Alternativ.nu
Odling => Spannmål och foder => Ämnet startat av: tidsoptimisten skrivet 19 jan-13 kl 22:59
-
Då jag är orolig för vår matproduktion när bristen på diesel gör dagens jordbruk omöjligt, funderar jag på hur ett eldrivet jordbruk kan te sig.
En möjlighet, som tydligen provades innan traktorerna slog igenom var att vinscha plogen med hjälp av vajrar, från ena sidan av gärdet - till andra osv.
Om du vet något om detta - du kanske provar det, har upplevt det eller kanske har några bilder, vore jag ytterst tacksam om jag kan få ta del av dem.
Försöken i Skaraborg på 60-80 talet har jag hört talas om, men vet inga detaljer.
Vänligen - Tidsoptimisten
-
Så här, med ånglokomobiler i detta fallet:
Steam Ploughing at Bedfordshire Steam Rally and Country Fayre 2011 (http://www.youtube.com/watch?v=qOyzzUShkUs#ws)
-
gengasdriven fordon våre ett alternativ - för när inte diesel finns kanse elen har gått med- med gengas kan man göra el ochså
-
Vare sig man använder något traktorliknande eller en anordning med vajerspel så skulle jag nog först vilja väga båda lösningarna mot varandra när det gäller rent mekanisk energiåtgång. I ett krisläge vill man ju förmodligen spara på energin så mycket som möjligt vare sig man har den tillgänglig i form av ved, el, brännolja, biogas, vattenkraft eller någonting annat.
När man har avgjort den saken så är nästa steg att bestämma vilket av de tillgängliga bränslena som ska användas för traktorn eller vajerspelet.
Det gjordes en hel del försök med elektrisk vajerplöjning i början av förra seklet och jag har för mig att det står en del om det i diverse jubileumsskrifter från Vattenfall. Förmodligen finns mer djupgående artiklar i t ex Teknisk Tidskrift eller ERA från 1920-30 -talen.
-
när det inte finns dieselolja finns det heller ingen el
-
Det blir nog häst igen ;D
-
Ja, det närmaste är väl det enklaste, och då är det ju häst som gäller.
Finns ju faktiskt en stiftelse som köper in och bevarar arbetshästar med i viss mån det syftet att dom ska finnas kvar som en resurs.
http://ackordhast.se/index.html (http://ackordhast.se/index.html)
-
när det inte finns dieselolja finns det heller ingen el
??? Varför då? El går ju att framställa på många sätt, som inte är beroende av olja.
-
Plöjning med vajerspel är mycket mer energisnålt än med traktor. Kostnadseffektivt blir det först när diesel blir en bristvara.
En annan fördel med vajerplöjning är att det minskar jordpackningen som uppstår av att man kör på marken, även med häst.
-
Plöjning med vajerspel är mycket mer energisnålt än med traktor. Kostnadseffektivt blir det först när diesel blir en bristvara.
En annan fördel med vajerplöjning är att det minskar jordpackningen som uppstår av att man kör på marken, även med häst.
just det jordpackningen är ett problem man slipper med häst och vajerspel- vajerspel hör jag om första gången, mycket interessant - kanske man skulle kunna driva spelet på rent mekanisk vis , för hand eller med hjälp av djur. vajerspelet skulle kunna fungera som multiverktyg och vara användbar som kran vid byggen exp . vis, eller för att dra upp sten, båtar ur vatten eller stock ur skogen.
-
Man får vara bra många gubbar om man ska kunna dra en plog tvärs över ett fält :)
-
Min tanke med vinschat jordbruk är att el lär vi ha även efter det att oljan tryter. Vi har ju våra vattenkraftsanläggningar, och här på Varaslätten står det vindkraftverk mest överallt.
Att använda el till att driva jordbruket känns komplicerat. Jag har sett några gamla sladd-eltraktorer, med en stor kabeltrumma på taket, men som någon påpekade - det är inte så energieffektivt samt jordpackningen finns alltid där i bakgrunden.
Därav min fråga om vinschat jordbruk - tack till er som hållit fokus!!!
Tipset om "Teknisk Tidskrift eller ERA från 1920-30 -talen" skall jag se om det leder någon vart - Tack!
