Kostnad för slaktkanin?

[louise]

Men ge upp. Du kan inte ha den här diskussionen utan att ha lärt dig om livsmedelshygien och svensk livsmedelslagstiftning och den svenska djurskyddslagen. Du kan ju inte ändra på det genom att argumentera mot några enstaka människor på ett chatforum. Vi sätter inte lagarna, vi är inte livsmedelskontrollanterna. Reglerna är som de är.

[Edgar]

Ok, well, min farsa har slaktat på gårdsplaner i hela mitt liv iaf och det har aldrig varit något fel på den maten. Men sure... det är klart att det är bättre med väggar och bedövning av djuren. Men grejen är att polyface tjänar väldigt bra på sin verksamhet trots den låga kapaciteten och mängden arbetskraft. Någonting gör de väldigt rätt!

Jo, jag har slaktat mycket ankor, hönor, kaniner, getter och grisar för eget bruk på gårdsplanen, och det är inget fel på min mat heller. (Dock bedövar jag djuren innan). Även med godkänd hygienstatus.

Men jag fattade det som om du skulle försöka sälja dina produkter, och då duger det inte i Sverige.
Däremot kan man tjäna bra på sådan verksamhet också i Sverige, till och med i godkända lokaler.

[Existens?]

Du kan ju kolla igenom detta till att börja med, så fyller vi på med mer sen..

Småskaliga slakterier
För småskaliga slakterier finns speciella regler, som är något förenklade i jämförelse med reglerna för större anläggningar. De förenklade reglerna innebär däremot inte att man kan ta lättvindigt på hygien och lokalutformning.

Lokalkraven ska uppfyllas för att du ska kunna garantera dina kunder livsmedel av hög kvalité. Tänk på att det är ditt "goda namn" som förknippas med dina produkter.

Denna broschyr är en enkel hjälpreda, som ska användas i planerings arbetet.

Småskaliga slakterier ska godkännas av Livsmedelsverket.

Småskaliga charkanläggningar ska däremot godkännas av Miljönämnden.


Gränsvärden för småskalig slakt
Gränsen för ett småskaligt slakteri är att det slaktas högst 20 slaktenheter per vecka och högst 1 000 enheter per år.

Slaktenheter beräknas enligt följande: Vuxna nötkreatur och häst 1,0 slaktenhet Övriga svin 0,15 slaktenhet
Övriga nötkreatur 0,5 slaktenhet Får och get 0,1 slaktenhet
Svin med en levandevikt över 100 kg 0,2 slaktenhet Lamm och killing med 
Spädgris med en levandevikt <15 kg 0,05 slaktenhet en levandevikt <15 kg 0,05 slaktenhet



Dela lokal
Det är numera tillåtet att flera slakteriföretag delar på samma lokaler. Om man delar lokal så får den totala slaktmängden vara högst 30 slaktenheter/vecka respektive 1500 slaktenheter/år.

Livsmedelsverket måste dock ge sitt medgivande till den utökade slaktmängden. Vid varje slakttillfälle ska det finnas en ansvarig slaktledare som genomgått en av livsmedelsverket godkänd särskild hygienutbildning.

Följande är en tolkningen av författningstexten, 1:8 Allmänna bestämmelser för godkännande av småskalig slakt.

Författningstexten i original finns i punkterna 1.8 och 1.9 i SLV:FS 1996:32.


Krav på lokaler

Planering
Vid all planering ska man tänka på varu- och personalflöden. Tänk på att hålla isär orena och rena, "råa" och processade, förpackade och oförpackade produkter. Varken varor eller personal ska orsaka "korsflöden".

Förutom själva slaktlokalen, utrymme för bedövning, avblodning m.m, samt kylar så bör man tänka på omklädningsrum med dusch och toalett för personal, diskrum, utrymmen för tvättutrustning, lager för förpackningsmaterial, förvaring av övrigt material, kontor/veterinärrum, paketeringsutrymmen o.s.v.


