låna pengar i JAK för att du tycker det känns bra så är det helt ok för mig.
Men för oss passar det inte helt enkelt, vi vill utveckla vårt lilla lantbruksföretag och behöver ha låga lånekostander i början. Därför väljer vi Landshypotek, precis som Trädman säger så är det ett medlemsägt låneinstitut som inte maximerar några vinster till aktieägare. Den vinst som blir efter rent administrativa kostnader återbördas till ägarna, dvs de som lånar där och med sina fastigheter står för säkerheten.
Jag fattar inte hur du kan anklaga oss som driver pytteföretag på landet för att vinstmaximera och inte tänka på miljön eller utbrända människor. Jag driver den här gården delvis ekologiskt och om det blir nån framgång så avser jag att skapa jobb åt nån extra person.
Det är ju inte så att man ligger och vältrar sig i pengar precis.
-
JAK må vara hur bra som helst, det är ju skitsamma när man inte har råd att ta dessa lån.. Det är ju en helvetisk skillnad i månadskostnad att ta 1.5 miljoner i lån i JAK eller i en vanlig bank.. Om det nu blir billigare i längden är ju ointressant.
-
Hetsa nu inte upp Er! :) Jag har själv haft lån i Landshypotek och har själv en gård, men vad hjälper det att man klarar ekonomin nu om vi förstör jordens klimat så det blir torka och missväxt eller oväder som förstör skördarna i framtiden? Opertionen lyckades men patienten avled.
Tänker i stort inte på varje enskild jordbrukare, det är de stora systemen som måste ändras.
-
Men på vilket avgörande sätt anser du att ett lån i Landshypotek förstör världen, skapar missväxt och undergång, kontra ett i JAK?
-
Häng inte upp Dej på detaljerna, det är de stora hela som gäller. Landshypotek är nog bland de bättre. Har inte historiken klart för mej, men tror att den banken startades av landsbyggdens folk precis som JAK startades av ett antal lantbrukare och sunt tänkande människor i Danmark.
-
Personligen anser jag att det borde finnas mikrolån via sociala företagsbanker för människor med småskaliga entreprenörsidéer även i Sverige. Bara så det räcker till att köpa några bikupor eller kaninburar eller dylikt. Vad som helst som kan ge en extrainkomst för t ex. "alternativare" eller arbetslösa.
http://www.mikrofinans.se/ (http://www.mikrofinans.se/)
-
Häng inte upp Dej på detaljerna, det är de stora hela som gäller. Landshypotek är nog bland de bättre. Har inte historiken klart för mej, men tror att den banken startades av landsbyggdens folk precis som JAK startades av ett antal lantbrukare och sunt tänkande människor i Danmark.
Vilken liten detalj borde vi inte hänga upp oss på? Världen undergång?
Med tanke på JAK:s månadskostnad så är det ju inget alternativ för väldigt många, d.v.s. att alternativet till att ha en vanlig bank är att skita i hela "alternativ-grejen"
-
Det ena systemet utesluter inte det andra! Men har man tid på sej kan man förspara i JAK eller som jag gjort satt in skogspengar på ett skogskonto i JAK. Ränteförlusten på någon % om jag haft dem i en vanlig, bank kan jag leva både med och utan, men sparpoängen som jag har kan vara bra när ränteläget blir ett annat. Men återigen det här gäller större saker. Detta penningsystem är inte för oss små, det pumpar pengarna upp i hierarkin så de rika blir rikare och de fattiga fattigare, men de som tjänar på systemet försvarar naturligtvis det med näbbar och klor!
-
Det ena systemet utesluter inte det andra! Men har man tid på sej kan man förspara i JAK eller som jag gjort satt in skogspengar på ett skogskonto i JAK. Ränteförlusten på någon % om jag haft dem i en vanlig, bank kan jag leva både med och utan, men sparpoängen som jag har kan vara bra när ränteläget blir ett annat. Men återigen det här gäller större saker. Detta penningsystem är inte för oss små, det pumpar pengarna upp i hierarkin så de rika blir rikare och de fattiga fattigare, men de som tjänar på systemet försvarar naturligtvis det med näbbar och klor!
Hur fungerar det där med skogskonton i JAK? Har aldrig riktigt fattat det?
I övrigt håller jag ju med dig såklart. Vårt ekonomiska system är ruttet och även om man kan tycka att ett lån till den eller den räntan osv. verkar vara en bra affär blir man ändå k-ad i r-en när man tar lånet och folket i toppen av pyramiden får sig ännu en skön stund. Varje gång! Landshypotek verkar ju rätt vettigt iofs. om hela vinsten delas ut till låntagarna. Låter ju som socialt bankföretagande och sånt är ju alltid trevligt. Men hur få de sina pengar? Skapar de dem också ur luft som vanliga banker och sen tar ränta ovanpå?
-
Fungerar som viket sparkonto som helst, bara med de regler som gäller för insättning, 60% av totalsumman tror jag det är, och uttag på skogskonton i andra banker.
-
Men, en vanlig bank är ju för de små, för som Gångtrött säger, ingen jävel har råd att låna i jak. För det mesta. Jag hade inte råd med vanlig bank heller, så då kunde jag lika bra ta jak.
Och ärligt talat, jag skiter i framtiden, jag försöker rädda sista halvan av mitt eget liv.
-
Ja har man inga större vyer så kan man ju "skita" i allt. Även om jag inte har några egna barn, så tycker jag att det vore glädjande om mänskligheten kunde överleva länge efter mej! Det är ju fantastiskt att livet har uppståt att det käns fel att kortsynta människor skall föröda "chansen"!
-
Oj, vilken diskussion det blev. Men det lutar nog åt att ta lånet på vanlig bank där jag har nuvarande huslån. Lägre månadskostnad nu när det behövs. Något försparande i jak är inte aktuellt, för huset som det ska läggas bud på är till salu nu och dessutom kan jag få ett bra pris för det hus där jag nu bor.
-
Ja, jag är fortfarande lite intresserad av lite mer konkreta exempel på hur vi som lånar i vanlig bank så dramatiskt bidrar till världens undergång. Att lite ränta kan göra en sån ofantlig skillnad.......
-
Ja, jag är fortfarande lite intresserad av lite mer konkreta exempel på hur vi som lånar i vanlig bank så dramatiskt bidrar till världens undergång. Att lite ränta kan göra en sån ofantlig skillnad.......
Har inte den saken redan diskuterats och t o m utretts i trådarna under alternativ ekonomi?
-
Det är mycket möjligt, jag läser inte alla trådar. Nu framför ju Kaj detta i denna tråden, och då är det ju naturligt att han utvecklar det här.
-
Är Du verkligt intresserad av att sätta Dej in i hur olika ekonomiska system fungerar kan jag rekommedera Dej att läsa Margrit Kennedys böcker!
Här lite om henne ifrån: http://sv.wikipedia.org/wiki/Margrit_Kennedy
Margrit Kennedy, född 1939, är en tysk arkitekt, författare och debattör i ränte- och penningfrågor och känd som en av världens främsta räntekritiker.
Inspirerad av bland annat Silvio Gesell har hon varit aktiv i ränte- och penningdebatten sedan 1980-talet. Hon förespråkar lokala valutor, men också nationella reformer av penningväsendet. I de två böcker som finns översatta till svenska har hon talat om fyra missuppfattningar om ränta.
För det första att räntan (och tillväxten) måste växa i exponentiell takt. En exponentiell tillväxt av ränta och tillväxt är enligt Kennedy omöjligt eftersom jorden och naturresurserna är begränsade.
För det andra menar hon att det är en missuppfattning att vi bara betalar ränta då vi lånar pengar. Tvärtom är räntan inbakad i alla priser på varor och tjänster. Om räntan kunde avskaffas så skulle samtidigt räntans del av priset på alla varor och tjänster avskaffas, tänker hon sig.
Den tredje missuppfattningen är enligt Kennedy att alla tjänar (eller förlorar) lika mycket på dagens räntesystem. Hon menar att nästan alla förlorar på räntesystemet. Endast de riktigt rika tjänar på systemet.
Slutligen menar hon också att det är en missuppfattning att inflation är en oskiljaktig del av vilket penningsystem som helst.
Litteratur:
Ekonomi utan ränta och inflation
Pengar utan ränta och inflation
Mvh K.A.J
-
Men på vilket avgörande sätt anser du att ett lån i Landshypotek förstör världen, skapar missväxt och undergång, kontra ett i JAK?
Har jag skrivit någonstans att Landshypotek förstör världen? Tänk lite större och lägg inte egna ord i andras mun!
-
Du har skrivit att räntesystemen bidrar till jordens undergång. Och Landshypotek tar ränta på sina lån, så..ja, det har du sagt.
Det är säker gott och väl att tänka stort och fantisera om en underbar värld. Tyvärr fungerar det inte riktigt lika enkelt i verkligheten. Den ekonomin som du och en del till förespråkar är den som verkligen kommer att gynna de som redan har det gott ställt, och de som vinner på Lotto.
Detta helt enkelt beroende på att utan tillgång till kapital så kan inga företag startas, inga jobb skapas. I förlängningen innebär det att staten inte heller får in några pengar och kan således inte försörja alla de som önskar ligga på sofflocket och mysa. För dom återstår då att leva på bark och rötter.
Medan då de som har pengar inte ser någon som helst anledning att låna ut dom eftersom de inte får nåt betalt för det, utan de fortsätter att vältra sig i lyx och rysk kaviar.
Är det den uppdelningen i världen du längtar efter, Kaj?
I min värld är det naturligt att man får betalt för att man tillhandahåller kapital så att andra kan göra det dom är bäst på, starta företag, skapa jobb och därmed en jämlikare värld där de flesta får mat på bordet.
En del kommer att få mer mat och en del mindre, ja, det är ofrånkomligt, för det är så människan fungerar. Men jag ser hellre det än att en stor massa människor ska leva på svältgränsen och ruinens brant på grund av brist på jobb.
Du förspråkar ett idylliskt system som är jättetrevligt, men det kommer aldrig att fungera på människan, det är mot dennas natur. Det stora flertalet männsikor behöver nån form av drivkraft och mål för att må bra. I mitt fall är det att driva företag, något som vore omöjligt om inte kapital kan tillhandahållas.
Jag tycker det finns så många exempel på system som försökt arbeta mot människan natur och misslyckats med detta, så det skulle inte behöva ifrågasättas. Vad har vi kvar? Är det ett land i världen som fortfarande tror på iden att låsa in människor bakom stängsel och bevaka dom med militär för att de inte ska rymma ur ett system som dom uppenbarligen inte själva förstår , hur fint det är.?
-
Dags att byta bank nu? (http://www.aftonbladet.se/ekonomi/article5873880.ab)
-
Men, en vanlig bank är ju för de små, för som Gångtrött säger, ingen jävel har råd att låna i jak. För det mesta. Jag hade inte råd med vanlig bank heller, så då kunde jag lika bra ta jak.
Och ärligt talat, jag skiter i framtiden, jag försöker rädda sista halvan av mitt eget liv.
Spara i JAK har alla råd med
-
Bättre lösningar än den vi har just nu har redan testats. Tyvärr ville bankerna ha makten att skapa pengar och ta ränta för dessa pengar och tog den.
Om penningmängdens betydelse (svenska): http://standelion.wordpress.com/richard-werner/ (http://standelion.wordpress.com/richard-werner/)
Hur pengaskapandet funkar: http://www.webofdebt.com/articles/dollar-deception.php (http://www.webofdebt.com/articles/dollar-deception.php)
Hur det har och kan se ut igen (USA, ej räntefri lösning): http://webofdebt.wordpress.com/monetary-proposal/ (http://webofdebt.wordpress.com/monetary-proposal/)
Solidarsystemet (räntefritt, basinkomst): http://solidar.lir.be/Systemet (http://solidar.lir.be/Systemet)
Tidigare tråd om räntefri ekonomi: http://www.alternativ.nu/smf/index.php?topic=27363.0 (http://www.alternativ.nu/smf/index.php?topic=27363.0)
Margret Kennedy beskriver i sin bok bl a hur ett räntefritt samhälle frodades under högmedeltiden i Europa. Läs gärna hennes bok gratis här: http://www.margritkennedy.de/pdf/BUE_SWE_Pengar.pdf (http://www.margritkennedy.de/pdf/BUE_SWE_Pengar.pdf)
-
Du har skrivit att räntesystemen bidrar till jordens undergång. Och Landshypotek tar ränta på sina lån, så..ja, det har du sagt.
Det är säker gott och väl att tänka stort och fantisera om en underbar värld. Tyvärr fungerar det inte riktigt lika enkelt i verkligheten. Den ekonomin som du och en del till förespråkar är den som verkligen kommer att gynna de som redan har det gott ställt, och de som vinner på Lotto.
Detta helt enkelt beroende på att utan tillgång till kapital så kan inga företag startas, inga jobb skapas. I förlängningen innebär det att staten inte heller får in några pengar och kan således inte försörja alla de som önskar ligga på sofflocket och mysa. För dom återstår då att leva på bark och rötter.
Medan då de som har pengar inte ser någon som helst anledning att låna ut dom eftersom de inte får nåt betalt för det, utan de fortsätter att vältra sig i lyx och rysk kaviar.
Är det den uppdelningen i världen du längtar efter, Kaj?
I min värld är det naturligt att man får betalt för att man tillhandahåller kapital så att andra kan göra det dom är bäst på, starta företag, skapa jobb och därmed en jämlikare värld där de flesta får mat på bordet.
En del kommer att få mer mat och en del mindre, ja, det är ofrånkomligt, för det är så människan fungerar. Men jag ser hellre det än att en stor massa människor ska leva på svältgränsen och ruinens brant på grund av brist på jobb.
Du förspråkar ett idylliskt system som är jättetrevligt, men det kommer aldrig att fungera på människan, det är mot dennas natur. Det stora flertalet männsikor behöver nån form av drivkraft och mål för att må bra. I mitt fall är det att driva företag, något som vore omöjligt om inte kapital kan tillhandahållas.
Jag tycker det finns så många exempel på system som försökt arbeta mot människan natur och misslyckats med detta, så det skulle inte behöva ifrågasättas. Vad har vi kvar? Är det ett land i världen som fortfarande tror på iden att låsa in människor bakom stängsel och bevaka dom med militär för att de inte ska rymma ur ett system som dom uppenbarligen inte själva förstår , hur fint det är.?
Vem som lever i en drömvärld kan diskuteras, men Du har uppenbarligen inte satt Dej in i hur ekonomiska system fungerar. Du har inte läst eller förståt vad Margrit Kennedy skriver. Du känner inte till hur försöket i Wörgl i Österrike och ön Guernsey i Engelska kanalen fungerade och vilka krafter som satte punkt för det! I min ungdom hade jag komunistiska vänner som naivt påstod att alla som hade det bra profiterade på andra! Men så enkelt är det inte. Jag brukade dra en liknelse för dem: att vi hade två familjer som hamnade på en öde ö. Den ena familjen byggde ett hus odlade jorden och hade det bra. Den andra brydde sej inte om något utan försökte hitta lite ätbart i naturen och övernattade i någon grotta eller dyligt. Kan man då påstå att den första familjen profiterade på den andra? Nej naturligtvis inte! Men det hade väldigt svårt för att gå in, är folk bundna av något sekteriskt tankesystem har de väldigt svårt för att tänka i nya banor.
Ett annat tanke experiment som visar vilken omöjlig "ekvation" räntesystemet är: Någon har räknat ut att om man satte in en krona vid vår tideräknings början så skulle den med det "exponetiella" ränta på ränta systemet i dag vara värd mer än ett jordklot i massivt guld och så mycket värden finns det inte på jorden! Därför kommer det med mattematisk nödvändighet krascher med jämna mellanrum. Frekvensen på dessa påverkas av hur hög räntan är, ju högre ränta desto oftare kommer krascherna. Med ett annat system kunde man undvikit dessa för många människor ruinerande och skrämande kattastrofer där folk får gå från hus och grund.
Titta sidan om skygglapparna och sätt Dej in i andra tankegångar en de smalspåriga vanliga etablerade.
Har inte tid mer med detta Du har Din uppfattning och jag min, vems som är mest välunderbyggd får framtiden utvisa.
Mvh K.A.J
-
Tänker i lite större sammanhang än vad Du gör. Allt som driver människor att bara tänka på ekonomisk vinstmaximering för stunden och inte vad det kostar i miljö, ubrända och sjuka människor i längden!
Du må tycka dig tänka större än mig. Vinstmaximering kan mycket väl innebära hälsomaximering, "gott liv" maximering eller "miljö" maximering. Vad man värdesätter väljer man själv. Pengar är ett sätt att försöka hitta en "minsta gemensamma nämnare" för att i någon mån göra det möjligt att väga olika alternativ emot varandra
-
Har inte den saken redan diskuterats och t o m utretts i trådarna under alternativ ekonomi?
Nej, det har inte förklarats på något hållbart sätt. Däremot diskuterats flitigt. Men det är inte samma sak
Det egendomliga med det mantra som du och andra ständigt upprepar att man genom att låna berikar någon i "toppen" är att det tycks stämma så dåligt med mina egna erfarenheter och iaktagelser. Jag lånar för att det är lönsamt för mig och min verksamhet. Om någon annan, dvs de som lånar ut pengar till mig, också tjänar på det så är det helt ok för mig. Då är vi minst två som vunnit något. Skulle jag inte lånat hade jag inte haft någon verksamhet och varit i en mycket sämre ekonomisk situation och utlånaren hade inte heller tjänat något.
Och än en gång. Jag har inget emot JAK. Jag har dock mycket svårt att se några ekonomiska fördelar för den som vill köpa och driva exempelvis jordbruksanknutna verksamheter. För vår del har JAK aldrig varit något möjligt alternativ och är det inte i dag heller, inte pga ideologi utan pga reglerna och begränsningarna.
-
...
Ett annat tanke experiment som visar vilken omöjlig "ekvation" räntesystemet är: Någon har räknat ut att om man satte in en krona vid vår tideräknings början så skulle den med det "exponetiella" ränta på ränta systemet i dag vara värd mer än ett jordklot i massivt guld och så mycket värden finns det inte på jorden!
...
Mvh K.A.J
1% ränta i 2009 år blir ca 480 miljoner kr (om jag räknat någorlunda rätt) Det får man inte ett jordklot i guld för.
Om man bara ser till värdet av stamved så avkastar skog i Sverige 3-5%, dvs har du 1000 m3 med lämplig åldersstruktur så kan du uthålligt avverka 30-50 m3 per år.
-
Nej, det har inte förklarats på något hållbart sätt. Däremot diskuterats flitigt. Men det är inte samma sak
Det egendomliga med det mantra som du och andra ständigt upprepar att man genom att låna berikar någon i "toppen" är att det tycks stämma så dåligt med mina egna erfarenheter och iaktagelser.
Det är svårt att tro att jmorden är rund när man står och stirrar på horisonten. et stämmer inte med de egna erfarenhterna.
MEn en procent här och där på alla pengatransaktikoner i världen ser saka men säkert till att suga ner all världens valuta i en och samma tratt.
Kapitalackumulationen är oundviklig, liksom en kosmiska värmedöden
-
Titta sidan om skygglapparna och sätt Dej in i andra tankegångar en de smalspåriga vanliga etablerade.
Har inte tid mer med detta Du har Din uppfattning och jag min, vems som är mest välunderbyggd får framtiden utvisa.
Mvh K.A.J
Nej, du har rätt Kaj, jag har inte heller tid med det här tramset längre. Du ser med dina skygglappar och jag med mina, konstigare än så är det inte.
Nej, jag läser ytterst sällan länkar som postas här, det intresserar mig inte speciellt vad nån gammal tysk tant har för åsikter. Jag redovisar MINA åsikter och tycker det är bra mycket mer intressant att diskutera med folk som har en EGEN åsikt och inte bara hänvisar till andras. Jag har inget behov av att få andras åsikter tryckta i halsen, mitt liv har gett mig en egen uppfattning. Och för mig är det helt naturligt att se pengar som ett arbetsredskap som man betalar hyra för när man använder det. Utan drivkrafter för nån att låna ut pengar kommer hela systemet att stanna.
Jag kan se ett problem i att, om det nu är så, skapas pengar ur luft och lånas ut mot ränta. Men, återigen, ingen har lyckats på ett trovärdigt sätt redovisa att det är så. Och med trovärdigt menar jag att analysera räkenskaper och årsredovisningar från t.ex banker, inte att citera nån gammal gubbe som menar att det är så.
Du nämner försöket med egen valuta i Wörgl i början på 30-talet.
Nå, jag gör väl ett undantag här och saxar in en redovisning av försöket. Källa:
http://jak.aventus.nu/download/Uppsatser/varfor_rantefri_ekonomi.pdf
I den Tyrolska staden Wörgl, som hade 4 200 invånare, infördes 1932 pengar med
värdeminskning med hänvisning till Gesells bok.41 Anledningen till penningreformen
var det valutapolitiska kaos som Österrike befann sig i efter den stora privatbanken
Credit-Anstalts konkurs i maj 1931. Staden gav ut egna sedlar som hade formen av
arbetskvitton och deras värde var 32 000 schilling som var likvärdiga med samma
belopp i den vanliga österrikiska valutan. Detta ingick, tillsammans med en stor
satsning på offentliga projekt, i ett program för att minska arbetslösheten.
Användaravgiften uppgick till 1 % i månaden, och måste betalas av den som vid
månadens slut satt inne med pengar, mot ett märke på sedelns baksida. Avgiften ledde
till att varje person som hade erhållit pengar i betalning, så fort som möjligt åter satte
sprätt på dem innan man utnyttjade sina vanliga pengar. Invånarna i Wörgl betalade till
och med sina skatter i förtid för att undvika avgiftskostnaderna. Inom ett år hade de 32
000 arbetskvittona varit i omlopp 463 gånger och hade på så sätt möjliggjort försäljning
av varor och tjänster till ett värde av (32 000 * 463) 14 816 000 schilling.
Den av stadsförvaltningen upptagna avgiften uppgick till (12 % * 32 000) 3 840
schilling, som användes för offentliga ändamål. Arbetslösheten i Wörgl minskade med
25 % inom loppet av ett år.
Österrikes riksbank förbjöd en fortsatt användning av dessa lokala pengar när mer än
170 kommuner i Österrike intresserade sig för modellen, pga. att detta system hotade
monopolet.