Filmen har jag hittat tidigare, men min tanka var att eventuellt finna några lite mer sentida lösningar. Det verkar väldigt omständligt vid vändning och personintensivt, men det ger förstås några uppslag.
-
Om du är intresserad av att läsa om vajerplöjning skall du söka på namnet John Fowler. Han var pionjär inom området på 1800-talet.
För att slippa vända plogen när den når kanten av åkern använder man en balansplog, som i princip är två plogar hopmonterade så att den ena används när vajern dras åt ena hållet och den andra används när vajern dras åt det andra.
-
Nu är ju inte "hästar" mekaniska, utan djur. Men djur har ju t.ex. den fördelen att de producerar gödsel.
Jag förstå överhuvudtaget inte vitsen med att försöka driva en plog med vajer, om vajerspelet vore hästdrivet. Ska man ha någon form av vajerdrift, så varför inte driva det med t.ex. ångmaskin eldad med ved.
Men att dra en plog med vajer, torde kräva relativt släta och rektangulära ytor. Mina åkrar är definitivt vare sig rektangulära eller släta... Dessutom innehåller de åkerholmar och odlingsrösen här och där... De flesta svenska åkrar är oregelbundna och jämförelsevis rätt små.
Om man skaffar en modern växelplog för häst, så är man betydligt effektivare än med de traditionella hästplogarna. Jag plöjer nu inte med mina hästar, jag har helt enkelt inte fått tag i en komplett traditionell plog, och jag har heller inte ett tillräckligt samkört par. Min hästdrift i jordbruket inskränker sig till lite harvning och körslor av material.
Amish använder hästkrafter till att driva de flesta moderna maskiner i jordbruket. Dom mekaniserar helt enkelt allt som är kraftuttagsdrivet. Och så sätter dom lite fler hästar framför för att få tillräcklig kraft. Det här gäller allt, plöjning, balpressar, t.o.m tröskor.
Jordpackning är inte något problem om man driver jordbruket med häst. Möjligtvis blir det jordpackning om man tar i på det sätt som Amish gör, när de använder jättespann med hästar för att driva och dra värstingmaskiner, t.ex. gigantiska skördetröskor, alltså tröskor som vi här i Sverige tycker är "jättestora" när vi ser dom.
-
??? Varför då? El går ju att framställa på många sätt, som inte är beroende av olja.
Den absoluta merparten av all el på jorden framställs av olja/kol/naturgas, det är inte många länder som har vattenkraft som Sverige.
mvh/ bo
-
Hej!
Virespelade plogar har det att det inte blir markpackning av något dragfordon.
Det har plöjts med virespel ganska sent bland annat på mossjordar som varit blöta.
mch/bo
-
när det inte finns dieselolja finns det heller ingen el
Den absoluta merparten av all el på jorden framställs av olja/kol/naturgas, det är inte många länder som har vattenkraft som Sverige.
mvh/ bo
Tur nog har du fel.
Elen är det energislag som har störst potential enligt mig.
Men det betyder inte att det finns i obegränsad upplaga.
Men hemma på gården kan man skapa el med både vind och sol.
Och kärnkraften går inte på någon fosil olja bortsett från transporterna av material.
Elda i värmeverk som ger el från tex trä mm
och verkningsgraden för el... 8)
-
Nu kan man ju faktiskt driva traktorer utan fossila bränslen, det går att konvertera traktorena till RME eller biogas.
Det är ju faktiskt inte så att det enda man gör är att plöja, man måste ju köra över marken betydligt fler gånger under en säsong, bäde för sådd och skörd.
Det här snacket om markpackning, har väldigt mycket att göra med STOOORA traktorer, som väger väldigt mycket, och även där finns det enklare lösningar än vajerdrift, som t.ex. fasta körspår.
Annars är traktorn, liksom hästen, oändligt flexibel och praktisk. I båda fallen måste man bara använda dem med sunt förnuft.
Livet är inte en tävling om att använda största maskinen, utan håller man sig till lite måttligare storlek på traktor, upp till max dagens 100-120 hästars traktorer, så är traktorn ett bättre val, p.g.a. dess flexibilitet.
