Alternativ.nu
Djur => Kaniner => Ämnet startat av: Månika skrivet 04 jun-09 kl 20:23
-
Har fått en kalkyl på vad det kostar att föda upp slaktkaniner samt avelskaniner men jag kan inte få ihop den!?
Var köper ni Rabfor?
Vad betalar ni?
Enligt kalkyl så kostar Rabfor 3.38/kg.
Det billigaste jag hittar ligger på ca 7:-/kg, av Lantmännen direkt.
Havre hittar jag heller inget billigare än 5:-/kg, inte 1.50 som kalkylen visar. Använder mig av mitt eget men man måste ju räkna kostnad för utsäde samt diesel.
Mina kaniner får 0.5dl Rabfor och 1dl Havre/dag.
Min uträkning blir att en slaktkanin kostar ca 55:- att föda upp till 16 veckor, stämmer det för er andra?
Att sälja till slakt för 60:- blir ju ingen bra förtjänst.
Fattar heller inte hur kaninerna hinner växa till minst 3.3 kg på 16 veckor.
Mina som nu är 11v väger 1.1kg.
Vad gör jag för fel?
Tycker att vinsten blir alldeles för dålig för att hålla på med detta.
Att hålla en hona i avel kostar ju nästan 400:-/år, inte 200 enligt kalkyl.
Hur gör ni andra?
-
Den kalkyl du hittat stämmer helt enkelt inte.. den är gammal och troligen baserad på gamla priser och på en uppfödningsform som används i Europa men som inte stämmer här. Eller ett rent önsketänkande!
Vi andra odlar kaniner för att det är kul och säljer lite livdjur ibland som hjälper upp kalkylen - Tyvärr!
För att få vinst på kaniner i Sverige måste priserna på köttet upp! Eller så måste vi ha in bättre avelsdjur och rationellare kaninbursystem.
Jag köper dessutom inte rabbfor pga återkommande dålig kvalitet och döda / sjuka djur. Köper numera Edel kanin och marsvinspellets och har friska djur i gott hull. Blir billigare i längden trots att kg-priset är högt. Har dock inte koll på vad det kostar ::)
Att få dem att växa till 3,3 kg på 16 veckor kan gå med rätt ras, men de måste i stort sätt har fri tillgång på pellets. Att dosera 100g per kanin (eller vad det står i kalkylen) gör inte att de växer tillräckligt - de som säger det ljuger :-X eller så väger de inte fodret eller ger massa annat tillskott (äpple, morötter etc)
-
Var har du fått tag i kalkylen?
-
Nja, mina slaktdjur på 14 veckor är uppe i 1,9 kg och jag har foderkostnader på ca 550kr varannan månad.
Man måste inte ge rabbfor. Mina får spannmål och kaninpellets. Halmen kostar ihop med fåren ca 1500kr/år
Hö köper jag billigt, ca 1200/år.
På 24 honor med 5 kullar per år + ungar + 4 får.
-
Köper du hö för 1200 spänn per år?! :o :o Hur har du fått så bra pris?? För dom äter väl knappast fyra strån om dan... ;)
/Sara
-
Köper du hö för 1200 spänn per år?! :o :o Hur har du fått så bra pris?? För dom äter väl knappast fyra strån om dan... ;)
/Sara
200:-/storbal
Kompispris ;)
-
Jag har 15 vuxna avelsdjur.. (gotlandskaniner)
Betyder för mig:
Hö ca 1800kr/år (1kr/kg)
Korn ca 1200kr/år (1,50kr/kg)
Halm ca 300kr/år (1kr/kg)
Vilket gör 220kr/avelskanin och år..
Sen får de frukt och grönt och lite bröd men det får vi gratis från affären :)
-
ohja, glömde fodermorötter var 3:e vecka för 20:- 25kg
-
Ja, med såna priser är det ju inte svårt. :o
Jag betalar 2,50/kilo för både hö och korn. ::)
Men appropå priset på Rabbfor så blir det ju en helt annan prisnivå om man köper på bulk? På säck är det ju inte billigt direkt... ;)
/Sara
-
Var har du fått tag i kalkylen?
Jag fick den av en person som ville jag skulle börja med uppfödning, vill inte hänga ut någon med namn.
-
Ja, med såna priser är det ju inte svårt. :o
Jag betalar 2,50/kilo för både hö och korn. ::)
Men appropå priset på Rabbfor så blir det ju en helt annan prisnivå om man köper på bulk? På säck är det ju inte billigt direkt... ;)
/Sara
Rabbfor kostar på bulk, 1kr mindre och då måste jag köpa 3ton som minst.
-
Kalkylen är kanske lite gammal?!? Och bygger förmodligen på att man köper Rabbfor på bulk och allt övrigt i stora partier/odlar själv. Nya Zeeländare ska gå att få slaktfärdiga på sexton veckor. Priserna varierar också beroende på var i landet man bor. Halm är tex dyrt här i Norrland pga transportkostnader, om jag inte minns fel ökar även priset på bulkfoder ju längre från fabriken man bor. Mvh Charlotte
-
Kalkylen är kanske lite gammal?!? Och bygger förmodligen på att man köper Rabbfor på bulk och allt övrigt i stora partier/odlar själv. Nya Zeeländare ska gå att få slaktfärdiga på sexton veckor. Priserna varierar också beroende på var i landet man bor. Halm är tex dyrt här i Norrland pga transportkostnader, om jag inte minns fel ökar även priset på bulkfoder ju längre från fabriken man bor. Mvh Charlotte
Men HUR får jag upp dom till rätt vikt?
Hur mycket Rabfor ska dom ha?
Jag är helt ny på detta så det blir en del funderingar.
-
3,38 för Rabbfor verkar vara bulkpris. Havre för 1,50 verkar också riktigt. Förmodligen är siffrorna i kalkylen utan moms, både för inköp och försäljning.
Kalkylen visar inte hur man föder upp kaniner i hobbyskala, utan här är det något större skala. Då har man betydligt fler djur, man har byggt upp en bra avelsdjursstam, där man får 4 - 5 kullar med 7 - 8 ungar i varje kull.
Det går att få en tillväxt på 1 kg med en insats av 3 kg pellets + vatten (Inget hö) (Källa: Blue chip Farms i USA), men det förutsätter ju mångårig avel med många djur, och ett bättre "kaninklimat".
Detta innebär att kalkylen inte är fel när man hållit på ett tag, och fått till en bra produktionsbesättning.
Det gäller att avla målmedvetet, och vara stenhård och plocka bort djur som inte håller måttet. Då kan man ernå bättre lönsamhet än i kalkylen.
Men; föda upp kaniner är ingen verksamhet man blir fort förmögen på.
-
Men HUR får jag upp dom till rätt vikt?
Hur mycket Rabfor ska dom ha?
Jag är helt ny på detta så det blir en del funderingar.
jag har aldrig använt mig av Rabbfor som sagt men har hört Gösta snacka om 3 dl om dagen tills de nåt rätt vikt. Om det gäller slaktduren enskilt eller i flock elelr hona med ugnar vet jag inte.
man får helt enkelt prova sig fram vad som funkar, mycket beror ju också på hur bra hö man har, hur omgivningen ser ut och framförallt vilka gener djuren har. 2 individer av samma ras kan ha olika tillväxt, då får man sålla bort de som inte växer så bra eller ger rät antal avkommor med rätt vikt.
-
Ja, med såna priser är det ju inte svårt. :o
Jag betalar 2,50/kilo för både hö och korn. ::)
Du bor för nära stan ;)
Grannen brukar sälja storbalar hö för 200-250:- och havre och korn koster bara 1,50:- per kilo här i trakten.
Kom gärna handla i Stavre ;D
-
Jag har ingen möjlighet att hantera storbalar med hö... Vad väger en sån förresten?
Blir långt att åka för att köpa korn. ;D Är det med eller utan moms förresten?
/Sara
-
storbal här är en lika stor som ensilagebunten brukar ligga på mellan 180-300 kg vanligen.
kan de va de??
-
storbal här är en lika stor som ensilagebunten brukar ligga på mellan 180-300 kg vanligen.
kan de va de??
Ja... det är säkert såna. Billigt i alla fall.
/Sara
-
Jo, de väger väl en hel bit........
Det går utmärkt att ta dem hem med släpvagn. Sedan brukade jag rulla av storbalarna och la höet på lagårdsbotten.
Korn är utan moms, samma gäller höet.
-
Jag hämtar också storbal på bilssläp, 3-350kg väger de och de rullar jag av rätt in i logen.
Fyrkantshalmbalarna på 600kg måste jag dock ha hjälp att flytta,men vi baxar dom på plats tillsammans jag och sambon. Sist baxade han den själv på plats, han orkade inte vänta tills jag kom hem från jobbet ::) :)
-
Vad tar ni för slaktkaniner förresten?
Slaktad/oslaktad?
-
Den absolut största kostnaden vid kaninuppfödning är foder. Detta medför ju att här ska man lägga ner en del energi på att hitta foderstater som ger mest kött för pengarna.
Egen blandning mot Rabbfor - vilket ger mest kött per foderkrona.
Ensilage, hö. Vilken vall ger bäst kaninfoder?
Längre tillväxttid mot mindre kg-pris på fodret, vilket ger mest kött per foderkrona.
Senare kan man ju börja brodera på lönsamhetsberäkningarna, lägre tillväxttakt kontra avskrivning på fler burar/fållor osv.
Jag är övertygad om att det går att få betydligt bättre lönsamhet med kaninuppfödning än exempelvis idisslare och svin. Men då kan man inte hålla på med en eller ens tio avelshonor.
Edgar
-
Behöver man ens ge pellets?
Räcker det med havre/korn och sen tillsatta vitaminer?
Har hittat vitaminer i pulverform och det borde väl kunna strös över maten eller?
Inte helt lätt detta med foder.
-
Kruxet med storbalarna är att jag inte förvarar höet i markplan, utan på skullen, och det finns ingen lagårds-bro så allt hö måste lyftas upp. Med traktor. Med lilla skopan, stora skopan går inte in genom port-öppningen. Nåt bal-spjut har jag inte. Så att rulla in en bal funkar liksom inte... Tyvärr...
/Sara
-
Därför upptäckte någon en hökanon.... ;D
-
Behöver man ens ge pellets?
Räcker det med havre/korn och sen tillsatta vitaminer?
Har hittat vitaminer i pulverform och det borde väl kunna strös över maten eller?
Inte helt lätt detta med foder.
Det är inte vitaminer man växer fort av, även om det hjälper till. Det är snarare protein, kaninerna behöver massor med protein för att bygga muskler men inte så mycket att det slår ut magen, det är en fin balansgång.
-
En väg kan ju vara att avla på dom kaniner som växer bra utan pellets och ev. spara dom lite längre. Jag vill ju gärna kunna ta reda på skinnen och då är 20 veckor mer lämpligt ur fällningssynpunkt. Det mest spännande med kaninavel är väl att man ganska snabbt (snabba generationsväxlingar) kan styra mot det mål man vill ha. Mvh Charlotte
-
Jag känner mig iaf lurad på detta med avel, som skulle vara så bra förtjänst på.
Att gå med förlust för varje kanin, vid försäljning till slakt, har jag inte råd med.
Därför lägger jag nu ut en annons med NZW säljes.
Tycker det är åt h.....e att inte få en korrekt information när man ifrågasätter.
-
När jag slaktade min förra kull blandras kaniner vägde dom närmare 4kg/st vid 14 veckor. Dom var uppföda på hö, korn, havre och rabfor. Korn och havre köper jag för en och femtio kilot. Så dom kostade inte mycket att föda upp.
-
Jag känner mig iaf lurad på detta med avel, som skulle vara så bra förtjänst på.
Att gå med förlust för varje kanin, vid försäljning till slakt, har jag inte råd med.
Därför lägger jag nu ut en annons med NZW säljes.
Tycker det är åt h.....e att inte få en korrekt information när man ifrågasätter.
Tycker du ska gå produktionskursen och få lite mer kött på benen innan du börjar sälja av kaninerna.
-
Troligen min kalkyl som åsyftas.
den är visserligen ca ett år men håller i alla fall. Möjligen en uppjustering med ca 2%
Däremot gäller det att lyssna på vad kalkylen avser. Att försöka få den att fungera på hobbynivå går naturligtvis inte.
Minimum är 30 avelskaniner av bra härstamning som ger 4 kullar/år = 30-talet ungar.
Viktuppgången stämmer om du ger rätt foder och rätt mängd.
priset är naturligtvis baserat på bulk. Hö och halm på hela lass. Alla priser exkl. moms.
En bra avelshona ger då ca 1000:- i överskott/år när fodret är betalt.-
Det tar några år att bli bra på produktion.
En skaltkanin kostar ca 30 - 35:- fram till slakt. Slakteriet betalar ca 70:-/st.
-
Troligen min kalkyl som åsyftas.
den är visserligen ca ett år men håller i alla fall. Möjligen en uppjustering med ca 2%
Däremot gäller det att lyssna på vad kalkylen avser. Att försöka få den att fungera på hobbynivå går naturligtvis inte.
Minimum är 30 avelskaniner av bra härstamning som ger 4 kullar/år = 30-talet ungar.
Viktuppgången stämmer om du ger rätt foder och rätt mängd.
priset är naturligtvis baserat på bulk. Hö och halm på hela lass. Alla priser exkl. moms.
En bra avelshona ger då ca 1000:- i överskott/år när fodret är betalt.-
Det tar några år att bli bra på produktion.
En skaltkanin kostar ca 30 - 35:- fram till slakt. Slakteriet betalar ca 70:-/st.
Att köpa Rabfor som bulk, kostar ca 7:-/kg ink moms.
För att få ett kilopris som överensstämmer någorlunda med kalkylen, måste jag köpa ca 35 ton!
Tycker att det är mycket missledande att visa en sån kalkyl som inte stämmer med verkligheten, vad gäller hobbynivå, det är ju där de flesta börjar!
Dina rekommendationer är ju att börja på 8 honor och 2 hanar, så varför inte ge en kalkyl som gäller för det antalet?
Att kaninen kostar 30-35:- fram till slakt, stämmer ju inte heller med verkligheten, eftersom man inte kan köpa foder så billigt.
Min uträkning är att en kanin kostar minst 55:- till slakt, pga priset på Rabfor.
Jag vet inte vad jag kan ge kaninerna istället för Rabfor, finns annat? Billigare?
Är det inte längre 60:-/st?
-
Går ju bra att räkna om man bortser från att inga ungar dör samt alla honor är produktiva vilket är ett önsketänkande.
I andra producerande länder kan man ha så mycket som 25% dödlighet hos ungar, blir ganska stor skillnad vad man tjänar.
