JAK

[Suresh]

Inte heller får jag hjälp av mina nya svenska bröder.
De föredrar att leva på bidrag och att svamla om bättre världar;
fanns det någon gång någon slags solidaritet här i landet?

Ett och annat exempel på det har jag sett

[jenses]

till skillnad från många banklån som bankerna gör allt för att du aldrig ska betala tillbaka

...och de gör t ex vad? Sätter pistolen på kundens bröst eller vad? Stora konspirationen igen, bilderberg osv?
Snömos, det är kunden som bestämmer löptid och amorteringen, inte banken.

Om jag däremot är så dum och väljer ett lån utan amortering får jag skyller på mig själv och inte på banken.

[trädman]

Att arrendera är ärligare än att låna, eftersom man ändå inte äger fastigheten när banken sitter på säkerheten. Som låntagare tar man hela den finansiella risken, vilket ju kan var kul om fastighetspriserna stiger, men inte är så kul om priserna sjunker.

Vid en tvångsförsäljning av en avskild lantegendom kan den sluga lokalbefolkningen komma överens om att inte köpa förrän egendomen går ut till exekutiv auktion hos KFM, där egendomen slumpas bort utan att minimipris kan hävdas. Sånt har förekommit. Då kan den tidigare husägaren både bli av med huset och sitta fast i en livslång låneskuld till banken.

Bäst är givetvis att arrendera genom räntefria leasingavtal. Då betalar arrendatorn bara hyra för driftskostnaden, samt en kapitalavsättning vilken enligt avtal kan avräknas vid kontantköp av egendomen.

Jag ser inte varför det skulle vara ärligare att arrendera. Med rimlig egen insats så är det ingen katastrof att priserna ibland sjunker, vilket naturligtvis händer. Det händer också att de stiger. På mycket lång sikt tror jag marken i sig själv i allmänhet behåller sitt värde relativt väl jämfört med andra tillgångar. Huruvida byggnder etc gör det beror antagligen på deras skick och användbarhet. Eftersom vi i genomsnitt haft inflation under historisk tid så betyder stablia reala markvärden att det nominella priset sakta (och periodvis fort) stiger. Det har dock förekommit korta perioder med deflaition och naturligtvis prisfall på fastigheter av andra orsaker. Tvingas man sälja kan det "råka" bli vid fel tillfälle och då kan det bli besvärligt. Med rimligt eget kapital vid köpet och en sund verksamhet är den risken dock ganska liten.


Fungerar inte ekonomin när man arrenderar har man inte råd att betala sitt arrende. Det är dock inte ett skäl att slippa ur sitt arrendeavtal i förtid. Har verksamheten dessutom gått dåligt entid så är risken stor att man ligger efter med underhållsåtgärder som man som arrendator är ansvarig för. Markägaren kräver in sitt arrende och de synebrister som finns. Räcker inte dina tillgångar går du i kk och sitter med de  återstående skulderna.

Har man köpt motsvarande fastighet och verksamheten inte fungerar finns inget som hindrar att man kliver av när som helst genom att sälja fastigheten. Har man hållit sig till att köpa mark och inte gjort en massa dyra nybyggen etc så är oddsen att få tillbaka det man betalade för fastigheten mycket goda. Satsade man rimligt mycket eget kapital vid köpet finns också utrymme för prisfall. Har man byggt nya byggnader typ ladugårdar, maskinhallar, torkar etc så kan det vara värre. En nybyggd ladugård kan man kanske få igen i storleksordningen halva byggkostnaden för vid en försäljning.

[Georgisten]

Jag ser inte varför det skulle vara ärligare att arrendera. Med rimlig egen insats så är det ingen katastrof att priserna ibland sjunker, vilket naturligtvis händer. Det händer också att de stiger. På mycket lång sikt tror jag marken i sig själv i allmänhet behåller sitt värde relativt väl jämfört med andra tillgångar. Huruvida byggnder etc gör det beror antagligen på deras skick och användbarhet. Eftersom vi i genomsnitt haft inflation under historisk tid så betyder stablia reala markvärden att det nominella priset sakta (och periodvis fort) stiger. Det har dock förekommit korta perioder med deflaition och naturligtvis prisfall på fastigheter av andra orsaker. Tvingas man sälja kan det "råka" bli vid fel tillfälle och då kan det bli besvärligt. Med rimligt eget kapital vid köpet och en sund verksamhet är den risken dock ganska liten.