Golv
Golven i en livsmedelslokal ska vara av ett tätt, slätt och lätt rengöringsbart material. Övergången mellan golv och vägg ska vara rundad, så kallat hålkäl. Exempel på ett bra golv är klinkerplattor satta i epoxi. De finns säkert andra golvmaterial som är lika bra, tala med din golvfirma så kan de ge råd.

Se till att golvet har tillräckligt fall ned mot golvbrunnarna så att inte vatten blir stående någonstans i lokalen. Golvbrunnarna ska vara utrustade med galler av rostfritt stål för att hålla skadedjur ute.


Väggar
För väggarna gäller samma krav som för golven. Väggarna ska alltså vara täta, släta och lätt rengörbara. Exempel på bra väggmaterial är kakel, satt i epoxi, rostfritt stål eller aluminium. Även här finns det säkert alternativ.

I slakterilokalen ska väggarna vara klädda i detta material upp till 3 meters höjd. Vill du klä väggarna ända upp till taket så är det ingen nackdel.


Tak
Taken ska vara täta, släta och lätta att rengöra.


Dörrar och fönster
Trä är inget bra material för dörrar och fönsterbågar i livsmedelslokaler, speciellt inte i slakterier där luftfuktigheten ofta är hög. Här väljer man ett underhållsfritt material som aluminium eller rostfritt stål.


Ljus
Belysningen ska ge ett ljus som liknar dagsljus så att det ger naturlig färgåtergivning. Lampor och lysrör ska vara inkapslade så att det inte finns någon risk att få glasbitar i maten om de skulle gå sönder.


Ventilation
I slakterilokaler är det ofta blött och det förekommer också vattenånga. Därför är det viktigt med bra ventilation, både för livsmedlens och för personalens skull. Ventilationen ska anpassas så att luften går från ren avdelning mot oren avdelning.


Toaletter
Det ska finnas minst en vattentoalett. Toalettdörren får inte leda direkt ut i produktionslokalerna utan det måste finnas ett förrum. I förrummet kan man installera det tvättställ som man måste ha i anslutning till toaletten. För att inte smutsa ner dina nyss avtvättade händer ska kranarna till tvättställen manövreras med fot- eller knäreglage. Vid tvättställen ska det finnas flytande tvål, pappershanddukar och desinfektionsmedel, gärna med någon form av hud vårdande tillsats.


Handtvättställ
Handhygienen är en av de viktigaste faktorerna om man vill producera livsmedel med högsta kvalité. Du ska därför utrusta lokalen med tvättställ med varmt och kallt vatten så nära alla arbetsplatser som möjligt. Tvättställets kranar ska även här manövreras med fot- eller knäreglage. Tvål, pappershanddukar och desinfektionsmedel ska finnas, gärna med någon form av hudvårdande tillsats.


Verktygsrengöring
Lika viktigt som att göra rent händerna är det att hålla sina verktyg rena. Därför behövs steriliseringsutrustning för knivar m.m. Här används vattensterilisering där vattnet ska vara minst +82°C.


Inredning och utrustning
Material som kan rosta och träutrustning är nästan omöjliga att hålla rena och bakterierna, därför får inte dessa material förekomma.


Skadedjur
Den fina hygienstandard som du håller kan snabbt förstöras av objudna gäster som insekter, fåglar och olika fyrfotadjur. Se därför till att ditt arbete inte förstörs av dessa. Det är lätt att förebygga detta problem genom att se till att skadedjur inte kan komma in i livsmedelslokalerna.


Köttbehållare
Dessa ska vara konstruerade så att det inte finns någon risk att köttet kommer i direkt kontakt med väggar eller golv.


Behållare för kasserat kött (kassat)
Ibland händer det att kött eller andra slakteriprodukter måste kasseras. Dessa kassat måste då förvaras i vattentäta rostfria behållare. Kassatet transporteras bort för destruktion efter varje arbetsdag. Om det inte går att ordna daglig transport måste det finnas ett eget kylrum för kassat.


Kylar
Kylarna ska dels klara att kyla ned dina produkter snabbt, dels se till att de inte blir varmare än vad som nämns här nedan.