Samt att dom räknar med 7,2 ungar per kull genomsnitt.
Deras räknesätt är mer trovärdigt då dom föder upp industriellt och har fullständiga kalkyler.
-
Jag förstår inte varifrån du fått det höga priset på Rabbfor. ??? Om jag köper en 25-kilos säck här på Granngården så kostar den 157:- . I alla fall gjorde den sista säcken det. Det blir ju ett kilopris på 6,28 inklusive moms. Hur kan det bli dyrare för dig att köpa på bulk?
/Sara
-
Sist jag kollade var 3 ton det minsta i bulk!
Då till ett pris runt 3 kr om jag inte minns fel
-
Mina kalkyler bygger på 25 års erfarenhet och är gjorda på mina faktska resultat.
25% dödlighet tyder enbart på dålig djurhållning.
Mitt snitt de senaste 6 åren är 9,2 överlevande ungar/kull.
Vissa farmer i USA tar 8 kullar per år på varje hona. Kullstorlek 8 ungar vilket ger 64 st.
Djurhållningen är olika i olika länder. Vissa länder ger antibiotika i allt foder t.ex. varför tror du de gör detta? Såg i något forum för ett tag sedan, minns tyvärr inte vilket, att de gav djuren i förebyggande syfte upp till 16 olika antibiotika.
Med en bra djurhållning och ett tufft urval kan man hålla hög produktivitet utan att laborera.
Skillnaden på bra och dåligt resultat beror oftast på kunskap istället för tro 8)
varför tror du jag skapade Rabbfor? Berodde på kunskap om vad en produktiv kanin behövde.
Rätt dosering till rätt ras och kalkylen håller :-*
-
Tycker det bara är tråkigt att det inte finns kalkyler som det finns till gris, nöt etc.
Har mejlat hushållningssällskapet om detta men inte fått svar än.
Självklart att antibiotika spelar roll om dom använder det, men det som talar till deras fördel är uppfödningskostnaden är mindre med deras nätburar.
Den fakta jag läst är från Franska uppfödare som i genomsnitt har 100 honor.
-
Såg tyvärr inte ditt inlägg Månika innan jag skrev.
Du tycker att jag ska lägga en kalkyl för uppstart.
Visst kan jag göra detta men den är ganska ointressant eftersom jag klart deklarerat att en uppfödning under 30 avelshonor knappast går runt.
Att starten inte bör vara mera än 8 + 2 är för att hinna lära sig djuren samt att inte lägga för mycket pengar på avelsdjur utan sedan plocka från egen avel.
Verkar inte som du gått produktionskursen. Om du trots ditt inlägg gått kursen bör du gå tillbaka i materialet och läsa på.
Rabbfor kan köpas i viktvolym på 1.500 kg. detta gör visserligen att du får betala ett tillägg på 300:- per leverans.
Rabbfor går även att köpa i säck från Lantmännen. Dock minst en pall (540 kg?) Lite dåligt uppdaterad på kilopriset då men det är ju bara att ringa och fråga.
Lycka till.
-
Sist jag kollade var 3 ton det minsta i bulk!
Då till ett pris runt 3 kr om jag inte minns fel
Självklart är bulk-priset stora mängder, men det är ju det kalkylen är beräknat på.
Men jag tror inte heller att det står nånstans i kalkylen att kaninuppfödning är en guldgruva som man tjänar storkovan på första året. ;) Som vilket annat företag som helst så tar det ju tid att bygga upp verksamheten.
/Sara
-
Lättast är ju självklart att föda upp samt slakta dom själv och sälja köttet.
Så länge man gör det med hänsyn till djuren så är det ett bra alternativ.
Bygger man slakt o kylrum ex i isolerad container så har man inga problem med hygien.
Upp till var o en ;)
-
Det ska godkännas av en massa myndigheter oxå. Det är där problemet ligger.
Jag äter upp kaninerna själv istället och sticker en och annan under bordet till vänner och familj. :P
Hygienen är ganska enkel att lösa själv för eget bruk. Och har man varit med på älgjakt är man inte så kinkig... ;D
/Sara
-
Ska man sälja till grossister så måste man ha godkänt men det jag menar är att sälja utan inblandning av myndigheter osv.
Vet många som säljer lammkött till privata kunder, tjänar bra om man jämför att skicka dom till slakterier.
-
Jag förstår inte varifrån du fått det höga priset på Rabbfor. ??? Om jag köper en 25-kilos säck här på Granngården så kostar den 157:- . I alla fall gjorde den sista säcken det. Det blir ju ett kilopris på 6,28 inklusive moms. Hur kan det bli dyrare för dig att köpa på bulk?
/Sara
Här kostar en säck på 25kg 195:-.
-
Sist jag kollade var 3 ton det minsta i bulk!
Då till ett pris runt 3 kr om jag inte minns fel
Då har du inte räknat in moms och frakt va?
-
Här kostar en säck på 25kg 195:-.
Men det finns ju annat att ge dem, man MÅSTE inte ge dem Rabbfor
-
Det går bra att hämta löst foder själv hos lantmännen, jag hämtar i en sj-pall med pallkragar. Köper ett foder som heter Solid 120 kostar 2,30kr/kg och mina kaniner växer som ogräs.
-
Det går bra att hämta löst foder själv hos lantmännen, jag hämtar i en sj-pall med pallkragar. Köper ett foder som heter Solid 120 kostar 2,30kr/kg och mina kaniner växer som ogräs.
Mina får egen spannmåls och pelletsblandning och växer också som ogräs, det handlar nog mer om man är villig att lägga ner lite tankearbete själv för att hitta en ekonomisk gångbar lösning för sin sak.
-
Såg tyvärr inte ditt inlägg Månika innan jag skrev.
Du tycker att jag ska lägga en kalkyl för uppstart.
Visst kan jag göra detta men den är ganska ointressant eftersom jag klart deklarerat att en uppfödning under 30 avelshonor knappast går runt.
Att starten inte bör vara mera än 8 + 2 är för att hinna lära sig djuren samt att inte lägga för mycket pengar på avelsdjur utan sedan plocka från egen avel.
Verkar inte som du gått produktionskursen. Om du trots ditt inlägg gått kursen bör du gå tillbaka i materialet och läsa på.
Rabbfor kan köpas i viktvolym på 1.500 kg. detta gör visserligen att du får betala ett tillägg på 300:- per leverans.
Rabbfor går även att köpa i säck från Lantmännen. Dock minst en pall (540 kg?) Lite dåligt uppdaterad på kilopriset då men det är ju bara att ringa och fråga.
Lycka till.
Nej, jag har inte gått kursen. Uppenbarligen behövs det.
Får se hur jag fortskrider med kaninerna.
-
Det går bra att hämta löst foder själv hos lantmännen, jag hämtar i en sj-pall med pallkragar. Köper ett foder som heter Solid 120 kostar 2,30kr/kg och mina kaniner växer som ogräs.
Vilket djurslag är det för? Hur mycket måste du köpa för att få det priset? Hämtar du på en butik eller på fabriken?
/Sara
-
Ska man sälja till grossister så måste man ha godkänt men det jag menar är att sälja utan inblandning av myndigheter osv.
Vet många som säljer lammkött till privata kunder, tjänar bra om man jämför att skicka dom till slakterier.
Säljer man svart så kan man inte ha företag och dra av moms på foderkostnader osv. Det är det jag vill kunna göra, och jag tror nog att skatteverket skulle börja fundera om det hela tiden försvann en massa kaniner ur produktionen som inte redovisades för. Dessutom måste jag få in pengar på nåt om jag ska ha ett företag, det går inte att bara dra av för alla utgifter.
Tror inte att livsmedelsverket skulle godkänna att jag sålde kaniner som slaktats ute på stallbacken. ;)
/Sara
-
Här kostar en säck på 25kg 195:-.
Märkligt att det är så olika pris på olika butiker... Ytterligare en till anledning att inte ge rabbfor. Jag har haft så himla mycket strul med rabbfor, så jag har slutat med det. (Sorry Gösta, men det funkar inte att hålla på och bråka varje gång man ska handla.)
Jag ger en blandning av hästpellets (krafft groov 125), lusernpellets och korn. Tyvärr kan jag egentligen inte säga hur bra dom växer på det, för dom får inte "högproduktionsmängd" av blandningen. Jag håller dom längre istället, mycket på grund av att det är gotlandskorsningar, men även för att jag vill kunna ta vara på pälsen, och då bör man inte slakta före 20 veckor då dom har fällt klart.
/Sara
-
Vilket djurslag är det för? Hur mycket måste du köpa för att få det priset? Hämtar du på en butik eller på fabriken?
/Sara
Solid 120 är avsett för nötkreatur.
-
Tycker det bara är tråkigt att det inte finns kalkyler som det finns till gris, nöt etc.
Har mejlat hushållningssällskapet om detta men inte fått svar än.
Självklart att antibiotika spelar roll om dom använder det, men det som talar till deras fördel är uppfödningskostnaden är mindre med deras nätburar.
Den fakta jag läst är från Franska uppfödare som i genomsnitt har 100 honor.
Menar du att Göstas kalkyl inte finns?
Eller menar du att den hade fått större trovärdighet om den stått på hushållningssällskapets papper?
Edgar
-
Vilket djurslag är det för? Hur mycket måste du köpa för att få det priset? Hämtar du på en butik eller på fabriken?
/Sara
Det är som sagt för mjölkkor med en råproteinhalt på 17%. Jag tar ca 500 kg åt gången men jag tror inte man behöver ta så mycket. Dom har ju det i silos så dom skruvar bara ut i lådan sen kör man och väger.
Har även använt Svenska Foders "intensiv" ungdjurfoder, men det måste man kompletera med salt.
-
Har även använt Svenska Foders "intensiv" ungdjurfoder, men det måste man kompletera med salt.
Varför då?
-
http://www.alternativ.nu/smf/index.php?topic=49678.0 är en tråd om rabbfor på bulk, där priserna framgår.
-
Ska man sälja till grossister så måste man ha godkänt men det jag menar är att sälja utan inblandning av myndigheter osv.
Vet många som säljer lammkött till privata kunder, tjänar bra om man jämför att skicka dom till slakterier.
Nu anar jag att det blir förvirrat. Det är INTE tillåtet att sälja privat utan TILLSTÅND på lokal och slakteri av Livmsedelsverket. Det har inget med grossister att göra. Du måste ha tillstånd oavsett vem du säljer till.
De som säljer lamm privat och tjänar pengar har oftast tillstånd. De som inte har det, brukar ta samma kilopris som de får av ett slakteri, dvs de slaktar och styckar åt sin kund utan att ta betalt för arbetet, helt idiotiskt anser jag.
-
Att så olika bud uppstår när det gäller kostnader och lönsamhet beror på om det gäller hobby eller verksamhet. En hobby kostar nästan alltid mera än vad det ger tillbaka.
Jag har skrivit detta ett antal gånger men tydligen går det inte fram till alla.
Hobby är när man har lite djur för eget behov. Man parar Lisa med Kalle och tycer att ungarna är jättegulliga. Ger dem det man tror att de älskar osv.
Verksamhet är när man föder upp kaniner i lite större skala enligt ett förutbestämt chema.
Uppfödningen sker genomtänkt i ekonomiska och praktiska system. Avelsduglighet och föryngring av besättningen kontrolleras regelbundet. Djur som inte bhåller måttet tas bort.
Foderstater för djurslaget används. Minimiantal för verksamhet är 30 avelsdjur för att kunna få ekonomin att gå ihop. har du 100 avelsdjur förbättras lönsamheten per kanin.
Vad är då tillåtet?
I dag gäller följande:
Förprövning från första kaninen om det gäller animalieuppfödning. Spelar ingen roll om du ska äta upp kaninen själv eller avyttra den på annat sätt.
Slakt får ske hemma på gården för eget bruk eller till privatperson i mindre omfattning utan kontroll eller tillstånd. Försäljning till återförsäljare kräver godkänt slakteri.
Ni som har Gotlandsrasen skall inte ge Rabbfor eftersom det är för starkt för dem.
-
Menar du att Göstas kalkyl inte finns?
Eller menar du att den hade fått större trovärdighet om den stått på hushållningssällskapets papper?
Edgar
Då det inte finns någon som lever på kaninslakt/avel eller har jag fel? så är det svårt att veta vem man ska tro.
Skillnad är om jag ska börja med ex kycklingar, där finns köpare, stallar och logistiken bakom.
Underlättar avsevärt om jag ska till banken och söka lån. Tror många avstår om man inte kan visa svart på vitt en kalkyl.
Det handlar inte om trovärdighet men det skulle underlätta om det fanns rådgivning där ex hushållningssällskapet kommer hem och går igenom förutsättningarna.
/Andreas
-
Min kaninhållning med ett 20-tal honor gav ett så stort överskott att de betalade för kennelverksamheten de år vi inte hade valpar till salu. I och för sig hade jag då även slakt.
Sköter man det hela på ett vettigt sätt är det lönsamt. Sedan får ju andra tycka/tro annorlunda.
Däremot avråder jag från att starta ett kanineri på lånade pengar. Kan möjligen vara om man ska bygga slakteri.
När man hållit på en tid och fått till en bra besättning, så kanske man kan låna pengar, men då behövs det inte. ::)
Jag har varit i kontakt med hushållningssällskapet, och ett svalt, men växande intresse finns från deras sida.
-
Varför då?
Varför salt? Intensiv innehåller inget salt alls, och jag antar att kaniner behöver salt.
-
Varför salt? Intensiv innehåller inget salt alls, och jag antar att kaniner behöver salt.
Nja det är mkt små mängder, så pass små att det räcker med lite torkat bröd eller knäckebröd då och då.
-
Då det inte finns någon som lever på kaninslakt/avel eller har jag fel? så är det svårt att veta vem man ska tro.
Skillnad är om jag ska börja med ex kycklingar, där finns köpare, stallar och logistiken bakom.
Underlättar avsevärt om jag ska till banken och söka lån. Tror många avstår om man inte kan visa svart på vitt en kalkyl.
Det handlar inte om trovärdighet men det skulle underlätta om det fanns rådgivning där ex hushållningssällskapet kommer hem och går igenom förutsättningarna.
/Andreas
Problemet med hela kaninnäringen i Sverige är att den bygger på en persons erfarenhet dvs Gösta. Så för att "motbevisa" hans kalkyler måste man själv ge sig in i kaninproducentvärlden och praktisera ::) dvs lägga mängder med tid och pengar på att testa sig fram.. Eller så får man lita blint på hans kalkyler och tyvärr bli besviken... för jag vet inte någon i Sverige som har den uppfödningen som kalkylen är baserad på :-X. Men inte därmed sagt att det är omöjligt, bara j-vligt svårt.