-
Känns väl som att traktor är det bästa alternativet... Det är ju trotts allt fler som använder traktor än ångmaskin o vajer! (Kan ju handla om envishet också) :D
-
Finns många varianter men inköpt el är nog ingen lösning. Priset på den lär bli hutlöst om vi räknar bort produktionen från kol/olja/gas/koks. Sedan ska ju den energi som produceras av fossila bränslen och som inte är elnätsel ersättas. Tillgången krymper till långt under hälften och hur många gånger efterfrågan ökar vill nog ingen tänka på. http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Energi/Energibalans-internationellt/Elproduktion/ (http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Energi/Energibalans-internationellt/Elproduktion/) Bo i Dala har tyvärr inte fel om inte IAEA har det också. Sedan får ju kärnkraft en del utmaningar av logistisk och reservkraftsmässig natur.
Kunde man inte få vildsvin att springa i stora hamsterhjul? Ingen brist på energi härikring isf. ;-)
-
Tänk på att el bara är en metod att distribuera energin. Energikällan kan vara densamma vare sig energin överförs till förbrukningsplatsen elektriskt, mekaniskt, via kemisk lagring eller på något helt annat sätt, och priset för energin bör egentligen inte behöva påverkas av om el används som mellanled eller inte.
I just den här tråden tror jag dock att man bör se på lokala svenska förhållanden vad gäller ursprung för energi, marknadsmässiga förhållanden och sånt, och inte stirra sig alltför blind på de sanningar som gäller i helt andra delar av världen.
-
Visst äger man inte en tråd för att man startat den, men men...
Om det finns utprovade vinschlösningar bedömmer jag att de går att serieproducera för att möta en brist på olja. Att traktorn är "bättre" är ju uppenbart då den konkurrerat ut allt annat, men den kräver bränsle (fossilt eller producerat på åkerjord). Häst är nog bra, men skala upp dem till 100.000-tal, hur många kan sköta dem samt de "drar" åkerjord. På slätten är skiftena "hinderfria". Med detta vill jag antyda att jag tänkt innan jag öppnade tråden (se gärna guldplogen.se).
Men det finns kanske någon där ute som funderat på eldrivet jordbruk. Kan man exempelvis automatisera radhackning så den kan utföras många gånger per säsong?
Vänligen
/Tidsoptimisten
-
Tur nog har du fel.
Elen är det energislag som har störst potential enligt mig.
Men det betyder inte att det finns i obegränsad upplaga.
Men hemma på gården kan man skapa el med både vind och sol.
Och kärnkraften går inte på någon fosil olja bortsett från transporterna av material.
Elda i värmeverk som ger el från tex trä mm
och verkningsgraden för el... 8)
OT men, el är ett sätt att lagra å transportera energi, och energi finns visste i "obegränsad upplaga" så som energin i vinden, vatten osv. Angående kärnkraft, energi(tex elenergi) från kärnkraft är dock inte obegränsad.
uran och kärnbränsle är inte fosil olja, nej det stämmer
men precis som de "fossila bränslena" så är uran en förrådsresurs, en begränsad resurs, när uranet på/i jorden är slut finns det inte mer uran att framställa kärnbränsle ur. det ligger alltså i samma kategori som de "fossila bränslena" som olja och kol.
för övrigt så för att framställa kärnbränslet ur uran behövs en hel del energi också. alltså är det inte bara transporten av dels råvaran och dels det färdiga kärnbränslet utan även behandlingen, när sedan kärnbränslet är förbrukat behövs ytterligare energi för att hantera och förvara detta.
-
Visst äger man inte en tråd för att man startat den, men men...
Om det finns utprovade vinschlösningar bedömmer jag att de går att serieproducera för att möta en brist på olja. Att traktorn är "bättre" är ju uppenbart då den konkurrerat ut allt annat, men den kräver bränsle (fossilt eller producerat på åkerjord). Häst är nog bra, men skala upp dem till 100.000-tal, hur många kan sköta dem samt de "drar" åkerjord. På slätten är skiftena "hinderfria". Med detta vill jag antyda att jag tänkt innan jag öppnade tråden (se gärna guldplogen.se).