Nedkylningstider
Alla slaktkroppar och kött ska omedelbart efter slakten kylas ned till högst +7°C. Ätliga organ ska kylas ned till högst +3°C, även skallar räknas till organ. För slaktkroppar av nöt gäller högst 48 timmars nedkylningstid och för svin högst 20 timmar.


Vatten
Vattenkvalitén påverkar kvalitén på dina produkter. Det ställs därför höga krav på det vatten Du använder. Det innebär att de ska klara de så kallade A-kraven. Se: Statens livsmedelsverks författningssamling (SLV:FS) 1993:35.

Följande är en tolkning av författningstexten, 1.9 Särskilda bestämmelser för godkännande av småskaliga slakterier.


Slaktdjursstall
För gårdsslakterier som enbart slaktar djur från den egna gården behövs inget särskilt slaktdjursstall. Stallet där djuret har fötts upp måste dock ligga i närheten av slakteriet.


Besiktning av djur
Det levande djuret ska besiktigas på slakteriet, så nära slakten som möjligt - tidigast 24 timmar före beräknad slakt. Om besiktningsveterinären tillåter får besiktning ske hos uppfödaren.

Efter slakt ska kött m.m. besiktigas av besiktningsveterinären under slaktdagen.


Besiktningsveterinär
Småskaliga slakterier får själva föreslå besiktningsveterinär, den måste dock ha särskild kompetens.


Lokalstorlek
Lokalerna ska vara så stora att slakten kan ske utan risk att djurkropparna förorenas.


Slaktplats
Platsen där bedövning och avblodning sker ska vara avskild från övriga utrymmen i slakteriet.


Slakt
Djur som har tagits in i slaktlokalen ska omedelbart bedövas, avblodas och slaktas upp.


Utrustning
Djuren ska efter bedövning hängas upp så att uppslaktningen kan ske med upphängda slaktkroppar. Djurkropparna får aldrig komma i kontakt med golvet eller väggarna.


Kylar
Kylarna ska vara så stora att nedkylning kan ske snabbt. Djurkroppar kan ibland bli beslagtagna av olika skäl. Till dessa kroppar ska det finnas en särskild kyl eller särskilt låsbart utrymme i kylen.


Biprodukter
Tarm- och magrensning får inte göras i slaktlokalerna. I lokalen får inte heller förvaras hudar, horn, hovar, klövar eller svinborst.


Gödsel
Eventuell gödsel ska helst transporteras bort varje dag. Om detta inte är möjligt måste du använda en tydligt avskild plats.

[Edgar]

Existens? relaterar på ett bra sätt reglerna för småskaliga slakterier.

Vad gäller kaninslakt i en omfattning under 10000 djur per år så räknas detta enligt livsmedelsverket inte ens som småskaligt slakteri, utan som en livsmedelshantering som går under kommunal tillsyn.

Är det kaniner det gäller, ta kontakt med Kaninproducenterna och din kommuns livsmedelsinspektör för principdiskussioner i tidigt skede.

[Georgisten]

Men ge upp. Du kan inte ha den här diskussionen utan att ha lärt dig om livsmedelshygien och svensk livsmedelslagstiftning och den svenska djurskyddslagen. Du kan ju inte ändra på det genom att argumentera mot några enstaka människor på ett chatforum. Vi sätter inte lagarna, vi är inte livsmedelskontrollanterna. Reglerna är som de är.

Jag försöker inte argumentera emot absolut inte. Snarare diskutera, jämföra, ta till mig kunskap och reda ut så man får en bild över vad som är möjligt och vad som inte är möjligt. Man vill ju ha det så billigt och enkelt det går. Ska kolla myndigheterna när tillfället är rätt och tankarna skall omsättas i verklighet.

[louise]

Men det går inte att diskutera när man inte har grunderna. Det finns massa smarta saker att göra för att förenkla och bygga enklare än kommunerna kräver, men du är för långt från verkligheten just nu. Varför tar du inte reda på fakta nu ocm du ändå lägger så mycket möda på att tänka ut nåt bygge??