Jag har nu hittat ett system som fungerar och som jag tjänar pengar på, men det hänger inte på uppfödningen utan på försäljningen :-*
Att så olika bud uppstår när det gäller kostnader och lönsamhet beror på om det gäller hobby eller verksamhet. En hobby kostar nästan alltid mera än vad det ger tillbaka.
Jag har skrivit detta ett antal gånger men tydligen går det inte fram till alla.
Hobby är när man har lite djur för eget behov. Man parar Lisa med Kalle och tycer att ungarna är jättegulliga. Ger dem det man tror att de älskar osv.
Verksamhet är när man föder upp kaniner i lite större skala enligt ett förutbestämt chema.
Uppfödningen sker genomtänkt i ekonomiska och praktiska system. Avelsduglighet och föryngring av besättningen kontrolleras regelbundet. Djur som inte bhåller måttet tas bort.
Foderstater för djurslaget används. Minimiantal för verksamhet är 30 avelsdjur för att kunna få ekonomin att gå ihop. har du 100 avelsdjur förbättras lönsamheten per kanin.
Vad är då tillåtet?
I dag gäller följande:
Förprövning från första kaninen om det gäller animalieuppfödning. Spelar ingen roll om du ska äta upp kaninen själv eller avyttra den på annat sätt.
Slakt får ske hemma på gården för eget bruk eller till privatperson i mindre omfattning utan kontroll eller tillstånd. Försäljning till återförsäljare kräver godkänt slakteri.
Ni som har Gotlandsrasen skall inte ge Rabbfor eftersom det är för starkt för dem.
Skillnaden mellan hobby och verksamhet är att en verksamhet måste gå runt och inte f-n utökar man en hobbyverksamhet som går minus till en verksamhet som går ännu mer minus eller??
-
Men jag fattar inte varför alla kalkyler som finns måste komma från Gösta?? Är inte kaniner som de flesta andra djur? Man vet vad de behöver äta, man kan uppskatta hur dom ynglar av sig, och man vet ett pris på köttet?? Sen är det väl bara att sätta sig och räkna, så gör man ju med all djurproduktion...
Eller vad är det jag inte fattat, snälla upplys mig! :)
-
Det svåra är att få fram uppgifter om tex kullstorlekar, överlevande ungar, tillväxt osv utan praktisk erfarenhet. Allt sånt varierar ju kraftigt i olika besättningar och utgör samtidigt skillnaden mellan vinst och förlust... Mvh Charlotte
-
Jo, så är det ju med t.ex grisarna också, men finns inte fakta att hämta på andra håll då? utomland t.ex? Så man har nåt att gå på, inom griseriet vet vi ju t.ex att man bör klara att ligga över 20 smågrisar per sugga och år om det ska löna sig, gör man inte det så måste man kolla upp sin produktion. Det är såna fakta jag tänker på..
-
Jo, visst skulle man kunna leta fakta och försöka översätta till svenska lagar, regler och förhållanden. Men det skiljer ganska mycket på uppfödning utomlands och här. Antibiotika i foder, burar med nätbotten och och utfodring utan hö. Jag märkte också stor skillnad på friskheten i besättningen när jag en period försökte i större skala. Honor som fått 10 levande ungar när jag hade ett fåtal kaniner fick mindre kullar och klenare ungar osv. Jag fick en del problem med coccidios och andra magstörningar. Förmodligen pga större antal djur så att smittrycket blev högre, sånt är svårt att ta med i beräkningen...
Jag misstänker att det skulle ha gått bättre om jag sakta men säkert byggt upp min besättning av eget material istället för att jag köpte in avelsdjur...
Mvh Charlotte
-
Det finns kalkyler utomlands, baserade på antibiotikafritt foder etc. De visar på vinst även vid ett lägre antal än Göstas. Glömt var de finns nu, letade själv upp dem för flera år sedan. Dessa gav mig mod att utöka min verksamhet med gott resultat.
Att det blir ett sådant liv om Göstas kalkyler förstår jag inte. Han ska "motbevisas" som någon skrev. Hans kalkyler beskriver ju hur hans uppfödning fungerade. Även Åke Johanssons kalkyler visar ju att en rätt skött anläggning är lönsam.
Även min verksamhet gav överskott. Då var det i början en hobbyverksamhet som gav underskott. Jag såg ju i mina kalkyler att en utökning måste göras för att få den lönsam. Nu är jag tillbaka på hobbystadiet på grund av privata problem av annan art. Men har nu startat om och ska ha lönsamhet igen.
Men, det är klart man, om man vill, kan lägga upp kalkyler som visar att det inte är lönsamt också. Det finns ju här i tråden folk som utan vidare skulle kunna lägga upp sådana, antar jag.
Edgar
-
En enkel fråga till forumets användare:
Varför vill ni/kräver ni att jag som faktiskt är en privatperson skall hålla alla kaninuppfödare med underlag? Ni tror ju inte på de uppgifter jag lämnar. >:(
Tänk lite grand innan ni slår ner på allt och kastar er på tagentbordet.
Jag har drivit en uppfödning i över 25 år. Kalkylerna är bara en ren nedskrivning av min verksamhet. Ni som inte tror på detta, har försökt och misslyckats, beror ofta på bristande kunskap och för lite tålamod.
Jag kräver inte att någon enda uppfödare skall göra som jag. Däremot vill jag inte ha skit för att det inte fungerar när ni gör avarter. Det största problemet som gör att det inte fungerar för er är faktiskt renhållning. Bristande renhållning ger svaga kullar samt sjuka djur. Att "tycka syn om" kaninen och inte slå ut den ur avel när den inte fungerar drar också ner kalkylen.
En extremt väl skött anläggning med god kunskap förbättrar min kalkyl med ca 10 - 15%
Gösta Johnsson ;)
-
Kan egenodling av foder förbättra kalkylen? Foderbetor, potatis och andra lättodlade grödor är det jag tänker på i sammanhanget.
-
Jag har inte satt mig in i detta fullt ut. Jag håller av och till på med litteratursökningar för att kunna få till en bra svensk foderstat, som minskar behovet av kraftfoder.
Det är viktigt att alla näringsämnen tillförs. Kaniner behöver flera aminosyror, varför råproteinhalt beräknat på foder för idisslare inte är optimalt för kaniner.
Sedan vet jag att blålusern har en aminosyrafördelning som är bra för kaniner, och ett av de högsta proteinutbytena per hektar. Här kan man ju experimentera lite med blålusernhö eller ensilage. Hur lättodlat det är vet jag inte.
Sedan är jag av den övertygelsen att varje steg man tar inom förädlandet är positivt. Kan man odla fodret själv, föda upp kaninerna och slakta stycka och också göra färdigprodukter sam sälja till allmänheten finns det mer pengar att tjäna än om man bara har ett eller några av stegen.
Edgar
-
Ok, så kolhydratsrika rotfrukter är inte tillräckligt utan det är gräs som gäller alltså?
Lusern är bra för det ger bra med honung för en annan som är biodlare. Alltid bra att kombinera saker mellan olika verksamhetsområden! ;)
-
Ungerna som vi har nu växer på lite hö, lite korn-stampeblandning och massor med gräs/maskros som jag slår varje morgon med lie.
Jag hör ingen om gräs eller maskros. Det är ju gratis, hela sommarn. Eller ser jag det fel ???
-
En enkel fråga till forumets användare:
Varför vill ni/kräver ni att jag som faktiskt är en privatperson skall hålla alla kaninuppfödare med underlag? Ni tror ju inte på de uppgifter jag lämnar. >:(
Tänk lite grand innan ni slår ner på allt och kastar er på tagentbordet.
Jag har drivit en uppfödning i över 25 år. Kalkylerna är bara en ren nedskrivning av min verksamhet. Ni som inte tror på detta, har försökt och misslyckats, beror ofta på bristande kunskap och för lite tålamod.
Jag kräver inte att någon enda uppfödare skall göra som jag. Däremot vill jag inte ha skit för att det inte fungerar när ni gör avarter. Det största problemet som gör att det inte fungerar för er är faktiskt renhållning. Bristande renhållning ger svaga kullar samt sjuka djur. Att "tycka syn om" kaninen och inte slå ut den ur avel när den inte fungerar drar också ner kalkylen.
En extremt väl skött anläggning med god kunskap förbättrar min kalkyl med ca 10 - 15%
Gösta Johnsson ;)
Inte mening att hacka på dig Gösta :-[. Men hela problemet med näringen är att det saknas forskning om produktionskaniner i Sverige, det finns t ex endast ett utprovat kaninfoder speciellt lämpat för produktionskaniner. Det är svårt att hitta foderstater till kaniner i olika faser i kaninlivet, en bit på väg finns i Åke Johanssons bok. Men det finns ingenting angående hur mycket hö en kanin kan äta t ex..Jag menar andra djur går ju att föda upp på enbart grovfoder, men det är svårt med kaniner. Ingen vet riktigt vilken typ av hö som bör odlas till kaniner etc. Kollar du kor, hästar och får finns det en uppsjö fakta att hämta, allt från vilken vallfröblandning du ska ha till när det är mest lämpat att skörda.
Det finns inga speciella avelsdjur att köpa, du måste lita på att uppfödaren du köper av talar sanning, det finns ingen kaninkontroll.
Veterinärerna kan ingenting om du inte har en gosekanin...
Jag ser till min egen uppfödning där jag får kullar under den varma årstiden med ca 5-7 ungar i varje kull. Någon hona har lyckats få 4 kullar på ett år, men ofta får de kanske 2-3 bra kullar och sedan kastar de nästa kull... eller inte blir dräktiga. Städar gör jag varje vecka så det är inte renhållningen som är mitt problem och efter jag gått över till vanlig kaninpellets (Edel) har jag sällan problem med dåliga magar och sjuka djur. Jag har expremiterat med olika foderblandning och har till slut gått tillbaka till pellets. Bara för att det är så svårt att gissa vad som är fel när de inte växer tillräckligt eller blir svaga och sjuka.
Sedan det här med avelsdjur, inte lätt att kassera djur i sin kaningård när det sällan finns bättre att köpa :P, att hela tiden nyrekrytera djur kostar massor.. du vet ju inte förrän efter ca 1 år om honan / hanen var något att ha..
-
Det är nog ungefär det Bondelinda skriver jag menar också, även om det finns några få kalkyler så kan man inte ta dom och jämföra rakt av och sedan tycka att den som gjort kalkylen har fel eftersom man själv inte får samma resultat, vi har så olika förutsättningar...
Kostnaderna skiljer sig beroende på var i landet vi bor. Och resultatet av själva uppfödandet är något man så småningom lär sig.
Jag städade och skötte mina kaniner likadant när jag hade få som fler så jag tror inte renhållningen var problemet hos mig heller. Utan snarare många nya kaniner under uppbyggnadsfasen som bar på olika stammar av "allt möjligt" så att smittrycket blev för högt(skulle jag starta idag skulle jag börja med några få och bygga upp en egen besättning i lugn och ro).
Fast det fina med kaninuppfödning är ju att man faktiskt kan bygga upp sakta utan enorma investeringar, burar kan man ju bygga vartefter man utökar, börjar man med något annat djurslag krävs ju ofta att man drar igång för fullt på en gång för att betala för byggnader osv.
Mina stora planer stupade på att slakteriet inte kom igång här som det var tänkt, så mitt "kanineri" får fortsätta som en givande och rolig hobby.
Mvh
Charlotte
-
Visst, jag förstår både Bondelinda och Charlotte i era synpunkter.
Som jag skrivit tidigare så är mina kalkyler bara en plankning av min bokföring.
Alla har olika förutsättningar och det gäller alla djurslag.
Mitt förslag till er är att göra en egen kalkyl på er egen verklighet. En efterhandskalkyl alltså.
Gå sedan in på varje kostnadsdel och titta efter om den är realistisk eller om det går att göra något för att minska den delen. Så måste man göra i alla företag för att hitta "läckorna" i flödet.
Håller jag avelstakten (parning var 13:e vecka)? Har jag nyrekrytering så det inte blir glapp i produktionen? Köper jag foder på rätt ställe och rätt sort? Ger jag rätt mängd foder? Är det tillräckligt med plats i burarna? Håller honan och hanen den kvalité jag vill ha?
Det finns många frågor att ställa sig men först måste ni ha ett underlag som är hämtat från verkligheten i er egen anläggning.
Mina kalkyler stämmer först när ovanstående fungerar. Kan ta några år att komma dit.
Gällande nyrekrytering så finns ju import som en möjlig del. Bra djur finns i bland annat Polen.
Krävs bara en importlicens (kostar 500:-) och ett veterinärintyg från exportlandet. Slakteri är väl på gång i Skåne. Kanske du ska kolla upp Charlotte
-
Gösta: Skåne är helt fel landsände för mig;) Det finns slakteri inom rimligt avstånd från mig, men verksamheten blev inte som det var tänkt från början, jag vet inte ens om det används nu? Just nu är det mitt fårägande jag utvecklar. Men det kan mycket väl bli fler kaniner igen om jag får avsättning för köttet, burar osv har jag ju redan:)
Mvh Charlotte
-
Charlotte trodde du bodde i skåne. Har tydligen förväxlat dig med någon annan.
Har lite svårt ibland att hålla isär folk. Pratar ju med upp till 10-talet kaninfolk per dag.
Sorry
Gösta
-
Charlotte trodde du bodde i skåne. Har tydligen förväxlat dig med någon annan.
Har lite svårt ibland att hålla isär folk. Pratar ju med upp till 10-talet kaninfolk per dag.
Sorry
Gösta
Ingen fara :)
Jag har gått kurs för dig en gång för länge sedan när du var ute på turne´ :)
Mvh
Charlotte
-
Slakt får ske hemma på gården för eget bruk eller till privatperson i mindre omfattning utan kontroll eller tillstånd.
Är det tillåtet igen?
-
Nej, man får inte sälja om man slaktar utan lokal. Men det senaste jag hörde var att man får sälja till några få specifika släktingar, angivet exakt hur man var släkt. Ingen aning om var det skulle stå, men det är väl nån tolkning Livsmedelsverket gjort av lagen.
Eller nej, det gällde kanske vanlig slakt, inte den kommunkontrollerade som kanin i stort sett alltid går under (under10.000 djur).
Det förvirrar diskussionerna ofta. Kanin och fjäderfä, färre än 10.000 djur och där försäljningen endast är till sådana som tillhandahåller köttet direkt till slutkund (dvs butiker eller en privatkund, ej grossist), behöver inte följa "slakterilagen", utan endast den som gäller för vanliga livsmedelsföretag.
jaja, de som vet är köttenheten på livsmedelsverket. Ni som ringer dit ibland, dela gärna med er av vad de säger.