Den här redovisningen är gjord av studenter som är anhängare av en räntefri ekonomi, och man kan lätt konstatera att även dom arbetar med sina skygglappar på.
Man nämner t.ex att arbetslösheten sjunker under ett år med 25% och funderar inte mer på det utan ser det som en naturlig följd av valutaexperimentet. Hur vet man det ? Vi har ett land i kaos efter depressionen, en storbank har kursat och man inför ett valutaexperiment SAMTIDIGT som man gör stora satsningar på det offentliga. Var i detta kan man utläsa att det var just valutaexperimentet som gjorde att arbetslösheten sjönk dramatiskt?
Och dessutom så har man ju faktiskt en ränta i systemet, men man kallar den användaravgift. 1 % i månaden låter ju inte mycket...nä, men det är 12% om året.
-
Men om 170 andra kommuner efter att ha observerat experimentet ville göra samma sak torde det väl finnas någon form av nytta med dessa lokala pengar right? Dessa kommuner satsade säkert på sin offentliga sektor men fann ÄNDÅ att Wörgls alternativvaluta var något som de också behövde! Sen upptäckte riksbanken att dess makt över penningmängden var hotad och därför förbjöd den vidare tryckning av dessa sedlar trots att de bevisligen var till nytta för folket. Men vem fan bryr sig om folket!?
Kalifornien har förövrigt tryckt en del egna pengar för att klara sig undan konkurs. Privatbankerna bojkottar dessa sedlar eftersom de istället vill att delstaten ska låna sig ur krisen dvs. bli skuldslavar för oöverskådlig tid till bankernas ägare.
-
Kalifornien har förövrigt tryckt en del egna pengar för att klara sig undan konkurs. Privatbankerna bojkottar dessa sedlar eftersom de istället vill att delstaten ska låna sig ur krisen dvs. bli skuldslavar för oöverskådlig tid till bankernas ägare.
Det där får du gärna utveckla lite. Att en delstat trycker upp egna pengar går ju stick i stäv med det du brukar predika om att inte pengar ska skapas ur luft. Det är ju som om sverige hux flux skulle trycka upp 1000 miljarder och betala in hela sin skuld.
Nu förstår jag inte hur du tänkte.
-
Ja det blir lätt pajkastning när åsikterna går isär.
Nej, jag läser ytterst sällan länkar som postas här, det intresserar mig inte speciellt vad nån gammal tysk tant har för åsikter. Jag redovisar MINA åsikter och tycker det är bra mycket mer intressant att diskutera med folk som har en EGEN åsikt och inte bara hänvisar till andras.
Men vi kan väl i alla fall vara överens om att det där med egna åsikter är en schimär. Var hade vi stått om vi inte hade lärt oss av tidigare generationer? Vi hade varit vildar. Vi lever alla på ärvda kunskaper att slå sej för bröstet och påstå att man har egna åsikter är nog en aning förmätet. Någonstans har man fått dem ifrån. Hade vi inte fått språket från våra förfäder kunde vi inte haft mycket till åsikter. Vi som lantbrukare har väl gått på någon slags lantbruksskola och lärt oss om foderstater, kalkyler av olika slag mm. Hade tagit lite lång tid om vi skulle lärt oss allt själva!
-
Ja det blir lätt pajkastning när åsikterna går isär. Men vi kan väl i alla fall vara överens om att det där med egna åsikter är en schimär. Var hade vi stått om vi inte hade lärt oss av tidigare generationer? Vi hade varit vildar. Vi lever alla på ärvda kunskaper att slå sej för bröstet och påstå att man har egna åsikter är nog en aning förmätet. Någonstans har man fått dem ifrån. Hade vi inte fått språket från våra förfäder kunde vi inte haft mycket till åsikter. Vi som lantbrukare har väl gått på någon slags lantbruksskola och lärt oss om foderstater, kalkyler av olika slag mm. Hade tagit lite lång tid om vi skulle lärt oss allt själva!
Jag kan hålla med dig till viss del, arv, utbildningar och sådant lägger ju såklart en grund, men jag tycker att man därifrån sen bildar sig en egen uppfattning. Även om jag lärde mig en foderstat i lantbruksskolan för 25 år sedan, så reviderar jag ju den senare efter egna uppfattningar och erfarenheter. Så förmodar jag att det är även för dig.
Jag tycker bara det går till överdrift vid allt postande av länkar till olika debattörer, för det är ju oftast just det det är.
Dom har inte sanningen, inte du eller jag heller. Den visar sig om 300 år.
-
Det där får du gärna utveckla lite. Att en delstat trycker upp egna pengar går ju stick i stäv med det du brukar predika om att inte pengar ska skapas ur luft. Det är ju som om sverige hux flux skulle trycka upp 1000 miljarder och betala in hela sin skuld.
Nu förstår jag inte hur du tänkte.
Ja, men om stater skapar pengar är det lite skillnad eftersom tanken med en stat är att den ska representera folket. Om en privat bank skapar pengar ur luft och sen dessutom kräver mer pengar tillbaka än den lånar ut är det bedrägeri. Lagenligt bedrägeri men ändock bedrägeri. En stat står iaf. under demokratisk kontroll (iaf i den bästa av världar). Att ha ett banksystem av det slag vi har idag kan jämföras med att ha privatstyrda domstolar (upphovsindustrins våta dröm typ). Ett enkelt system döljs i krångliga ekonomifacktermer vilket undanhåller folket från insyn och förståelse.
Så huxfluxenkelt kan det faktiskt vara... iaf enligt mina "läromästare". Jag skapar inga egna åsikter utan att ha läst vad andra redan tagit reda på! Allt Kalifornien behöver göra är att starta en Bank of California... ge ut alla pengar som krävs och fixa eländet de sitter i. Så länge pengarna sätts i cirkulation genom investering i varor och tjänster så uppstår ingen inflation. Pengar skapar nämligen efterfrågan och marknaden kommer då att möta den. Men pengarna får inte gå till värdelösa aktiviteter som spekulation osv. då går det åt skogen.
***
Many authorities have attested that banks simply create the money they lend on their books. Congressman Jerry Voorhis, writing in 1973, explained it like this:
“[F]or every $1 or $1.50 which people, or the government, deposit in a bank, the banking system can create out of thin air and by the stroke of a pen some $10 of checkbook money or demand deposits. It can lend all that $10 into circulation at interest just so long as it has the $1 or a little more in reserve to back it up.”
President Obama himself has acknowledged this “multiplier effect.” In a speech at Georgetown University on April 14, 2009, he said:
“[A]lthough there are a lot of Americans who understandably think that government money would be better spent going directly to families and businesses instead of banks; where’s our bailout?,’ they ask, the truth is that a dollar of capital in a bank can actually result in eight or ten dollars of loans to families and businesses, a multiplier effect that can ultimately lead to a faster pace of economic growth.”
If private banks can leverage deposits into multiple amounts of “credit” on their books, a state-owned bank could do the same thing, and return the profits to the public purse. One State already does this. North Dakota boasts the only state-owned bank in the nation. It is also one of only two states (along with Montana) that are currently able to meet their budgets. The Bank of North Dakota was established by the legislature in 1919 to free farmers and small businessmen from the clutches of out-of-state bankers and railroad men. By law, the State must deposit all its funds in the bank, and the State guarantees its deposits. The bank’s surplus profits are returned to the State’s coffers. The bank operates as a bankers’ bank, partnering with private banks to lend money to farmers, real estate developers, schools and small businesses. It makes 1% loans to startup farms, has a thriving student loan business, and purchases municipal bonds from public institutions.
North Dakota is not suffering from unemployment or feeling the pinch of the economic downturn. Rather, it sports the largest surplus it has ever had. If this isolated farming State can escape Wall Street’s credit crisis (Sverige?), the world’s eighth largest economy can do it too!
Hela artikeln finns här: http://www.webofdebt.com/articles/sunshine_state.php (http://www.webofdebt.com/articles/sunshine_state.php)
-
Jag kan hålla med dig till viss del, arv, utbildningar och sådant lägger ju såklart en grund, men jag tycker att man därifrån sen bildar sig en egen uppfattning. Även om jag lärde mig en foderstat i lantbruksskolan för 25 år sedan, så reviderar jag ju den senare efter egna uppfattningar och erfarenheter. Så förmodar jag att det är även för dig.
Jag tycker bara det går till överdrift vid allt postande av länkar till olika debattörer, för det är ju oftast just det det är.
Dom har inte sanningen, inte du eller jag heller. Den visar sig om 300 år.
Well, men det är vad vetenskap är. Ett konstant gnabbel utifrån olika teorier och analyser av studier. :) Vetenskap är inte sanningen utan ett sökande av sanningen. Dagens absoluta sanning kan vara förpassat till mythyllan imorgon! För att visa att man inte bara tar en åsikt ut ur tomma luften är det vettigt att backa upp sina påståenden med referenser. Annars finns det ingen möjlighet att verifiera att någon inte bara hittar på vad den säger. Speciellt på alternativ.nu där "alternativa grejer" diskuteras är det viktigt att redovisa varför man har den åsikt man har eftersom de rådande samhällsparadigmen inte nödvändigtvis omfamnar de alternativa idéerna... kanske t o m lär ut deras motsats! :)
-
Det där får du gärna utveckla lite. Att en delstat trycker upp egna pengar går ju stick i stäv med det du brukar predika om att inte pengar ska skapas ur luft. Det är ju som om sverige hux flux skulle trycka upp 1000 miljarder och betala in hela sin skuld.
Nu förstår jag inte hur du tänkte.
Då tar vi det igen:
Att staten skapar nya pengar och sprider ut dessa i det ekonomiska kretsloppet genom offentliga investeringar är bra, eftersom staten är garant för valutans värde. Valutan bygger på ett gemensamt ekonomiskt ansvarstagande och överskottskapital kan återkallas genom skatter eller avgifter för att använda de gemensamma investeringarna.
Att enskilda banker skapar fiat money genom att låta privatpersoner skulsätta sig är dåligt, eftersom staten fortfarande står som garant för valutan, medan säkerheten ligger i individens återbetalningsförmåga, samtidigt som varken inividen eller staten, utan bankerna håvar in vinsterna på processen.
Alltså - lär ut radikal monetarism i grundskolan en gång för alla så att kommande generationer tänkare skall slippa ägna hela sina vuxna liv åt att förklara för jämnåriga lycksökare hur den räntegrundade FRB-ekonomin fungerar.
-
Ja, jag är fortfarande lite intresserad av lite mer konkreta exempel på hur vi som lånar i vanlig bank så dramatiskt bidrar till världens undergång. Att lite ränta kan göra en sån ofantlig skillnad.......
Hittade en bra text från SALOS som jag plankar rakt av (har gemensamma bekanta med skribenten så han får väl leta reda på mig och läsa lusen av mig IRL om han misstycker ;)):
"Tänk dig att du plockar ut en grupp på elva människor ur samhället. Tio av dessa är företagare som själv eller tillsammans med andra arbetar med att framställa diverse produkter, var och en specialiserad inom sitt område. Den elfte sysslar med att låna ut pengar till de andra.
Utlånaren tar tio procent i ränta för de pengar han lånar ut. Alla företagare lånar två miljoner var för att täcka sina kostnader, inköp av råvaror och halvfabrikat och löner till eventuella anställda samt sina privata levnadskostnader under ett år. Hela lånebeloppet används då till inköp på marknaden, som i princip består av alla andra företag och personer och institutioner, inklusive den skattefinansierade sektorn. Marknaden tillförs då ett belopp på 20 miljoner kr.
För att täcka sina kostnader, räntorna inräknade, måste var och en av företagarna sälja produkter för minst 2,2 miljoner kr. Om vi antar att utlånaren köper varor och tjänster samt betalar skatter för sammanlagt 500 000 kr, som då tillförs marknaden, så kan marknaden som helhet köpa varor och tjänster av den aktuella gruppen företagare för 20,5 miljoner kr.
Men eftersom varje företagare måste sälja för 2,2 miljoner så behöver de tillsammans sälja för 22 miljoner kr. Någon eller några av företagarna kommer därför inte att kunna sälja för tillräckligt stor summa om inte marknaden i övrigt ökar på sin låneskuld med 1,5 miljoner kr. Åtminstone ett av företagen eller företagarna i tiogruppen tvingas då gå i konkurs eller, om långivaren går med på det, låna ytterligare 1,5 miljoner kr.
Den som tvingas gå i konkurs måste avskeda eventuella anställda och blir av med den eventuella säkerhet som ställts för lånet. Detta upprepas år efter år och allt fler hamnar utanför, eftersom alla andra grupper i samhället är utsatta för samma ekonomiska princip. Det är utlånarna, som redan har mer pengar än de behöver, som tvingar fram en växande skuldsättning så snart de inte köper varor och tjänster samt betalar skatt för hela sin ränteinkomst.
Därför är det mycket viktigt att tänka nytt – vi måste övergå till en räntefri ekonomi. Då får vi ett mycket bättre samhälle för de flesta människor, det nuvarande systemet gynnar endast några få procent av befolkningen."
/Per Almgren
-
Hittade en bra text från SALOS som jag plankar rakt av (har gemensamma bekanta med skribenten så han får väl leta reda på mig och läsa lusen av mig IRL om han misstycker ;)):
"Tänk dig att du plockar ut en grupp på elva människor ur samhället. Tio av dessa är företagare som själv eller tillsammans med andra arbetar med att framställa diverse produkter, var och en specialiserad inom sitt område. Den elfte sysslar med att låna ut pengar till de andra.
Utlånaren tar tio procent i ränta för de pengar han lånar ut. Alla företagare lånar två miljoner var för att täcka sina kostnader, inköp av råvaror och halvfabrikat och löner till eventuella anställda samt sina privata levnadskostnader under ett år. Hela lånebeloppet används då till inköp på marknaden, som i princip består av alla andra företag och personer och institutioner, inklusive den skattefinansierade sektorn. Marknaden tillförs då ett belopp på 20 miljoner kr.
För att täcka sina kostnader, räntorna inräknade, måste var och en av företagarna sälja produkter för minst 2,2 miljoner kr. Om vi antar att utlånaren köper varor och tjänster samt betalar skatter för sammanlagt 500 000 kr, som då tillförs marknaden, så kan marknaden som helhet köpa varor och tjänster av den aktuella gruppen företagare för 20,5 miljoner kr.
Men eftersom varje företagare måste sälja för 2,2 miljoner så behöver de tillsammans sälja för 22 miljoner kr. Någon eller några av företagarna kommer därför inte att kunna sälja för tillräckligt stor summa om inte marknaden i övrigt ökar på sin låneskuld med 1,5 miljoner kr. Åtminstone ett av företagen eller företagarna i tiogruppen tvingas då gå i konkurs eller, om långivaren går med på det, låna ytterligare 1,5 miljoner kr.
Den som tvingas gå i konkurs måste avskeda eventuella anställda och blir av med den eventuella säkerhet som ställts för lånet. Detta upprepas år efter år och allt fler hamnar utanför, eftersom alla andra grupper i samhället är utsatta för samma ekonomiska princip. Det är utlånarna, som redan har mer pengar än de behöver, som tvingar fram en växande skuldsättning så snart de inte köper varor och tjänster samt betalar skatt för hela sin ränteinkomst.
Därför är det mycket viktigt att tänka nytt – vi måste övergå till en räntefri ekonomi. Då får vi ett mycket bättre samhälle för de flesta människor, det nuvarande systemet gynnar endast några få procent av befolkningen."
/Per Almgren
Men samma teoretiska problem uppstår när företagaren lånar sina pengar av JAK banken,
bara att räntorna heter då avgifter och insatser...
-
Jensens, Du har tydligen fortfarande inte förståt skillnaden mellan avgifter och det exponentiellt verkande RÄNTA PÅ RÄNTA-systemet?
-
Du har tydligen fortfarande inte förståt skillnaden mellan avgifter och det exponentiellt verkande RÄNTA PÅ RÄNTA-systemet?
För företagaren som behöver låna pengar är det skitsamma hur procent heter h*n får betala tillbaka till långivaren utöver den lånade summan...
Men nu diskuterar vi här ju inte ekonomin i det riktiga livet, utan schysta teorier teologier, visst Kain och Varförsådyster, eller? :P
-
Men samma teoretiska problem uppstår när företagaren lånar sina pengar av JAK banken,
bara att räntorna heter då avgifter och insatser...
Inte riktigt, eftersom JAK-banken inte ackumulerar eget kapital utöver det som krävs för driften och inte ger ut någon ägarutelning eller sparränta. ALLA de låneavgifter som krävs in konsumeras ut i kretsloppet igen. Därmed uteblir den kapitalbrist som räntebankerna förorsakar.
-
För företagaren som behöver låna pengar är det skitsamma hur procent heter h*n får betala tillbaka till långivaren utöver den lånade summan...
Men nu diskuterar vi här ju inte ekonomin i det riktiga livet, utan schysta teorier teologier, visst Kain och Varförsådyster, eller? :P
Nu misslyckas du med att förstå den motiverade skillnaden mellan företagsekonomi och nationalekonomi. Det som är intressant och fungerar för en aktör kanske inte fungerar ackumulerat för systemet i sin helhet. Jfr - att tränga sig före i en busskö.
-
Det är svårt att tro att jmorden är rund när man står och stirrar på horisonten. et stämmer inte med de egna erfarenhterna.
MEn en procent här och där på alla pengatransaktikoner i världen ser saka men säkert till att suga ner all världens valuta i en och samma tratt.
Kapitalackumulationen är oundviklig, liksom en kosmiska värmedöden
Ser man ut över havet är det inget som motsäger att jorden är rund.
Min erfarenhet är att jag byggt upp min verksamhet tack vare att det varit möjligt att låna pengar i bank mot ränta. Om det berikat någon annan bryr jag mig strängt taget inte om. Om jag ska vänta med att leva mitt liv tills mänskligheten övertygats om räntans förkastlighet och därefter sätta igång med min verksamhet är risken överhängande att jag sedan länge är död och begraven den dag räntan avskaffas. Därför försöker jag ta vara på de möjligheter som står till buds nu. Jag är övertygad om att det bidrar mer till såväl andras som mitt eget välbefinnande än om jag skulle vika mitt liv åt att predika mot räntan och sluta mina dagar i bitterhet över att så få lyssnat.
-
Ser man ut över havet är det inget som motsäger att jorden är rund.
Min erfarenhet är att jag byggt upp min verksamhet tack vare att det varit möjligt att låna pengar i bank mot ränta.
Tror du att det hade gått sämre för dig om du hade fått låna pengar utan ränta?
-
Folket är upprört över att bankirsvinen blåser dem på pengar (http://www.aftonbladet.se/debatt/debattamnen/samhalle/article5881310.ab)
Är dom upprörda över att björnen skiter i skogen med?
-
Jag är övertygad om att det bidrar mer till såväl andras som mitt eget välbefinnande än om jag skulle vika mitt liv åt att predika mot räntan och sluta mina dagar i bitterhet över att så få lyssnat.
Det är viktigt att inte bli bitter. Därför bör man inte försöka hjälpa andra gratis. Rejäla entréavgifter skall de betala för att få lyssna till ens visdomar.
-
Skitsamma om någon skor sig på andra genom räntor.. Vilket system man än bygger upp, även de drömscenarion som målas upp här, så kommer någon att sko sig på andra, så är det bara. Ta alla politiska system som finns, även de politiska ismer som förutspråkar att alla ska vara jämlika blir i slutänden ytterligare ett system där man sparkar nedåt och slickar uppåt. Den lilla människan pissar alltid i motvind, och skulle det någon gång bli medvind så h*n blir en stor människa så pissar h*n istället på sina medmänniskor.
Generositet, omtanke och medkänsla är för de som inte har makt eller pengar, när man väl får det sistnämnda är det slut med det förstnämnda.
Så jag skiter faktiskt i vem som rövknullar mig, bankirer eller någon annan i ett framtida räntefritt ekonomiskt system, det känns som det kvittar, jag gillar det inte mer för det.
-
Ja, vart skall den giriga typ av människor som idag dras till bankvärlden ta vägen när det räntefria idealsamhället införts? Dom kommer naturligtvis att nästla sig in i och förstöra även det mest ideala system där stora kapitaltillgångar hanteras. Jag ser tyvärr ingen annan lösning på problemet än en genmodifiering där man kapar girighetsanlaget.
-
Skitsamma om någon skor sig på andra genom räntor.. Vilket system man än bygger upp, även de drömscenarion som målas upp här, så kommer någon att sko sig på andra, så är det bara.
FGör det första målas inga drömscenarier upp här. Inte mer drömscenarier än de som diskuteras i arbetet på en arkitektbyrå.
För det andra sträcker begreppet "att sko sig" från att göra vinst , vilket vi tycker är OK till att ockra, vilket vi tycker är oskäligt och kriminellt. Och det är skillnad på ekonomiska system som bygger in kriminaliteten i sin gruntanke och sådana som försöker motarbeta den.
Ett system som bygger in ocker i sitt grundläggande funktionssätt gör hjärtlöshet, cynism, rövslickeri och verklighetsfrämmande rikedomsdrömmerier till normala sinnestillståndd. Sådana system skall vi inte eftersträva.
PS. Ränta = ocker.
-
Ja, vart skall den giriga typ av människor som idag dras till bankvärlden ta vägen när det räntefria idealsamhället införts? Dom kommer naturligtvis att nästla sig in i och förstöra även det mest ideala system där stora kapitaltillgångar hanteras. Jag ser tyvärr ingen annan lösning på problemet än en genmodifiering där man kapar girighetsanlaget.
'
Äsch då - de kommer att göra som andra kriminella, gömma sig i skumma kvarter och fortsätta med sina dagsljusskygga affärer på en allt minrde seriös och krympande marknad.
Det är inte många år sedan rentiärerna var paria. På den tiden var det mest judar som sysslade med sådant. Detta för att de var utestängda av skråna från jordägande och hederliga hantverarbeten.
-
Så jag skiter faktiskt i vem som rövknullar mig, bankirer eller någon annan i ett framtida räntefritt ekonomiskt system, det känns som det kvittar, jag gillar det inte mer för det.
Sorry - jag glömde likgiltighet i min uppräkning av räntesamhällets försvarsmekanismer.
Vrede (http://www.aftonbladet.se/debatt/debattamnen/samhalle/article5881310.ab) är en annan reaktion, som dock inte hjälper långt förrän man förstår hur korrupt systemet är i sin helhet och vilken vägen ut ur det är.
