JAK

[Mårten Swärd]

Det var lite det som jenses är inne på som jag åsyftade när jag undrade om det var praktiskt möjligt att genomföra, att man KAN göra det i ett teoretiskt tankeexperiment tvivlar jag inte på.. Om man lyfter blicken lite, är det möjligt att få en majoritet av svenska befolkningen att tycka att detta är ett bra system som de inte förlorar på ekonomiskt eller bekvämlighetsmässigt? Vad enskilda människor tycker är ovidkommande, det är den stora massans handlingssätt som är intressant.

[Suresh]

Efter jag har skördat mina hemodlade morötter,
ser jag till att jag lagrar de på ett sätt som förhindrar minsta svinn.

Att de genom lagring inte ökar i mängden är helt okej och förståeligt,
om de bli mindre i antal gör jag något fel.

Köp då sparobligationer till 0 % ränta. De är avgiftsfria.

(Jag ignorerar tills vidare att 100 % effektivitet i morotslagringen i praktiken är omöjligt.)

[Suresh]

Det var lite det som jenses är inne på som jag åsyftade när jag undrade om det var praktiskt möjligt att genomföra, att man KAN göra det i ett teoretiskt tankeexperiment tvivlar jag inte på.. Om man lyfter blicken lite, är det möjligt att få en majoritet av svenska befolkningen att tycka att detta är ett bra system som de inte förlorar på ekonomiskt eller bekvämlighetsmässigt? Vad enskilda människor tycker är ovidkommande, det är den stora massans handlingssätt som är intressant.

JAK är en ekonomisk gerillarörelse mot räntetänkandet. Den stämpelskattvauta jag beskrev är ett bättre målsystem när segern väl är vunnen. Det beskrevs första gången teoretiskt av Silvio Gesell på 1800-talet och har genomförts framgångsrikt i ett flertal lokala ekonomier. Största hindret mot spridandet av exemplet har varit politiskt förbud mot det från liberala och konservativa krafter. Det går bra att snacka om ekonomisk frihet så länge som inte de egna privilegierna hotas.

[Georgisten]

Jepps, ingen är ju redo att offra nått liksom. Tyvärr förstår inte folk att de offrar lite av sin frihet var gång de tar ett lån mot ränta. Rikedomen i toppen av samhällshierarkin ackumuleras hela tiden. Snart är korporativismen fulländad. Dock är det amerikanska greenbackssystemet väldigt lätt att införa och folk skulle med detta inte behöva utsättas för nya vilda tankesätt (oavsett hur smarta och praktiska) och system som de inte förstår och därmed tycker är obehagliga, dvs som rubbar deras världsbild för mycket. Ingen gillar banker ändå och det enda man behöver göra är att låta staten ta över varenda en!

Steg två, när folk har börjat förstå hur ett rättvist ekonomiskt system kan se ut, kan vara att gå över till en helt räntefria ekonomin?

[Existens?]

JAK är en ekonomisk gerillarörelse mot räntetänkandet. Den stämpelskattvauta jag beskrev är ett bättre målsystem när segern väl är vunnen. Det beskrevs första gången teoretiskt av Silvio Gesell på 1800-talet och har genomförts framgångsrikt i ett flertal lokala ekonomier. Största hindret mot spridandet av exemplet har varit politiskt förbud mot det från liberala och konservativa krafter. Det går bra att snacka om ekonomisk frihet så länge som inte de egna privilegierna hotas.

Jo, men det där har du ju tagit rakt av från försöket i Wörgl, som vi tidigare var inne på. Och jag upprepar: Straffskatten på pengar man hade innestående ledde till masskonsumtion. Då tyckte man ju det var bra då det sades minska arbetslösheten.
Men är det verkligen det vi vill ha nu?
Hur tänker du dig att det ska vara möjligt att spara ihop pengar till en företagsstart?
Du har ju tidigare sagt att det SKA vara svårt och tufft att kunna köpa sig nån egendom,  och det kommer det ju verkligen att bli.
Är det verkligen att göra företagsstarter ännu svårare som Sverige behöver?

[Suresh]

Jo, men det där har du ju tagit rakt av från försöket i Wörgl, som vi tidigare var inne på. Och jag upprepar: Straffskatten på pengar man hade innestående ledde till masskonsumtion. Då tyckte man ju det var bra då det sades minska arbetslösheten.
Men är det verkligen det vi vill ha nu?
Hur tänker du dig att det ska vara möjligt att spara ihop pengar till en företagsstart?
Du har ju tidigare sagt att det SKA vara svårt och tufft att kunna köpa sig nån egendom,  och det kommer det ju verkligen att bli.
Är det verkligen att göra företagsstarter ännu svårare som Sverige behöver?