-
Nu blev jag oxå lite nyfiken. Kan det vara okej att sälja kött i mindre skala till vänner, bekanta och släktingar med kvitto om man slaktar hemma?
/Sara
-
Nej, inte alls i den stora skalan. Det handlar om typ far å mor, å möjligen syskon. Längre får man inte sträcka sig. När det gäller lamm, var det ett rykte jag hörde från en seriös källa.
Men, det finns ingen lagtext om det, så det måste vara nån tolkning som verket gör, dvs nåt halvhemligt dokument de har för att själva veta hur de ska förstå lagen. Ring slv nån som är ledig på förmiddag å red ut! Vi sitter väl mest med rykten här nu en måndagskväll..
Men det här med kvitto. Det är ju egenligen en paranoid föreställning som folk har att Skatteverket och Livsmedelsverket och Jordbruksverket samkör sina data. Jag vet ingen som råkat ut för det. Och vet åtminstone en livsmedelsföretagare som kör "skatte-vitt", men helt utan livsmedelstillstånd, dvs totalt olagligt om en livsmedelskontrollant kommer på honom, men fullständigt rent om skatteverket granskar honom.
-
Här blandas äpplen och päron ganska vilt ::)
Du får på din egen gård ute på lagårdsplan om så är, slakta kaniner i mindre omfattning till dig själv och din familj. Du får även sälja köttet om detta sker i "ringa omfattning" vad nu detta innebär rent antalsmässigt. Försäljningen får endast ske till slutanvändare, det vill säga till den som ska äta upp kaninen.
"Mindre omfattning" och "ringa omfattning" är ett mycket diffust yttrande enligt mig. Min högst personliga tolkning är ett par kaniner i veckan.... :)
Finns ytterligare en skrivning som heter "mindre omfattning". Översatt till EU-språk gällande kaniner är detta 190.000 kaniner/år. I Sverige 10.000 per år. Sverige är fantastiskt eller hur?
Som jämförelse kan nämnas att Kronfågel slaktar ca 70.000 kycklingar/dag. Svensk fågel ungefär lika mycket. Per år blir det ca 18 miljoner/slakteri så i den jämförelsen är 10.000 väldigt lite ;) Slakt av andra djur så gäller andra bestämmelser.
Gösta
-
Kan man inte sälja kaninen som levandedjur fast för slaktpris till kunden och skriva kvitto på det och sedan skänka dem slakten på köpet... som en gåva? :P
-
jodå, så gör många. Eller, man säljer en levande kanin för slaktpris, den nya kaninägaren kommer till dig och frågar om du kan hjälpa honom att slakta hans kanin, å du är schysst å gör det gratis.
-
Va bra! Skulle man inte kunna sätta det i system och sälja på det viset till alla kunder? Jag vet att bönder i USA gör så och lever heltid på det bl a på kaniner.
-
Det beror ju på hur seriös man vill uppfattas. Om jag bygger upp något som ska vara min försörjning vill jag inte röra mig i gråzoner. Men är det ett litet tillskott till hushållskassan så funkar det väl.
-
Man kan även se det som en protest mot centralisering och gynnande av stordrift i jordbruket? ::)
-
Jag tycker inte att det är ett överdrivet krav att man har ett hygieniskt utrymme att slakta i, det är ungefär det staten kräver för ett kaninslakteri. Kan man lite om grundläggande livsmedelshygien så vill man ha ett rent rum.
Här har till och med många bönder ett ett kaklat rum och /eller kylcontainer till sin egen hemslakt.
Stordrift kallar jag det inte när man inte behöver mer än några kvadratmeter rum och några rejäla kylskåp, rent vatten och ett avlopp. Avgiften till kommunen är riskbaserad, ju färre anmärkningar du har, desto billigare blir det.
-
Att jobba i gråzon är en stor risk! Händer någonting så folk blir sjuka gäller inga försäkringar till exempel. Risken är också att myndigheterna stramar åt möjligheten att slakta för eget hushåll och till ringa försäljning om detta sätts i system. Det skulle i så fall skada för alla som håller på. Bättre då att anordna ett korrekt utrymme som gör att försäljning kan ske till alla. Detta möjliggör också ett samarbete mellan slakterier (Finns på annan tråd).
Samarbete och öppenhet ger möjligheter :D
Samarbete ger också bättre ekonomi för alla. 8)
-
Men om denna gråzon ger dig möjlighet att kunna sälja kaniner som sedan slaktas på din gårdsplan under hygieniska förhållanden kontrollerade av kunden borde väl det inge förtroende om något? En totaltransparant verksamhet där kunderna får insikt i djurets levnadsförhållande från vagga till grav? Genom att bjuda in kunder då och då till gården får du en dialog och ett förhållande till dessa som mamma scan aldrig kan få!
En gårdsplan behöver väl inte vara ohygienisk? Tvärtom finns där väl gott om frisk luft och solsken som kan hålla patogenerna borta? Min far har slaktat åt bönder på olika gårdsplaner i hela sitt vuxna liv och jag har då aldrig hört talats om någon som blivit sjuk. En liten anläggning har väl lättare att hålla rent en en stor med många anställda som producerar tusentals slaktkroppar per dag?
Jag skulle säga att med alla reportage om köttfärssnusk inom icakoncernen, glas i kronfågelkycklingar, djurvidriga förhållanden i uppfödningsanläggningar osv. har småproducenter allt att vinna på att få ut kunderna till gården och skapa en dialog med dessa. Folk vill välja bra käk från ett ställe där djuren har haft det bra. En helt genomtransparant produktionsverksamhet är, vad jag kan komma på iaf, det enda sättet att verkligen ge dem en sådan möjlighet.
-
Jag tycker som du Vargalyster ;)
-
Men om denna gråzon ger dig möjlighet att kunna sälja kaniner som sedan slaktas på din gårdsplan under hygieniska förhållanden kontrollerade av kunden borde väl det inge förtroende om något? En totaltransparant verksamhet där kunderna får insikt i djurets levnadsförhållande från vagga till grav? Genom att bjuda in kunder då och då till gården får du en dialog och ett förhållande till dessa som mamma scan aldrig kan få!
En gårdsplan behöver väl inte vara ohygienisk? Tvärtom finns där väl gott om frisk luft och solsken som kan hålla patogenerna borta? Min far har slaktat åt bönder på olika gårdsplaner i hela sitt vuxna liv och jag har då aldrig hört talats om någon som blivit sjuk. En liten anläggning har väl lättare att hålla rent en en stor med många anställda som producerar tusentals slaktkroppar per dag?
Jag skulle säga att med alla reportage om köttfärssnusk inom icakoncernen, glas i kronfågelkycklingar, djurvidriga förhållanden i uppfödningsanläggningar osv. har småproducenter allt att vinna på att få ut kunderna till gården och skapa en dialog med dessa. Folk vill välja bra käk från ett ställe där djuren har haft det bra. En helt genomtransparant produktionsverksamhet är, vad jag kan komma på iaf, det enda sättet att verkligen ge dem en sådan möjlighet.
Jo, visst, det är ju gott och väl så långt. Jag håller absolut med om att småskaligheten är att föredra på många sätt. Men vad gör du den dag nån faktiskt blir sjuk? Den där fågeln som flög över gårdsplanen och sket på nåt ställe som ingen la märke till, kanske faktiskt hade salmonella.. Jag kan garantera dig att om en kund ringer till dig och säger: -Hörru, jag fick salmonella av köttet jag köpte, eller, - Hörru, mitt barn dog av Ehec bakterier i köttet vi köpte av dig... Då känner du dig rätt liten när du känner på dig att du inga försäkringar har som täcker detta. Och att försöka förklara att sjukdomen kom sig av att du ville ha en sörgårdsidyll med gammaldags slakt på gårdsplanen kommer inte att vara särskilt framgångsrikt.
Ja, folk vill gärna köpa närproducerat och från småskaliga anläggniongar, men dom vill inte bli sjuka bara för det. Man måste utgå från värsta möjligheten, kunden kanske gillar råbiff, han steker inte köttfärsen ordentligt, han lägger sin råa äggula på. Kunskapen är inte som förr då man visste hur alla råvaror skulle tillagas för att ingen skulle bli sjuk, och bakteriefloran hos dom som åt var säkert också mer omfattande, så dom tålde lite mer.
Ok, jag kanske provocerar lite nu, men vill bara att man tänker ett steg längre än det som verkar så självklart först. Jag är heller ingen anhängare av alla regler och tycker mycket är överdrivet. Men vissa saker har ju trots allt inte kommit till av en slump. Riskerna finns där och vi måste försöka minimera dom.
-
Det är bakterier från jord som är farliga och omöjliga att göra sig av med. De går inte att döda i någon värme eller någonting, så får du jord på slaktkroppen, vilket jag anser är rätt troligt om du står utomhus, så är risken att göra din kund jävligt sjuk rätt stor. Jag rekommenderar dig att gå en kurs i grundläggande livsmedelshygien innan du funderar vidare på de planerna. Länsstyrelserna ger ofta sådana för en femhundring.
-
Jordbakterier är inte bra. Får de växa till ohämmat på kött kan ex.vis toxiner bildas och dessa är luriga. Men att jord i sig är farlig och bakterierna är omöjliga att göra sig av med genom värme är att överdriva, likaså att risken för sjukdomsfall om det kommit jord på slaktkroppen skulle vara stor. Jag skulle utan att vara det minsta orolig laga till och äta en kaninslaktkropp jag tappat i grönsakslandet. Däremot skulle jag aldrig sälja den.
Kombination jord, i övrigt dålig hygien och dåligt kylda varor under längre tid ger stora risker.
Jag håller med Stabon om att man ska gå kurser i livsmedelshygien, det är viktigt att mathantverkarna vet vilka risker det finns, och hur man kommer tillrätta med dem.
-
Jag har slaktat både utomhus och inomhus och tycker inte det är någon hygienisk fara med det förra. Snarast är det lättare att hålla rent när man har gott om plats än instängd i ett trångt rum. Risken att få jord på ett djur som hänger uppe i luften måste vara liten.
-
Jag skulle inte vara så jätterädd för att någon skulle bli sjuk av det vi slaktat hemma, men däremot rädd för alla utredningar och allt krångel OM någon som köpt kött av mig skulle bli matförgiftad, risken är stor att det hemslaktade köttet skulle bli boven i dramat även om bakterierna kommit från något HELT annat. Mvh Charlotte
-
Jag vet bönder som hemslaktat på gårdsplanen och sålt kött i hela mitt liv och aldrig hört talats om någon som blivit sjuk. Dessutom.... frihet är alltid ett risktagande! Olyckor kan alltid hända... men behöver inte göra det. Hur många fall av salmonella och matförgiftning från hemslakt/viltslakt är det i Sverige varje år? Finns det någon statistik? T ex i jämförelse med matproblem erhållna via den industriella livsmedelsindustrin inkl. snusk i matbutiker?
Det eventuella salmonelladjuret från hemslakten har då iaf sluppit vidriga levnadsförhållanden och otäcka slakttransporter mm. till skillnad från ett salmonelladjur från Scan. Alltid nått. :P
-
Tja, du gör som du vill.
Jag tänker leva på min köttförsäljning, och behöver dra in nån miljon om året på den, år ut och år in, då har jag inte råd med några skandaler, om det så bara är en person som blivit allvarligt sjuk så skulle det kunna räcka för att man ska rasa.
-
Jag tänker ju på allt älgkött som jag ätit genom åren under hela mitt liv... Den hygien som förekommer vid älgjakten och resten av hanteringen av slaktkroppen är i bästa fall sparsam. Knappt det ens... ;) Jag läste en undersökning nånstans för flera år sen att efter stickprovskontroller av älgkött hos olika jaktlag så kom livsmedelsverket fram till att ca 90% av allt kött skulle klassas som otjänligt som människoföda på grund av dålig hygien... ;D
Jag och alla vänner och bekanta som äter älgkött stup i ett mår fortfarande bra och har såvitt vi vet aldrig blivit sjuka av köttet... Trots att vi enligt statistiken borde varit döda för länge sen. ;)
Men vi kanske är ovanligt härdade... ;D
/Sara
-
Jag har också ätit hemslaktat hela mitt liv, enda gången någon i familjen blivit sjuk var av Köpt kyckling;) Men jag tänker mest på att verkligen ha ryggen fri och göra allt lagligt OM någon skulle bli sjuk... Det behöver ju inte vara av köttet man sålt, men är nog ganska lätt att skylla på det. Mvh Charlotte
-
Jo, men om man skänker slakten som gåva efter att ha sålt djuret som levande så är det väl lagligt väl? En gråzon möjligen men ändå inte straffbart... eller?
-
det är lagligt, men det beror på i vilken division du vill spela. Ingen respekterar dig som en seriös företagare och det kan bli svårt att få en pålitlig inkomst i den omfattning som krävs föratt försörja sig.
-
Jo, men om man skänker slakten som gåva efter att ha sålt djuret som levande så är det väl lagligt väl? En gråzon möjligen men ändå inte straffbart... eller?
Om Gösta har rätt spelar det ingen roll om du slaktar kaninen före eller efter den är såld, så då verkar det bara krångligt att "skänka" slakten på det sättet.
-
Hur skulle denna form av hemslakt tas emot av dagens Svenssons? Särskilt kaniner är ju ett rätt känsligt område, att få folk köpa kaniner som man sedan slaktar åt dom undrar jag om det kommer gå hem hos så särskilt många. En stor del av konsumenterna vill helst ta på sig skygglapparna och blunda för det faktum att dom faktiskt äter upp ett djur. Dom vill ha en köttbit, punkt slut.
-
Jo, behövs det inte vore det ju najs. Men jag tänker på att få ned kostnaderna för slakteriet och att kunna göra detta till flera olika djurslag. Kunderna kanske lär sig att äta kanin om man börjar med höns, ägg, (och honungsprodukter för mig) etc. dvs saker de känner igen. Om inte annat bara i början för att komma igång.
Polyfacefarms.com som är inspirationen ger ut formulär till kunderna som de får fylla i och längst ned får de kryssa i en särskild ruta om de vill ha djuren "processade". Det gäller både kaniner, höns, grisar och kossor. Alla kryssar självfallet i. Sen får de komma och hämta produkterna direkt på gården vid speciella säljtillfällen varje år. Slakten har då skett bara några timmar innan samma dygn.
-
En sån modell kan du inte komma undan med utan slakteri. Det är alldeles för organiserat och uppenbart att du slaktar liksom.
Å sen undrar jaghur den köttkvaltieten blir när kroparna inte får hänga.
Alltihop är ju en modell där man inte kan få särskilt mycket betalt.