-
Föpr att förstå varför räntesamhället suger fast vissa lyckas med sin affärsverksamhet i et kan man tänka sig samhället som en travbana. Allla spelar på hästar, vissa vinner anra förlorar. De som vinner kan göra det av tur eller skicklighet. Utanför travbanan ligger en parkeringsplats där alla spelarna måste betala en parkeringsavgift. Oavsett hur spelet har gått under dagen kommer summan av alla spelarnas tillgångar ha minskat under dagen, medan förmögenheten hos ägeren av parkeringsautomaterna har ökat. Om dennes omkostnaer är mindre än inkomsterna kommer han med tiden per automatik att bli rikare och rikare, mellan spelarna som kollektiv kommer att bli fattigare och fattigare.
Om detta spel och dessa parkeringsautomater försiggår på alla nivåer i samhället hela tiden, tygnet runt kommer parkeringsägarens vinst att bli enorm, oavsett om hans vinstmarginal är så liten att ingen av spelarna märker en direkt utan bara är koncentrerade på att försöka hitta rätt vinstbongar.
-
Utanför travbanan ligger en parkeringsplats där alla spelarna måste betala en parkeringsavgift.
Dålig liknelse. Innehavaren av parkeringsplatsen tillhandahåller ju en tjänst som spelarna kan välja att använda eller inte, liksom de kan välja att köpa eller inte köpa korv av korvgubben utanför travbanan. Om korvståndet går med vinst kan även hans förmögenhet komma att öka. Man kan inte dra slutsatsen att det pågår en systematisk slussning av pengar bara för att en verksamhet är lönsam.
Tänk istället att spelarna måste betala en del av sina insatser till bolaget som äger travbanan. De kan välja en av två luckor. I den ena luckan får de betala något som kallas "ränta". I den andra lika mycket av något som kallas "avgift". Från spelarnas synpunkt finns ingen annan skillnad. En rimlig gissning är att de kommer att ställa sig i den kortaste kön, oavsett vilken lucka den går till.
-
Jag har nu kollat lite mer på valutaexperimentet i Wörgl och konstaterar att det ger 2 effekter som jag inte tycker är önskvärda.
För det första så blev effekten av att det var en avgift på 1% på pengar man erhållit, om man behöll dom mer än en månad, att folk satte sprätt på pengarna direkt för att undgå denna avgift. Med moderna ord så kan man alltså säga att systemet uppmanade till masskonsumtion.
Känns ju väldigt alternativt.....
För det andra så blev effekten av avgiften just den som jag och andra företagare påpekat, det gick inte att samla på sig pengar för att starta en verksamhet, då fick man betala dyrt.
Samma sak med Jak, jag slog för skojs skull in ett högst medelmåttigt lån på 2 miljoner i deras kalkyl. Det räcker till en liten gård av en storlek som många här på Alternativ önskar sig. Eftersom dom begränsar lånetiden till 20 år, vilket är extremt kort i såna här sammanhang, så får man då en minsta månadskostnad på nästan 19 000, varav drygt 2 000 är den så kallade låneavgiften, räntan som jag föredrar att kalla det, allt annat är ju bara omskrivningar. Till det kommer då en avgift på 120 000 kr som man ska deponera tills lånet är slutbetalt. Oklart var man ska få dom pengarna ifrån.
Det här ger som resultat att endast de med mycket god ekonomi har råd att ta detta lån, att försöka få ut det nettot varje månad på en gård i den storleken blir inte lätt, och detta är alltså förbehållet de som jobbar utanför gården och drar in pengar.
Så, Vargadyster och Suresh, är detta vad ni kallar ett solidariskt samhälle? Att endast de besuttna ska kunna använda era så kallade räntefria lån?
För mig känns det alldeles uppenbart att ni inte på nåt sätt driver denna fråga av några ideologiska skäl som skulle ha med världsekonomin och miljön att göra, utan enbart av nån slags avund på de som vill driva företag. Alltså det gamla klassiska hatet mot den så kallade överklassen. Era socialiseringstankar smyger ju in här och var i resonemangen, även om ni försöker dölja dom.
Vi som vill något mer, som vill starta verksamheter, skapa jobb åt folk och driva samhället framåt, borde ju vara dom som allra mest förespråkar räntefria lån, men ändå är det inte så, hur kan det komma sig?
Jo, för vi inser sammanhangen, ser hur människan fungerar och dess drivkrafter, och förstår att det måste finnas incitament för de som har pengar att låna ut dom, att ta risken att förlora dom genom att satsa dom i en verksamhet som kan skapa jobb.
I er verklighet är allt så enkelt, staten står som garant för allas försörjning och helst ska ingen behöva göra nåt.
Dock fungerar det inte så i den riktiga verkligheten.
-
Ja, men om stater skapar pengar är det lite skillnad eftersom tanken med en stat är att den ska representera folket. Om en privat bank skapar pengar ur luft och sen dessutom kräver mer pengar tillbaka än den lånar ut är det bedrägeri. Lagenligt bedrägeri men ändock bedrägeri. En stat står iaf. under demokratisk kontroll (iaf i den bästa av världar). Att ha ett banksystem av det slag vi har idag kan jämföras med att ha privatstyrda domstolar (upphovsindustrins våta dröm typ). Ett enkelt system döljs i krångliga ekonomifacktermer vilket undanhåller folket från insyn och förståelse.
Så huxfluxenkelt kan det faktiskt vara... iaf enligt mina "läromästare".
Nej, här har ni kört in i en återvändsgränd som ni inte kan förklara, du och Suresh. Det är ingen skillnad på om en stat skapar pengar som det inte finns värden för , eller om en bank gör det. Principen är exakt densamma.
-
Nej, här har ni kört in i en återvändsgränd som ni inte kan förklara, du och Suresh. Det är ingen skillnad på om en stat skapar pengar som det inte finns värden för , eller om en bank gör det. Principen är exakt densamma.
Eh... nä. Vem har pratat om att skapa pengar det inte finns värden för? Inte jag iaf. ;)
Det är olika alternativa system som beskrivs och både solidarsystemet och greenbackssystemet har självfallet lösningar på finansiering av olika verksamheter . Jag vill även säga emot påståendet att jag är socialist för det är jag verkligen inte. För mig står individuellt och kooperativt entreprenörskap som drivkraft i samhället högt i kurs samt decentralisering i många fall... men det ska vara icke vinstdrivande och för allas gemensamma bästa. Är detta socialism? Nej det är varken socialistiskt eller kapitalistiskt snarare en blandning av de positiva aspekterna inom bägge dessa ideologier och andra okcså. Sociala företagsverksamheter fungerar redan i vårt nuvarande ekonomiska system och borde på sikt kunna ersätta dess rådande vinstdrivna dito genom fri konkurrens (om detta verkligen existerar i dagsläget).
Greenbackssystemet:
Om staten (staten= folkets gemensamma organ under demokratisk kontroll) drev alla banker skulle det finnas lånemöjligheter för alla som vill starta företag. Skillnaden är att räntan skulle gå tillbaka till staten som då skulle kunna spendera den i offentlig sektor (vård, skola etc.), alternativt ta ur en viss mängd slantar ur penningmängden vid behov för att förhindra inflation. Dessa räntepengar skulle även kunna vara ett sätt att sänka inkomstskatterna för vanligt folk eller kanske t o m helt ta bort dem. Det innebär att vi skulle slippa betala "dubbelskatt" som idag dvs. ränta (skatt till de rika) till privatbanker samt skatt till staten (som bl a. går till att rädda de redan besuttnas banker när de går omkull och till att betala av lån till demsamma). Staten ger i övrigt ut skuldfria pengar vid sidan av, t ex som investeringar i infrastruktur och annat allmännyttigt, för att täcka det gap i penningmängden som uppstår när räntan ska betalas (och som gör att människor/företag regelmässigt blir satta på pottkanten i vår nuvarande ekonomi). Därmed skapas ett hälsosamt flöde i realekonomin men så mycket pengar över för spekulation finns inte eftersom staten i detta system har full kontroll över penningmängden. Den kan ökas eller minskas efter behov och åtgärderna beslutas demokratiskt av medborgarnas representanter. Idag existerar de flesta pengar bara som siffror skapade genom privatbankers bokföringssystem och de används i regel för spekulativ verksamhet samt att tjäna pengar på utlåning vilket knappast gör världen till en bättre plats för flertalet människor eller miljön. Idag finns inga möjligheter att minska penningmängden... tvärtom anser vissa att en viss inflation är bra! Detta för att nya lån är en förutsättning för att ekonomin inte ska braka ihop. Självfallet finns inga värden i verkliga livet som kan motsvara dessa enorma belopp. Det är bara luft i en bubbla som växer och växer.
För mig låter greenbackssystemet som en våt dröm ur flera politiska perspektiv! Låg eller noll inkomstskatt för medborgarna men ändå ett stadigt inkomstflöde till staten som täcker dess utgifter, möjlighet till goda statliga lån för start av nya verksamheter, en hälsosam marknad där penningmängden motsvarar reella värden osv. Det enda som krävs för att skapa detta är dessutom att låta staten överta makten över penningmängden. Vilket inte är konstigare än att staten har hand om domstolarna, polisen osv. Enkelt! Men att låta penningskapandet ligga i händerna på mäktiga privatpersoner är en smärre mardröm... och det är så vi har det nu. Som sagt, vem hade önskat se hela rättsväsendet i händerna på en liten välbesutten privat elit? Vårt nuvarande system befrämjar privata monopol vilket på sikt kan leda till att suveräna stater spelar ut sin roll. Redan idag finns flera multinationella företagskoncerner på listan över världens toppekonomier. Och när stater är skuldsatta till privata banker... vem är det då som bestämmer egentligen?
-
Nu är jag inte särskilt insatt i detta men för mig låter det som lite kommunistiskt.. Samma tankesätt borde väl kunna platsa in på allt i princip eller? Om staten tar hand om allt, läkemedelsförsäljning, drogförsäljning, bostadsuthyrning, matförsäljning, statliga jordbruk o.s.v. så skulle ju alla former av inkomster gå till staten istället för "profitörer"
-
Eh... nä. Vem har pratat om att skapa pengar det inte finns värden för? Inte jag iaf. ;)
Det finns inget som säger att en stat per automatik har täckning för pengar den trycker upp, bara för att det är just en stat. Det skapar en hyperinflation
För mig står individuellt och kooperativt entreprenörskap som drivkraft i samhället högt i kurs samt decentralisering i många fall... men det ska vara icke vinstdrivande och för allas gemensamma bästa.
Men det fungerar inte! Du kan väl inte ha undgått att se hur det gått i dom länder där man försökt sig på system som inte ska generera nån vinst till någon. Folk som jobbar slutar ta initiativ, de känner inget ansvar, ingen drivkraft, bara en stor grå håglöshet.
Greenbackssystemet:
Om staten (staten= folkets gemensamma organ under demokratisk kontroll) drev alla banker skulle det finnas lånemöjligheter för alla som vill starta företag. Skillnaden är att räntan skulle gå tillbaka till staten som då skulle kunna spendera den i offentlig sektor
Finns det nånstans detta prövats praktiskt?
-
Det finns inget som säger att en stat per automatik har täckning för pengar den trycker upp, bara för att det är just en stat. Det skapar en hyperinflation
Läs beskrivningen en gång till. Staten kan minska och öka penningmängden efter behov. Privata banker bara ökar den vilket leder till inflation.
Men det fungerar inte! Du kan väl inte ha undgått att se hur det gått i dom länder där man försökt sig på system som inte ska generera nån vinst till någon. Folk som jobbar slutar ta initiativ, de känner inget ansvar, ingen drivkraft, bara en stor grå håglöshet.
Sociala företag har visat sig vara en bra affär i de flesta lägen. Bl a har systemet med mikrokrediter tagit miljoner människor världen över upp ur fattigdom. I Bangladesh finns ett socialt företag vars enda syfte är att tillverka näringsrik billig yoghurt till fattiga barn. Vinsten är minskad barndödlighet. Här i Sverige har vi flera sociala arbetskooperativ, bl a BASTA som på icke vinstdrivande privat basis rehabiliterar f.d. drogmissbrukare genom att ge dem arbete bland jämlikar. Jag kan se en stor vinst i att en människa blivit av med sitt drogmissbruk och fått en naturlig plats i samhället både på samhälls- och individbasis. Dylika värden skapar vinst på flera plan vill jag hävda! Lyckoforskning har förövrigt visat att ökade inkomster bara genererar ökad lycka upp till cirka 70000kr i månaden. Varför ska vi vara omåttligt rika för? ;)
Finns det nånstans detta prövats praktiskt?
USA= Land of the free du vet! ;). Det kallas även för "det amerikanska systemet". Det nuvarande kallas för "de brittiska systemet". Därav de kolonialistiska utsugaraspekterna det innefattar... dvs. att berika sig själv på andras bekostnad.
-
Dålig liknelse. Innehavaren av parkeringsplatsen tillhandahåller ju en tjänst som spelarna kan välja att använda eller inte, liksom de kan välja att köpa eller inte köpa korv av korvgubben utanför travbanan. Om korvståndet går med vinst kan även hans förmögenhet komma att öka. Man kan inte dra slutsatsen att det pågår en systematisk slussning av pengar bara för att en verksamhet är lönsam.
Tänk istället att spelarna måste betala en del av sina insatser till bolaget som äger travbanan. De kan välja en av två luckor. I den ena luckan får de betala något som kallas "ränta". I den andra lika mycket av något som kallas "avgift". Från spelarnas synpunkt finns ingen annan skillnad. En rimlig gissning är att de kommer att ställa sig i den kortaste kön, oavsett vilken lucka den går till.
Jag kan inte tänka mig en värre symbol för organiiserad ondska än parkeringsbolag, därför tänkte jag mig givetvis en obligatoriska parkeringsavgifter. Men låt gå för ditt exempel.
Under avgiftsluckan skall då stå: För travbanans driftskostnader
Uner avgiftsluckan skall stå: För travbanans driftskostnader plus finansiärernas kapitalackumilation.
Vid normal drift skall avgiftsluckan vara lägre än ränteluckan på alla travbanor. Men en investeringstung eller illa skött travbana kan kanske ha högre avgiftskostnad än räntan på en väl fungerande och inkörd dito.
-
Nu är jag inte särskilt insatt i detta men för mig låter det som lite kommunistiskt.. Samma tankesätt borde väl kunna platsa in på allt i princip eller? Om staten tar hand om allt, läkemedelsförsäljning, drogförsäljning, bostadsuthyrning, matförsäljning, statliga jordbruk o.s.v. så skulle ju alla former av inkomster gå till staten istället för "profitörer"
Kapitalhantering är en infrastrukturtjänst som väghållning eller vatten och avlopp. Det skall det offentliga ansvara för, med dispens för enskilda lokala väg - eller kreditföreningar
-
Det finns inget som säger att en stat per automatik har täckning för pengar den trycker upp, bara för att det är just en stat. Det skapar en hyperinflation
Men det fungerar inte! Du kan väl inte ha undgått att se hur det gått i dom länder där man försökt sig på system som inte ska generera nån vinst till någon. Folk som jobbar slutar ta initiativ, de känner inget ansvar, ingen drivkraft, bara en stor grå håglöshet.
Här har du en kooperativ bank som har fungerat i 44 år nu utan något vinstmotiv annat än kundnyttan.
www.jak.se
Det är nog våld, förföljelser och förtryck som fick folken i kommunistländerna att ge upp, snarare än avsaknaden av räntor till rentiärerna och övervinster till bankkapitalet.
-
Här har du en kooperativ bank som har fungerat i 44 år nu utan något vinstmotiv annat än kundnyttan.
www.jak.se
Det är nog våld, förföljelser och förtryck som fick folken i kommunistländerna att ge upp, snarare än avsaknaden av räntor till rentiärerna och övervinster till bankkapitalet.
Jag tror vi har lite olika syn på vad ordet "fungerat" har för innebörd.. Som sagts tidigare så fungerar ju inte JAK om man vill låna annat än mindre summor alternativt att man lånar en större summa och har en helvetiskt bra månadsinkomst.
Skulle liknande banksystem vara det enda alternativet skulle det vara en katastrof för företagare och privatpersoner
-
Bl a har systemet med mikrokrediter tagit miljoner människor världen över upp ur fattigdom.
Glöm inte att nämna att de flesta mikrokrediter världen över får disponeras mot räntekostnader...
-
Jag tror vi har lite olika syn på vad ordet "fungerat" har för innebörd.. Som sagts tidigare så fungerar ju inte JAK om man vill låna annat än mindre summor alternativt att man lånar en större summa och har en helvetiskt bra månadsinkomst.
Skulle liknande banksystem vara det enda alternativet skulle det vara en katastrof för företagare och privatpersoner
Jag lånade 600 000 kr på JAK när jag köpte mitt första hus och det jag bor i nu har jag belånat upp till 120 000 kr, inköpspris 130 000 kr. Nuvarande årsinkomst ligger runt 200 000 kr.
Det handlar kanske lite om hur man planerar.
-
Glöm inte att nämna att de flesta mikrokrediter världen över får disponeras mot räntekostnader...
Kraftiga sådana dessutom. Upp emot en 20 - 30 %.
-
Ska man låna 1.5-3 miljoner för ex. en gård eller en villa i närheten av en stad så blir det till att planera så in i helsike om det ska funka med JAK..
-
Glöm inte att nämna att de flesta mikrokrediter världen över får disponeras mot räntekostnader...
Det stämmer men i den ursprungliga mikrokreditsvarianten gick all räntevinst åt till att öka utlåningen till fattiga. Låntagarna ägde gemensamt banken som ett kooperativ. Ett socialt företag helt enkelt som använder all vinst för att expandera sin sociala verksamhet. Anledningen till de höga räntorna beror på administrationskostnaderna för många små lån. I slutändan har de visat sig lönsamma för låntagarna ändå.
-
Ska man låna 1.5-3 miljoner för ex. en gård eller en villa i närheten av en stad så blir det till att planera så in i helsike om det ska funka med JAK..
Ett helt liv bör man spara. När lånet faller ut får du dessutom ett par miljoner till nästa generations husbyggande.
-
Ett helt liv bör man spara. När lånet faller ut får du dessutom ett par miljoner till nästa generations husbyggande.
Seriöst? Ett helt liv? ..så att man kanske kanske kan dö på sin egen gård?
Jag tror nog att jag håller mig till att planera mitt eget liv initialt, så mina pengar hamnar nog hos ockrarna ändå..
JAK är säkert bra som ett komplement till de vanliga bankerna, för vissa lånebehov passar det säkert bättre än ett "traditonellt" lån, men som enda alternativ tror jag idéen suger fett.
-
MIn gård är inte stor, men jag betalar inte ett öre i ränta för den. Projektet att bli självägande tar lång tid och kräver stora uppoffringar. Och så tycker jag att det skall vara. Den som är otålig får pröva på den här lösningen:
http://www.youtube.com/watch?v=YxSa8BlHSWo
Sen är inte JAK enda lösningen. Det finns flera. Demurrage är min favorit.
-
Projektet att bli självägande tar lång tid och kräver stora uppoffringar. Och så tycker jag att det skall vara.
Jamen bra, där sa du det själv. Nu har vi det svart på vitt att ett sånt system vore förödande för all nyföretagsamhet, kreativitet och samhällsutveckling.
Tack, nu är jag nöjd.
-
Njaa.. Här får man ingen gård under 1.2-1.5 miljoner, oavsett storlek.. Och då är ju JAK inte ett alternativ utan en extrem månadsinkomst. Och skulle folk börja flytta i stora mängder till områden med låga fastighetspriser så stiger ju priserna där.. Tillgång och efterfrågan. Så jag kan omöjligt se att de principer som JAK bygger på är ett alternativ till ränteutlåning, ett komplement ja, men inte som en regelrätt ersättare. Om jag har fattat det hela rätt så skulle det systemet göra det omöjligt för andra än redan rika att köpa gårdar eller satsa på ett nytt företag.
-
Jamen bra, där sa du det själv. Nu har vi det svart på vitt att ett sånt system vore förödande för all nyföretagsamhet, kreativitet och samhällsutveckling.
Tack, nu är jag nöjd.
Så här resonerar du:
- Löser inte ditt exempel alla tänkbara problem? Bra - då kan jag skita i det.
Räntefri sparlånefinansiering av JAK-moellen lämpar sig bäst för långsiktig fastighetsfinansiering och mindre konsumtionslån. JAK lånar inte ut pengar utan full säkerhet och pålitlig återbetalningsförmåga- och det kan sällan nyföretagare ge.
För företagslån skall man tillämpa andra modeller, t ex islamsk vinst-förlustdelning. Eller varför inte emittera aktier?
-
Njaa.. Här får man ingen gård under 1.2-1.5 miljoner, oavsett storlek.. Och då är ju JAK inte ett alternativ utan en extrem månadsinkomst. Och skulle folk börja flytta i stora mängder till områden med låga fastighetspriser så stiger ju priserna där.. Tillgång och efterfrågan. Så jag kan omöjligt se att de principer som JAK bygger på är ett alternativ till ränteutlåning, ett komplement ja, men inte som en regelrätt ersättare. Om jag har fattat det hela rätt så skulle det systemet göra det omöjligt för andra än redan rika att köpa gårdar eller satsa på ett nytt företag.
JAK startades av danska jordbrukare för att frigöra sig från räntekapitalistera. Det var en ekonomisk självhjälpsorganisation där man försökte rädda varandras gårdar från utmätning så långt det var möjligt.
Om du från ingenstans vill komma med i leken och få en mille eller två utan att ha bidragit med något i förväg är du kanske hänvisad till rentiererna. Men då blir du heller aldrig fri från dem. Your choise.
För storskaliga samhällslösningar räcker nog inte JAK-initiativet. Där behövs en demurrerande valutareform så att vi kan bli av med de här äckliga räntepengarna för gott. Eller en islamsk rättråighet. Riba haram ast.
-
Ett alternativ till att köpa en gård man egentligen inte har råd med är att arrendera den. Det är mer ärligt, eftersom det är troligt att man aldrig blir skuldfri med ett annuitetslån på en par miljoner.
-
Ett alternativ till att köpa en går man egentligen inte har råd med är att arrendera den. Det är mer ärligt, eftersom det är troligt att man aldrig blir skuldfri med ett annuitetslån på en par miljoner.
Har man inte råd med gården om man inte kan bli skuldfri inom sin livstid?