Företag skall finansieras genom riskvilligt kapital. Det finns bl a venture capital till för sådant. Vi har aktieägerformen, i det islamska vinst-förlustdelningssystemet, ekonomiska föreningar,  poolning inom släkten, gröna aktier, kooperativa och privata investeringsfonder.

Hur många finansieringsformer till behöver du för att våga starta ett företag?

[Suresh]

Jo, men det där har du ju tagit rakt av från försöket i Wörgl, som vi tidigare var inne på. Och jag upprepar: Straffskatten på pengar man hade innestående ledde till masskonsumtion. Då tyckte man ju det var bra då det sades minska arbetslösheten.
Men är det verkligen det vi vill ha nu?

Just nu vill vi ha det , eftersom ekonomin befinner sig i lågkonjunktur.

För att dämpa risken för överhettning brukar räntefria ekonomer kombinera demurrage (stämpelskatt)-exemplet med olika fasta skatter på främst oelastiska resurser, som höjda fastighetsskatter, energi och råvaruskatter.

[jenses]

Hur många finansieringsformer till behöver du för att våga starta ett företag?

Bara en till: att kunna finansiera sitt företag med egna sparade pengar.

För själva starten i en små skal är alla alternativ du nämner värdelösa,
inte ens nu efter 6 framgångsrika år kommer någon venture capitalist ge mig några öre,
kanske för att jag inte har planer att bara växa och växa:

Venture capital (also known as VC or Venture) is a type of private equity capital typically provided for early-stage, high-potential, growth companies

Och varför ska jag "offrar min frihet" för att starta ett eget företag?

[Suresh]

För att förstå diskussioner om räntefri ekonomi kan det vara bra att ha denna lathund med sig:

Liberaler och konservativa: Vinst bra, ränta bra.

Kulturradikaler och kommunister. Vinst dåligt, ränta dåligt

Räntefria ekonomer och muslimer: Vinst bra, ränta dåligt.

[Suresh]

Bara en till: att kunna finansiera sitt företag med egna sparade pengar.

Varsågod. Spara i Guld eller räntefria obligationer. Diamanter, silver och platina går m.ed. Aluminium kanske. Antikviteter är osäkrare. För den någotsånär kunnige står även aktiemarknaden öppen.

Idag kan du även spara på JAK Medlemsbank. I framtiden kommer det alternativet inte att behövas, eftersom hela ekonomin fungerar enligt räntefria principer.

[jenses]

Suresh, jag vill se lite verkstad istället för mycket snack.  

Varsågod, starta ett framgångsrik företag med hjälp av finansieringsinstrument du rekommenderar!

Jo, Vargalyster får såklart vara med!

[Suresh]

Suresh, jag vill se lite verkstad istället för mycket snack.  

Varsågod, starta ett framgångsrik företag med hjälp av finansieringsinstrument du rekommenderar!

Jo, Vargalyster får såklart vara med!

Jag har inga hållbara affärsidéer och jag är för lat. Jag föredrar att leva på arvoden och bidrag. Men jag har varit med om att dra upp JAK från 300 till 30 000 medlemmar

[Suresh]

Jensens: Tror du inte att jag håller på.

Det var förnämligt. Företagsamhet hör ungdomen till.

[jenses]

Och som sagt, lär dig stava.

Tack, detsamma, surensh!  

[Georgisten]

Och som sagt, lär dig stava.

Burned! *asg*

[trädman]

Ett alternativ till att köpa en gård man egentligen inte har råd med är att arrendera den. Det är mer ärligt, eftersom det är troligt att man aldrig blir skuldfri med ett annuitetslån på en par miljoner.

Ovanstående har jag lite svårt att förstå. Någon har kapital "över" och vill att det ska ge honom något slags avkastning. Denne någon förvärvar en jordbruksfastighet och arrenderar ut den till exempelvis mig. Arrendet är dels ersättning för värdeförsämring till följd av förslitning som inte arrendatorn är skyldig att hålla i skick dels avkastning på kapitalet i form av mark (byggnader mm tillbehör). Arrenden är normalt inte kopplade till skördeutfall, lönsamhet (utom på mycket lång sikt).

Om samma någon som ovan i stället för att köpa fastigheten köper en fastighetsobligation på säg 10 miljoner så får denne någon ränta. Låneinstitutet lånar ut de 10 milj till mig. Jag köper fastigheten driver den, och betalar min ränta. När det går bra amorterar jag. Efter att ha ägt och drivit fastigheten i 20 år är jag utsliten och säljer den för samma belopp jag köpte den för och får ut en liten hög med pengar som motsvarar det belopp jag amorterat. Om jag förbättrat fastigheten genom att öka skogskapitalet, renvera dräneringssystem, vägar, byggnader etc kanske jag får ut mer än jag en gång betalade. Det är ett "alternativ" till att amortera på lånebeloppet.