Fungerar inte ekonomin när man arrenderar har man inte råd att betala sitt arrende. Det är dock inte ett skäl att slippa ur sitt arrendeavtal i förtid. Har verksamheten dessutom gått dåligt entid så är risken stor att man ligger efter med underhållsåtgärder som man som arrendator är ansvarig för. Markägaren kräver in sitt arrende och de synebrister som finns. Räcker inte dina tillgångar går du i kk och sitter med de  återstående skulderna.

Har man köpt motsvarande fastighet och verksamheten inte fungerar finns inget som hindrar att man kliver av när som helst genom att sälja fastigheten. Har man hållit sig till att köp a mark och inte gjort en massa dyra nybyggen etc så är oddsen att få tillbaka det man betalade för fastigheten mycket goda. Satsade man rimligt mycket eget kapital vid köpet finns också utrymme för prisfall. Har man byggt nya byggnader typ ladugårdar, maskinhallar, torkar etc så kan det vara värre. En nybyggd ladugård kan man kanske få igen i storleksordningen halva byggkostnaden för vid en försäljning.

Hade känts klart bättre att låna till allt detta om banken varit statlig och räntan gått till statens utgifter. Att som idag låna av privataktörer känns slaveribetonat oavsett deal.

[trädman]

Hade känts klart bättre att låna till allt detta om banken varit statlig och räntan gått till statens utgifter. Att som idag låna av privataktörer känns slaveribetonat oavsett deal.

Det är i stor utsträckning är privata aktörer som skapar de tillgångar som finns att låna ut.  Med ditt resonemang så borde väl i så fall alla tillgångar och all produktion förstatligas. Varje gång du köper av en privat aktör bidrar du till dennes intäkter, oavsett om det gäller ränta, hyra av bostad, arrende av jord eller köp av vilken vara eller tjänst som helst.

[Georgisten]

Trädman: Javisst skapar privata aktörer pengar! Privata banker skapar pengar ur luft och tar ränta för dem. Det ÄR bedrägeri! Detta är något som måste korrigeras och klassas som brottsligt. Sen när det är fixat kan den privata handeln få frodas på den nya statliga rättvisa plattformen. Eliten i toppen får då ägna sig åt riktigt företagande istället för att berika sig på utsugning av alla oss andra.

[K.A.J]

Det är i stor utsträckning är privata aktörer som skapar de tillgångar som finns att låna ut.  Med ditt resonemang så borde väl i så fall alla tillgångar och all produktion förstatligas. Varje gång du köper av en privat aktör bidrar du till dennes intäkter, oavsett om det gäller ränta, hyra av bostad, arrende av jord eller köp av vilken vara eller tjänst som helst.

Ja men de får betala räntor på sina lån. Deras leverantörer har i sin tur betalat räntor osv i en lång kedja. Alla dessa räntor läggs på varorna och drabbar i slutändan alla, konsumenter som producenter. Utan räntan kunde varorna varit billigare och/eller vinsten större för producenterna. Om staten hade varit en enda stor JAK-bank kunde man hjälpa nystartande med räntefria lån med längre amorteringstider än vad JAK har i dag.
Men det förutsätter att folk kastar av sej sina kilometer långa skygglappar och vågar tänka i nya banor istället för att krampaktigt klamra sej fast vid gamla förlegade system som länge har visat sina brister.

[Georgisten]

Det är i stor utsträckning är privata aktörer som skapar de tillgångar som finns att låna ut.  Med ditt resonemang så borde väl i så fall alla tillgångar och all produktion förstatligas. Varje gång du köper av en privat aktör bidrar du till dennes intäkter, oavsett om det gäller ränta, hyra av bostad, arrende av jord eller köp av vilken vara eller tjänst som helst.

Man kan även vända på steken. Om du nu menar att det är rimligt att icke demokratiskt styrda privata krafter ska ha makten över allas vår gemensamma penningmängd, det som styr all handel, då är det väl även rimligt att samma sak gäller för statens alla andra uppgifter? Varför inte privatisera hela Sverige?Ett privat rättsväsende, en privat polis och privat armé tror jag kan bli särskilt fina aspekter av en sådan lösning. Det lär fungera ungefär lika välgörande för landet som det nuvarande ekonomiska systemet gör.