På vilket sätt är det bättre att arrendera en gård för 10 000 i månaden än att ta ett lån, köpa gården, betala ränta på 7000:- i månaden och amortera 3000:-? Att arrender betyder ju att man betala lika mycket, eller i.a.f. i närheten, utan att egentligen få någonting för det annat än förmånen att bo på gården. Tar du ett lån så blir du ju i.a.f. mer och mer "ägare" av gården ju längre tiden går, lägg där till värdeökningen som de allra flesta fastigheter går igenom så är ju lånet en otroligt mycket bättre väg att gå än ett arrende.
-
Har man inte råd med gården om man inte kan bli skuldfri inom sin livstid?
På vilket sätt är det bättre att arrendera en gård för 10 000 i månaden än att ta ett lån, köpa gården, betala ränta på 7000:- i månaden och amortera 3000:-? Att arrender betyder ju att man betala lika mycket, eller i.a.f. i närheten, utan att egentligen få någonting för det annat än förmånen att bo på gården. Tar du ett lån så blir du ju i.a.f. mer och mer "ägare" av gården ju längre tiden går, lägg där till värdeökningen som de allra flesta fastigheter går igenom så är ju lånet en otroligt mycket bättre väg att gå än ett arrende.
Just det där med den automatiska värdeökningen är en illusion som driver många fastighetsbubblor framför sig.
Uteblir den sitter man där med en jätteskuld att betala och inga tillgångar att balansera den mot. JAg har själv varit med att skuldsanera privatekonomier som havererade vid fastighetskraschen 1991. Jag lovar dig - det finns ingen annan än kronofogden att hålla i handen när det sker.
-
Har man inte råd med gården om man inte kan bli skuldfri inom sin livstid?
Nej, egentligen inte. Om du nu inte gillar livegenskap förstås.
Vår ekonomi bygger idag på att privatpersoner skuldsätter sig för livet och får betala ränta för det till kapitalägarna livet ut. Själva valutastocken skapas genom privat skuldsättning och utan en ständig ökning av denna havererar systemet.
Jag tycker inte att man skall bidra till detta.
Själv bidrar jag till en bättre värld genom att sitta på arslet och knapp äga någonting alls. Det tänker jag fortsätta med.
-
Just det där med den automatiska värdeökningen är en illusion som driver många fastighetsbubblor framför sig.
Uteblir en sitter man där med en jätteskuld att betala och inga tillgångar att balansera den mot. JAg har själv varit med att skuldsanera privatekonomier som havererade vid fastighetskraschen 1991. Jag lovar dig - det finns ingen annan än kronofogden att hålla i handen när det sker.
Vad du säger är alltså "skomakare förbliv vid din läst"..
Istället för att förverkliga en dröm om att köpa/äga/driva en gård, vilket är fullt möjligt i dagsläget, och överlämna en i.a.f. till hälften betald gård till sina barn så borde man slänga ut 3-4 miljoner i arrende och inte överlämna ett skit till dem..
Som du märker har jag lite svårt att ta till mig de fördelar ni ser med ett system som skulle framtvinga något sådant...
-
Vad du säger är alltså "skomakare förbliv vid din läst"..
Istället för att förverkliga en dröm om att köpa/äga/driva en gård, vilket är fullt möjligt i dagsläget, och överlämna en i.a.f. till hälften betald gård till sina barn så borde man slänga ut 3-4 miljoner i arrende och inte överlämna ett skit till dem..
Som du märker har jag lite svårt att ta till mig de fördelar ni ser med ett system som skulle framtvinga något sådant...
Vilket system försöker framtvinga vad?
JAg tycker dessutom att du ger dåliga arrendeexempel. Du förutsätter att arrendet är så mycket dyrare än räntelånet att du får några pengar över till amortering. Varför inte tänka sig en leasingmodell där du får rätt att friköpa gården efter en viss tid, mot att en del av de arrenden du inbetalt i form av eftersparande står kvar som säkerhet en viss tid efter friköpningen för att balansera bankens likviitetsbehov . Banken tar den finansiella risken, medan du förvaltar egendomen. Ju starkare den räntefria sektorn blir, desto mer möjligheter kommer den få att ge sådana erbjudanden.
-
JAg tycker dessutom att du ger dåliga arrendeexempel. Du förutsätter att arrendet är så mycket dyrare än räntelånet att du får några pengar över till amortering.
Tjaa.. Om mina exempel är dåliga beror det på att det är så verkligheten ser ut här omkring just nu i.a.f.. Jag betalar idag samma summa (ränta + 2000 i amortering) för min gård som grannarna gör som arrenderar en betydligt mindre gård. Möjligt och troligt att det finns billigare arrenden men jag tror nog att skillnaden i arrendekostnad och banklån inte är så våldsamt stora när det gäller mindre gårdar.
Och när det gäller gårdar så är det ju inte enbart fastighetsmarknaden som styr värdeökning/minskning.. Det är ju efterfrågan på jordbruksmark (livsmedelsefterfrågan/-priser) och skog också.. Och skogen står ju för en värdeökning som inte är oansenlig under en 30-40-årsperiod, en ungskog blir ju en hel del mer värdefull efter en generation.
-
Tjaa.. Om mina exempel är dåliga beror det på att det är så verkligheten ser ut här omkring just nu i.a.f.. Jag betalar idag samma summa (ränta + 2000 i amortering) för min gård som grannarna gör som arrenderar en betydligt mindre gård. Möjligt och troligt att det finns billigare arrenden men jag tror nog att skillnaden i arrendekostnad och banklån inte är så våldsamt stora när det gäller mindre gårdar.
Och när det gäller gårdar så är det ju inte enbart fastighetsmarknaden som styr värdeökning/minskning.. Det är ju efterfrågan på jordbruksmark (livsmedelsefterfrågan/-priser) och skog också.. Och skogen står ju för en värdeökning som inte är oansenlig under en 30-40-årsperiod, en ungskog blir ju en hel del mer värdefull efter en generation.
Fördelen arrendatorn har är att kunna lämna sin gård när han vill. Du måste lämna gården när marknaden är stark, annars drar du på dig en förlust i förhållande till honom. Skilj dig inte lagom till att nästa finansbubbla kraschar.
Vad gäller räntefritt arrende- eller leasingsystem med friköpningsrätt finns det en del att arbeta på som inte behöver förutsätta att det alternativet är sämre. Jag har varit med om att utarbeta sådana förslag för kommunalarbetare i London vilka saknar möjlighet att köpa ett eget boende, men skulle kunna leasa ett av kommunen. Men det kanske är ämne nog för en egen tråd.
-
1% ränta i 2009 år blir ca 480 miljoner kr (om jag räknat någorlunda rätt) Det får man inte ett jordklot i guld för.
Om man bara ser till värdet av stamved så avkastar skog i Sverige 3-5%, dvs har du 1000 m3 med lämplig åldersstruktur så kan du uthålligt avverka 30-50 m3 per år.
Du måste räkna med medelräntan och med ränta på ränta. Aldrig hört talas om "vetekornen på schackbrädet"? Eller ketchupeffekten?
-
Njaa.. Här får man ingen gård under 1.2-1.5 miljoner, oavsett storlek.. Och då är ju JAK inte ett alternativ utan en extrem månadsinkomst. Och skulle folk börja flytta i stora mängder till områden med låga fastighetspriser så stiger ju priserna där.. Tillgång och efterfrågan. Så jag kan omöjligt se att de principer som JAK bygger på är ett alternativ till ränteutlåning, ett komplement ja, men inte som en regelrätt ersättare. Om jag har fattat det hela rätt så skulle det systemet göra det omöjligt för andra än redan rika att köpa gårdar eller satsa på ett nytt företag.
Låt oss göra ett tankeexperiment-
.
Anta att ränta förbjuds i Sverige och att JAK:s sparlånesystem blir det enda lånealternativet. Ränteutlåming beläggs med spöstraff och avhuggna öron. Vad skulle bli resultatet?
Jo fastigheterna skulle sjunka i pris. Om en fastighet som kostar 2 mille idag kan bekostas med ett räntelån med en månadskostnad på 10 000 kr fördelat på 1000 kr amortering och 9 000 kr ränta, medan det behövs en månadskostnad på JAK på 16 000 kr förelat på 1 000 kr låneavgift, 7 000 kr eftersparane och 8 000 kr amortering (siffrorna tagna ur luften bara för att ge ett exempel), då skulle färre personer ha råd att köpa fastigheten till det priset, alltså skulle prisbilden sjunka till dess att vi kom ner på en månadskostnad på 10 000 kr på JAK-lånet , vilket motsvarar marknadens betalningsförmåga.
Räntesamhället gör husen dyrare och människorna fattigare. JAK-systemet konsekvent genomfört sänker prisbilden och gör människorna rikare.
Varsågod, välj räntesystemet och bli aldrig fria.
-
Nu är det ju du som förutsätter att priserna skulle sjunka eftersom färre har råd att köpa gård. Det kommer alltid att finnas välbeställda som har råd, så nån större prissänkning är det ju inte alls säkert att det blir. Utan resulatet kan precis lika väl bli som jag tror, att de med pengar köper, och alla andra blir hänvisade till att arrendera. Ett ännu mer uppdelat samhälle.
Tack, jag väljer räntesystemet.
-
Nu är det ju du som förutsätter att priserna skulle sjunka eftersom färre har råd att köpa gård. Det kommer alltid att finnas välbeställda som har råd, så nån större prissänkning är det ju inte alls säkert att det blir. Utan resulatet kan precis lika väl bli som jag tror, att de med pengar köper, och alla andra blir hänvisade till att arrendera. Ett ännu mer uppdelat samhälle.
Tack, jag väljer räntesystemet.
Merparten som köper hus idag har inte det kapital de behöver för att göra det. Istället måste de låna. Det enda som begränsar deras lånevilja är månadskostnaden, eftersom de i princip är beredda att betala hur mycket som helst för sitt boende.
Det är därför de traditionella nationalekonomerna hävdar att höjda räntor sänker inflationen, eftersom den ökade månadskostnaden på lån för fastigheter och kapitalvaror pressar priserna nedåt. Denna effekt är dock tillfällig, eftersom räntehöjningen snart tvingar fram ökade produktionskostnader och därmed höjda priser på konsumtionsvarorna. Den räntefria lösningen ger däremot permanenta effekter. Det är därför som Margret Kennedy talar om en ekonomi utan ränta och inflation - de båda går i det långa loppet hand i hand.
Om du tillhör de rikaste 5 - 10 procenten hushåll i landet är det rationellt att stödja räntesystemet, eftersom du då tillhör vinnarsidan. Gör du inte det men ändå stödjer räntetänkandet är du ekonomiskt irrationell, eller som vanligt folk säger - bakom flötet.
-
Jag förstår inte riktigt problemet, JAK finns ju för dom som vill ha ett räntefritt upplägg, och en uppsjö med kreditinstitut för dom som gillar att betala räntor. Valfrihet alltså! JAK förespråkaren här ovan hävdar att en övergång till enbart räntefria lån skulle leda till sänkta fastighetspriser, vilket å andra sidan höjda räntor också gör, så det finns många vägar till samma mål...
-
Det är viktigt att inte bli bitter. Därför bör man inte försöka hjälpa andra gratis. Rejäla entréavgifter skall de betala för att få lyssna till ens visdomar.
Jag skulle nog ha väldigt svårt att dra in tillräckligt med entréavgifter för att kunna betala mina räntor
-
Tror du att det hade gått sämre för dig om du hade fått låna pengar utan ränta?
Nej, jag prövar i princip det just nu (1,2--1,4% är nästan räntefritt). Men jag hade inte kunnat låna i JAK, så det är/var inte ett alternativ. Någon annan bank som ger räntefria lån känner jag inte till.
-
Du måste räkna med medelräntan och med ränta på ränta. Aldrig hört talas om "vetekornen på schackbrädet"? Eller ketchupeffekten?
Jo jag känner till det och har också räknat med "ränta på ränta" Vad kom du själv fram till med samma förutsättningar?
-
Om du tillhör de rikaste 5 - 10 procenten hushåll i landet är det rationellt att stödja räntesystemet, eftersom du då tillhör vinnarsidan. Gör du inte det men ändå stödjer räntetänkandet är du ekonomiskt irrationell, eller som vanligt folk säger - bakom flötet.
Nå, då är jag väl, även om det var nytt för mig, bakom flötet.
Alla är vi ju olika, en del propagerar för att skattefuska och bränna ner hus. Jag propagerar för företagande och jobbskapande för att skapa ett jämlikt samhälle som inte bara gynnar de redan rika.
Men lite märkligt känns det allt att jag som företagare är den som försöker se lite mer än bara till mig själv utan till den breda massan, och odlar tankar om solidaritet och jämlikhet.
-
Nå, då är jag väl, även om det var nytt för mig, bakom flötet.
Alla är vi ju olika, en del propagerar för att skattefuska och bränna ner hus. Jag propagerar för företagande och jobbskapande för att skapa ett jämlikt samhälle som inte bara gynnar de redan rika.
Men lite märkligt känns det allt att jag som företagare är den som försöker se lite mer än bara till mig själv utan till den breda massan, och odlar tankar om solidaritet och jämlikhet.
Så ser även jag på företagande. Tyvärr spelar det ingen roll. Så länge man lånar pengar på banken gynnar man de rika och vanligt folk kommer att trilla av pinn oundvikligt. Räntesystemet är som "hela havet stormar" där det alltid dras undan en stol.
-
Lättillgängliga billiga lån driver upp priser på fastigheter och annat genom att öka efterfrågan. Det är självklart. Huruvida räntan på lånen kallas för ränta eller avgift är irrelevant.
-
Nå, då är jag väl, även om det var nytt för mig, bakom flötet.
Alla är vi ju olika, en del propagerar för att skattefuska och bränna ner hus. Jag propagerar för företagande och jobbskapande för att skapa ett jämlikt samhälle som inte bara gynnar de redan rika.
Men lite märkligt känns det allt att jag som företagare är den som försöker se lite mer än bara till mig själv utan till den breda massan, och odlar tankar om solidaritet och jämlikhet.
Att du som företagare ser till den breda massan med solidariska och jämlika ambitioner är inte märkligt utan lovvärt. Däremot är det både märkligt och misslyckat att du tar med räntan i den ambitionen.
För övrigt propagerar jag inte för att bränna ner hus, jag gör det i praktiken.
-
Lättillgängliga billiga lån driver upp priser på fastigheter och annat genom att öka efterfrågan. Det är självklart. Huruvida räntan på lånen kallas för ränta eller avgift är irrelevant.
Räntor skall kallas för räntor och avgifter skall kallas för avgifter. Frågan är hur man skall definiera räntan. Vad gäller sparräntan är det inga problem - där skall den tidsberoende avkastningen på främmande kapital kallas för ränta - det är de flesta överens om.
Vad gäller låneräntan är det inte lika enkelt. Den är en summering av minst tre olika kostnadsslag - bankens administrationskostnader, kapitalets upplåningskostnad (sparräntan) och bankens vinst.
JAK har i sin argumentation undantagit bankens administrationskostnader från låneräntan och kallat dessa för låneavgifter. Ränta är den transferering som går från låntagaren till kapitalägarna, förmedlingskostnaderna oräknade.
Skattemyndigheten gör en annan definition. De säger att alla kostnader för lån som är proportionerliga mot lånets storlek och varaktighet är räntor, övriga kallas avgifter. Endast räntor är avdragsgilla. Det innebär att alla engångsavgifter, uppläggningsavgifter, säkerhetsgranskningar, borgensupplägg mm som bankerna tidigare tog ut som separata avgifter idag bakas in i en procentuell årsränta för att bli avdragsgilla hos SKM. Detsamma gör JAK. Tidigare betalades merparen av JAK:s låneavgift som en engångskostnad i samband med lånets beviljande (därför att merparten av administrationskostnaden sker då) , men då detta upplägg inte godkändes för skatteavdrag ändras konstruktionen till en procentuell årsavgift. SKM:s beslut argumenterar man inte emot, de följer man.
Jag ansluter mig till JAK:s instrumentella ränteanalys (jag ligger även bakom den), med ränta på lån skall förstås låneräntan minus inbakade administrationskostnader, i princip marknadsräntan plus ägarutdelingen minus räntegapet (skillnaden mellan spar- och låneränta). Idag när Sveriges riksbank har insett att 0 % är den rätta sparräntan, men lägger sina repor på 0,25 % bara för att inte förlora ansiktet helt kan alla seriösa lån sägas vara i princip räntefria. Det gäller även existens?s 1,5 %-lån. Merparten av detta måste vara en ersättning för administration och risk. Skillnaden då mot JAK är att detta avtal inte är fast utan beroende av marknaden. När reporna och sparräntorna åker upp till 8 % drar låneräntorna upp till 10% - 12% eller högre. Vid det läget ligger JAK:s låneavgift kvar på 2 % och det är det som är den långsiktiga systemskillnaden, inte vilket låneupplägg som för tillfället är det billigaste.
-
Nå.. Nog med teori, till handling!
Hur skulle det gå att införa JAK-tänket rent praktiskt i samhället? Rakt över, som en komplett ersättning till räntesystemet..
Och nu pratar jag inte "teoretisk praktik" i stil med att "JAK fungerar som det är nu, bara att införa..." Jag skulle vilja att man tar med i beräkningen att Sverige är en demokrati, d.v.s. att folket bestämmer, och att man i beräkningen också tar med att folk i allmänhet inte är sugna på att förlora hus, hem, bilar och företag i och med ett systemskifte på utlåningsfronten.
Jag funderade lite på det där i natt och jag har svårt att se hur ett totalt systemskifte skulle kunna gå till rent praktiskt utan att det gick åt helvete för en massa personer under den tid det tar för JAK-tänket att slå igenom.. Om man bara tog över de lån som folk har på sina bostäder och flyttade över dem i ett "JAK-system" skulle ju månadskostnaderna bli astronomiska i jämförelse med räntesystemet.. Och det går ju inte smyga igång det heller då fastighetspriserna är knutna till betalningsförmåga.. Om alla nya lån skulle tas med "JAK-tänket" så skulle ju betalningsförmågan hos köparna vara avsevärt lägre, d.v.s. att säljarna bara skulle få ut en liten del av de pengar de har lånat i det gamla räntesystemet...
Alltså, skulle det vara möjligt att genomföra ett systemskifte? Folk lär ju inte gå med på ekonomiska förluster så ska det funka måste det gå att lösa problemfritt..
Går inte det är ju hela tänket om ett räntefritt utlåningssystem meningslösa fantasier..
-
Nå.. Nog med teori, till handling!
Hur skulle det gå att införa JAK-tänket rent praktiskt i samhället? Rakt över, som en komplett ersättning till räntesystemet..
Och nu pratar jag inte "teoretisk praktik" i stil med att "JAK fungerar som det är nu, bara att införa..." Jag skulle vilja att man tar med i beräkningen att Sverige är en demokrati, d.v.s. att folket bestämmer, och att man i beräkningen också tar med att folk i allmänhet inte är sugna på att förlora hus, hem, bilar och företag i och med ett systemskifte på utlåningsfronten.
Jag funderade lite på det där i natt och jag har svårt att se hur ett totalt systemskifte skulle kunna gå till rent praktiskt utan att det gick åt helvete för en massa personer under den tid det tar för JAK-tänket att slå igenom.. Om man bara tog över de lån som folk har på sina bostäder och flyttade över dem i ett "JAK-system" skulle ju månadskostnaderna bli astronomiska i jämförelse med räntesystemet.. Och det går ju inte smyga igång det heller då fastighetspriserna är knutna till betalningsförmåga.. Om alla nya lån skulle tas med "JAK-tänket" så skulle ju betalningsförmågan hos köparna vara avsevärt lägre, d.v.s. att säljarna bara skulle få ut en liten del av de pengar de har lånat i det gamla räntesystemet...
Alltså, skulle det vara möjligt att genomföra ett systemskifte? Folk lär ju inte gå med på ekonomiska förluster så ska det funka måste det gå att lösa problemfritt..
Går inte det är ju hela tänket om ett räntefritt utlåningssystem meningslösa fantasier..
För ett totalt systemskifte är det bättre att ersätta kronan med en demurrerande valuta.
Alla existerande lån löses in av riksbanken som tar över skulderna. Bankernas oktroj dras in och de erbjuds att föra över sina administrativa resurser till Riksbanken. Avgiften på de nya lånen sätts till 1 %, motsvarande Riksbankens administrationskostnad. Obligationsräntan sätts till noll procent.
Samtidigt införs en valutaskatt på 4 % årligen på innehav av kontanter och elektroniska transaktionkonton. Avgiften dras automatiskt från transaktionskontona, medan sedlarna måste stämplas en gång i kvartalet med en enprocentig avgift för att fortfarande gälla. Växelmynt undantas från reformen.
Voila! Räntan är avskaffad!
-
Samtidigt införs en valutaskatt på 4 % årligen på innehav av kontanter och elektroniska transaktionkonton.
Que?
Om jag sparar alla pengar jag har över, för att i framtiden kunna köpa t ex ett hus,
blir det varje år 4% straffskatt på det?
Kul idé, att införa den erfordrar nog någon slags diktatur.
-
Que?
Om jag sparar alla pengar jag har över, för att i framtiden kunna köpa t ex ett hus,
blir det varje år 4% straffskatt på det?
Kul idé, att införa den erfordrar nog någon slags diktatur.
Inget behövs utom en framsynt demokrati.
Du betalar avloppsräkning, abonnemangsavgift för telefon, sophämptning mm. Varför skall du inte betala för innehav eller förvaring av statens sedlar?
Vill du inte ha dem - avstå från dem och köp guld istället. Då kan du själv köpa ett kassaskåp eller betala bankboxkostnad till bankerna istället.
Tänkesättet finns redan i islam - Zakat (http://sv.wikipedia.org/wiki/Zakat) är den tredje av islams fem grundpelare.
-
Efter jag har skördat mina hemodlade morötter,
ser jag till att jag lagrar de på ett sätt som förhindrar minsta svinn.
Att de genom lagring inte ökar i mängden är helt okej och förståeligt,
om de bli mindre i antal gör jag något fel.