[Georgisten]

Stabon: Jaja, du är smartare än jag!

Existens: Tack för faktan.

Hittade en handbok i ämnet på www.slv.se. Ska titta närmare i den. En fråga som är aktuell för mig är om man kan kombinera en livsmedelsgodkänd slaktlokal med honungsförädling och ev. slungning? Städar man ordentligt, täcker ytor med plast om det behövs osv. borde det väl fungera? Känns ju inte som en optimal kompination av livsmedel men har man ont om plats så har man. :/

http://www.jti.se/uploads/jti/slakthandbok07web.pdf

[louise]

Existens fakta är fel precis som Edgar säger. Du ska inte följa "slaktlagen" när det gäller kaniner, utan den generella livsmedelslag som gäller för alla livsmedelsföretag.

Men flåt.., jag borde inte uttrycka någon frustration.. En annan gång är det jag som är ute och snurrar på fel spår.

[Edgar]

En intressant bok, som visar vad som gäller småskalig slakt. Dock är det många av kraven som inte passar när det gäller kaniner under 10 000 st/år (motsvarar ca 15 ton per år). Ett småskaligt slakteri får slakta motsvarande mängd på storleksordningen 2 veckor.

Existens fakta är inte fel, men är lite att  skjuta över målet.

Kommer man upp i över 10 000 kaniner per år, eller tänker man sälja köttet utrikes, då ramlar det på en massa ytterligare regler. Detta lämnar jag tills vidare.

Kombinerad slakt och honungshantering borde fungera. Det är du som ska sköta anläggningen, och det är du som är ansvarig. Då gäller det att du kan din anläggning, och att du kan tillverka livsmedel som är ofarliga. Nu kommer jag till det viktiga; Du som innehavare skall kunna övertyga livsmedelsinspektören om att du kan tillverka livsmedel av god kvalitet.

Detta innebär i korthet att du ska veta vad du gör. Stabon har givit tips om var man lär sig, dessutom kan säkert branschföreningar hjälpa till.

[Georgisten]

Ok, det här var intressant. Kan man slakta fjäderfä och kanske även vilt i samma lokal som kaninerna lagligt till försäljning också? Samtidigt som man t ex. slungar honung. Isf skulle man även kunna laga mat eller liknande också eller? Visst var det så att två företag kan använda samma slaktlokal? Läste det i handboken, som iofs inte gällde kaniner. Då skulle t ex min brorsa kunna slakta/stycka X-antal kaniner/fjäderfän/vilt i samma lokal också, via sin f-skattesedel, vid sidan om vår gemensamma slungning och förädling av honung?

Många bäckar små!

[Edgar]

Jag skulle tro det. Men varje olik verksamhet skall vara skild i tid från de andra med städning/sanering emellan.

Men du får inte köra besiktningspliktigt kött och icke besiktningspliktigt i samma lokaler har jag hört.

Luska med kommunen!

Sedan har f-skattsedel inget med livsmedelslokalen att göra, och skall inte påverka bedömningen av lokalen. Men f-skatt och momsregistrering är ju viktiga av andra skäl.

[Georgisten]

Ok, tack, det var ju strålande information isf! Vi är ju hängivna biodlare jag och brorsan med verksamheten på tillväxt men slungningslokalen står ju oanvänd 360dagar om året och då vore det ju underbart om man kunde nyttja den till mer! Under hela vintern till exempel!

Synd att man inte kan ha "privatslakten" i samma lokal dock. Det jagas ju en del i vår släkt. Synd även att man inte kan slakta nöt, lamm och gris i en sådan lokal (har många bönder som grannar liksom) men man kan väl inte få allt här i livet antar jag.

[louise]

Det är i det närmaste omöjligt att få godkänt att blanda jordiga produkter i samma lokal som annat. Dvs slakt kan inte blandas med honung/matlagning. Sverige antar riktlinjer baserat på eu-lagen. de måste man också läsa för att förstå vad som gäller i Sverige. I resten av eu får man ha slakt å annat i samma lokal.