Kan tänka mig att Monsanto gärna skulle lägga ett bra bud på jordbruksverket föresten. Kan nog bli en bra affär!

[Suresh]

Det är i stor utsträckning är privata aktörer som skapar de tillgångar som finns att låna ut.  Med ditt resonemang så borde väl i så fall alla tillgångar och all produktion förstatligas. Varje gång du köper av en privat aktör bidrar du till dennes intäkter, oavsett om det gäller ränta, hyra av bostad, arrende av jord eller köp av vilken vara eller tjänst som helst.

Vad har utlåning av pengar med produktion av varor och tjänster att göra?

[Existens?]

Problemet med Jak-sysytemet är väl att där finns för lite pengar, det är väl därför både sparandet och de korta lånetiderna gör lånen så dyra, för dyra för ett lantbruksföretag.

Man får ju tänka på att företag inom lantbruk behöver en hel del kapital, vi talar ju inte om lån på 100 000, utan normalt är det ju minst 2-3 miljoner och uppåt. Dock finns det ju väldigt goda säkerheter. Med landshypoteks system att aldrig låna ut mer än 75% av marknadsvärdet är ju risken för kreditförluster obefintlig. Vilket ju också visar sig i deras verksamhet.

Om det skulle bli nåt så är mitt förslag att länga lånetiderna till mer normala 40 år. De första 5-10 åren, beroende på versamhet/risk/säkerheter, slopas spar- eller amorteringsdelen. Då skulle man få månadskostnader likvärdiga med dom vi betalar nu och verksamheter skulle kunna byggas upp. Därefter kan både sparande och amortering ta vid.

Problemet är väl att pengarna i systemet inte skulle räcka till.

[louise]

Det gäller inte bara lantbruk. Det finns en anledning tillatt vanliga villaköpare inte heller har råd med JAK. En sån modell som din Existens hade varit guld. Behöver inte alls vara amorterings- eller sparfritt då, med dubblad återbetalningstid så halveras ju månadskostnaden, det är ju skitmycket.

[Georgisten]

Problemet med Jak-sysytemet är väl att där finns för lite pengar, det är väl därför både sparandet och de korta lånetiderna gör lånen så dyra, för dyra för ett lantbruksföretag.

Sant... JAK skapar inte pengar ur luft. Det är därför de har så lite pengar i systemet.

[Suresh]

Sant... JAK skapar inte pengar ur luft. Det är därför de har så lite pengar i systemet.

JAK skapar också pengar ur "ingenting" vid utlåning, men man begränsas i detta av sin egen ambition att inte låna upp kapital mot ränta.

Därför kan man inte låta utlåningen skena iväg hur som helst. Man saknar möjlighet att vi behov låna likvid av riksbanken och lägga kostnaden för detta på låntagarna.

JAK is an island of credibility in a sea of dept.

[Suresh]

Problemet med Jak-sysytemet är väl att där finns för lite pengar, det är väl därför både sparandet och de korta lånetiderna gör lånen så dyra, för dyra för ett lantbruksföretag.

Man får ju tänka på att företag inom lantbruk behöver en hel del kapital, vi talar ju inte om lån på 100 000, utan normalt är det ju minst 2-3 miljoner och uppåt. Dock finns det ju väldigt goda säkerheter. Med landshypoteks system att aldrig låna ut mer än 75% av marknadsvärdet är ju risken för kreditförluster obefintlig. Vilket ju också visar sig i deras verksamhet.

Om det skulle bli nåt så är mitt förslag att länga lånetiderna till mer normala 40 år. De första 5-10 åren, beroende på versamhet/risk/säkerheter, slopas spar- eller amorteringsdelen. Då skulle man få månadskostnader likvärdiga med dom vi betalar nu och verksamheter skulle kunna byggas upp. Därefter kan både sparande och amortering ta vid.

Problemet är väl att pengarna i systemet inte skulle räcka till.

Det finns många som laborerar med JAK-systemet för att få det att passa deras behov bättre.