Men det finns kanske någon där ute som funderat på eldrivet jordbruk. Kan man exempelvis automatisera radhackning så den kan utföras många gånger per säsong?
Vänligen
/Tidsoptimisten
Nu har jag gjort några nedslag, och läst på sidan "Guldplogen.se". Sorry, men jag blir inte ett dugg imponerad.
Jag ser det som att det som en sida där man är föga innovativ, utan man argumenterar för en uppsättning (politiskt) baserade lösningar som man redan har bestämt sig för. Precis som man gör inom vilken intressegrupp som helst. Väldigt lite är dessutom något annat än välkända frågeställningar.
Visst är det ett problem att dagens traktorer huvudsakligen använder diesel. Men eftersom det redan idag finns väldigt bra alternativ(!) i form av RME, "talloljediesel" (köper man direkt ur pumpen hos Preem) eller biogas, så handlar det mest om att säkerställa produktion och distribution. I viss mån också om modifiering av traktorerna, i synnerhet vad avser biogas.
Att traktorerna slagit ut alla försök att göra specialmaskiner för endast en arbetsuppgift, beror på deras flexibilitet. Man kan plöja, men också köra tunga transporter, det går att sätta på en frontlastare, och använda traktor till lastningsarbete, man kan ploga snö eller slå gräs, köra i skogen eller köra ut gödsel.
Och alla de här uppgifterna behöver man lösa på sitt lantbruk. Det hjälper inte att man har en specialmaskin (vajerspel eller annat) för att plöja, man ska också gödsla, harva, så, välta, slå, pressa balar eller tröska (iofs används specialiserade tröskor), sedan så ska man förflytta skörden, och allt gör man med samma dragare (traktorn), bara med olika redskap som påhäng.
Plöjningen är bara en liten del av användningen.
Så vill du imponera på åtminstone mig, så vore det tacksamt med resursbesparande förslag för all annan traktoranvändning också. Som då inte handlar om "Amishteknik", eftersom hästdraget inte är mekaniserat.
-
Skogaliten, du tar bland annat upp andra uppgifter på åkern än plöja (gödsla, harva, så, välta, slå, pressa balar eller tröska.
I många av dessa använgs traktorn mest som dragare. Visst vore det väl möjligt att vinscha en kombisåmaskin (gödsla och så), harven och välten? Att ersätta traktorns kraftuttag vid slotter och tröskning kräver andra lösningsidéer. Min gamla självbindare var ursprungligen hästdriven och hämtade då kraften till kniven från hjulet. Kanske skulle det gå att ha en vinschad slotterbak på motsvarande sätt.
Tröskning är en tuff utmaning. Dess kraftbehov överstiger vida vad man kan tänka sig att går att hämta upp från något drivhjul, utan den behöver extra energi på plats - eller så tröskar vi "hemma", dvs principen ett tröskverk på gården.
Men, även om traktorns mångsidighet inte går att ersätta med en lösning, är väl det inget skäl för att fundera på vilka delar i livsmedelsproduktionen som kan frikopplas från diesel.
För övrigt tycker jag det är underhållande att läsa kommentarer om gengas, RME, biogas, tallolja, svartlut mm. Alla vill ha del av den begränsade mängd som kommer finnas av det, till just sitt behov. Som om det skulle räcka. Men om stora förbrukare av diesel ersätts med något helt annat räcker förhoppningsvis biobränslena till vissa svärersatta förbrukare (skogsmaskiner och flyget)!
-
Jag tycker du gör bra skäl för ditt nick, när du är så inne å att vajerspela allt möjligt över åkrarna :) Det lär ju ta sin rundliga tid att ställa upp allting och flytta för att t.ex dra en harv kors och tvärs.
Nej jag ser enbart plöjning som möjlig, och då också bara i slättlandskapen, för vajerdrift. Allt annat lär man få ta till de beprövade metoderna, dvs häst, men kanske med moderniserade maskiner.
Man tröskar ju såklart inte med häst, begriper inte varför amish krånglar med det, Det ginge väl att bygga en moderna, betydligt större självbindare i aluminium eller nåt lätt material, och sen tröska hemma med ångmaskin.