-
Polyface hävdar att det går jättebra och de tjänar utmärkt. Ofta bättre än sina konventionellt arbetade farmaregrannar. Men detta är ju USA och de kombinerar detta med marknadsföring av värdet av gräsuppfött kött och ägg, deras djur får bara (korna) eller mestadels gräs, ur näringssynpunkt, smak mm. och "antimarknadsföring" mot jordbruksetablissemangets uppfödningsmetoder med tidningsartiklar, föreläsningar mm. samtidigt som de har en heltransparent verksamhet där kunderna kan inspektera precis allting och därmed känna sig som en del av det hela på ett helt annat sätt en t ex en walmartkund. Kunderna får en "egen" gård som tillhandahåller förstklassigt kött och som dessutom ger dem ett gott samvete. Guidade turer på gården ingår.
Tycker det verkar helfräsigt! Dock så visst, de har en hel del slakteriutrustning, men de slaktar på gårdsplanen utomhus.
Här finns lite filmer om dem: http://www.youtube.com/view_play_list?p=E8C76620F6FB2F19&search_query=salatin
-
Frågan är ju vilka regler USA har när det gäller slakt? Godkända lokaler och besiktning (för vissa djurslag) och kostnad för avfallshantering drar ner lönsamheten för småskalig slakt i Sverige. Men idén är toppen! Mvh Charlotte
-
Jepps, polyface är en förebild alltså. Men man måste ju jobba i rätt riktning om man kan iaf.
Mer:
http://www.youtube.com/watch?v=KxTfQpv8xGA&feature=related
http://www.youtube.com/watch?v=Jv5_C7JpGMI&feature=related
:D
-
Men om det är det som är grejen å inte svartslakten, så kan du tjäna pengar på det här i sverige med. Eller.. hålla färre djur och fortfarande leva knapert, men varje djur drar in mer än konventionella.
-
Frågan är ju vilka regler USA har när det gäller slakt? Godkända lokaler och besiktning (för vissa djurslag) och kostnad för avfallshantering drar ner lönsamheten för småskalig slakt i Sverige. Men idén är toppen! Mvh Charlotte
Vad är det för kostnad på avfallshanteringen? Polyface i USA komposterar allt avfall och sprider det på åkrarna. Förvånar mig iofs inte om det är förbjudet i Sverige. På kaniner, vilt och fjäderfä var det väl ingen besiktning under 10000 djur?
Men om det är det som är grejen å inte svartslakten, så kan du tjäna pengar på det här i sverige med. Eller.. hålla färre djur och fortfarande leva knapert, men varje djur drar in mer än konventionella.
Ja, men får man slakta på gårdsplanen lagligt och sälja då? Men jag kanske krånglar till det om det är som Gösta säger att man får slakta en hel del hemmavid och sälja vitt.
-
Gris, nöt och får som du nämde på gården i USA måste besiktas.
Jag tror inte man får kompostera slaktavfall på det sättet i Sverige, jag har i o f s aldrig kollat på 'smådjursavfall', det har varit lammslakt jag har varit intresserad av. Men kontakta din kommun med din idé och hör vad dom säger, det är nog det bästa.
Mvh Charlotte
-
Men kontakta din kommun med din idé och hör vad dom säger, det är nog det bästa.
Hehe..lycka till säger jag ;)
-
Hehe..lycka till säger jag ;)
Märker jag en viss ironi här? ??? :P
-
OBS att reglerna är generella. Sedan KAN din kommun sätta käppar i hjulet så jag råder till att prata med din kommun så att det sker i samförstånd.
En kommun som kommer på kant med en producent kan ställa till en hel del djävulskap vilket både är kostsamt och tidskrävande.
Gösta
-
Ja, jag har haft en hel del kontakter med kommunen under många år av livsmedelsföretagande, och precis som Gösta säger så kan du få ett rent elände om ni kommer på kant med varandra. Det är väldigt trist att enskilda inspektörer har en sån makt som dom har, själv fick jag bygga om min lokal varje gång dom bytte folk på kommunen, och det är rätt ofta...
Därav min något ironiska kommentar.
Problemet med att prata med kommunen är att då har du ingen återvändo sen, säger dom att du kan glömma dina planer på slakt på gårdsplanen ( vilket dom till 99,9 % säkerhet kommer att göra ) så kan du ju sen inte köra igång ändå. Eller,ja, det kan du ju iofs, då får du köra knepet att spela dum och säga att du inte förstod vad dom sa, men det är rätt retligt i det läget.
Alternativet är ju då att hålla käft och köra igång, kommer dom då på dig så kan du spela lite lindrigare dum och säga att du inte hade en aning om att tillstånd behövdes, säg att du läste på ett forum på nätet att det nog var ok.
Sista alternativet är ju då att köra helt svart och se till så att du inte blir upptäckt på nåt vis.
Låter jag negativ och som att jag hittar på?
Nä, båda första alternativen har jag testat i praktiken.
Och innan vi kom överens hade dom hunnit med att ha in mig på två rättegångar, en husrannsakan av polisen, en inspektör som sprang här i husen som om han bodde här och även var in till mina åldriga föräldrar och terroriserade dom, samt satt ett vite på 100 000 kr/ månad om jag fortsatte ( och detta på en omsättning av 600 000 om året..... ) Och då hade jag ändå en lågriskverksamhet som inte hade med kött att göra.
-
Låter som storebrorssamhället i ett nötskal. Vad var det för typ av ombyggnationer de ville ha då? Var det stora grejer eller petitesser?
-
Vargalyster. Du lär dig så oändligt mycket snabbare om du ringer Köttenheten och går en kurs i livsmedelshygien.
Slaktavfall är en helt annan regel än vetrinärbesiktning av kroppar. Du blandar ihop det. Slaktavfall finns i olika riskklassningar och ska normalt hämtas av ett särskilt företag som tar betalt per kilo. Stora slakterier säljer en del till värmeverk (undrar om veganerna tänkt på det i sina lägenheter..), en del säljer till minkfarmar. Kompostering, kanske det, men slv har de flesta svaren, helt enkelt. En timme i tel med de så slipper du chatta varje kväll i ett halvår.
-
Haha, chatta gör jag i vilket fall. Men du har säkert rätt. När och om det blir dags så är det klart att jag tar kontakt med berörda myndigheter om jag vill ha en godkänd lokal etc.
Nu är vi på kaninforumet men finns det slakt/styckkurser att gå för andra djurslag? Har inte hittat något själv när jag letat. Jag, flickvännen och en kompis har siktat in oss på Göstas kurser som vi säkerligen kommer att gå i framtiden.
Fick hem två långa filmer om Polyface farms igår. 4.5timmes materiel om alternativt farmande i Virginia USA. En del av det var kaniner. 200hektar försörjde 4 personer... rekomenderas! :P
http://www.back40books.com/get_item_vp055_polyface-bundle.htm
-
Låter som storebrorssamhället i ett nötskal. Vad var det för typ av ombyggnationer de ville ha då? Var det stora grejer eller petitesser?
Det var både smått och stort. Jag kan ju säga att jag skalade potatis och sålde till restauranger, det blir ju lite fånigt annars när man bara ska gissa sig till vad det var. Det räknas som en lågriskverksamhet eftersom det allra flesta kokar potatisen sen, al´dente i all ära, men rå potatis har ju ännu inte blivit nån hit ;)
Jag körde först i 8 år utan att nån visste om det, men sen började jag anställa folk och då kom alla myndigheter på ett pärlband efter varandra.
Först gav dom mig ett tillfälligt tillstånd att köra. Sen var det en som tyckte att golvet behövde målas, och inte bara cement som det var innan. När det var gjort till en kostnad av 10 000, så vände nästa person blicken uppåt och tyckte att de lampor jag hade inte kunde godkännas. Blev att dra nya kablar och dit med nya armaturer.
Bägge dessa inspektörer hade inga synpunkter på att jag saknade kylrum. I lagen står det att kylrum inte behövs om potatisen processas vidare samma dag. Och eftersom jag hade som affärside att skala tidigt varje morgon och sen köra ut dom, så tyckte dom att det var ok. Nästa inspektör däremot ansåg att potatisen isåfall skulle processas vidare inom företaget, vilket den ju inte gjorde, det skedde ju hos kunden, alltså skulle ett kylrum behövas. Så dåp blev det att hosta upp ytterligare 10 000 till ett kylrum, som sen aldrig användes, eller ja, pallarna rullades genom det ut till bilen, men kyleffekten på dom sekunderna var nog rätt begränsad.
Sen ansåg dom tydligen inte att dom kom längre där inne, utan skickade in folk från miljöavdelningen istället. Så nästa person tvingade mig att sätta upp hängrännor på en lagård i närheten, eftersom jag la skalen på gödselplattan, och det fanns risk för att vatten från taket skulle rinna ner på dom och dra med sig dom vidare, jag fick även bygga murar runt och utöka plattan.
Jag fick grusa upp vägen mellan skaleriet och gödselplattan så den vart riktigt hård, ifall det skulle droppa från vagnen.
Sen tog dom dit polisen med helikopter som fick fotografera avloppen från luften för att utröna om det rann vidare nånting. En konsultfirma togs dit för att ta vattenprover i närbelägna bäckar, prover som sen visade att inga föroreningar fanns.
Alla åtgärder kopplades till viten, allt mellan 5000 till 100 000 per månad.
Jag tvingades stänga anläggningen i 3 månader för att bygga om den, när jag sen skulle starta igen så krävde dom att jag samlade upp allt avfall i tankar för att kunna sprida ut det på åkern när tjälen släppt. Så jag samlade ihop alla tankar som fanns i byn och ringde ner till dom och sa att jag börjar nu, för jag har nu 30 m3 lagringsutrymme, då satt han och hummade en stund och kom sen fram till att det nog behövdes 4 m3 till för att jag skulle få börja. Det var alltså helt uppenbart att dom bara var ute för att knäcka mig.
Som du förstår är det här en kraftigt komprimerad version, striden pågick i 9 år, många gånger med rena handgripligheter, inspektörer som hängde i dörrhandtagen på bilen när jag åkte, jagade mig springande med papper i handen som jag skulle skriva under att jag tagit emot.
Utöver detta så kom elsäkerhetsverket och stängde av strömmen för mig mitt i vintern, för dom ansåg skaleriet för farligt att jobba i, arbetsmiljöverket krävde en massa åtgärder.
När sen äntligen allt var klart och jag fick alla mina tillstånd, var jag så psykist nerkörd så det höll bara i ett par år, sen orkade jag inte mer utan satte skiten i konkurs, det tog 3 månader innan jag satte foten i skaleriet efter det. Inte bara jag var knäckt iofs, flera av inspektörerna var långtidssjukskrivna, men det kvittade ju för dom bara öste in nytt folk hela tiden. Det är det som är skillnaden, själv står du där ensam.
Visst, jag vet att jag är en obstinat rättshaverist, men anser nog ändå inte att jag var det innan, utan dom gjorde mig till det.
Inom parentes så såg jag häromdan i tidningen att samma miljönämnd förlorat i rätten mot en sågverksägare som dom krävt skulle sätta upp ett plank för 1,5 miljoner runt sin anläggning, han stred i 5 år mot dom innan han fick rätt.
Och detta var lurigt, jag fick kolla alla beslut dom kom med, för många var direkt felaktiga, vitesföreläggande togs t.ex av tjänstemän, vilket är helt lagvidrigt eftersom det måste beslutas av nämnden minst.
Hoppas det går bättre för dig :)
-
Det där låter exakt som i USA... enligt föreläsningar jag sett med Joel Salatin från Polyface (ursäkta att jag babblar om dem hela tiden men men...). "En sak ska ni ha klart för er... när tjänstemännen från FDA (amerikanska livsmedelsverket) etc. kommer ut till er kommer de att fara med lögn efter lögn". Läs på och se till att ni har allting i lagen klart för er innan de kommer och stå på er och se till att de inte får ett enkelt besök! Det går att vinna mot dem men inte om ni inte kämpar emot... rätt i nyllet på dem. Ofta har de helt fel i vad de säger och då måste ni rätta dem. Ungefär så uttryckte han det. Plus: "En annan sak ni måste veta är att dessa tjänstemän är inte ute för er skull eller för livsmedelssäkerhetens dvs kundernas skull. Jag har aldrig haft ett enda klagomål från kunder pga av livsmedelhygien sen 60-talet. De är ute efter kontroll för kontrollens egen skull. Så ser jordbruksindustrin ut idag i USA. De stora vill inte att de små ska existera."
Verkar det bekant?
Existens: Hur går det med slakteriet nu då?
-
När det blir en tvist merd kommunen så gäller det att läsa på lagen ordentligt. Hela tiden kräva att begärda åtgärder finns i lagtext. Ofta är det tyckande från inspektörer. Visst, det är jobbigt att driva en rättstvist men ibland är det nödvändigt.
Har ett antal sådana bakom mig. När jag agerar visserligen så har jag väl både bockfot och horn i pannan. 8)
Det finns alltså 2 sätt agg agera. Stryka medhårs eller hävda sin rätt 8) Har du en gång givit med dig under protest så gör tyvärr en del kommuner allt för att knäcka dig.
Kommer man inte till lösning så gäller det att gå till högre instans. Ett bra sätt är att gå till pressen. Tar väldigt bra.
Hade problem med posten för en del år sedan. De krävde en flytt av min brevlåda med ca 20 meter för att det var för kort avstånd mellan lådorna. (min 200 meter) Jag var utan post i 5 dagar. Efter ett reportage i nyheterna på fyran så fick jag post nästa dag. Bara ett exempel på myndighetsmissbruk ;D
-
Existens: Hur går det med slakteriet nu då?
Jo, den sista inspektören, som tillslut godkände skaleriet, och jag kom rätt bra överens. Jag var ner till henne och hämtade pappren, och sa då att jag tänkte ta allt i rätt ordning denna gång... Det tyckte dom ju lät positivt..och jag tror mig om att kunna prata ganska övertygande för min sak, så stryker jag dom hyfsat medhårs och bara går med på allt utan att ifrågasätta så ska det nog bli bra.
Gösta; Jo, jag hade rätt bra kontakt med pressen, dom var här och gjorde lite reportage om en förtagare i strid med kommunen.. Den mest fanatiske inspektören kommenterade det med: - Jag ser att du skapat lite rubriker..jaja, det är bra, det ingår i showen.... För honom var allt tydligen nåt slags spel...