-
Det var lite det som jenses är inne på som jag åsyftade när jag undrade om det var praktiskt möjligt att genomföra, att man KAN göra det i ett teoretiskt tankeexperiment tvivlar jag inte på.. Om man lyfter blicken lite, är det möjligt att få en majoritet av svenska befolkningen att tycka att detta är ett bra system som de inte förlorar på ekonomiskt eller bekvämlighetsmässigt? Vad enskilda människor tycker är ovidkommande, det är den stora massans handlingssätt som är intressant.
-
Efter jag har skördat mina hemodlade morötter,
ser jag till att jag lagrar de på ett sätt som förhindrar minsta svinn.
Att de genom lagring inte ökar i mängden är helt okej och förståeligt,
om de bli mindre i antal gör jag något fel.
Köp då sparobligationer till 0 % ränta. De är avgiftsfria.
(Jag ignorerar tills vidare att 100 % effektivitet i morotslagringen i praktiken är omöjligt.)
-
Det var lite det som jenses är inne på som jag åsyftade när jag undrade om det var praktiskt möjligt att genomföra, att man KAN göra det i ett teoretiskt tankeexperiment tvivlar jag inte på.. Om man lyfter blicken lite, är det möjligt att få en majoritet av svenska befolkningen att tycka att detta är ett bra system som de inte förlorar på ekonomiskt eller bekvämlighetsmässigt? Vad enskilda människor tycker är ovidkommande, det är den stora massans handlingssätt som är intressant.
JAK är en ekonomisk gerillarörelse mot räntetänkandet. Den stämpelskattvauta jag beskrev är ett bättre målsystem när segern väl är vunnen. Det beskrevs första gången teoretiskt av Silvio Gesell (http://sv.wikipedia.org/wiki/Silvio_Gesell) på 1800-talet och har genomförts framgångsrikt i ett flertal lokala ekonomier. Största hindret mot spridandet av exemplet har varit politiskt förbud mot det från liberala och konservativa krafter. Det går bra att snacka om ekonomisk frihet så länge som inte de egna privilegierna hotas.
-
Jepps, ingen är ju redo att offra nått liksom. Tyvärr förstår inte folk att de offrar lite av sin frihet var gång de tar ett lån mot ränta. Rikedomen i toppen av samhällshierarkin ackumuleras hela tiden. Snart är korporativismen fulländad. Dock är det amerikanska greenbackssystemet väldigt lätt att införa och folk skulle med detta inte behöva utsättas för nya vilda tankesätt (oavsett hur smarta och praktiska) och system som de inte förstår och därmed tycker är obehagliga, dvs som rubbar deras världsbild för mycket. Ingen gillar banker ändå och det enda man behöver göra är att låta staten ta över varenda en!
Steg två, när folk har börjat förstå hur ett rättvist ekonomiskt system kan se ut, kan vara att gå över till en helt räntefria ekonomin? :)
-
JAK är en ekonomisk gerillarörelse mot räntetänkandet. Den stämpelskattvauta jag beskrev är ett bättre målsystem när segern väl är vunnen. Det beskrevs första gången teoretiskt av Silvio Gesell ([url]http://sv.wikipedia.org/wiki/Silvio_Gesell[/url]) på 1800-talet och har genomförts framgångsrikt i ett flertal lokala ekonomier. Största hindret mot spridandet av exemplet har varit politiskt förbud mot det från liberala och konservativa krafter. Det går bra att snacka om ekonomisk frihet så länge som inte de egna privilegierna hotas.
Jo, men det där har du ju tagit rakt av från försöket i Wörgl, som vi tidigare var inne på. Och jag upprepar: Straffskatten på pengar man hade innestående ledde till masskonsumtion. Då tyckte man ju det var bra då det sades minska arbetslösheten.
Men är det verkligen det vi vill ha nu?
Hur tänker du dig att det ska vara möjligt att spara ihop pengar till en företagsstart?
Du har ju tidigare sagt att det SKA vara svårt och tufft att kunna köpa sig nån egendom, och det kommer det ju verkligen att bli.
Är det verkligen att göra företagsstarter ännu svårare som Sverige behöver?
-
Jo, men det där har du ju tagit rakt av från försöket i Wörgl, som vi tidigare var inne på. Och jag upprepar: Straffskatten på pengar man hade innestående ledde till masskonsumtion. Då tyckte man ju det var bra då det sades minska arbetslösheten.
Men är det verkligen det vi vill ha nu?
Hur tänker du dig att det ska vara möjligt att spara ihop pengar till en företagsstart?
Du har ju tidigare sagt att det SKA vara svårt och tufft att kunna köpa sig nån egendom, och det kommer det ju verkligen att bli.
Är det verkligen att göra företagsstarter ännu svårare som Sverige behöver?
Företag skall finansieras genom riskvilligt kapital. Det finns bl a venture capital (http://en.wikipedia.org/wiki/Venture_capital) till för sådant. Vi har aktieägerformen, i det islamska vinst-förlustdelningssystemet, ekonomiska föreningar, poolning inom släkten, gröna aktier, kooperativa och privata investeringsfonder.
Hur många finansieringsformer till behöver du för att våga starta ett företag?
-
Jo, men det där har du ju tagit rakt av från försöket i Wörgl, som vi tidigare var inne på. Och jag upprepar: Straffskatten på pengar man hade innestående ledde till masskonsumtion. Då tyckte man ju det var bra då det sades minska arbetslösheten.
Men är det verkligen det vi vill ha nu?
Just nu vill vi ha det , eftersom ekonomin befinner sig i lågkonjunktur.
För att dämpa risken för överhettning brukar räntefria ekonomer kombinera demurrage (stämpelskatt)-exemplet med olika fasta skatter på främst oelastiska resurser, som höjda fastighetsskatter, energi och råvaruskatter.
-
Hur många finansieringsformer till behöver du för att våga starta ett företag?
Bara en till: att kunna finansiera sitt företag med egna sparade pengar.
För själva starten i en små skal är alla alternativ du nämner värdelösa,
inte ens nu efter 6 framgångsrika år kommer någon venture capitalist ge mig några öre,
kanske för att jag inte har planer att bara växa och växa:
Venture capital (also known as VC or Venture) is a type of private equity capital typically provided for early-stage, high-potential, growth companies
???
Och varför ska jag "offrar min frihet" för att starta ett eget företag?
-
För att förstå diskussioner om räntefri ekonomi kan det vara bra att ha denna lathund med sig:
Liberaler och konservativa: Vinst bra, ränta bra.
Kulturradikaler och kommunister. Vinst dåligt, ränta dåligt
Räntefria ekonomer och muslimer: Vinst bra, ränta dåligt.
-
Bara en till: att kunna finansiera sitt företag med egna sparade pengar.
Varsågod. Spara i Guld eller räntefria obligationer. Diamanter, silver och platina går m.ed. Aluminium kanske. Antikviteter är osäkrare. För den någotsånär kunnige står även aktiemarknaden öppen.
Idag kan du även spara på JAK Medlemsbank. I framtiden kommer det alternativet inte att behövas, eftersom hela ekonomin fungerar enligt räntefria principer.
-
Suresh, jag vill se lite verkstad istället för mycket snack. ;)
Varsågod, starta ett framgångsrik företag med hjälp av finansieringsinstrument du rekommenderar!
Jo, Vargalyster får såklart vara med!
-
Suresh, jag vill se lite verkstad istället för mycket snack. ;)
Varsågod, starta ett framgångsrik företag med hjälp av finansieringsinstrument du rekommenderar!
Jo, Vargalyster får såklart vara med!
Jag har inga hållbara affärsidéer och jag är för lat. Jag föredrar att leva på arvoden och bidrag. Men jag har varit med om att dra upp JAK från 300 till 30 000 medlemmar
-
Jensens: Tror du inte att jag håller på. ;)
Det var förnämligt. Företagsamhet hör ungdomen till.
-
Och som sagt, lär dig stava.
Tack, detsamma, surensh! :P
-
Och som sagt, lär dig stava.
Burned! *asg*
-
Ett alternativ till att köpa en gård man egentligen inte har råd med är att arrendera den. Det är mer ärligt, eftersom det är troligt att man aldrig blir skuldfri med ett annuitetslån på en par miljoner.
Ovanstående har jag lite svårt att förstå. Någon har kapital "över" och vill att det ska ge honom något slags avkastning. Denne någon förvärvar en jordbruksfastighet och arrenderar ut den till exempelvis mig. Arrendet är dels ersättning för värdeförsämring till följd av förslitning som inte arrendatorn är skyldig att hålla i skick dels avkastning på kapitalet i form av mark (byggnader mm tillbehör). Arrenden är normalt inte kopplade till skördeutfall, lönsamhet (utom på mycket lång sikt).
Om samma någon som ovan i stället för att köpa fastigheten köper en fastighetsobligation på säg 10 miljoner så får denne någon ränta. Låneinstitutet lånar ut de 10 milj till mig. Jag köper fastigheten driver den, och betalar min ränta. När det går bra amorterar jag. Efter att ha ägt och drivit fastigheten i 20 år är jag utsliten och säljer den för samma belopp jag köpte den för och får ut en liten hög med pengar som motsvarar det belopp jag amorterat. Om jag förbättrat fastigheten genom att öka skogskapitalet, renvera dräneringssystem, vägar, byggnader etc kanske jag får ut mer än jag en gång betalade. Det är ett "alternativ" till att amortera på lånebeloppet.
Vari ligger den principiella skillnaden och varför skulle det vara bättre att arrendera än att låna (mot ränta)? I båda fallen betalar man ränta till någon som har det kapital man själv saknar. Båda fallen leder kan sannolikt bidra till att kapital accumuleras hos "de som redan har". I det ena fallet är det räntan på marken som är inbakad i arrendet, i det andra fallet är det ränta på ett obligationslån.
-
Båda fallen leder kan sannolikt bidra till att kapital accumuleras hos "de som redan har".
Det är skit att de som redan har får mer bara genom att låna ut mot ränta. Men det är lika illa, eller värre, att pengarna tar slut regelmässigt för folk som inte hade men ville ha och därför lånade av någon som hade mot ränta. Det nuvarande ekonomiska systemet, det s.k. brittiska systemet, bygger nämligen på brist. Alla nya pengar skapas ur luft genom skuldsättning mot ränta. Låntagaren måste alltså roffa åt sig pengar från någon annan människas lån för att kunna betala räntan på sitt eget. Till slut står någon där och letar efter pengar från någon annans lån som inte finns... för han är den som står upp när musiken tystnar och alla stolar är upptagna. Därför ser världen ut som den gör. Därför är det omoraliskt att ge lån mot ränta.
-
Vari ligger den principiella skillnaden och varför skulle det vara bättre att arrendera än att låna (mot ränta)? I båda fallen betalar man ränta till någon som har det kapital man själv saknar. Båda fallen leder kan sannolikt bidra till att kapital accumuleras hos "de som redan har". I det ena fallet är det räntan på marken som är inbakad i arrendet, i det andra fallet är det ränta på ett obligationslån.
Att arrendera är ärligare än att låna, eftersom man ändå inte äger fastigheten när banken sitter på säkerheten. Som låntagare tar man hela den finansiella risken, vilket ju kan var kul om fastighetspriserna stiger, men inte är så kul om priserna sjunker.
Vid en tvångsförsäljning av en avskild lantegendom kan den sluga lokalbefolkningen komma överens om att inte köpa förrän egendomen går ut till exekutiv auktion hos KFM, där egendomen slumpas bort utan att minimipris kan hävdas. Sånt har förekommit. Då kan den tidigare husägaren både bli av med huset och sitta fast i en livslång låneskuld till banken.
Bäst är givetvis att arrendera genom räntefria leasingavtal. Då betalar arrendatorn bara hyra för driftskostnaden, samt en kapitalavsättning vilken enligt avtal kan avräknas vid kontantköp av egendomen.
-
Nu är det ju du som förutsätter att priserna skulle sjunka eftersom färre har råd att köpa gård. Det kommer alltid att finnas välbeställda som har råd, så nån större prissänkning är det ju inte alls säkert att det blir. Utan resulatet kan precis lika väl bli som jag tror, att de med pengar köper, och alla andra blir hänvisade till att arrendera. Ett ännu mer uppdelat samhälle.
Tack, jag väljer räntesystemet.
Jag håller med Suresh om att det är köparnas betalningsförmåga som sätter priset på fastigheterna. Det ser du varje gång räntorna går upp - så går fastighetspriserna ner. Går räntorna ner - ja då går fastighetspriserna upp. Behöver du fler bevis?
Har själv lånat mig fri med JAK. Tog ett lån för att köpa skog. Nu har jag amorterat färdigt och är skogsägare. Dessutom har jag o min sambo fått ut eftersparandet som vi kan investera i att renovera huset.
Vad gäller JAK-lånen så kan jag ha viss förståelse för att de känns "dyra", men varför inte byta ut en del av ert vanliga banklån mot ett JAK-lån. Säg 50 000 kr på 5 år. Efter det har ni ett eftersparande som är lika stort (50 000 kr) som ni kan lösa ut delar av ert lån med. Och så tar ni ett nytt JAK-lån. Efter tio år kan ni på så sätt amortera bort 200 000 kr från banklånet. På 20 år 400 000 kr. O.s.v.
-
Men finns det ingen möjlighet att få JAK-lånen billigare? Det är ju det enda hindret för folk att låna där. Nu kan jag inte alls varför de är upplagda som de är och tanken med det,men tex är amorteringstiden väldigt kort jämfört med vanliga lån. Kan man ha en modell där den är längre?
Eller, tips till jak. Reklamen och info-insatserna är ju minimala. Jak är aldrig med på starta-eget-informationer tex, kommuner tipsar bara om traditionella banker. Eller info till nyblivna föräldrar om att de ska spara i jak till sina barn, istället för i fonder. TÄnk så mkt större möjlighet man har när man till slut är stor och ska ta sitt första huslån. Det är ju att man inte sparat innan som gör att det blir så dyrt.
-
Jag håller med Suresh om att det är köparnas betalningsförmåga som sätter priset på fastigheterna. Det ser du varje gång räntorna går upp - så går fastighetspriserna ner. Går räntorna ner - ja då går fastighetspriserna upp. Behöver du fler bevis?
Har själv lånat mig fri med JAK. Tog ett lån för att köpa skog. Nu har jag amorterat färdigt och är skogsägare. Dessutom har jag o min sambo fått ut eftersparandet som vi kan investera i att renovera huset.
Vad gäller JAK-lånen så kan jag ha viss förståelse för att de känns "dyra", men varför inte byta ut en del av ert vanliga banklån mot ett JAK-lån. Säg 50 000 kr på 5 år. Efter det har ni ett eftersparande som är lika stort (50 000 kr) som ni kan lösa ut delar av ert lån med. Och så tar ni ett nytt JAK-lån. Efter tio år kan ni på så sätt amortera bort 200 000 kr från banklånet. På 20 år 400 000 kr. O.s.v.
Men enligt ditt resonemang där att priserna går upp när räntorna går ner..så kan man ju fråga sig vad som skulle hända om räntan försvann..
Men givetvis skulle jag bli överlycklig om räntorna togs bort, självklart! Men inte med de system som finns nu, eftersom de gör att bara redan rika kan köpa fastigheter.
Ditt system med att få ner banklånen var intreesant, men inget som skulle funka här, så långt liv har jag inte. Här behövs maximalt med pengar nu i början för att bygga upp verksamheten, sen om kanske 10 år så kan vi börja tänka på att amortera. Så om Jak- lånen kunde ha det upplägget, 10 år ränte-och amorteringsfritt, sen drar igång med rejäl amortering, då ginge det, men ett sånt system är ju helt orealistsikt.
-
Till alla besvikna entreprenörer och företagare:
JAK-systemet är INTE gjort för företagarlån. Det är i första hand gjort för att enskilda ska kunna köpa och äga sitt eget hem (istället för att banken gör det).
Inom JAK pågår mycket tänkande och många klurar på hur vi ska kunna hitta ett sätt att ordna räntefria lån även till företagarna. Så om du vill vara med och utveckla sådana så är du välkommen in i JAK.
JAK är inte i första hand en bank utan en förening som arbetar för att förändra samhället i grunden. Vi vill, genom vår bankverksamhet, visa att det finns räntefria alternativ som är realistiska. Vi har nu arbetat i drygt 40 år med att bygga upp en solid sparlåneverksamhet som fungerar hyggligt för de flesta enskilda lånebehoven. Nu är det dags att ta nästa steg; företagarnas sparlånebehov.
Vi har också andra problem inom JAK som vi brottas med; det långsiktiga sparande som allt fler medlemmar efterfrågar förlorar i köpkraft allt eftersom inflationen äter upp pengarna. Kanske kan deras sparbehov och företagarnas lånebehov lösas på samma gång?
Jag ser gärna pigga förslag på hur detts skulle kunna lösas i praktiken.
-
Helt rätt.
Man skall inte låna pengar till nyföretagande. Det är vansinne. Istället skall man försöka attrahera riskvilligt kapital för framtia vinstdelning.
-
Till alla besvikna entreprenörer och företagare:
JAK-systemet är INTE gjort för företagarlån. Det är i första hand gjort för att enskilda ska kunna köpa och äga sitt eget hem (istället för att banken gör det).
Inom JAK pågår mycket tänkande och många klurar på hur vi ska kunna hitta ett sätt att ordna räntefria lån även till företagarna. Så om du vill vara med och utveckla sådana så är du välkommen in i JAK.
JAK är inte i första hand en bank utan en förening som arbetar för att förändra samhället i grunden. Vi vill, genom vår bankverksamhet, visa att det finns räntefria alternativ som är realistiska. Vi har nu arbetat i drygt 40 år med att bygga upp en solid sparlåneverksamhet som fungerar hyggligt för de flesta enskilda lånebehoven. Nu är det dags att ta nästa steg; företagarnas sparlånebehov.
Vi har också andra problem inom JAK som vi brottas med; det långsiktiga sparande som allt fler medlemmar efterfrågar förlorar i köpkraft allt eftersom inflationen äter upp pengarna. Kanske kan deras sparbehov och företagarnas lånebehov lösas på samma gång?
Jag ser gärna pigga förslag på hur detts skulle kunna lösas i praktiken.
Det var bra att få detta klarlagt, det är ju det jag predikat hela denn tråd igenom, att det inte passar företag.
Och till Suresh, som jag ser hann emellan.. Det vore ju givetvis en ypperlig lösning, men HUR menar du att man ska få riskvilligt kapital? Det är ju därför jag förlåter räntan, en belöning till den som ställer upp och tar en risk.
-
Men enligt ditt resonemang där att priserna går upp när räntorna går ner..så kan man ju fråga sig vad som skulle hända om räntan försvann..
Men givetvis skulle jag bli överlycklig om räntorna togs bort, självklart! Men inte med de system som finns nu, eftersom de gör att bara redan rika kan köpa fastigheter.
Ditt system med att få ner banklånen var intreesant, men inget som skulle funka här, så långt liv har jag inte. Här behövs maximalt med pengar nu i början för att bygga upp verksamheten, sen om kanske 10 år så kan vi börja tänka på att amortera. Så om Jak- lånen kunde ha det upplägget, 10 år ränte-och amorteringsfritt, sen drar igång med rejäl amortering, då ginge det, men ett sånt system är ju helt orealistsikt.
Finns flera olika varianter för att hålla nere priserna, men oavsett vilket kommer de rika alltid att ha ett försprång före de fattiga. Vill du ändra på det får du bli en socialistisk revolutionär. .
-
Men min önskan gällde hem, och idag är inte summan realistisk för många.
-
Det var bra att få detta klarlagt, det är ju det jag predikat hela denn tråd igenom, att det inte passar företag.
Och till Suresh, som jag ser hann emellan.. Det vore ju givetvis en ypperlig lösning, men HUR menar du att man ska få riskvilligt kapital? Det är ju därför jag förlåter räntan, en belöning till den som ställer upp och tar en risk.
På den punkten säger ingen emot dig. JAK sysslar inte med företagslån annat än i undantagsfall.
Du behöver inte förlåta räntan för att få fram riskvilligt kapital. Räntelån är tvärtom inte riskvilliga alls. Utlånaren vill ha tillbaka alla sina pengar PLUS ränta oavsett om du gör bra affärer eller inte. Om den som lånar ut sina pengar är villig att ta en ekonomisk risk och göra en förlust om din verksamhet går dåligt talar vi inte om ränta längre, då talar vi om aktiekapital eller vinstdelningskapital. Och det är OK, enligt den räntefria teorin.
-
Men min önskan gällde hem, och idag är inte summan realistisk för många.
Det krävs en hög månadsbetalning för att bli självägande genom JAK, men kostnaden är liten. Att stå i ständig skuld till en räntebank kostar för det mesta mer men månadsbetalningen kan bli mindre. Jag ser inte hur man skall kunna förändra det.
-
Riskkapitalister går in med kapital i företag som de tror kan bli en stor framgång (d.v.s. generera mkt pengar), jag tror att det är svårt att hitta någon som vill gå in med pengar för att starta ett företag som har som mål att generera tillräckligt med pengar för att en person ska kunna leva på det..
-
Riskkapitalister går in med kapital i företag som de tror kan bli en stor framgång (d.v.s. generera mkt pengar), jag tror att det är svårt att hitta någon som vill gå in med pengar för att starta ett företag som har som mål att generera tillräckligt med pengar för att en person ska kunna leva på det..
Det skall din lokala räntefria utvecklingsbank göra.
Banken skriver ett mentorsavtal med dig som innebär att den lånar dig riskvilligt kapital mot att du håller dig till en gemensamt överenskommen affärsplan. Gör du inte det blir du återbetalningsskyldig till lånet. Men gör du det tar banken förlusten om affärsidén går om intet - de har ju godkänt affärsplanen. Om affärsidén går med vinst delar du och banken på vinsten. Under tiden lånet varar bistår banken med mentorshjälp för att se till att ditt projekt går av stapeln och blir lönsamt.
Så funkar det i islamska banker och så borde det kunna funka här även utan hjälp från Allah.
-
Riskkapitalister går in med kapital i företag som de tror kan bli en stor framgång (d.v.s. generera mkt pengar), jag tror att det är svårt att hitta någon som vill gå in med pengar för att starta ett företag som har som mål att generera tillräckligt med pengar för att en person ska kunna leva på det..
Hette du Ahmed skulle problemen vara mindre. Därav mängden pizzerior i Sverige vilka drivs av invandrare. (Du tror väl inte att de har sina lån hos Handelsbanken?)
-
Ja det hjälper ju inte mkt.. Jag heter inte Ahmed och tänker inte öppna en pizzeria..