Det är ju lättare att köra en kärve till en ångmaskin, än tvärtom.
-
Blir det kris och hård ransonering så tror jag diesel till traktorer prioriteras. Någon ska väl göra mat här i landet?
De som producerar elektrisk energi är ju också beroende av fordon och större chans att underdimensioneras. Säg att det kommer en rejäl storm och eldistributionen slås ut i flera veckor. Inte något plöjande blir det av då och kanske försent. Alltså helt enkelt har man ingen olja så kommer man också rätt snart inte kunna producera elkraft. Behövs ju reservdelar som till allt annat också, vem ska transportera det?
Men i nåväl, litterar. Rolf Larsson ägnar några sidor åt sådana här eldrivna saker från tidiga 1900-talet i sin bok "Från stall till maskinhall".
-
Vill man spara energi så kör förarlöst. Det spar både vikt på fordonen och gör att det antagligen går att få ökad produktionstakt, med tanke på hur mycket de stora maskinerna idag redan körs enligt GPS så blir det antagligen inga större skillnad i resultat.
Småmaskiner och små åkrar, där det går åt mest bränsle, lämpar sig mer för marginalgrödor eller energiskog.
Hästar, kor och oxar etc förbrukar för mycket energi för att funka om det inte blir en total brist och med tanke på att det finns alternativ idag så är det nog mer fråga om en anpassning än total brist.
-
Plöjning är en energikrävande verksamhet. Ska man spara energi i ett storskaligt jordbruk så ska man köra plöjningsfritt. Man har en direktsåddmaskin som kultiverar och sår direkt i stubben i ett moment. Ingenting för självhushållaren måhända. Men det är inte plöjning med eldrivna vajerspel heller.
-
??? Varför då? El går ju att framställa på många sätt, som inte är beroende av olja.
Men det används olja när tex vindkraftverk och vattenkraftverk tillverkas.. :-\
-
Men det används olja när tex vindkraftverk och vattenkraftverk tillverkas.. :-\
Det är ju en sak att mineraloljor behövs t ex som smörjmedel och hydraulvätskor i kraftverk och andra maskinerier, och en annan sak som är värd att tänka på är ju att olja används som råvara för t ex framställning av olika plaster. Men det är ändå ytterst små mängder det är frågan om jämfört med all olja som bränns för direkt energiutvinning.
-
Jag vet att man i alperna använder eller har använt sig av vajerspel i de mycket branta backarna för att plöja.
där fungerar det nog inte med traktor :P men hur de löste resten vet jag inte.
-
Det finns ju inga som tillverkar lokomobiler nu för tiden väll? eller stationära ångmaskiner för den delen heller vilket är hemskt synd tycker jag.
istället för ett dieselverk kunde ju en sån stå ock tuffa på ock göra min ström istället liksom.
har man den dessutom i källaren så kan man ju ta vara på värmen också.
om jag finge peka ut en riktning så skulle det i min värld finnas biogas anläggningar överallt där bönder kunde leverera avfall ock samtidigt hämta gas i stora tankar. Anläggningen skulle drivas med vind ock solel så långt det ginge.
Hur krångligt är det att få en dieseltraktor att gå på biogas? Sverige är ju nedlusat med traktorer liksom ock inte med ångmaskiner...
-
Inom skog ock gruvindustrin har man (främst i gruvorna) små dieselmotorer som driver en generator som sen driver maskinen, man spar massor med diesel ock det tror jag kommer komma till jordbruket också, om det inte redan har gjort det. kunde man få det att fungera på biogas vore det ju ännu bättre! men det tjänar väll inte de stora bolagen något på i så fall antar jag.
en ren ock skär eltraktor tror jag också kanske kan bli något i framtiden när teknologin finns så att det blir bättre batterier som håller. kanske.
Tror som sagt förut att vajerspel behöver stora platta ytor för att vara riktigt effektiva, sen måste det till fler människor också som kan sköta allt
ock det tror jag också kan vara ett problem i dagers samhälle där alla ska vara "sin egen"
-
Hur krångligt är det att få en dieseltraktor att gå på biogas? Sverige är ju nedlusat med traktorer liksom ock inte med ångmaskiner...