-
Jag lyckades rensa så två fick sparken på grund av inkompetens ;D Det var där problemen började, Fanns tydligen lite erotik utanför skaklarna som ställde till det :-[ ;D
Kunde ju inte jag känna till! :-*
-
Jag hittade föreläsningen med Joel Salatin från Polyface farm där han talar om USA:s onda inspektörer mm. Han har mycket annat vettigt att säga också, tycker jag! Det om lokala smålakterier och påhälsningar från amerikanska staten kommer efter 1 h ungefär speciellt efter 20över nånting. Ganska roliga anekdoter han drar. Videokameror ska tydligen vara funktionella när inspektörerna hälsar på, t ex. :P
http://video.google.com/videosearch?q=joel+salatin&emb=0#q=joel+salatin&emb=0&filter=0&start=0
-
vargalyster - jag väntar med spänning på din rapport från köttenheten! Jag vill gärna veta vad de säger.
-
Stabon: Har inte ringt därför att tankarna på kaninslakteri än så länge bara är tankar. Det ligger långt fram i tiden... minst 1-2år.
-
Det finns en bok som, efter skräckhistorierna om livsmedelsinspektörer mm, kan vara intresse för alla som försöker sig på småskalig livsmedelsproduktion i en sådan tappning som diskuterats i denna tråd. Den heter Everything I Want To Do Is Illegal: War Stories From the Local Food Front och är skriven av Joel Salatin på Polyface som jag snackat om i tidigare trådar. Har inte läst den själv men äger tre andra av hans böcker (och två filmer) som är fantastiskt bra och som nämner en del av det som han fördjupar sig i den här boken. Han är en riktig rebell! :)
http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=0963810952
http://www.amazon.com/Everything-Want-Do-Illegal-Stories/dp/0963810952/ref=sr_1_3?ie=UTF8&s=books&qid=1247119028&sr=8-3
-
Felet är bara att man ska passa sig för att vara rebell i kontakt med myndigheter och tjänstemän. Dom har all makt och kan ge sig fan på att knäcka dig, och då hjälper det inte att läsa en bok om andra som gjort likadant..
Nä, vill man komma nånvart så är det bäst att stryka dom medhårs. Eller åtminstone låssas duktigt att man gör det... ;)
-
Jo, men om alla var rebeller kanske de skulle bete sig lite trevligare när de hälsade på? Jag har själv inte varit utsatt, tack och lov, så jag har ju ingen erfarenhet från fältet. Men jag blir verkligen förbannad när jag hör hur det går till! Onekligen verkar det vara ett rejält systemfel här i landet som medvetet förtrycker småföretagare på landsbygden.
-
Nu tycker jag allt du överdriver. Det finns många som gör fel för att de har för lite kunskaper, men det finns en jäkla massa som är enkla att ha att göra med. Men ingen pratar om de.
-
Skönt att höra isf. :)
-
Jag hittade en film om hur polyface, som jag tjötat om i en massa i tidigare inlägg, slakteri ser ut. Nu är det tyvärr broliers filmen visar men de slaktar nog sina kaniner i samma anläggning skulle jag tro! Skulle det kunna se ut så här i Sverige?
http://www.youtube.com/watch?v=k4P229ArpZA&feature=related
Här beskriver de hur de säljer sina produkter: http://www.youtube.com/watch?v=WaaZwnZzbTI&feature=related
-
Men ring nu Köttenheten och ndin livsmedelshandläggare i kommunen. Det kommer ingen mer info i den här tråden. Och framför allt, Eldrimners hygienrådgivare. Han är rebell och kan lagen utan och innan, vet hur du ska slippa det som är för krångligt.
-
Jaha, har sett en bit. Salkt utan bedövning är förbjudet i sSVerige, är du verkligen allvarlig med att du vill utsätta djuren för det där?
Ett tak är heller inte en lokal. Fullt med jord som blåser omkring och kan komma in i hanteringen.
-
Tittade på Vargalysters länk. Inte särskilt imponerad, varken av anläggningens utformning eller kapacitet (400 fåglar på två timmar med allt det folket).
Möjligt att det kan se ut så i Sverige, men inte på en godkänd anläggning.
Ett minimikrav är att det finns väggar och golv, så man inte får flugor och råttor in i slakteriet, och man kan göra rent.
Sedan kyldes kropparna i vatten (ev med is i, såg inte riktigt). Ofta använder amerikanerna klor i vattnet för att "desinficera" köttet. Detta behövdes säkerligen i anläggningen som visades.
Håller med Stabon, detta är inget du ska gå vidare med.
-
Ok, well, min farsa har slaktat på gårdsplaner i hela mitt liv iaf och det har aldrig varit något fel på den maten. Men sure... det är klart att det är bättre med väggar och bedövning av djuren. Men grejen är att polyface tjänar väldigt bra på sin verksamhet trots den låga kapaciteten och mängden arbetskraft. Någonting gör de väldigt rätt!
-
Men ge upp. Du kan inte ha den här diskussionen utan att ha lärt dig om livsmedelshygien och svensk livsmedelslagstiftning och den svenska djurskyddslagen. Du kan ju inte ändra på det genom att argumentera mot några enstaka människor på ett chatforum. Vi sätter inte lagarna, vi är inte livsmedelskontrollanterna. Reglerna är som de är.
-
Ok, well, min farsa har slaktat på gårdsplaner i hela mitt liv iaf och det har aldrig varit något fel på den maten. Men sure... det är klart att det är bättre med väggar och bedövning av djuren. Men grejen är att polyface tjänar väldigt bra på sin verksamhet trots den låga kapaciteten och mängden arbetskraft. Någonting gör de väldigt rätt!
Jo, jag har slaktat mycket ankor, hönor, kaniner, getter och grisar för eget bruk på gårdsplanen, och det är inget fel på min mat heller. (Dock bedövar jag djuren innan). Även med godkänd hygienstatus.
Men jag fattade det som om du skulle försöka sälja dina produkter, och då duger det inte i Sverige.
Däremot kan man tjäna bra på sådan verksamhet också i Sverige, till och med i godkända lokaler.
-
Du kan ju kolla igenom detta till att börja med, så fyller vi på med mer sen..
Småskaliga slakterier
För småskaliga slakterier finns speciella regler, som är något förenklade i jämförelse med reglerna för större anläggningar. De förenklade reglerna innebär däremot inte att man kan ta lättvindigt på hygien och lokalutformning.
Lokalkraven ska uppfyllas för att du ska kunna garantera dina kunder livsmedel av hög kvalité. Tänk på att det är ditt "goda namn" som förknippas med dina produkter.
Denna broschyr är en enkel hjälpreda, som ska användas i planerings arbetet.
Småskaliga slakterier ska godkännas av Livsmedelsverket.
Småskaliga charkanläggningar ska däremot godkännas av Miljönämnden.
Gränsvärden för småskalig slakt
Gränsen för ett småskaligt slakteri är att det slaktas högst 20 slaktenheter per vecka och högst 1 000 enheter per år.
Slaktenheter beräknas enligt följande: Vuxna nötkreatur och häst 1,0 slaktenhet Övriga svin 0,15 slaktenhet
Övriga nötkreatur 0,5 slaktenhet Får och get 0,1 slaktenhet
Svin med en levandevikt över 100 kg 0,2 slaktenhet Lamm och killing med
Spädgris med en levandevikt <15 kg 0,05 slaktenhet en levandevikt <15 kg 0,05 slaktenhet
Dela lokal
Det är numera tillåtet att flera slakteriföretag delar på samma lokaler. Om man delar lokal så får den totala slaktmängden vara högst 30 slaktenheter/vecka respektive 1500 slaktenheter/år.
Livsmedelsverket måste dock ge sitt medgivande till den utökade slaktmängden. Vid varje slakttillfälle ska det finnas en ansvarig slaktledare som genomgått en av livsmedelsverket godkänd särskild hygienutbildning.
Följande är en tolkningen av författningstexten, 1:8 Allmänna bestämmelser för godkännande av småskalig slakt.
Författningstexten i original finns i punkterna 1.8 och 1.9 i SLV:FS 1996:32.
Krav på lokaler
Planering
Vid all planering ska man tänka på varu- och personalflöden. Tänk på att hålla isär orena och rena, "råa" och processade, förpackade och oförpackade produkter. Varken varor eller personal ska orsaka "korsflöden".
Förutom själva slaktlokalen, utrymme för bedövning, avblodning m.m, samt kylar så bör man tänka på omklädningsrum med dusch och toalett för personal, diskrum, utrymmen för tvättutrustning, lager för förpackningsmaterial, förvaring av övrigt material, kontor/veterinärrum, paketeringsutrymmen o.s.v.
Golv
Golven i en livsmedelslokal ska vara av ett tätt, slätt och lätt rengöringsbart material. Övergången mellan golv och vägg ska vara rundad, så kallat hålkäl. Exempel på ett bra golv är klinkerplattor satta i epoxi. De finns säkert andra golvmaterial som är lika bra, tala med din golvfirma så kan de ge råd.
Se till att golvet har tillräckligt fall ned mot golvbrunnarna så att inte vatten blir stående någonstans i lokalen. Golvbrunnarna ska vara utrustade med galler av rostfritt stål för att hålla skadedjur ute.
Väggar
För väggarna gäller samma krav som för golven. Väggarna ska alltså vara täta, släta och lätt rengörbara. Exempel på bra väggmaterial är kakel, satt i epoxi, rostfritt stål eller aluminium. Även här finns det säkert alternativ.
I slakterilokalen ska väggarna vara klädda i detta material upp till 3 meters höjd. Vill du klä väggarna ända upp till taket så är det ingen nackdel.
Tak
Taken ska vara täta, släta och lätta att rengöra.
Dörrar och fönster
Trä är inget bra material för dörrar och fönsterbågar i livsmedelslokaler, speciellt inte i slakterier där luftfuktigheten ofta är hög. Här väljer man ett underhållsfritt material som aluminium eller rostfritt stål.
Ljus
Belysningen ska ge ett ljus som liknar dagsljus så att det ger naturlig färgåtergivning. Lampor och lysrör ska vara inkapslade så att det inte finns någon risk att få glasbitar i maten om de skulle gå sönder.
Ventilation
I slakterilokaler är det ofta blött och det förekommer också vattenånga. Därför är det viktigt med bra ventilation, både för livsmedlens och för personalens skull. Ventilationen ska anpassas så att luften går från ren avdelning mot oren avdelning.
Toaletter
Det ska finnas minst en vattentoalett. Toalettdörren får inte leda direkt ut i produktionslokalerna utan det måste finnas ett förrum. I förrummet kan man installera det tvättställ som man måste ha i anslutning till toaletten. För att inte smutsa ner dina nyss avtvättade händer ska kranarna till tvättställen manövreras med fot- eller knäreglage. Vid tvättställen ska det finnas flytande tvål, pappershanddukar och desinfektionsmedel, gärna med någon form av hud vårdande tillsats.
Handtvättställ
Handhygienen är en av de viktigaste faktorerna om man vill producera livsmedel med högsta kvalité. Du ska därför utrusta lokalen med tvättställ med varmt och kallt vatten så nära alla arbetsplatser som möjligt. Tvättställets kranar ska även här manövreras med fot- eller knäreglage. Tvål, pappershanddukar och desinfektionsmedel ska finnas, gärna med någon form av hudvårdande tillsats.
Verktygsrengöring
Lika viktigt som att göra rent händerna är det att hålla sina verktyg rena. Därför behövs steriliseringsutrustning för knivar m.m. Här används vattensterilisering där vattnet ska vara minst +82°C.
Inredning och utrustning
Material som kan rosta och träutrustning är nästan omöjliga att hålla rena och bakterierna, därför får inte dessa material förekomma.
Skadedjur
Den fina hygienstandard som du håller kan snabbt förstöras av objudna gäster som insekter, fåglar och olika fyrfotadjur. Se därför till att ditt arbete inte förstörs av dessa. Det är lätt att förebygga detta problem genom att se till att skadedjur inte kan komma in i livsmedelslokalerna.
Köttbehållare
Dessa ska vara konstruerade så att det inte finns någon risk att köttet kommer i direkt kontakt med väggar eller golv.
Behållare för kasserat kött (kassat)
Ibland händer det att kött eller andra slakteriprodukter måste kasseras. Dessa kassat måste då förvaras i vattentäta rostfria behållare. Kassatet transporteras bort för destruktion efter varje arbetsdag. Om det inte går att ordna daglig transport måste det finnas ett eget kylrum för kassat.
Kylar
Kylarna ska dels klara att kyla ned dina produkter snabbt, dels se till att de inte blir varmare än vad som nämns här nedan.
Nedkylningstider
Alla slaktkroppar och kött ska omedelbart efter slakten kylas ned till högst +7°C. Ätliga organ ska kylas ned till högst +3°C, även skallar räknas till organ. För slaktkroppar av nöt gäller högst 48 timmars nedkylningstid och för svin högst 20 timmar.
Vatten
Vattenkvalitén påverkar kvalitén på dina produkter. Det ställs därför höga krav på det vatten Du använder. Det innebär att de ska klara de så kallade A-kraven. Se: Statens livsmedelsverks författningssamling (SLV:FS) 1993:35.
Följande är en tolkning av författningstexten, 1.9 Särskilda bestämmelser för godkännande av småskaliga slakterier.
Slaktdjursstall
För gårdsslakterier som enbart slaktar djur från den egna gården behövs inget särskilt slaktdjursstall. Stallet där djuret har fötts upp måste dock ligga i närheten av slakteriet.
Besiktning av djur
Det levande djuret ska besiktigas på slakteriet, så nära slakten som möjligt - tidigast 24 timmar före beräknad slakt. Om besiktningsveterinären tillåter får besiktning ske hos uppfödaren.
Efter slakt ska kött m.m. besiktigas av besiktningsveterinären under slaktdagen.
Besiktningsveterinär
Småskaliga slakterier får själva föreslå besiktningsveterinär, den måste dock ha särskild kompetens.
Lokalstorlek
Lokalerna ska vara så stora att slakten kan ske utan risk att djurkropparna förorenas.
Slaktplats
Platsen där bedövning och avblodning sker ska vara avskild från övriga utrymmen i slakteriet.
Slakt
Djur som har tagits in i slaktlokalen ska omedelbart bedövas, avblodas och slaktas upp.
Utrustning
Djuren ska efter bedövning hängas upp så att uppslaktningen kan ske med upphängda slaktkroppar. Djurkropparna får aldrig komma i kontakt med golvet eller väggarna.
Kylar
Kylarna ska vara så stora att nedkylning kan ske snabbt. Djurkroppar kan ibland bli beslagtagna av olika skäl. Till dessa kroppar ska det finnas en särskild kyl eller särskilt låsbart utrymme i kylen.
Biprodukter
Tarm- och magrensning får inte göras i slaktlokalerna. I lokalen får inte heller förvaras hudar, horn, hovar, klövar eller svinborst.
Gödsel
Eventuell gödsel ska helst transporteras bort varje dag. Om detta inte är möjligt måste du använda en tydligt avskild plats.