[Gösta]

Några tips till senaste inläggen från en som har testat det mesta:
Håll olika verksamheter i olika lokaler. Kött i en, honung i en och grönsaker i en tredje. Kan i planeringsskedet verka slöseri med utrymme men rent praktiskt fungerar det inte annars. det är inte bara myndighetsbiten utan genomförandet också som orsakar problem.
En rättelse till Edgar: Antalet 10.000 kaniner/år gäller inte längre lokalen utan ansvarig innehavare. Är det två ansvariga gäller 20.000 kaniner/år. (10000 var!) Var den övre gränsen hamnar är lite osäkert. Om det är 10 ansvariga innehavare blir det då 100.000/år? Vet ej.
Gösta 30 år i yrket

[Edgar]

Det är i det närmaste omöjligt att få godkänt att blanda jordiga produkter i samma lokal som annat. Dvs slakt kan inte blandas med honung/matlagning. Sverige antar riktlinjer baserat på eu-lagen. de måste man också läsa för att förstå vad som gäller i Sverige. I resten av eu får man ha slakt å annat i samma lokal.

Jag vet en familj som hade godkänt för slakt och mejeri (för getost) i samma lokal.

[louise]

yes! Vill du ge mig namn osv? Fast bara om de har sitt tillstånd nu, inte om de har lagt ner. Har man bara ett exempel att hänvisa till, så ska man tydligen komma långt.

[Georgisten]

Gösta: Menar du alltså att om jag och min sambo (den kanintokiga av oss) byggde ett kaninslakteri tillsammans skulle vi kunna slakta 10000 kaniner (el fjäderfä och vilt?) per person och år? Eller måste vi ha varsin firma för det? Farsan har en gård i samma by som har ett godkänt slakteri för kalkon... skulle vi kunna slakta/stycka 10000 "smådjur" i den lokalen om vi hyrde in oss då vid sidan om deras verksamhet?

[Gösta]

Du skall vara juridisk ägare och ansvarig för slakteriet eller som det i dag kallas "livsmedelslokalen".
Är det flera ägare till lokalen skall det enligt LSV bedömmas att varje ansvarig delägare får slakta 10.000 "hardjur eller fjäderfä" i lokalen utan veterinärbesiktning
Det är en ändring som enligt de uppgifter jag erhållit, är avhängt mot HACCP.
Bara en liten kommentar till detta: Att slakta 10.000 kaniner tar hyfsat lång tid..... Slaktar du 365 dagar om året är det faktiskt 27 st/dag Ett normalt arbetsår består av ca 200 arbetsdagar. Då ska du slakta 50 kaniner/dag. Med tanke på att du ska ta hand om dessa dag 2 (putsa, stycka och packa samt leverera) ökar antalet kaniner per slakt till 100 st/dag vid slakt av 10.000 djur. 20.000 = 200 st/dag
Tänk först handla sen är en bra arbetsplanering.
Gösta

[Georgisten]

Det var ju bra siffror. Bra att känna till om man går ihop med andra att lokalen isf räcker till. Att stå för hela kalaset själv känns genast lite poänglöst om ens partners får slakta lika mycket som en själv... bara man ser till att ha en rymlig lokal liksom. Tar det kortare tid att slakta fjäderfä kanske? Då har man väl en automatisk plockare och så? Att kombinera verksamheter kan ju vara trevligt som sagt.

Nä, just nu funderar man ju bara. Mest pga. man ev. kommer ha tillgång till mark tillsammans med syskonen. Kommer man till skott är det ju självklart att man gör en stadig affärsplan och kollar upp allt minutiöst. Lär nog börja med att gå dina kurser skulle jag tro. Har bara inte tid i år pga skolan. Biodlingen kommer alltid först för mig också. Men sambon är tokig i kaniner och ja... why not?

[louise]

Men om du har ett fjäderfäslakteri i närheten är väl det guld! Hör om du kan hyra in dig, istället för att lägga ett antal hundratusen på en egen likadan lokal.