-
En fråga till alla hugande företagare:
Hur pass villiga är räntebankerna att låna ut pengar till affärsidéer utan säkerhet? Vad vill de ha i ersättning? Eller får du pantsätta ditt privata hus för att få låna pengar till cykelverkstaden?
-
JAK-systemet är INTE gjort för företagarlån. Det är i första hand gjort för att enskilda ska kunna köpa och äga sitt eget hem (istället för att banken gör det).
Självklart äger också JAK banken huset tills lånet är slutbetald.
Inget JAK lån utan säkerhet i form av t ex pantbrev.
-
En fråga till alla hugande företagare:
Hur pass villiga är räntebankerna att låna ut pengar till affärsidéer utan säkerhet? Vad vill de ha i ersättning? Eller får du pantsätta ditt privata hus för att få låna pengar till cykelverkstaden?
Som egenföretagare får man inget lån alls av banken, inte ens av husbanken.
Men kanske är det bara så i mitt fall som invandrare? Vad vet jag... :-\
Jo, Ikanobanken får man låna av för ockerräntor.
-
En fråga till alla hugande företagare:
Hur pass villiga är räntebankerna att låna ut pengar till affärsidéer utan säkerhet? Vad vill de ha i ersättning? Eller får du pantsätta ditt privata hus för att få låna pengar till cykelverkstaden?
En närliggande fråga till alla hugande företagare:
Hur villiga är ni att släppa in någon annan i verksamheten? Hur stor del av företaget är ni beredda att sälja?
Jag tror att de flesta småföretagare svarar "Över min döda kropp!" och "Noll!" eftersom man till en stor del blir egenföretagare för att kunna bestämma själv.
-
Som egenföretagare får man inget lån alls av banken, inte ens av husbanken.
Men kanske är det bara så i mitt fall som invandrare? Vad vet jag... :-\
Jo, Ikanobanken får man låna av för ockerräntor.
Löpande checkkrediter upp till 60 000 kr har jag sett. Med kraftiga månadsräntor.
På JAK finns in blanco-lån upp till 100 000 kr. Kanske intressant för den småföretagare som tror på sin idé och inte är rädd för fogden.
-
Som egenföretagare får man inget lån alls av banken, inte ens av husbanken.
Men kanske är det bara så i mitt fall som invandrare? Vad vet jag... :-\
Får du ingen hjälp av dina östtyska bröder? Vart har solidariteten tagit vägen?
-
Får du ingen hjälp av dina östtyska bröder? Vart har solidariteten tagit vägen?
Inte heller får jag hjälp av mina nya svenska bröder.
De föredrar att leva på bidrag och att svamla om bättre världar;
fanns det någon gång någon slags solidaritet här i landet?
-
Självklart äger också JAK banken huset tills lånet är slutbetald.
Inget JAK lån utan säkerhet i form av t ex pantbrev.
Självklart! Däremot har JAK-lånen ett slut ... till skillnad från många banklån som bankerna gör allt för att du aldrig ska betala tillbaka - de vill ju bara ha din ränta. 8)
Tänk dig att de får ränta i all evighet - på pengar som de skapat i samma ögonblick som låneavtalet skrevs under. Bra affärsidé kan man tycka. ;)
-
Inte heller får jag hjälp av mina nya svenska bröder.
De föredrar att leva på bidrag och att svamla om bättre världar;
fanns det någon gång någon slags solidaritet här i landet?
Ett och annat exempel (http://www.alternativ.nu/smf/index.php?topic=54752.0) på det har jag sett
-
till skillnad från många banklån som bankerna gör allt för att du aldrig ska betala tillbaka
...och de gör t ex vad? Sätter pistolen på kundens bröst eller vad? Stora konspirationen igen, bilderberg osv?
Snömos, det är kunden som bestämmer löptid och amorteringen, inte banken.
Om jag däremot är så dum och väljer ett lån utan amortering får jag skyller på mig själv och inte på banken.
-
Att arrendera är ärligare än att låna, eftersom man ändå inte äger fastigheten när banken sitter på säkerheten. Som låntagare tar man hela den finansiella risken, vilket ju kan var kul om fastighetspriserna stiger, men inte är så kul om priserna sjunker.
Vid en tvångsförsäljning av en avskild lantegendom kan den sluga lokalbefolkningen komma överens om att inte köpa förrän egendomen går ut till exekutiv auktion hos KFM, där egendomen slumpas bort utan att minimipris kan hävdas. Sånt har förekommit. Då kan den tidigare husägaren både bli av med huset och sitta fast i en livslång låneskuld till banken.
Bäst är givetvis att arrendera genom räntefria leasingavtal. Då betalar arrendatorn bara hyra för driftskostnaden, samt en kapitalavsättning vilken enligt avtal kan avräknas vid kontantköp av egendomen.
Jag ser inte varför det skulle vara ärligare att arrendera. Med rimlig egen insats så är det ingen katastrof att priserna ibland sjunker, vilket naturligtvis händer. Det händer också att de stiger. På mycket lång sikt tror jag marken i sig själv i allmänhet behåller sitt värde relativt väl jämfört med andra tillgångar. Huruvida byggnder etc gör det beror antagligen på deras skick och användbarhet. Eftersom vi i genomsnitt haft inflation under historisk tid så betyder stablia reala markvärden att det nominella priset sakta (och periodvis fort) stiger. Det har dock förekommit korta perioder med deflaition och naturligtvis prisfall på fastigheter av andra orsaker. Tvingas man sälja kan det "råka" bli vid fel tillfälle och då kan det bli besvärligt. Med rimligt eget kapital vid köpet och en sund verksamhet är den risken dock ganska liten.
Fungerar inte ekonomin när man arrenderar har man inte råd att betala sitt arrende. Det är dock inte ett skäl att slippa ur sitt arrendeavtal i förtid. Har verksamheten dessutom gått dåligt entid så är risken stor att man ligger efter med underhållsåtgärder som man som arrendator är ansvarig för. Markägaren kräver in sitt arrende och de synebrister som finns. Räcker inte dina tillgångar går du i kk och sitter med de återstående skulderna.
Har man köpt motsvarande fastighet och verksamheten inte fungerar finns inget som hindrar att man kliver av när som helst genom att sälja fastigheten. Har man hållit sig till att köpa mark och inte gjort en massa dyra nybyggen etc så är oddsen att få tillbaka det man betalade för fastigheten mycket goda. Satsade man rimligt mycket eget kapital vid köpet finns också utrymme för prisfall. Har man byggt nya byggnader typ ladugårdar, maskinhallar, torkar etc så kan det vara värre. En nybyggd ladugård kan man kanske få igen i storleksordningen halva byggkostnaden för vid en försäljning.
-
Jag ser inte varför det skulle vara ärligare att arrendera. Med rimlig egen insats så är det ingen katastrof att priserna ibland sjunker, vilket naturligtvis händer. Det händer också att de stiger. På mycket lång sikt tror jag marken i sig själv i allmänhet behåller sitt värde relativt väl jämfört med andra tillgångar. Huruvida byggnder etc gör det beror antagligen på deras skick och användbarhet. Eftersom vi i genomsnitt haft inflation under historisk tid så betyder stablia reala markvärden att det nominella priset sakta (och periodvis fort) stiger. Det har dock förekommit korta perioder med deflaition och naturligtvis prisfall på fastigheter av andra orsaker. Tvingas man sälja kan det "råka" bli vid fel tillfälle och då kan det bli besvärligt. Med rimligt eget kapital vid köpet och en sund verksamhet är den risken dock ganska liten.
Fungerar inte ekonomin när man arrenderar har man inte råd att betala sitt arrende. Det är dock inte ett skäl att slippa ur sitt arrendeavtal i förtid. Har verksamheten dessutom gått dåligt entid så är risken stor att man ligger efter med underhållsåtgärder som man som arrendator är ansvarig för. Markägaren kräver in sitt arrende och de synebrister som finns. Räcker inte dina tillgångar går du i kk och sitter med de återstående skulderna.
Har man köpt motsvarande fastighet och verksamheten inte fungerar finns inget som hindrar att man kliver av när som helst genom att sälja fastigheten. Har man hållit sig till att köp a mark och inte gjort en massa dyra nybyggen etc så är oddsen att få tillbaka det man betalade för fastigheten mycket goda. Satsade man rimligt mycket eget kapital vid köpet finns också utrymme för prisfall. Har man byggt nya byggnader typ ladugårdar, maskinhallar, torkar etc så kan det vara värre. En nybyggd ladugård kan man kanske få igen i storleksordningen halva byggkostnaden för vid en försäljning.
Hade känts klart bättre att låna till allt detta om banken varit statlig och räntan gått till statens utgifter. Att som idag låna av privataktörer känns slaveribetonat oavsett deal.
-
Hade känts klart bättre att låna till allt detta om banken varit statlig och räntan gått till statens utgifter. Att som idag låna av privataktörer känns slaveribetonat oavsett deal.
Det är i stor utsträckning är privata aktörer som skapar de tillgångar som finns att låna ut. Med ditt resonemang så borde väl i så fall alla tillgångar och all produktion förstatligas. Varje gång du köper av en privat aktör bidrar du till dennes intäkter, oavsett om det gäller ränta, hyra av bostad, arrende av jord eller köp av vilken vara eller tjänst som helst.
-
Trädman: Javisst skapar privata aktörer pengar! Privata banker skapar pengar ur luft och tar ränta för dem. Det ÄR bedrägeri! Detta är något som måste korrigeras och klassas som brottsligt. Sen när det är fixat kan den privata handeln få frodas på den nya statliga rättvisa plattformen. Eliten i toppen får då ägna sig åt riktigt företagande istället för att berika sig på utsugning av alla oss andra.
-
Det är i stor utsträckning är privata aktörer som skapar de tillgångar som finns att låna ut. Med ditt resonemang så borde väl i så fall alla tillgångar och all produktion förstatligas. Varje gång du köper av en privat aktör bidrar du till dennes intäkter, oavsett om det gäller ränta, hyra av bostad, arrende av jord eller köp av vilken vara eller tjänst som helst.
Ja men de får betala räntor på sina lån. Deras leverantörer har i sin tur betalat räntor osv i en lång kedja. Alla dessa räntor läggs på varorna och drabbar i slutändan alla, konsumenter som producenter. Utan räntan kunde varorna varit billigare och/eller vinsten större för producenterna. Om staten hade varit en enda stor JAK-bank kunde man hjälpa nystartande med räntefria lån med längre amorteringstider än vad JAK har i dag.
Men det förutsätter att folk kastar av sej sina kilometer långa skygglappar och vågar tänka i nya banor istället för att krampaktigt klamra sej fast vid gamla förlegade system som länge har visat sina brister.
-
Det är i stor utsträckning är privata aktörer som skapar de tillgångar som finns att låna ut. Med ditt resonemang så borde väl i så fall alla tillgångar och all produktion förstatligas. Varje gång du köper av en privat aktör bidrar du till dennes intäkter, oavsett om det gäller ränta, hyra av bostad, arrende av jord eller köp av vilken vara eller tjänst som helst.
Man kan även vända på steken. Om du nu menar att det är rimligt att icke demokratiskt styrda privata krafter ska ha makten över allas vår gemensamma penningmängd, det som styr all handel, då är det väl även rimligt att samma sak gäller för statens alla andra uppgifter? Varför inte privatisera hela Sverige?Ett privat rättsväsende, en privat polis och privat armé tror jag kan bli särskilt fina aspekter av en sådan lösning. Det lär fungera ungefär lika välgörande för landet som det nuvarande ekonomiska systemet gör.
Kan tänka mig att Monsanto gärna skulle lägga ett bra bud på jordbruksverket föresten. Kan nog bli en bra affär!
-
Det är i stor utsträckning är privata aktörer som skapar de tillgångar som finns att låna ut. Med ditt resonemang så borde väl i så fall alla tillgångar och all produktion förstatligas. Varje gång du köper av en privat aktör bidrar du till dennes intäkter, oavsett om det gäller ränta, hyra av bostad, arrende av jord eller köp av vilken vara eller tjänst som helst.
Vad har utlåning av pengar med produktion av varor och tjänster att göra?
-
Problemet med Jak-sysytemet är väl att där finns för lite pengar, det är väl därför både sparandet och de korta lånetiderna gör lånen så dyra, för dyra för ett lantbruksföretag.
Man får ju tänka på att företag inom lantbruk behöver en hel del kapital, vi talar ju inte om lån på 100 000, utan normalt är det ju minst 2-3 miljoner och uppåt. Dock finns det ju väldigt goda säkerheter. Med landshypoteks system att aldrig låna ut mer än 75% av marknadsvärdet är ju risken för kreditförluster obefintlig. Vilket ju också visar sig i deras verksamhet.
Om det skulle bli nåt så är mitt förslag att länga lånetiderna till mer normala 40 år. De första 5-10 åren, beroende på versamhet/risk/säkerheter, slopas spar- eller amorteringsdelen. Då skulle man få månadskostnader likvärdiga med dom vi betalar nu och verksamheter skulle kunna byggas upp. Därefter kan både sparande och amortering ta vid.
Problemet är väl att pengarna i systemet inte skulle räcka till.
-
Det gäller inte bara lantbruk. Det finns en anledning tillatt vanliga villaköpare inte heller har råd med JAK. En sån modell som din Existens hade varit guld. Behöver inte alls vara amorterings- eller sparfritt då, med dubblad återbetalningstid så halveras ju månadskostnaden, det är ju skitmycket.
-
Problemet med Jak-sysytemet är väl att där finns för lite pengar, det är väl därför både sparandet och de korta lånetiderna gör lånen så dyra, för dyra för ett lantbruksföretag.
Sant... JAK skapar inte pengar ur luft. Det är därför de har så lite pengar i systemet.
-
Sant... JAK skapar inte pengar ur luft. Det är därför de har så lite pengar i systemet.
JAK skapar också pengar ur "ingenting" vid utlåning, men man begränsas i detta av sin egen ambition att inte låna upp kapital mot ränta.
Därför kan man inte låta utlåningen skena iväg hur som helst. Man saknar möjlighet att vi behov låna likvid av riksbanken och lägga kostnaden för detta på låntagarna.
JAK is an island of credibility in a sea of dept ([url]http://sv.wikipedia.org/wiki/Michael_Rowbotham[/url]).
-
Problemet med Jak-sysytemet är väl att där finns för lite pengar, det är väl därför både sparandet och de korta lånetiderna gör lånen så dyra, för dyra för ett lantbruksföretag.
Man får ju tänka på att företag inom lantbruk behöver en hel del kapital, vi talar ju inte om lån på 100 000, utan normalt är det ju minst 2-3 miljoner och uppåt. Dock finns det ju väldigt goda säkerheter. Med landshypoteks system att aldrig låna ut mer än 75% av marknadsvärdet är ju risken för kreditförluster obefintlig. Vilket ju också visar sig i deras verksamhet.
Om det skulle bli nåt så är mitt förslag att länga lånetiderna till mer normala 40 år. De första 5-10 åren, beroende på versamhet/risk/säkerheter, slopas spar- eller amorteringsdelen. Då skulle man få månadskostnader likvärdiga med dom vi betalar nu och verksamheter skulle kunna byggas upp. Därefter kan både sparande och amortering ta vid.
Problemet är väl att pengarna i systemet inte skulle räcka till.
Det finns många som laborerar med JAK-systemet för att få det att passa deras behov bättre.
Den stora risken med ditt system ser jag inte i likviditeten, utan i risken för förtida avslut av lånet. När månadskostnaden plötsligt fördubblas är risken stor att låntagaren vill bryta kontraktet. Gör han det kommer han ligga i en kraftig sparpoängsskuld till JAK och kanske tvingas betala skadestånd för detta , alternativt tvingas han att återbetala hela lånet men inte få återse sina sparmedel på 100 år, och det kommer inte göra honom lyckligare då.
Men visst kan man tänka sig att laborera me månadskostnader som varierar över tid. Det är dock en hazard att bevilja lån där månadskostnaden stiger. Va är det som säger att framtidens betalningsförmåga blir större än nuets?
Nyföretagares akilleshäl i lånesammanhang är att de har ett investeringsbehov men oftast saknar säkerhet att matcha det mot. Allt de har är en affärsidé och den som tror på den gör bättre i att gå in som delägare än som långivare.
-
Vad har utlåning av pengar med produktion av varor och tjänster att göra?
Ytligt och kortsiktigt sett ganska lite. På längre sikt en hel del om penningvärdet ska hålla sig någorlunda stabilt
Du har fortfarande inte besvarat frågan på vilket sätt det är ärligare att betala avkastning till kapitalägaren i form av arrende jämfört med ränta.
-
Ytligt och kortsiktigt sett ganska lite. På längre sikt en hel del om penningvärdet ska hålla sig någorlunda stabilt
Du har fortfarande inte besvarat frågan på vilket sätt det är ärligare att betala avkastning till kapitalägaren i form av arrende jämfört med ränta.
Det återspeglar det faktiska ägarförhållandet bättre.
-
Det återspeglar det faktiska ägarförhållandet bättre.
Ja, på sätt och vis.
Ser man "ägandet" på det sättet så kan man i "låna-i-bankfallet" succesivt påverka ägarförhållandena till sin fördel genom att amortera, vilket man inte kan göra vid arrende. Även om man ser banken som ett slags ägare så har den till skillnad från jordägaren vid ett arrendeförhållande inget direkt inflytande när det gäller ombyggnader, investeringar, underhåll etc som rör fastigheten. Personligen tycker jag det är roligare att äga något av min fastighet än inget, även om det finns en viss riska att jag, om många faktorer utvecklar sig åt fel håll så, åter igen äger intet.
När det gäller skog så är det med nuvarande lagstiftning i praktiken omöjligt att arrendera skog för skogsbruk
-
Riksbankspucko Stefan Ingves behåller reporäntan på låga 0,25 %, men flaggar för att den redan nästa år skall upp på mer normala 4-5 %. Till detta skall då läggas bankernas marginaler, vilket kommer ge en låneränta upp emot en 7-8 %
Under tiden passar Svensson på att skapa tillväxt genom att låna arslet av sig för att slå nya prisrekord på bostadsmarknaden. Lån som redan nästa år skall återbetalas med dubbla eller tredubbla räntekostnader för att inte finansmarknaden skall rasa ihop igen.
Hoppa av räntekarusellen redan i år och sätt in era sparpengar på JAK, så kanske någon som behöver det kan finansiera sitt husköp utan att behöva oroa sig för framtiden.
(http://img.aftonbladet.se/ekonomi/e24/puffar/IngvesBOXny_173375d.jpg)
Se inte så sur ut, Stefan. Husse är säkert nöjd med din planering.
-
Man kan även lägga fram det så här: http://www.youtube.com/watch?v=SYGsmHxlHjw (http://www.youtube.com/watch?v=SYGsmHxlHjw)
-
Avgiften i JAK motsvarar ca 2,5% effektiv ränta. Detta är en avgift som är väldigt stabil och som inte ändras av varesig konjuktur ned- eller uppgång. Som t.ex. under 90-talets finanskris då räntan var uppe i 500% i någon dag. Men dem som lånade hos JAK hade samma låga kostnader. Om alla banker hade fungerat som JAK så hade det dessutom inte ens kunnat bli en finanskris av det här slaget eftersom JAK bara lånar ut pengar som finns medan andra banker lånar ut pengar som inte finns.
Det var någon som så att det var så billigt nu att låna osv. osv. Tänk på att om. 1-2 år kan kostnaderna ha stigit avsevärt.
-
Avgiften i JAK motsvarar ca 2,5% effektiv ränta. Detta är en avgift som är väldigt stabil och som inte ändras av varesig konjuktur ned- eller uppgång. Som t.ex. under 90-talets finanskris då räntan var uppe i 500% i någon dag. Men dem som lånade hos JAK hade samma låga kostnader. Om alla banker hade fungerat som JAK så hade det dessutom inte ens kunnat bli en finanskris av det här slaget eftersom JAK bara lånar ut pengar som finns medan andra banker lånar ut pengar som inte finns.
Det var någon som så att det var så billigt nu att låna osv. osv. Tänk på att om. 1-2 år kan kostnaderna ha stigit avsevärt.
Ehhh..
Nej.
Sådär enkelt är det inte.
Jag vet hur det fungerar, men är lite för lat för att dra hela resonemanget om ingen läser eller lyssnar.
Men om du berättar hur du tror att det fungerar, varför JAK:s pengar skulle vara mindre konstgjorda än resten av bankvärldens kan vi ta en analys utifrån det.
Däremot är JAK den enda bank som har uppmärksammat problemet med skuldbaserade valutor och försökt göra något åt det. Runt år 2000 gav banken ut en tidskrift som hette Pengar där bl a grunden till Silvio Gesells, James Robertsons och Bernhard Lieaters förslag till valutareformer beskrevs. Av någon anledning upphörde utgivningen och det är synd. Hade de fortsatt hade banken idag kunnat vara ledande i kampen för en valutareform.
-
JAK utnyttjar väl en blotta i systemet liksom andra banker. Det går lätt att bluffa som låntagare om man är många eftersom man kan låna av varandra till den summa som måste deponeras.
-
JAK utnyttjar väl en blotta i systemet liksom andra banker. Det går lätt att bluffa som låntagare om man är många eftersom man kan låna av varandra till den summa som måste deponeras.
Vad menar du?
-
Han menar kanske att JAK lurar systemet som systemet med ränta lurar oss låntagare?
Om räntorna hade legat runt 8% hade nog fler varit positiva till JAK, eller? Det kanske vore en idé att börja spara i JAK nu snart och flytta över de vanliga banklånen (runt 300 000) till JAK när räntorna kommer ligga över 2% ett tag. En liten ökning i månadskostnad gör inget eftersom känslan av att slippa vara slav hos en vanlig bank är värd en del pengar. ;)
Men det verkar ju inte vara ett alternativ ifall man vill låna över miljonen, tyvärr. En lösning på det problemet vore verkligen önskvärt.
-
Han menar kanske att JAK lurar systemet som systemet med ränta lurar oss låntagare?
Om räntorna hade legat runt 8% hade nog fler varit positiva till JAK, eller? Det kanske vore en idé att börja spara i JAK nu snart och flytta över de vanliga banklånen (runt 300 000) till JAK när räntorna kommer ligga över 2% ett tag. En liten ökning i månadskostnad gör inget eftersom känslan av att slippa vara slav hos en vanlig bank är värd en del pengar. ;)
Men det verkar ju inte vara ett alternativ ifall man vill låna över miljonen, tyvärr. En lösning på det problemet vore verkligen önskvärt.