-
Existens? relaterar på ett bra sätt reglerna för småskaliga slakterier.
Vad gäller kaninslakt i en omfattning under 10000 djur per år så räknas detta enligt livsmedelsverket inte ens som småskaligt slakteri, utan som en livsmedelshantering som går under kommunal tillsyn.
Är det kaniner det gäller, ta kontakt med Kaninproducenterna och din kommuns livsmedelsinspektör för principdiskussioner i tidigt skede.
-
Men ge upp. Du kan inte ha den här diskussionen utan att ha lärt dig om livsmedelshygien och svensk livsmedelslagstiftning och den svenska djurskyddslagen. Du kan ju inte ändra på det genom att argumentera mot några enstaka människor på ett chatforum. Vi sätter inte lagarna, vi är inte livsmedelskontrollanterna. Reglerna är som de är.
Jag försöker inte argumentera emot absolut inte. Snarare diskutera, jämföra, ta till mig kunskap och reda ut så man får en bild över vad som är möjligt och vad som inte är möjligt. Man vill ju ha det så billigt och enkelt det går. Ska kolla myndigheterna när tillfället är rätt och tankarna skall omsättas i verklighet. :)
-
Men det går inte att diskutera när man inte har grunderna. Det finns massa smarta saker att göra för att förenkla och bygga enklare än kommunerna kräver, men du är för långt från verkligheten just nu. Varför tar du inte reda på fakta nu ocm du ändå lägger så mycket möda på att tänka ut nåt bygge??
-
Stabon: Jaja, du är smartare än jag! ;)
Existens: Tack för faktan.
Hittade en handbok i ämnet på www.slv.se. Ska titta närmare i den. En fråga som är aktuell för mig är om man kan kombinera en livsmedelsgodkänd slaktlokal med honungsförädling och ev. slungning? Städar man ordentligt, täcker ytor med plast om det behövs osv. borde det väl fungera? Känns ju inte som en optimal kompination av livsmedel men har man ont om plats så har man. :/
http://www.jti.se/uploads/jti/slakthandbok07web.pdf
-
Existens fakta är fel precis som Edgar säger. Du ska inte följa "slaktlagen" när det gäller kaniner, utan den generella livsmedelslag som gäller för alla livsmedelsföretag.
Men flåt.., jag borde inte uttrycka någon frustration.. En annan gång är det jag som är ute och snurrar på fel spår.
-
En intressant bok, som visar vad som gäller småskalig slakt. Dock är det många av kraven som inte passar när det gäller kaniner under 10 000 st/år (motsvarar ca 15 ton per år). Ett småskaligt slakteri får slakta motsvarande mängd på storleksordningen 2 veckor.
Existens fakta är inte fel, men är lite att skjuta över målet.
Kommer man upp i över 10 000 kaniner per år, eller tänker man sälja köttet utrikes, då ramlar det på en massa ytterligare regler. Detta lämnar jag tills vidare.
Kombinerad slakt och honungshantering borde fungera. Det är du som ska sköta anläggningen, och det är du som är ansvarig. Då gäller det att du kan din anläggning, och att du kan tillverka livsmedel som är ofarliga. Nu kommer jag till det viktiga; Du som innehavare skall kunna övertyga livsmedelsinspektören om att du kan tillverka livsmedel av god kvalitet.
Detta innebär i korthet att du ska veta vad du gör. Stabon har givit tips om var man lär sig, dessutom kan säkert branschföreningar hjälpa till.
-
Ok, det här var intressant. Kan man slakta fjäderfä och kanske även vilt i samma lokal som kaninerna lagligt till försäljning också? Samtidigt som man t ex. slungar honung. Isf skulle man även kunna laga mat eller liknande också eller? Visst var det så att två företag kan använda samma slaktlokal? Läste det i handboken, som iofs inte gällde kaniner. Då skulle t ex min brorsa kunna slakta/stycka X-antal kaniner/fjäderfän/vilt i samma lokal också, via sin f-skattesedel, vid sidan om vår gemensamma slungning och förädling av honung?
Många bäckar små! :)
-
Jag skulle tro det. Men varje olik verksamhet skall vara skild i tid från de andra med städning/sanering emellan.
Men du får inte köra besiktningspliktigt kött och icke besiktningspliktigt i samma lokaler har jag hört.
Luska med kommunen!
Sedan har f-skattsedel inget med livsmedelslokalen att göra, och skall inte påverka bedömningen av lokalen. Men f-skatt och momsregistrering är ju viktiga av andra skäl.
-
Ok, tack, det var ju strålande information isf! Vi är ju hängivna biodlare jag och brorsan med verksamheten på tillväxt men slungningslokalen står ju oanvänd 360dagar om året och då vore det ju underbart om man kunde nyttja den till mer! Under hela vintern till exempel!
Synd att man inte kan ha "privatslakten" i samma lokal dock. Det jagas ju en del i vår släkt. Synd även att man inte kan slakta nöt, lamm och gris i en sådan lokal (har många bönder som grannar liksom) men man kan väl inte få allt här i livet antar jag. ;)
-
Det är i det närmaste omöjligt att få godkänt att blanda jordiga produkter i samma lokal som annat. Dvs slakt kan inte blandas med honung/matlagning. Sverige antar riktlinjer baserat på eu-lagen. de måste man också läsa för att förstå vad som gäller i Sverige. I resten av eu får man ha slakt å annat i samma lokal.
-
Några tips till senaste inläggen från en som har testat det mesta:
Håll olika verksamheter i olika lokaler. Kött i en, honung i en och grönsaker i en tredje. Kan i planeringsskedet verka slöseri med utrymme men rent praktiskt fungerar det inte annars. det är inte bara myndighetsbiten utan genomförandet också som orsakar problem.
En rättelse till Edgar: Antalet 10.000 kaniner/år gäller inte längre lokalen utan ansvarig innehavare. Är det två ansvariga gäller 20.000 kaniner/år. (10000 var!) Var den övre gränsen hamnar är lite osäkert. Om det är 10 ansvariga innehavare blir det då 100.000/år? Vet ej.
Gösta 30 år i yrket :-*
-
Det är i det närmaste omöjligt att få godkänt att blanda jordiga produkter i samma lokal som annat. Dvs slakt kan inte blandas med honung/matlagning. Sverige antar riktlinjer baserat på eu-lagen. de måste man också läsa för att förstå vad som gäller i Sverige. I resten av eu får man ha slakt å annat i samma lokal.
Jag vet en familj som hade godkänt för slakt och mejeri (för getost) i samma lokal.
-
yes! Vill du ge mig namn osv? Fast bara om de har sitt tillstånd nu, inte om de har lagt ner. Har man bara ett exempel att hänvisa till, så ska man tydligen komma långt.
-
Gösta: Menar du alltså att om jag och min sambo (den kanintokiga av oss) byggde ett kaninslakteri tillsammans skulle vi kunna slakta 10000 kaniner (el fjäderfä och vilt?) per person och år? Eller måste vi ha varsin firma för det? Farsan har en gård i samma by som har ett godkänt slakteri för kalkon... skulle vi kunna slakta/stycka 10000 "smådjur" i den lokalen om vi hyrde in oss då vid sidan om deras verksamhet?
-
Du skall vara juridisk ägare och ansvarig för slakteriet eller som det i dag kallas "livsmedelslokalen".
Är det flera ägare till lokalen skall det enligt LSV bedömmas att varje ansvarig delägare får slakta 10.000 "hardjur eller fjäderfä" i lokalen utan veterinärbesiktning
Det är en ändring som enligt de uppgifter jag erhållit, är avhängt mot HACCP.
Bara en liten kommentar till detta: Att slakta 10.000 kaniner tar hyfsat lång tid..... ;) Slaktar du 365 dagar om året är det faktiskt 27 st/dag :o Ett normalt arbetsår består av ca 200 arbetsdagar. Då ska du slakta 50 kaniner/dag. Med tanke på att du ska ta hand om dessa dag 2 (putsa, stycka och packa samt leverera) ökar antalet kaniner per slakt till 100 st/dag vid slakt av 10.000 djur. 20.000 = 200 st/dag :o
Tänk först handla sen är en bra arbetsplanering.
Gösta
-
Det var ju bra siffror. Bra att känna till om man går ihop med andra att lokalen isf räcker till. Att stå för hela kalaset själv känns genast lite poänglöst om ens partners får slakta lika mycket som en själv... bara man ser till att ha en rymlig lokal liksom. Tar det kortare tid att slakta fjäderfä kanske? Då har man väl en automatisk plockare och så? Att kombinera verksamheter kan ju vara trevligt som sagt. :)
Nä, just nu funderar man ju bara. Mest pga. man ev. kommer ha tillgång till mark tillsammans med syskonen. Kommer man till skott är det ju självklart att man gör en stadig affärsplan och kollar upp allt minutiöst. Lär nog börja med att gå dina kurser skulle jag tro. Har bara inte tid i år pga skolan. Biodlingen kommer alltid först för mig också. Men sambon är tokig i kaniner och ja... why not? :)
-
Men om du har ett fjäderfäslakteri i närheten är väl det guld! Hör om du kan hyra in dig, istället för att lägga ett antal hundratusen på en egen likadan lokal.
-
Existens fakta är fel precis som Edgar säger. Du ska inte följa "slaktlagen" när det gäller kaniner, utan den generella livsmedelslag som gäller för alla livsmedelsföretag.
Men flåt.., jag borde inte uttrycka någon frustration.. En annan gång är det jag som är ute och snurrar på fel spår.
Fast om du tycker det jag hänvisade till är fel, så vore det ju bra om du skrev vad som var fel. Såvitt jag förstått så är det bara veterinärbesiktningen som skiljer? Kraven på lokaler har jag inte lyckats hitta nåt om att de skulle vara mindre?
Och en annan sak, nånstans läste jag att gränsen på 10 000 kaniner bara gäller egenuppfödda, ej legoslakt. Är det riktigt tro?
-
Ja så sant:-) Men jag är så trött på att länka till de där lagarna, och varje gång jag skriver har jag glömt bort numrena på de och det tar lätt en halvtimme att hitta rätt. I minst en annan kanintråd har jag länkat till allihop.
Grejen med kanin och fjäderfä under 10.000 är alltså att de inte lyder under "slakterilagen" alls, utan bara nån sorts vanlig livsmedelslag. I den står bara "nödvändig utrustning, nödvändig byggnation" överallt i alla paragrafer. I slaktlagen är det specat exakt hur många knivsterilisatorer du ska ha, exakt hur många grader rummen ska vara osv.
Men, jag har alltid undrat hur kommunen tolkar "nödvändigt". Om det kanske ändå slutar med att man ska ha allt som står i slaktlagen. Så på den punkten kan du ju ha rätt, att det liksom kan bli samma krav ändå. Men utrymmet för ägaren att argumentera för att bygget räcker finns ju för kanin och fjäderfä.
Vad gäller egna djur och inte, har jag fått infon att det är helt oväsentligt. Men, mannen på slv som sa det hade faktiskt slutat jobba med slakt och ville att jag skulle dubbelkolla det med Köttenheten. Sen var min research slut för den gången.
-
Fast om du tycker det jag hänvisade till är fel, så vore det ju bra om du skrev vad som var fel. Såvitt jag förstått så är det bara veterinärbesiktningen som skiljer? Kraven på lokaler har jag inte lyckats hitta nåt om att de skulle vara mindre?
Och en annan sak, nånstans läste jag att gränsen på 10 000 kaniner bara gäller egenuppfödda, ej legoslakt. Är det riktigt tro?
Betyder det att man inte kan hyra in sig i någon annans lokal och slakta sina egenuppfödda djur? ???
-
Men ring Köttenheten! Du kan mejla dem, får svar inom några veckor.
-
tänkte ta upp tråden igen för att slippa starta en ny. slå mig om det är för ot. för att återgå till kalkylerna tråden började med för 11 sidor sen - vilka kaniner räknas det på? att gösta har nz vill jag minnas, men spelar det någon större roll egentligen? och är renrasigt bättre ur produktionssynpunkt än blandraser stor/mellanstor? en nackdel med blandraser jag kommer att tänka på skulle ju kunna vara att det är svårare att bygga upp sin egen besättning med egna djur. eller är jag ute och cyklar nu? tänkte bara att det pratas så mycket om den snabbare tillväxten i blandraser mellan en stor och en mellanstor ras vilket är anledningen att jag fått en hang up på det.
-
Lite ostrukturerade funderingar.
Det som egentligen är intressant är ju hur stor kostnad blir det för att föda upp kaninen till ca 3 kg vikt. Vad kostar mest? Här är jag nästan säker på att det är fodret. Alltså ska man se till att få så mycket kaninkött som möjligt per krona foder.
Innebär ju att exvis snabbvuxenhet är ointressant, däremot foderutnyttjandet.
Om man har dyra burar så är ju snabbvuxenheten av större betydelse, så att man får mer kaninkött per krona burkostnad.
Sedan vill ju slakteriet att kaninerna inte är för gamla när man levererar.
Här finns många trådar att börja nysta i för den som vill och har tid att reda ut begreppen.
-
jo, jag har läst trådarna, men jag har aldrig riktigt fått ett grepp om vad som föredras - det är ju en bra fingervisning, tycker jag. många kör på renrasigt, många på blandraser. därav mina funderingar.
-
Mja, jag menade inte så bokstavligt, utan att det finns många aspekter att ta i beaktande.
Det finns i princip två skolor, renrasigt och blandras.
Renrasigt ger jämnare kullar storleksmässigt och en mer förutsebar storlek vid en viss tid framåt. Detta ger fördelar om man ska leverera till ett slakteri en bit bort.
Blandras ger ibland friskhetsfördelar hos kull i första generation. Dock kan storleken variera inom kullarna, och det innebär att alla är ju inte "slaktbäst" samtidigt.
Kom på att platsbrist är ju också ett argument för snabbvuxenhet, så att man kan ta bort slaktkaniner fort och få in nya.
-
ok, jag tänkte slakta själv istället för att skicka iväg dem. då det gäller blandningar har jag fått bj-honor parade med en mellanstor ras (vit wiener t ex) samt täta kullar på hjärnan. men jag kanske tänker fel, det blir ju svårt att bygga upp sin egen avelsstam då man inte vill avla vidare på F1 generationen. i så fall måste man väl avla på de andra raserna också för att undvika alltför många inköp. ??? kanske mainstream med nz är det bästa ändå? om man bortser från platsbristen i diskussionen och utgår ifrån att stallet inte tas upp av annat.
edit: alltså den biten att avla fram sina egna mellanstora raser är i min planering inga problem, då jag ändå kikar på lite olika raser, men en bj-avel hade jag inte tänkt mig.