Den stora risken med ditt system ser jag inte i likviditeten, utan i risken för förtida avslut av lånet. När månadskostnaden plötsligt fördubblas är risken stor att låntagaren vill bryta kontraktet. Gör han det kommer han ligga i en kraftig sparpoängsskuld till JAK och kanske tvingas betala skadestånd för detta , alternativt tvingas han att återbetala hela lånet men inte få återse sina sparmedel på 100 år, och det kommer inte göra honom lyckligare då.

Men visst kan man tänka sig att laborera me månadskostnader som varierar över tid. Det är dock en hazard att bevilja lån där månadskostnaden stiger. Va är det som säger att framtidens betalningsförmåga blir större än nuets?

Nyföretagares akilleshäl i lånesammanhang är att de har ett investeringsbehov men oftast saknar säkerhet att matcha det mot. Allt de har är en affärsidé och den som tror på den gör bättre i att gå in som delägare än som långivare.

[trädman]

Vad har utlåning av pengar med produktion av varor och tjänster att göra?

Ytligt och kortsiktigt sett ganska lite. På längre sikt en hel del om penningvärdet ska hålla sig någorlunda stabilt

Du har fortfarande inte besvarat frågan på vilket sätt det är ärligare att betala avkastning till kapitalägaren i form av arrende jämfört med ränta.

[Suresh]

Ytligt och kortsiktigt sett ganska lite. På längre sikt en hel del om penningvärdet ska hålla sig någorlunda stabilt

Du har fortfarande inte besvarat frågan på vilket sätt det är ärligare att betala avkastning till kapitalägaren i form av arrende jämfört med ränta.

Det återspeglar det faktiska ägarförhållandet bättre.

[trädman]

Det återspeglar det faktiska ägarförhållandet bättre.

Ja, på sätt och vis.

Ser man "ägandet" på det sättet så kan man i "låna-i-bankfallet" succesivt påverka ägarförhållandena till sin fördel genom att amortera, vilket man inte kan göra vid arrende. Även om man ser banken som ett slags ägare så har den till skillnad från jordägaren vid ett arrendeförhållande inget direkt inflytande när det gäller ombyggnader, investeringar, underhåll etc som rör fastigheten. Personligen tycker jag det är roligare att äga något av min fastighet än inget, även om det finns en viss riska att jag, om många faktorer utvecklar sig åt fel håll så, åter igen äger intet.

När det gäller skog så är det med nuvarande lagstiftning i praktiken omöjligt att arrendera skog för skogsbruk 

[Suresh]

Riksbankspucko Stefan Ingves behåller reporäntan på låga 0,25 %, men flaggar för att den redan nästa år skall upp på mer normala 4-5 %. Till detta skall då läggas bankernas marginaler, vilket kommer ge en låneränta upp emot en 7-8 %

Under tiden passar Svensson på att skapa tillväxt genom att låna arslet av sig för att slå nya prisrekord på bostadsmarknaden. Lån som redan nästa år skall återbetalas med dubbla eller tredubbla räntekostnader för att inte finansmarknaden skall rasa ihop igen.

Hoppa av räntekarusellen redan i år och sätt in era sparpengar på JAK, så kanske någon som behöver det kan finansiera sitt husköp utan att behöva oroa sig för framtiden.


Se inte så sur ut, Stefan. Husse är säkert nöjd med din planering.

[Georgisten]

Man kan även lägga fram det så här:

http://www.youtube.com/watch?v=SYGsmHxlHjw

[Alvbåge]

Avgiften i JAK motsvarar ca 2,5% effektiv ränta. Detta är en avgift som är väldigt stabil och som inte ändras av varesig konjuktur ned- eller uppgång. Som t.ex. under 90-talets finanskris då räntan var uppe i 500% i någon dag. Men dem som lånade hos JAK hade samma låga kostnader. Om alla banker hade fungerat som JAK så hade det dessutom inte ens kunnat bli en finanskris av det här slaget eftersom JAK bara lånar ut pengar som finns medan andra banker lånar ut pengar som inte finns.

Det var någon som så att det var så billigt nu att låna osv. osv. Tänk på att om. 1-2 år kan kostnaderna ha stigit avsevärt.