JAK är lönsammare att låna i än affärsbankerna när räntan är hög och lönsammare att spara i när räntan är låg.
En smart vinstmaximerare lär sig givetvis att utnyttja detta.
-
JAK är lönsammare att låna i än affärsbankerna när räntan är hög och lönsammare att spara i när räntan är låg.
En smart vinstmaximerare lär sig givetvis att utnyttja detta.
Ja just det, jag glömde nämna räntan på sparandet. Nu när räntan väl ligger runt noll på sparande i vanliga banker är det såklart bättre att spara i JAK. Det är väl iofs alltid bättre sålänge man inte är rik och har en massa pengar att få ränta på. Problemet är bara att jag inte vet om det är värt det för mig, eftersom jag antagligen kommer behöva låna mer för att starta en verksamhet. Det kostar väl 200kr per år för medlemskap i JAK också?
-
Ja vad är 200 kr för medlemsskap, en tiningsprenumeration och att stötta en god sak???
Vad tror Du medlemsavgiften i golfklubbar, flygklubbar m fl föreningar kostar?
Verkar lite småsnålt!
-
Ja vad är 200 kr för medlemsskap, en tiningsprenumeration och att stötta en god sak???
Vad tror Du medlemsavgiften i golfklubbar, flygklubbar m fl föreningar kostar?
Verkar lite småsnålt!
Jag har aldrig hört talas om någon som använder golfklubbar och flygklubbar för att spara sina pengar. Är sparbeloppet inte så stort blir även en medlemsavgift på 200 kr en kännbar kostnad för att få parkera sina pengar.
-
Jag har aldrig hört talas om någon som använder golfklubbar och flygklubbar för att spara sina pengar. Är sparbeloppet inte så stort blir även en medlemsavgift på 200 kr en kännbar kostnad för att få parkera sina pengar.
Ja, småsparare utan ideella föreningsintressen skall inte gå med i JAK för att göra sig en god profit på sina 3 522 sparade kronor. Å andra sidan vet jag inte vad de skall göra för att inte förbli losers i räntesamhället.
-
Det är ju bara så att JAK endast är till för de riktigt välbeställda i samhället. Det har vi ju nu gång på gång konstaterat under de otaliga trådar som handlat om den banken.
-
Själv, som småsparare, funderar jag på att köpa guld och silver och sedan när jag har fått ihop tillräckligt mycket så säljer jag, stoppar in summan i JAK och lånar det jag behöver. Alternativt investerar jag i bisamhällen helt enkelt. Dessa ger en hyfsad avkastning varje år till ringa arbete. ;)
-
Det är ju bara så att JAK endast är till för de riktigt välbeställda i samhället. Det har vi ju nu gång på gång konstaterat under de otaliga trådar som handlat om den banken.
Nej, så är det inte.
JAK är till för de hyfsat välmående, dvs de 2-3 miljoner hushåll som har råd att bo i egna hem. De allra fattigaste är beroende av allmosor för att få hjälp och de allra rikaste bör fortsätta satsa på räntesamhället, om vi bara skall se till egennyttan.
-
Nej, så är det inte.
JAK är till för de hyfsat välmående, dvs de 2-3 miljoner hushåll som har råd att bo i egna hem. De allra fattigaste är beroende av allmosor för att få hjälp och de allra rikaste bör fortsätta satsa på räntesamhället, om vi bara skall se till egennyttan.
Bra, Suresh, det var ett erkännande så gott som något.. " JAK är till för de hyfsat välmående"
Alla de som skulle vilja bo i ett eget hus, men bara orkar med en normal månadskostnad, och inte den dubbla, de som gärna betalar en liten ränta för sitt boende, för att sen sälja sitt hus när tiden är inne och man känner för ett smidigare boende.. Alla dom gör sig icke besvär.
-
Bra, Suresh, det var ett erkännande så gott som något.. " JAK är till för de hyfsat välmående"
Alla de som skulle vilja bo i ett eget hus, men bara orkar med en normal månadskostnad, och inte den dubbla, de som gärna betalar en liten ränta för sitt boende, för att sen sälja sitt hus när tiden är inne och man känner för ett smidigare boende.. Alla dom gör sig icke besvär.
De allra fattigaste kan inte lösa sin ekonomiska situation utan hjälp och JAK är ingen välgörenhetsinrättning.
Däremot kan de sympatisera med JAK:s ideologi och stödja den, samt få hjälp av andra JAK:are
För ett par år sedan låg medelsparandet i JAK runt 30 000 kr. JAK:are har pengar.
-
Själv, som småsparare, funderar jag på att köpa guld och silver och sedan när jag har fått ihop tillräckligt mycket så säljer jag
Vilken bra idé att köpa guld när priserna har uppnått historiska rekordhöjder och sjunker just nu, när "finanskrisen" är över.
Men du som ekonomiexpert har förmodligen tillgång till informationer som vi vanliga medelsvenssons inte har....
-
JAK är till för de hyfsat välmående...
Bra med tydliga informationer.
Har nu sagt upp med medlemskap i JAK.
Däremot kan de sympatisera med JAK:s ideologi och stödja den, samt få hjälp av andra JAK:are
Nja, nu stödde jag de hyfsat välmående i tre år,
med hjälpen av andra JAK:are var det däremot sisådär obefintligt - jag tackar. :)
-
De allra fattigaste kan inte lösa sin ekonomiska situation utan hjälp och JAK är ingen välgörenhetsinrättning.
Däremot kan de sympatisera med JAK:s ideologi och stödja den, samt få hjälp av andra JAK:are
För ett par år sedan låg medelsparandet i JAK runt 30 000 kr. JAK:are har pengar.
Aldrig någonsin att jag tänker sympatisera med en ideologi som så tydligt vänder sig till de redan välmående.
Det hade varit en sak om man tydligt förklarar att så är fallet, men det ska man behöva dra fram i debatter på internetforum.
Jak vill ju framhäva sig som ett alternativ, då trodde jag i min enfald att man var alternativ även i sin människosyn.
Men istället så är det precis som med alla andra:
De som har, skall varda givet, och de som inget har ska aldrig heller få.
-
Aldrig någonsin att jag tänker sympatisera med en ideologi som så tydligt vänder sig till de redan välmående.
Det där är din tolkning och du tolkar fel.
JAK:s ideologi vänder sig till alla och innebär fördelar för de som inte tjänar på räntetänkandet, dvs de 90 % kapitalsvagaste hushållen. Men JAK:s sparlånesystem är som instrument ofta svårt att använda för de 30 % fattigaste hushållen, eftersom de redan sitter tungt fast i räntefällan. För dem behövs andra instrument, för vilka JAK:s ideologi kan verka klargörande.
-
Aldrig någonsin att jag tänker sympatisera med en ideologi som så tydligt vänder sig till de redan välmående.
Det hade varit en sak om man tydligt förklarar att så är fallet, men det ska man behöva dra fram i debatter på internetforum.
Jak vill ju framhäva sig som ett alternativ, då trodde jag i min enfald att man var alternativ även i sin människosyn.
Men istället så är det precis som med alla andra:
De som har, skall varda givet, och de som inget har ska aldrig heller få.
Tyvärr vill folk oftast både ha kakan och äta upp den. De vill göra en rik profit på sitt sparande samtiigt som de vill ha billigare låneerbjudanden än vad räntemarknaden kan erbjuda.
Det är inte JAK:s uppgift att mätta folks illusioner om ekonomin, utan att försöka förklara hur den verkligen fungerar.
-
Den som har skuld, skall betala ränta till den som har tillgodohavande.
Och om det är besvärligt nog ändå, skall man inte krångla till det än värre.
-
Den som har skuld, skall betala ränta till den som har tillgodohavande.
Och om det är besvärligt nog ändå, skall man inte krångla till det än värre.
Och varför denna självklara ränta? Är det månne en naturlag, eller?
Och för att svara på ditt självklara svar (den som lånar ut, avstår att konsumera o ska få ersättning för det bla bla ...): de allra flesta som sparar har inte tänkt att använda pengarna just nu, utan vill faktiskt spara dem för framtida behov. Då kan man lika gärna vända på det och säga att den som lånar ansvarar för pengarna och borde få betalt för det ... ;) ;D 8)
-
Själv, som småsparare, funderar jag på att köpa guld och silver och sedan när jag har fått ihop tillräckligt mycket så säljer jag, stoppar in summan i JAK och lånar det jag behöver. Alternativt investerar jag i bisamhällen helt enkelt. Dessa ger en hyfsad avkastning varje år till ringa arbete. ;)
Varför gå omvägen över guld och silver för att få ihop "tillräckligt mycket" innan du stoppar in summan i JAK. Vore det inte betydligt bättre, både för dig själv och för andra JAK-medlemmar som behöver låna pengar, att spara direkt i JAK från början? Varför först spekulera/ta risker i ädelmetallpriserna. Eller vet du att de kommer att stiga tills du tänker sälja och sätta in pengarna i JAK?
-
Är det månne en naturlag, eller?
Lika självklart som att betala hyra och arrende för något man använder men någon annan äger.
-
Ränta är trams.
En social överenskommelse av samma slag som att pojkar bockar och flickor niger när de säger tack.
-
Varför gå omvägen över guld och silver för att få ihop "tillräckligt mycket" innan du stoppar in summan i JAK. Vore det inte betydligt bättre, både för dig själv och för andra JAK-medlemmar som behöver låna pengar, att spara direkt i JAK från början? Varför först spekulera/ta risker i ädelmetallpriserna. Eller vet du att de kommer att stiga tills du tänker sälja och sätta in pengarna i JAK?
Ädelmetaller är stabila mot inflation och kraschar hela alltet så ligger mina besparingar ändå kvar i kassaskåpet.
-
Lika självklart som att betala hyra och arrende för något man använder men någon annan äger.
Skillnaden här är att bankerna lånar inte ut pengar. De hyr ut nyskapad kredit. Går inte att jämföra med fastigheter eller mark för banken uppoffrar ingenting. De lånar inte ut någonting från ett lager eller liknande utan skapar direkt det som bankkunden vill ha genom lagenligt bedrägeri. Konstigt nog är det ingen som skulle acceptera att betala hyra för ett hus som någon bara målat på ett papper men pengar som inte finns utan som bara har skrivits in i form av siffror på ett bankkonto accepteras helt naturligt.
-
Ränta är trams.
En social överenskommelse av samma slag som att pojkar bockar och flickor niger när de säger tack.
Det där, om nåt, var väl trams.
-
Det där, om nåt, var väl trams.
Nej.
-
Skillnaden här är att bankerna lånar inte ut pengar. De hyr ut nyskapad kredit. Går inte att jämföra med fastigheter eller mark för banken uppoffrar ingenting. De lånar inte ut någonting från ett lager eller liknande utan skapar direkt det som bankkunden vill ha genom lagenligt bedrägeri. Konstigt nog är det ingen som skulle acceptera att betala hyra för ett hus som någon bara målat på ett papper men pengar som inte finns utan som bara har skrivits in i form av siffror på ett bankkonto accepteras helt naturligt.
Ett hus målat på papper kan du inte bo i.
Pengarna på kontot kan du ta ut, och köpa mjölk för.
Kanske den lilla skillnaden, som gör att det accepteras lättare.
-
Men siffrorna på kontot är ändå inte pengar. Vi kan ju samla ihop ett gäng och organisera en ordentlig bankrun så får vi se hur mycket av de där siffrorna som egentligen var riktiga pengar.
Grym idé egentligen om det skulle funka.
-
Jubord förjagar alla dystra tankar.
Mat -> Suresh = Rätt. Konkret skall det vara. Fuck abstraktionrena.
-
Ädelmetaller är stabila mot inflation och kraschar hela alltet så ligger mina besparingar ändå kvar i kassaskåpet.
Snömos
-
Snömos
Varför det?
-
Den som har skuld, skall betala ränta till den som har tillgodohavande.
Och om det är besvärligt nog ändå, skall man inte krångla till det än värre.
Den som har en skuld skall försöka betala tillbaka det han är skyldig. Det finns det lagar om.
-
Lika självklart som att betala hyra och arrende för något man använder men någon annan äger.
Skillnaden är att pengarna inte slits när man använder dem ... Big surprise! :o
-
Men siffrorna på kontot är ändå inte pengar.
Det där börjar bli rätt flummigt faktiskt. Om man nu har en summa på sitt konto, och den går att omvandla till en materiell sak, t.ex en bil. Så har man ju defacto något som går att ta på, som finns.
Med ditt resonemang så finns ju ingenting, pengarna finns inte egentligen, således kan inte heller bilen finnas, eller mjölken eller vad man nu köper för sin slant. Säljer man bilen som aldrig fanns så får man in pengar som inte finns på sitt konto igen..
Då är ju alltihop bara nån slags dimma.
Nä, Vargen, det där håller inte.
-
Jag skulle som sagt mer än gärna spara i JAK eftersom jag håller med er om att ränta är av ondo osv. Men det verkar ju knappast vara ekonomiskt för mig, tyvärr. Är 100 000 sparpoäng lika med 100 000 sparade SEK?
Jag kommer däremot antagligen starta ett JAKsparande åt framtida barn så dom kommer kunna ta hyfsat billiga lån, eller bara ta ut pengarna och efterskänka poängen (det kommer ändå inte vara några summor som genererar stor ränta) för att kunna köpa bostad när dom flyttar hemifrån. Det hade ju varit en dröm att få köpt första lägenheten utan att behöva betala en jävla massa ränta istället för att kunna amortera och spara ordentligt.
Existens?: Bara för att man kan omvandla de här siffrorna på datorn till något man kan ta på så betyder det väl inte att pengarna därför inte kan vara "påhittade" som de ju är.
-
Existens?: Bara för att man kan omvandla de här siffrorna på datorn till något man kan ta på så betyder det väl inte att pengarna därför inte kan vara "påhittade" som de ju är.
Jo, för om pengarna bara är påhittade så har dom inget värde, och då kan följdaktligen inte heller det man köper ha nåt värde.
-
Man behöver inte erkänna pengars värde för att kunna använda dem som ett styr- och informations-flöde för resurshushållning.
-
Jo, för om pengarna bara är påhittade så har dom inget värde, och då kan följdaktligen inte heller det man köper ha nåt värde.
De ska ju bara vara ett betalningsmedel. De har ju bara ett värde för att vi sagt att det är så. Bankerna har ju inte ens i närheten av alla de pengar de lånar ut. Vill dom låna ut mer så frågar dom ju bara staten ifall det är okej och så lägger dom till några nollor någonstans. Det är ju påhittade pengar.
-
Det var dags att söka lån nu i JAK. Har skickat in ansökan - men helt totalt missbedömd hastigheten i byråkratin hos dom, med resultat att affären gled mig ur händerna (Kolonilottsstuga)
Samtidigt blev jag varse att vid ansökan stod det en liten paragraf om att "Just nu, kräver vi fullständig säkerhet för alla lån" Det betyder i klartext att ens betalningsförmåga, hur god den än är måste backas upp med ett pant i ex.vis en bostadsrätt, ett antal borgenärer eller dyl. Jag tror inte att själva stugan duger som säkerhet. Ett moment 22 hos JAK just nu. Även med en bra inkomst och urstark betalningsförmåga måste man hitta ett antal borgenärer ?
Det var inte riktigt jag hade väntat mig. Ska man göra liknande affärer som mina, måste man dels ansöka om lån i mycket god tid, så dom finns på ditt konto den dagen du hittar objektet.
Nu väntar jag bara på att besked kommer för avslag/beviljan , helt baserad på min mycket goda betalningsförmåga (Höga månatliga inbetalningar) Annars får jag se mig om efter en annan bank, någon bostadsrätt äger jag inte , därför att ( DOH ! ) Vill inte betala till affärsbanker samt inte vill vara med och hjälpa till på bostadsbubblemarknaden. Synd.
-
Det var dags att söka lån nu i JAK. Har skickat in ansökan - men helt totalt missbedömd hastigheten i byråkratin hos dom, med resultat att affären gled mig ur händerna (Kolonilottsstuga)
Samtidigt blev jag varse att vid ansökan stod det en liten paragraf om att "Just nu, kräver vi fullständig säkerhet för alla lån" Det betyder i klartext att ens betalningsförmåga, hur god den än är måste backas upp med ett pant i ex.vis en bostadsrätt, ett antal borgenärer eller dyl. Jag tror inte att själva stugan duger som säkerhet. Ett moment 22 hos JAK just nu. Även med en bra inkomst och urstark betalningsförmåga måste man hitta ett antal borgenärer ?
Det var inte riktigt jag hade väntat mig. Ska man göra liknande affärer som mina, måste man dels ansöka om lån i mycket god tid, så dom finns på ditt konto den dagen du hittar objektet.
Nu väntar jag bara på att besked kommer för avslag/beviljan , helt baserad på min mycket goda betalningsförmåga (Höga månatliga inbetalningar) Annars får jag se mig om efter en annan bank, någon bostadsrätt äger jag inte , därför att ( DOH ! ) Vill inte betala till affärsbanker samt inte vill vara med och hjälpa till på bostadsbubblemarknaden. Synd.
Det där med hastigheten var illa.Om du hade påtalat det brådskande behovet borde de kunnat ha skyndat på lånet.
Men kravet på säkerhet förhåller det sig annorlunda. JAK måste inte bara godkänna dig, staten måste också godkänna JAK. Att du kan betala tillbaka är noll och intet värt som garanti för staten.Den ser bara fasta värdehandlingar som grund för kapitaltäckning.
Hur andra banker löser sin kapitaltäckningsgrad vet jag inte,men JAK ställer krav på pantbrev/inteckning eller borgen för merparten av sina lån. Om du hade planerat att köpa en kolonilott borde den ha kunnat fungera som säkerhet.
-
Jag skulle som sagt mer än gärna spara i JAK eftersom jag håller med er om att ränta är av ondo osv. Men det verkar ju knappast vara ekonomiskt för mig, tyvärr. Är 100 000 sparpoäng lika med 100 000 sparade SEK?
Jag kommer däremot antagligen starta ett JAKsparande åt framtida barn så dom kommer kunna ta hyfsat billiga lån, eller bara ta ut pengarna och efterskänka poängen (det kommer ändå inte vara några summor som genererar stor ränta) för att kunna köpa bostad när dom flyttar hemifrån. Det hade ju varit en dröm att få köpt första lägenheten utan att behöva betala en jävla massa ränta istället för att kunna amortera och spara ordentligt.
Existens?: Bara för att man kan omvandla de här siffrorna på datorn till något man kan ta på så betyder det väl inte att pengarna därför inte kan vara "påhittade" som de ju är.
(http://usuarios.lycos.es/magrittefan/images/works/magritte4.jpg)
-
... en pipa?
var allt jag förstod av det där...
-
Hur andra banker löser sin kapitaltäckningsgrad vet jag inte,men JAK ställer krav på pantbrev/inteckning eller borgen för merparten av sina lån. Om du hade planerat att köpa en kolonilott borde den ha kunnat fungera som säkerhet.
Skrev i ansökan specifikt att kolonilotten + stuga är mina "tillgångar" för säkerheten. Nu är jag inte så haj på detta . Är en kolonilott en säkerhet ? Det borde den väl vara, den har ju helt uppenbarligen ett marknadsvärde... ???
-
Skrev i ansökan specifikt att kolonilotten + stuga är mina "tillgångar" för säkerheten. Nu är jag inte så haj på detta . Är en kolonilott en säkerhet ? Det borde den väl vara, den har ju helt uppenbarligen ett marknadsvärde... ???
Den måste kunna intecknas i ett pantbrev. Det är möjligt att kolonilotter inte kan det, t ex att de ägs av en förening och därför inte kan mätas ut.
-
Den måste kunna intecknas i ett pantbrev. Det är möjligt att kolonilotter inte kan det, t ex att de ägs av en förening och därför inte kan mätas ut.
Ja, få se , hur det är. Hoppas det går. 40% av lånesumman är redan klara i sparpoäng jag fått ihop. Man tycker att det skall kunna signalera en bra kund. Fast jag tänker ju inte som en bankir.
Annars kan jag meddela att med alla andra jämförbara lånemodeller i affärsbanker gentemot JAK, så stod sig JAK klart bäst i jämförelse, och då är eftersparandet inkluderat.
Inte ens nu är lån från affärsbanker särsklit förmånliga. Efter att ha simulerat lånemodeller från alla affärsbanker, med samma månadsbetalning ,med samma villkor som jag kan ge till JAK, så skiljde bara 2 år i sista inbetalningen, och naturligtvis utan något eftersparande att ta ut. Referens : 5 eller 7 år
(Detta gäller förstås alla lån som inte ska spenderas på bostadsrätter. Bolån är fortfarande billigast hos affärsbanker i procent räknat. Förutsatt att amoteringen är nära noll ;)) Skall det prompt amorteras, ja då jäfflar, :). Då blir det a-fil och knäckebröd som lagas till i marbodalköket , hoppas på att inte bostadsbubblan skall brisera , eller att man får behålla jobbet åtmistone)
-
Ja, få se , hur det är. Hoppas det går. 40% av lånesumman är redan klara i sparpoäng jag fått ihop. Man tycker att det skall kunna signalera en bra kund. Fast jag tänker ju inte som en bankir.
Annars kan jag meddela att med alla andra jämförbara lånemodeller i affärsbanker gentemot JAK, så stod sig JAK klart bäst i jämförelse, och då är eftersparandet inkluderat.
Inte ens nu är lån från affärsbanker särsklit förmånliga. Efter att ha simulerat lånemodeller från alla affärsbanker, med samma månadsbetalning ,med samma villkor som jag kan ge till JAK, så skiljde bara 2 år i sista inbetalningen, och naturligtvis utan något eftersparande att ta ut. Referens : 5 eller 7 år
(Detta gäller förstås alla lån som inte ska spenderas på bostadsrätter. Bolån är fortfarande billigast hos affärsbanker i procent räknat. Förutsatt att amoteringen är nära noll ;)) Skall det prompt amorteras, ja då jäfflar, :)
JAK brukar vara mycket generösa med att förlåta lbetalningsanmärkningar o.d., men ganska stränga vad gäller säkerheter.
JAK värderar kundens tillgångar mer än hans betalningsförmåga, för att fatta det kort.