-
Det finns inget som kan sägas vara bäst. Finns ju ett antal parametrar som Edgar påpekar.
Lite att tänka på är om det är snabbhet, muskelatur, foderomvandling, stallplats eller vad det nu är som är viktigast i din uppfödning.
Jag som driver slakteri vill ha djuren muskulösa samt i samma ålder med en snittvikt på 3,5 kg.
Det är för vår del viktigt att djuren inte forceras (fri tillgång på kraftfoder) så det blir broilerkött. Vidare vill vi ha "rätt" ras. De raser som lämpar sig lite sämre är BJ, Fransk Vädur, Svensk lant (hög fetthalt) och naturligtvis alla raser på en livvikt understigande 3 kg.
Efter 30 års avelsarbete anser jag (och det får stå för mig) att renrasig NZW är bästa köttkaninen.
Om pälsen är av avgörande intresse kan Blå Wiener vara ett alternativ.
Att satsa på udda raser skapar ofta problem när det gäller att förnya avelsstammen.
Sedan finns det ju andra intressen utöver ekonomi som kan leda till andra raser.
Gösta
-
ok, det där var matnyttigt. hur är det med blå wiener? alla pratar om blå wiener, men vit wiener som en gång var så populär produktionsras pratar ingen om? att det är två olika raser vet jag, men varför har ingen vit wiener till produktion längre?
-
ok, det där var matnyttigt. hur är det med blå wiener? alla pratar om blå wiener, men vit wiener som en gång var så populär produktionsras pratar ingen om? att det är två olika raser vet jag, men varför har ingen vit wiener till produktion längre?
Blå, viltblå, vit, och vanlig wiener (svart) är samma ras, dock benäms de olika för att hålla isär färgerna.
Förr användes mest vit antagligen för att man kan färga vit päls.
-
I SKAF:s produktionskompendium räknar Åke Johansson upp följande under produktionsraser; Belgisk jätte, fransk vädur, wienervarianterna, stora silver, stor chinchilla, californian, vit lant, new zealand white, new zealand red, bourgogne.
Jag håller i stort sett med. Sällsynta i Sverige är numera bourgogne, californian och stor chinchilla. Belgisk jätte kanske man inte ska renrasigt för slaktuppfödning.
Tänk på att alla djur inte passar till produktionsdjur, kanske man i början får räkna en utav fem blir en bra produktionskanin. Det gäller att prova och gallra hårt.
-
nä, nu måste jag protestera. wienerraserna är egna raser som hör till en grupp kaniner. varje wienerras har sin egen historia, det enda som sammanlänkar dem är ju att de togs fram i den österrikiska staden wien. den vita wienern är ju framavlad från nån blåvit nederlänsk ras, den blå wienern avlades fram av bj, nån fransk vädjur och en till jätteras. grå wiener härstammar från en tysk kaninras, etc. vill inte vara besserwisser och i sig spelar det ingen roll, var egentligen bara nyfiken varför alla pratar om blå wiener och ingen om vit wiener eller någon annan wienerras.
Tänk på att alla djur inte passar till produktionsdjur, kanske man i början får räkna en utav fem blir en bra produktionskanin. Det gäller att prova och gallra hårt.
jo, gallra hårt har man ju läst på många håll och det känns absolut logiskt om man vill uppnå kvalité sin stam.
-
Lite ostrukturerade funderingar.
Det som egentligen är intressant är ju hur stor kostnad blir det för att föda upp kaninen till ca 3 kg vikt. Vad kostar mest? Här är jag nästan säker på att det är fodret. Alltså ska man se till att få så mycket kaninkött som möjligt per krona foder.
Innebär ju att exvis snabbvuxenhet är ointressant, däremot foderutnyttjandet.
Om man har dyra burar så är ju snabbvuxenheten av större betydelse, så att man får mer kaninkött per krona burkostnad.
Sedan vill ju slakteriet att kaninerna inte är för gamla när man levererar.
Här finns många trådar att börja nysta i för den som vill och har tid att reda ut begreppen.
Då fortsätter jag med lite ostrukturerade funderingar.
För att kunna börja räkna så är det ju några saker som är grundläggande. Och vi utgår då från att man använder en ras som är lämplig för köttproduktion.
1. Hur mycket kostar det att föda upp en kanin till 3,5-4 kg vikt?
2. Hur stort är slaktutbytet? Dvs hur många kilo säljbart kött blir det på en 4-kilos kanin?
3. Vad kan man i sitt område räkna med att få ut för pris på köttet?
4. Hur många kan man räkna med att sälja?
Jag kan inte kanin, men jag kan slakt, försäljning och företagsekonomi. Därför intresserar dessa frågor mig.
Jag har sett lite olika siffror på alla ovanstående punkter, och med lite enkel räkning kommit fram till att det ska mycket till innan detta kan bli nåt annat än en hobbyverksamhet. Så upplys mig gärna med de senaste rönen.
I en tidningsartikel från 2001 nämns siffran 150 000 kaniner som årlig slakt i Sverige, har den ökat eller minskat sen dess? Gösta säger att det är god lönsamhet i att driva ett slakteri, samtidigt som han menar att det finns utrymme för 30 slakterier till. Är det verkligen möjligt? Som jag ser det så är en minsta mängd slaktade djur kanske 5000 om året för att få nåt som överstiger ren hobby. Enkel matematik ger oss då 5000x30=150 000 nya kaniner på marknaden, alltså en 100% ökning om man utgår från de 150 000 som nämndes i artikeln. Är det rimligt att tänka sig en sån ökning av konsumtionen? Vem ska köpa dom? Man får ju beakta att om man tänker sig att konkurrera med importkött på restauranger, så är det ett helt annat pris som gäller, och man får revidera sin kalkyl efter det.
Sen är det absolut inget fel i att driva en hobbyverksamhet om man så vill. Men för att få en lite mer företagsekonomisk syn på det hela så vore det intressant med lite synpunkter på ovanstående.
-
Med risk för nya påhopp skall jag försöka svara objektivt på dina frågor:
Priset för att ta fram en 3,5 kg kanin varierar kraftigt beroende på foderstat och ras.
Min kostnad för NZW är ca 30:-
Slaktutbyte varierar på ras.
Fortfarande NZW: 55% kött. 45% skrov (Slaktad vikt)
Från livvikt till slaktad vikt beror ju på vad du tar r4ätt på. (Kött, skalle, skinn, inkrom)
Pris över disk varierar kraftigt beroende på typ av affär. Allt från 100:- till 180:-/kg för helkropp.
De flesta slakterier (godkända kaninslakterier) betalar för bästa kvalité 20:-/kg livvikt. Ger då ca 70:-/st
Att sälja är ju avhängt vilka säljkanaler du har.
Större mängder kräver kunder som regelbundet köper men det kräver ju också att du alltid kan leverera. de kräver ofta en leveransgaranti.
Kaninimporten till Sverige sker inte på grund av priset (om det är kvalitétskött) utan på tillgång. Prisjämförelser visar att det i stort sett är samma priser.
I stort sett är hela detaljhandeln en orörd marknad men att gå in där kräver betydligt mera djur än vad som finns i dag.
Hoppas att det blev lite klarare
Gösta
-
Är det 30 kr /kilot det kostar att föda upp?
-
Det kan aldrig vara ett påhopp, att vilja ha fram lite fakta. Det här är högst rimliga frågor, som vilken bank som helst med självaktning, skulle ställa. Du anger ju själv på din hemsida en kostnad på 550 000 för att bygga ett slakteri med 10 000 djurs kapacitet. Så det är ju inga smågrejer vi talar om. Att folk startar sådana här rörelser med falska förhoppningar, och sen blir besvikna, är det ju du själv som förlorar på, Gösta, eller hur?
Lite klarare blev det, men det var synd att du inte svarade på rimligheten att öka konsumtionen så mycket. Samt om konsumtionen är ökande eller minskande, och lite om hur stora mängder som idag produceras. Återigen, mycket viktiga frågor att ha svar på inför en företagsstart.
Och som sagt, dom här 30 kronorna, var det styck, eller per kg? Och är det inklusive kostnaden för modern? Om så är fallet, hur många ungar per år bygger det då på?
Många frågor, men precis samma som vid vilken slaktkalkyl som helst, oavsett djurslag.
När det gäller säljande så är det ju nåt som många glömmer, det är både tidsödande och kostsamt att sälja in en produkt, i synnerhet om den är lite ny eller ovanlig, just vad gäller kaniner så tror jag mys-faktorn är en stor tröskel.
Vad skulle kunna vara rimligt att en familj köper om året? 4 st? Om man då säljer till enskilda och vill få sålt 2000 st så innebär det ett kundregister på 500 familjer.. Efter idogt säljande av griskött, vilket är en alldaglig produkt, under ett års tid, har jag skrapat ihop ett register på 150 familjer...Det går inte av sig självt med andra ord..
-
Förlåt otydligheten!
ja det var mina uppfödningskostnader inkl. en 30-del av honans kostnad (30 ungar/år)
Kostnaden för hanen per slaktdjur är ju i detta sammanhang försumbar.
Kräver naturligtvis ett större antal avelshonor Jag hade ungefär 100 st. avelshonor totalt.
Detta var MINA kostnader. Andra uppfödare har säkert andra siffror som kan vara både högre och lägre.
Glömde nämna lägsta utpris för 3,5 kg kaninen från slakteriet. Bör vara minst 115:- som helkropp + moms. Styckad i detaljer så stiger priset snabbt. Det gäller ju då att kunna sälja alla detaljer så att inget blir liggande! Priset där beror ju på styckningen.
Gösta
-
Jag måste få försvara Gösta lite;) Just för att 'kanineriet' i större skala är ganska 'nytt' i Sverige är det svårt att ge färdiga kalkyler som passar alla och bara är att ta med till banken.
Som med mycket annat får man antagligen försöka skapa en marknad som passar för produkterna själv. För inte är det väl så att kaninproducentföreningen har ett ansvar för att köttet säljs?
Gösta har ju bjudit på sin kalkyl, men jag vet av egen erfarenhet att produktionskostnaderna varierar ordentligt så för att få ett säkert resultat är nog egna försök nödvändiga. Jag jämför lite med att jag lätt kan få tag i en fungerande kalkyl via LRF-konsult om jag vill starta med Mjölkkor eller Gotlandsfår, men om jag tänker börja med alpacka eller strutsar får jag göra egna marknadsundersökningar osv...
Mvh Charlotte
-
Men är de 30 kr per kilo eller per kanin? Vi har fortfarande inte fått svar.
-
Existens, Dina frågor var absolut inget påhopp utan helt realistiska frågor som jag försökte besvara.
Vad jag menar med "påhopp" är att flera har gått in för att alltid kritisera vad jag skriver och många gånger påstå att jag ljuger. Vad jag presenterar är fakta hämtat från min bokföring. Med detta är inte sagt att det stämmer för alla andra.
T.ex är inköpsställe för foder en avgörande sak. På ICA kostar en påse hö ca 30:- t.ex. men av bonden kan du troligen köpa 15 kilo för det priset.
Till dig Stabon, när det gäller kaniner och kostnaden för uppfödning så vet faktiskt alla som har kaniner att kostnaden för foder fram till slakt räknas per kanin. Att inte förstå detta tyder faktiskt på en total brist på kunskap om kaniner, alternativt att enbart vara ute för att försöka provocera.
Gösta
-
Priset för att ta fram en 3,5 kg kanin varierar kraftigt beroende på foderstat och ras.
Min kostnad för NZW är ca 30:-
Gösta
Jag kan inte få detta till något annat än 30 kr för en kanin?
-
Tack, då har jag och Existens till slut fått svar på vår fråga. Jag gjorde en beräkning utifrån K G Roos bok en gång och kom fram till 35 kr kilot i produktion, så därför är det inte alls självklart för mig att det är per kanin. Och mina gottisar har ju en rätt snål budget.
-
Tack, då har jag och Existens till slut fått svar på vår fråga. Jag gjorde en beräkning utifrån K G Roos bok en gång och kom fram till 35 kr kilot i produktion, så därför är det inte alls självklart för mig att det är per kanin. Och mina gottisar har ju en rätt snål budget.
Även jag gjorde för 15-talet år sedan en kalkyl med utgångspunkt från Roos bok. Den resulterade klart i att kaniner skulle man satsa på. Med de priser som då gällde blev täckningsbidraget (alltså vad slakteriet betalade - foderkostnad) ungefär lika stort som foderkostnaden.
Blev lite otydlig svenska ovan, men när jag betalat fodret hade jag lika mycket kvar.
Du ska nog se över din kalkyl, alternativt se över dina inköpspriser.
-
Priset för att ta fram en 3,5 kg kanin varierar kraftigt beroende på foderstat och ras.
Min kostnad för NZW är ca 30:-
Gösta
Vad är kilo priset på kraftfoder i den kalkylen ???
-
Som jag har förstått så är det Rabbfor på bulk som man räknar på då. 3-nånting per kilo tror jag... Har lite dåligt minne... ;)
/Sara
-
2:60 + moms för bulkfoder 3 ton.
Bara en liten varning: Gotlandsrasen skall INTE äta Rabbfor! De får ofta problem av foder med högt råprotein. Fodret är framtaget till produktionsdjur för animalieproduktion.
Full giva från 8:e veckan. Från 3:e veckan till 8:e veckan stiger fodergivan i en jämn kurva.
Att ge rätt foderstat är helt avgörande för ekonomin och tillväxten.
Går säkert att ifrågasätta även detta om man verkligen försöker men i 30 år har det fungerat för mig.
Vill du lära dig mera hur det fungerar så gå en utbildning i kaninproduktion ;)
Gösta
-
2:60 + moms för bulkfoder 3 ton.
Bara en liten varning: Gotlandsrasen skall INTE äta Rabbfor! De får ofta problem av foder med högt råprotein. Fodret är framtaget till produktionsdjur för animalieproduktion.
Full giva från 8:e veckan. Från 3:e veckan till 8:e veckan stiger fodergivan i en jämn kurva.
Att ge rätt foderstat är helt avgörande för ekonomin och tillväxten.
Går säkert att ifrågasätta även detta om man verkligen försöker men i 30 år har det fungerat för mig.
Vill du lära dig mera hur det fungerar så gå en utbildning i kaninproduktion ;)
Gösta
Inte för att vara petig, men bör man inte räkna in frakten också i foderkostnaden, eller ingår den?
-
Visst, frakten skall också betalas men det beror ju väldigt mycket på var du bor i förhållande till fabriken.
Av den anledningen har jag inte tagit med kostnaden. Går även att förhandla med lantmännen om fraktkostnaden.
Tänk även på att aldrig överdosera Rabbfor till era kaniner. Då mår de bara dåligt och det blir dyrt!
Gösta