Vari ligger den principiella skillnaden och varför skulle det vara bättre att arrendera än att låna (mot ränta)? I båda fallen betalar man ränta till någon som har det kapital man själv saknar. Båda fallen leder kan sannolikt bidra till att kapital accumuleras hos "de som redan har". I det ena fallet är det räntan på marken som är inbakad i arrendet, i det andra fallet är det ränta på ett obligationslån.

[Georgisten]

Båda fallen leder kan sannolikt bidra till att kapital accumuleras hos "de som redan har".

Det är skit att de som redan har får mer bara genom att låna ut mot ränta. Men det är lika illa, eller värre, att pengarna tar slut regelmässigt för folk som inte hade men ville ha och därför lånade av någon som hade mot ränta. Det nuvarande ekonomiska systemet, det s.k. brittiska systemet, bygger nämligen på brist. Alla nya pengar skapas ur luft genom skuldsättning mot ränta. Låntagaren måste alltså roffa åt sig pengar från någon annan människas lån för att kunna betala räntan på sitt eget. Till slut står någon där och letar efter pengar från någon annans lån som inte finns... för han är den som står upp när musiken tystnar och alla stolar är upptagna. Därför ser världen ut som den gör. Därför är det omoraliskt att ge lån mot ränta.

[Suresh]

Vari ligger den principiella skillnaden och varför skulle det vara bättre att arrendera än att låna (mot ränta)? I båda fallen betalar man ränta till någon som har det kapital man själv saknar. Båda fallen leder kan sannolikt bidra till att kapital accumuleras hos "de som redan har". I det ena fallet är det räntan på marken som är inbakad i arrendet, i det andra fallet är det ränta på ett obligationslån.

Att arrendera är ärligare än att låna, eftersom man ändå inte äger fastigheten när banken sitter på säkerheten. Som låntagare tar man hela den finansiella risken, vilket ju kan var kul om fastighetspriserna stiger, men inte är så kul om priserna sjunker.

Vid en tvångsförsäljning av en avskild lantegendom kan den sluga lokalbefolkningen komma överens om att inte köpa förrän egendomen går ut till exekutiv auktion hos KFM, där egendomen slumpas bort utan att minimipris kan hävdas. Sånt har förekommit. Då kan den tidigare husägaren både bli av med huset och sitta fast i en livslång låneskuld till banken.

Bäst är givetvis att arrendera genom räntefria leasingavtal. Då betalar arrendatorn bara hyra för driftskostnaden, samt en kapitalavsättning vilken enligt avtal kan avräknas vid kontantköp av egendomen.

[Nässelhäxan - babsan]

Nu är det ju du som förutsätter att priserna skulle sjunka eftersom färre har råd att köpa gård. Det kommer alltid att finnas välbeställda som har råd, så nån större prissänkning är det ju inte alls säkert att det blir. Utan resulatet kan precis lika väl bli som jag tror, att de med pengar köper, och alla andra blir hänvisade till att arrendera. Ett  ännu mer uppdelat samhälle.

Tack, jag väljer räntesystemet.

Jag håller med Suresh om att det är köparnas betalningsförmåga som sätter priset på fastigheterna. Det ser du varje gång räntorna går upp - så går fastighetspriserna ner. Går räntorna ner - ja då går fastighetspriserna upp. Behöver du fler bevis?

Har själv lånat mig fri med JAK. Tog ett lån för att köpa skog. Nu har jag amorterat färdigt och är skogsägare. Dessutom har jag o min sambo fått ut eftersparandet som vi kan investera i att renovera huset.

Vad gäller JAK-lånen så kan jag ha viss förståelse för att de känns "dyra", men varför inte byta ut en del av ert vanliga banklån mot ett JAK-lån. Säg 50 000 kr på 5 år. Efter det har ni ett eftersparande som är lika stort (50 000 kr) som ni kan lösa ut delar av ert lån med. Och så tar ni ett nytt JAK-lån. Efter tio år kan ni på så sätt amortera bort 200 000 kr från banklånet. På 20 år 400 000 kr. O.s.v.

[louise]

Men finns det ingen möjlighet att få JAK-lånen billigare? Det är ju det enda hindret för folk att låna där. Nu kan jag inte alls varför de är upplagda som de är och tanken med det,men tex är amorteringstiden väldigt kort jämfört med vanliga lån. Kan man ha en modell där den är längre?

Eller, tips till jak. Reklamen och info-insatserna är ju minimala. Jak är aldrig med på starta-eget-informationer tex, kommuner tipsar bara om traditionella banker. Eller info till nyblivna föräldrar om att de ska spara i jak till sina barn, istället för i fonder. TÄnk så mkt större möjlighet man har när man till slut är stor och ska ta sitt första huslån. Det är ju att man inte sparat innan som gör att det blir så dyrt.