-
Ädelmetaller är stabila mot inflation och kraschar hela alltet så ligger mina besparingar ändå kvar i kassaskåpet.
Huruvida ädelmetaller framgent är stabila mot inflation vet vi inte något om. När du sparar i ädelmetaller så går du miste om de sparpoäng du annars fått hos JAK.
Hur ska du inflationssäkra ditt JAK-sparande?
-
Guld är en klassiskt säkerhet mot inflation. Det finns många åsikter om saken precis som allt annat.
Sparandet i JAK vet jag inte hur man ska inflationssäkra. Det är därför jag inte vill spara i JAK utan i ädelmetaller för att sen sätta in en summa som möjliggör lån.
De banker som ägnade sig åt FRB försökte hålla det så hemligt som möjligt, då kunderna vanligtvis genomförde så kallade "bank runs" om de fick reda på att bankerna inte backade upp kundernas bankkonton till hundra procent eller mer. Detta ledde i sin tur till en säker ekonomisk död för de utsatta bankerna.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Fractional-reserve_banking (http://sv.wikipedia.org/wiki/Fractional-reserve_banking)
***
Fasen alltså... en bankrunförening. Vilken grej! Om jag inte missminner mig är täckningskravet enligt wikipedia 8% i Sverige. Typ 9% av kunderna i varje bank i Sverige behövs. Sen klipper vi dem! Om de inte har något mygel att säkra upp myglet med förstås som att de får låna av riksbanken eller nått.
-
Jag har, efter 14 år som medlem, bestämt mig för att gå ur JAK och öppnade ett sparkonto hos Länsförsäkringars bank igår. Mina sparpoäng, som är nästan 2 miljoner, tänker jag skänka till något välgörande ändamål.
Jag står fast vid min åsikt att det inte hjälper hur bra och genomtänkt ideologi man har om den inte kan användas av vanliga människor i praktiken. Om jag skulle ha väntat tills jag hade möjlighet att låna hos JAK så skulle jag nog ha hunnit fylla både 40 och 50 innan jag hade möjlighet att köpa en egen kåk.
Mycket av innehållet i den här tråden har gjort mig ännu säkrare på min sak och trots att många av er försvarar JAK väldigt hårt så verkar ingen kunna förklara hur man ska bära sig åt om man som ensamstående låginkomsttagare behöver låna en mindre slant till ett husköp och inte kan amortera 5000-10.000 i månaden. Mitt lån är på 450. 000 spänn och hos Länsförsäkringar betalar jag 700:- i månadskostnad och väljer själv hur mycket jag vill amortera. Hos JAK hade månadskostnaden, som sagt, varit 7000:-. För mig var det ett lätt val, eller rättare sagt; det var inget val eftersom jag inte kan avvara 7000:- i månaden.
-
...och trots att många av er försvarar JAK väldigt hårt så verkar ingen kunna förklara hur man ska bära sig åt om man som ensamstående låginkomsttagare behöver låna en mindre slant till ett husköp och inte kan amortera 5000-10.000 i månaden.
En sådan förklaring behövs tydligen inte för JAK är ju ingen bank för låginkomsttagare:
Nej, så är det inte.
JAK är till för de hyfsat välmående, dvs de 2-3 miljoner hushåll som har råd att bo i egna hem. De allra fattigaste är beroende av allmosor för att få hjälp och de allra rikaste bör fortsätta satsa på räntesamhället, om vi bara skall se till egennyttan.
Med en bakstuga eller ett grävt hål i marken har du väl råd? Det får räcka för sådana som dig. ;)
-
Jag har, efter 14 år som medlem, bestämt mig för att gå ur JAK och öppnade ett sparkonto hos Länsförsäkringars bank igår. Mina sparpoäng, som är nästan 2 miljoner, tänker jag skänka till något välgörande ändamål.
Jag står fast vid min åsikt att det inte hjälper hur bra och genomtänkt ideologi man har om den inte kan användas av vanliga människor i praktiken. Om jag skulle ha väntat tills jag hade möjlighet att låna hos JAK så skulle jag nog ha hunnit fylla både 40 och 50 innan jag hade möjlighet att köpa en egen kåk.
Mycket av innehållet i den här tråden har gjort mig ännu säkrare på min sak och trots att många av er försvarar JAK väldigt hårt så verkar ingen kunna förklara hur man ska bära sig åt om man som ensamstående låginkomsttagare behöver låna en mindre slant till ett husköp och inte kan amortera 5000-10.000 i månaden. Mitt lån är på 450. 000 spänn och hos Länsförsäkringar betalar jag 700:- i månadskostnad och väljer själv hur mycket jag vill amortera. Hos JAK hade månadskostnaden, som sagt, varit 7000:-. För mig var det ett lätt val, eller rättare sagt; det var inget val eftersom jag inte kan avvara 7000:- i månaden.
Jag lider med dig ... och jag vet också att det finns fler än du som har svårt att ta JAK-lån p.g.a. den stora utgift som eftersparandet innebär. Mitt råd är dock att du försöker "beta av" ditt banklån genom att ta ett JAK-lån som du har råd med (kanske på 25 000 kr) och betala av en del av lånet med det. När du sedan amorterat färdigt JAK-lånet och fått tillbaka eftersparandet så kan du beta av ytterligare 25 000 kr ... o.s.v.
Jag vet flera JAK:are som lyckats sanera sin usla ekonomi på detta vis. Det krävs dock några hundår, men de flesta anser att det är värt det. Ett stort problem med JAK-lånets konstruktion är dock att sociala (och Kronofogden o.likn.) inte brukar godkänna eftersparandet som en "utgift". Det är ju de facto ett sparande - även om det på sikt förbättrar ekonomin för den enskilde.
Var och en måste dock lösa sina problem på det sätt som han/hon själv känner är det bästa. Så jag önskar dig lycka till! :-*
-
Guld är en klassiskt säkerhet mot inflation. Det finns många åsikter om saken precis som allt annat.
Sparandet i JAK vet jag inte hur man ska inflationssäkra. Det är därför jag inte vill spara i JAK utan i ädelmetaller för att sen sätta in en summa som möjliggör lån.
[url]http://sv.wikipedia.org/wiki/Fractional-reserve_banking[/url] ([url]http://sv.wikipedia.org/wiki/Fractional-reserve_banking[/url])
***
Fasen alltså... en bankrunförening. Vilken grej! Om jag inte missminner mig är täckningskravet enligt wikipedia 8% i Sverige. Typ 9% av kunderna i varje bank i Sverige behövs. Sen klipper vi dem! Om de inte har något mygel att säkra upp myglet med förstås som att de får låna av riksbanken eller nått.
Nu talar du om två olika saker. En bank run slår mot likviditeten, vilken säkerställs av kassakravet. Kapitaltäckningskravet på 8% är ett mått på soliditeten, dvs täckningen för utlåningen.
Kassakravet i Sverige är 0 %. Behöver du likvid ringer du bara pappa riksbanken. Den enda svenska bank som är sårbar för en bank run är JAK, eftersom man inte lånar upp kapital från räntemarknaden.
-
Jag har, efter 14 år som medlem, bestämt mig för att gå ur JAK och öppnade ett sparkonto hos Länsförsäkringars bank igår. Mina sparpoäng, som är nästan 2 miljoner, tänker jag skänka till något välgörande ändamål.
DU kan skänka dem till mig. Jag har ett sparpoängsunderskott på runt 14 miljoner. Välj valfri motprestation.
-
Ett stort problem med JAK-lånets konstruktion är dock att sociala (och Kronofogden o.likn.) inte brukar godkänna eftersparandet som en "utgift". Det är ju de facto ett sparande - även om det på sikt förbättrar ekonomin för den enskilde.
Det fina med JAK är att kronofogden heller inte kan utmäta eftersparandet,eftersom det är ett bindande avtal mellan JAK och dig. Därför belånade jag mitt hus till taknocken när jag hade kronofogdeskulder. Huset blev intecknat, vilket förhindrade försäljning och eftersparandet kunde inte utmätas, vilket tryggade min kapitalreserv. Nu är skulden avskriven för åldersstrecket och mina eftersparpengar finns kvar som en fet pensionsbuffert.
Lura systemet!
-
Det fina med JAK är att kronofogden heller inte kan utmäta eftersparandet,eftersom det är ett bindande avtal mellan JAK och dig. Därför belånade jag mitt hus till taknocken när jag hade kronofogdeskulder. Huset blev intecknat, vilket förhindrade försäljning och eftersparandet kunde inte utmätas, vilket tryggade min kapitalreserv. Nu är skulden avskriven för åldersstrecket och mina eftersparpengar finns kvar som en fet pensionsbuffert.
Lura systemet!
Alla sätt är bra - utom de dåliga! ;D
-
Nu talar du om två olika saker. En bank run slår mot likviditeten, vilken säkerställs av kassakravet. Kapitaltäckningskravet på 8% är ett mått på soliditeten, dvs täckningen för utlåningen.
Kassakravet i Sverige är 0 %. Behöver du likvid ringer du bara pappa riksbanken. Den enda svenska bank som är sårbar för en bank run är JAK, eftersom man inte lånar upp kapital från räntemarknaden.
Oh fasen. Those bloody wankers! >:(
-
Guld är en klassiskt säkerhet mot inflation. Det finns många åsikter om saken precis som allt annat.
Sparandet i JAK vet jag inte hur man ska inflationssäkra. Det är därför jag inte vill spara i JAK utan i ädelmetaller för att sen sätta in en summa som möjliggör lån.
...
Att guld anses vara inflationssäkert är knappast någon garanti för att det är det i framtiden. I synnerhet inte under kortare tidsperioder. Att inte vilja spara i JAK diskvalificerar dig väl från att låna. Sparandet ska vad jag förstått matcha lånandet, antingen man sparar iförväg eller efteråt. I båda fallen kan inflationen minska värdet av sparandet (liksom av lånet). Därför har jag svårt att se att vari vinsten ligger att först spara i ädelmetaller, sen låna i JAK och därefter efterspara så man uppfyller sitt åtagande.
-
Nu talar du om två olika saker. En bank run slår mot likviditeten, vilken säkerställs av kassakravet. Kapitaltäckningskravet på 8% är ett mått på soliditeten, dvs täckningen för utlåningen.
Kassakravet i Sverige är 0 %. Behöver du likvid ringer du bara pappa riksbanken. Den enda svenska bank som är sårbar för en bank run är JAK, eftersom man inte lånar upp kapital från räntemarknaden.
Om banken saknar tillräcklig soliditet är det, i vart fall i princip, inte givet att Riksbanken levererar likviditet (jmf Carnegie). Men det går åt en ganska rejäl bank-run för att det ska få effekt.
-
Om banken saknar tillräcklig soliditet är det, i vart fall i princip, inte givet att Riksbanken levererar likviditet (jmf Carnegie). Men det går åt en ganska rejäl bank-run för att det ska få effekt.
En bank run påverkar inte soliditeten. Men om bankens tillgångar inte kan göras likvida kraschar den om den inte får låna upp mer kapital från marknaden. Där är trovärdigheten för banken känslig.
-
Att inte vilja spara i JAK diskvalificerar dig väl från att låna. Sparandet ska vad jag förstått matcha lånandet, antingen man sparar iförväg eller efteråt. I båda fallen kan inflationen minska värdet av sparandet (liksom av lånet). Därför har jag svårt att se att vari vinsten ligger att först spara i ädelmetaller, sen låna i JAK och därefter efterspara så man uppfyller sitt åtagande.
Påden gamla goda tiden då jag bestämde var man tvungen att spara i JAK innan man lånade. Så är det inte längre.Ur led är tiden.
-
Påden gamla goda tiden då jag bestämde var man tvungen att spara i JAK innan man lånade. Så är det inte längre.Ur led är tiden.
Förmodligen är det en utmärkt tid att spara i JAK nu (och ett drygt år tillbaka i tiden) när inflationen är låg och räntan på annat banksparande är låg eller obefintlig. Då kan man ha ordentligt med sparpoäng den dag inflationen och räntan är hög och då ha möjlighet att låna "räntefritt" och använda lånet för att finansiera något som är hyggligt inflationssäkert. I det läget kunde möjligen guld vara ett alternativ om man helt saknar fantasi. Jag skulle därför göra precis tvärt emot Vargens upplägg idagsläget. Dessutom skulle det ligga i linje med JAKs regler på den gamla goda tiden (Sureshs tid).
-
Förmodligen är det en utmärkt tid att spara i JAK nu (och ett drygt år tillbaka i tiden) när inflationen är låg och räntan på annat banksparande är låg eller obefintlig. Då kan man ha ordentligt med sparpoäng den dag inflationen och räntan är hög och då ha möjlighet att låna "räntefritt" och använda lånet för att finansiera något som är hyggligt inflationssäkert. I det läget kunde möjligen guld vara ett alternativ om man helt saknar fantasi. Jag skulle därför göra precis tvärt emot Vargens upplägg idagsläget. Dessutom skulle det ligga i linje med JAKs regler på den gamla goda tiden (Sureshs tid).
Mitt medelsparande på JAK detta år har varit 300 000 kr. Rätt hyfsat om jag får säga. Tyvärr har jag ingen fördel av det i framtiden, eftersom mitt sparpoängssaldo är minus 14 miljoner eller något. Jag betalar igen på att jag hade en halv mille lånat räntefritt på 80- 90-talet när räntan var över 12 %
-
DU kan skänka dem till mig. Jag har ett sparpoängsunderskott på runt 14 miljoner. Välj valfri motprestation.
Åh, vilket erbjudande. Fast handel med sparpoäng är ju förbjudet och det gäller väl byteshandel också? Om det är seriöst menat så kan du väl PM:a mig och berätta vad du vill göra för motprestation. Annars hade jag funderat på något projekt för fattiga kvinnor i Indien, eller något liknande. Eller ge dem till lillebror, som fortfarande är ung och idealistisk.
-
Åh, vilket erbjudande. Fast handel med sparpoäng är ju förbjudet och det gäller väl byteshandel också? Om det är seriöst menat så kan du väl PM:a mig och berätta vad du vill göra för motprestation. Annars hade jag funderat på något projekt för fattiga kvinnor i Indien, eller något liknande. Eller ge dem till lillebror, som fortfarande är ung och idealistisk.
Handel med sparpoäng uppmuntras inte av JAK. Däremot kan man inte i strikt juridisk mening förbjuda det sätt som medlemmarna väljer att överlåta sina pengar på.
Jag skall ta mig en funderare på saken. :)
-
Vilken diskussion det blev av en så liten fråga. :)
-
Jag är bara nyfiken på vad man behöver motprestera för att få två miljoner sparpoäng av kattfot.
Hur mycket kan man låna ifall man har två miljoner poäng?
-
Som jag skrev från början så tänker jag ge bort poängen til något välgörande, inte sälja eller byta dem mot prestationer.
På JAK:s hemsida finns en lånekalkyl, gå in där och fyll i 2 miljoner poäng så ser du direkt hur mycket du kan låna, vilket eftersparande det blir, osv.
-
Jag är bara nyfiken på vad man behöver motprestera för att få två miljoner sparpoäng av kattfot.
Hur mycket kan man låna ifall man har två miljoner poäng?
Enkelt uttryckt kan man säga att du måste spara två miljoner kronor i en månad ... eller 200 000 kronor i 10 månader ... eller 20 000 kronor i 100 månader ... eller 2 000 kronor i 1 000 månader.
Du får alltså fram sparpoängen genom att multiplicera summan på sparkontot med antalet månader. I princip alltså.
Du räknar likadant åt andra hållet. Vill du låna 100 000 kronor i 10 år får du räkna 100 000 kr * 10 år * 12 månader = 12 miljoner sparpoäng.
-
Det blev ju ingen skillnad i månadsbetalning med eller utan två miljoner sparpoäng då jag provade att låna en och tre miljoner kronor och amortera i trettio år.
-
ja ghar ett lån på 600.000,. Det ger mig sparpoäng så att jag kan låna 3500/år utan efterspar.
-
Det blev ju ingen skillnad i månadsbetalning med eller utan två miljoner sparpoäng då jag provade att låna en och tre miljoner kronor och amortera i trettio år.
Någon skillnad måste det ha blivit
Men ett lån på 3 miljoner på 30 år omfattar 540 miljoner sparpoäng, och där utgör 3 miljoner inte ens en procent.
-
Någon skillnad måste det ha blivit
Men ett lån på 3 miljoner på 30 år omfattar 540 miljoner sparpoäng, och där utgör 3 miljoner inte ens en procent.
Om någon satte in 150 000 000 i ett år på ett JAK-konto skulle sedan vederbörande kunna låna 10 miljoner räntefritt med 30 års amorteringstid. Idag skulle det kosta ca 1,5- 2 miljoner i ränta att låna upp till det nödvändiga sparandet i annan bank under ett års tid. Sen har man 30 år på sig att betala tillbaka kapitalet utan eftersparande. Även vid en låg antagen inflationstakt tror jag det vore en bra affär. Om jag räknat någorlunda rätt och det inte finns någon väsentlig hake såsom JAKs behov av någorlunda balans i sina betalningsströmmar.
-
Är lånen verkligen låsta på 30 år. Andra banker har betydligt kortare löptider, även om det i de flesta fall kan förlängas.
Det finstilta i de flesta låneavtal, brukar göra det möjligt för banken att kräva in resterande lån, efter eget gottfinnande, som kan inträda vid likviditetsbrist (även hos banken) eller att säkerheten tillfälligt inte anses räcka till.
SWE-Bank har kastat ut en del bönder i Baltikum med skulder i nacken, av all de anledningar jag nämnde.
Gårdarna kan de sedan sälja med ett lugnare förfarande med vinst, och förbättra sin egen ställning, såväl likviditet som soliditet.
Är man därimot en som riskerar att ge banken mycket stora förluster, har de ofta en annan attityd, oavsett hur problemet uppkommit, eftersom problemet är ömsesidigt.
-
du får ha hur kort återbetalning du vill på jak. Själv har jag tagit på så lång tid som möjligt, pga de höga månadskostnaderna.
-
Om någon satte in 150 000 000 i ett år på ett JAK-konto skulle sedan vederbörande kunna låna 10 miljoner räntefritt med 30 års amorteringstid. Idag skulle det kosta ca 1,5- 2 miljoner i ränta att låna upp till det nödvändiga sparandet i annan bank under ett års tid. Sen har man 30 år på sig att betala tillbaka kapitalet utan eftersparande. Även vid en låg antagen inflationstakt tror jag det vore en bra affär. Om jag räknat någorlunda rätt och det inte finns någon väsentlig hake såsom JAKs behov av någorlunda balans i sina betalningsströmmar.
Ledsen att göra dig besviken, men JAK ger inte så stora lån ... jag tror att medlemsdelen är på 750 000 kr just nu.
Om du ändå skulle få lånet beviljat så är det en nätt summa på drygt 66 000 kr som du ska ut med varje månad ... det är ju eftersparandet också ...
... för du trodde väl inte att du skulle slippa det bara för att du har sparat lite i förväg?
I det här fallet (150 000 kr i 12 mån) har du 18 miljoner sparpoäng, men du behöver 3,6 miljarder! 8)
-
Ledsen att göra dig besviken, men JAK ger inte så stora lån ... jag tror att medlemsdelen är på 750 000 kr just nu.
Om du ändå skulle få lånet beviljat så är det en nätt summa på drygt 66 000 kr som du ska ut med varje månad ... det är ju eftersparandet också ...
... för du trodde väl inte att du skulle slippa det bara för att du har sparat lite i förväg?
I det här fallet (150 000 kr i 12 mån) har du 18 miljoner sparpoäng, men du behöver 3,6 miljarder! 8)
Du missade nog några nollor. 150 000 000 i 12 månader ger, om jag förstått systemet rätt, 1,8 miljarder sparpoäng. Att låna 10 milj med 30 års rak amortering borde kräva 1,8 miljarder sparpoäng om kravet räknas på verkligt lånebelopp och inte det initiala lånebeloppet. Månadskostnaden blir då ca 28000 kr. Till det kommer kostnaden att låna de 150 miljonerna ett år, med dagens ränteläge borde det kosta 1,5 till 2 miljoner som kan läggas till månadskosnaden på lämpligt sätt, beroende på vad man tror om inflationen.
Resonemanget torde även fungera med mindre belopp exv 1 miljon, vilket väl borde vara möjligt att få låna. Genom att ha 15 milj innestående ett år har man skaffat sig tillgång till en milj kr räntefritt låneutrymme under en lång tid framöver. Tror man att inflationen blir hög borde det vara ett attraktiv affär.
-
Ber om ursäkt ... jag missade några av nollorna ... :-[
Jag förstår ändå inte riktigt hur du räknar eftersom du fortfarande behöver 3,6 miljarder sparpoäng för att låna 10 miljoner kronor i 30 år ... ???
-
Ber om ursäkt ... jag missade några av nollorna ... :-[
Jag förstår ändå inte riktigt hur du räknar eftersom du fortfarande behöver 3,6 miljarder sparpoäng för att låna 10 miljoner kronor i 30 år ... ???
Jag kanske tänker fel, men som jag förstått systemet s a s tid ggr skuld (eg tidsintegralen, eller vad det kan tänkas kallas) som räknas. Jag ska inte låna 10 milj i 30 år, jag lånar 10 milj dag ett och amorterar sedan en trettiondel av tio miljoner varje år. Efter 15 år är skulden halverad. "medelskulden" blir då fem miljoner 5000000*12*30=1,8 miljarder
-
Jag kanske tänker fel, men som jag förstått systemet s a s tid ggr skuld (eg tidsintegralen, eller vad det kan tänkas kallas) som räknas. Jag ska inte låna 10 milj i 30 år, jag lånar 10 milj dag ett och amorterar sedan en trettiondel av tio miljoner varje år. Efter 15 år är skulden halverad. "medelskulden" blir då fem miljoner 5000000*12*30=1,8 miljarder
Rätt tänkt, men amorteringsintervallet ger en viss "taggighet". Därför blir Lånepoängen = Lånebeloppet*(Amorteringstiden + Amorteringsintervallet)/2
-
Längsta amorteringstid är nu 30 år igen om säkerheten är en fastighet med bästa rätt.
Ett alternativ kan också vara att ta en del av lånet i JAK och resten i en annan bank. Många tar en mindre del i JAK på kort tid för att betala av en del av skulden till den andra banken. När JAK-lånet är amorterat kan man göra om samma sak igen.