Det GÅR förvisso att göra en enkel "ful-konvertering" av dieselmotorer till biogasdrift, den tekniken brukar kallas dieselgas- eller blandgasdrift. Man behåller spridare och insprutningspump men bygger om regulatorn så att den bara sprutar in tomgångsmängden dieselolja oavsett varvtal och belastning, biogasen (eller för den delen gengas) blandar man med luft och tillför till insugningsröret.
Men den lösningen har mycket stora nackdelar. Förbränningen sker stötvis och okontrollerat (till skillnad från vid "riktig" dieseldrift då bränslet tillförs gradvis i samma takt som det bränns upp), det gör att motorn får en hård och kraftigt knackande gång, och avgasutsläppen blir mycket otrevliga och klimatpåverkande med stora mängder av både kväveoxider och oförbränd metan.
Ska man göra en enkel konvertering av en förbränningsmotor till biogas så är det mycket bättre att utgå från en ottomotor (t ex bensinmotor). Dieselgasdriften ser jag som en ren nödlösning som man bara bör få ta till mycket tillfälligt vid en akut bränslekris.
Vid alla slags enkla biogaskonverteringar får man dock räkna med att en hel del oförbränd metan går ut med avgaserna, och det innebär en stor klimatpåverkan, i svåra fall till och med värre än om samma motor hade körts på fossil bensin eller dieselolja. Metan är ju flera hundra gånger mer effektiv som växthusgas än koldioxid.
Jag anser för min del att biogas hellre bör användas för uppvärmningsändamål och eldas i värmepannor, fjärrvärmeverk och liknande, än att man ska ta till den för fordonsdrift. Då slipper man kosta på den dyrbara reningen av gasen från koldioxid och vattenånga som krävs om man ska kunna köra en förbränningsmotor på den, och man slipper också all energiförbrukning och besvär för att komprimera gasen till högt tryck för att den ska få plats i en måttligt stor bränsletank. En värmepanna är också mycket bättre än en förbränningsmotor på att förbränna gasen fullständigt så att man slipper de klimatpåverkande metanutsläppen.
För fordonsdrift är det bättre att förvara bränslet i fast form som ved och förgasa det i samma takt som motorn behöver det i ett gengasaggregat.
-
det var ett bra svar! ok då vet man helt plötsligt lite mer:)
då låter ju gengas som ett bättre alternativ, fast det lilla jag vet om gengas så måste man hålla på ock rengöra förgasare mm med jämna mellanrum
vilket kräver en hel del kunskap antar jag, ock meka kan ju inte alla, fast det skulle väll bara ge mer arbete åt folket ock det är ju inte så dumt.
sen tappar man ju ganska många hästkrafter också, nästan hälften har jag hört...
-
När det gäller gengas så blir det såklart en del löpande underhåll med tömning av aska, rengöring av filter och sånt. Men tekniken har gått framåt sedan 1940-talet och underhållet bör inte behöva bli alltför betungande om man tänker till i förväg när anläggningen konstruerats. Jämför med t ex regelbunden sotning och uraskning av en vedpanna.
Teoretiskt sett så bör en ottomotor på gengas ge ungefär 2/3 av den effekt samma motor kan lämna på bensin, men det finns så många olika faktorer som påverkar motoreffekten att det är svårt att säga något generellt. Räknar man med att få ut halva bensineffekten på gengas så riskerar man i alla fall knappast att bli besviken. Eftersom gengas har mycket högt oktantal och tål hög kompression så kan man återvinna en hel del effekt genom att höja motorns kompressionsförhållande.
Effektförlusten har egentligen tre olika orsaker: gengasens lägre värmevärde, att den brinner långsammare än bensin, och att det kan bli stora strömningsmotstånd i gengasverket.
Värmevärdesskillnaden kommer man inte ifrån men man kan ju försöka se till att gengasverket levererar en gas av så bra kvalitet som möjligt. Det rör sig om t ex att ha kondensavskiljning i bränslebehållaren så att fukten i veden leds bort istället för att behöva passera härden, att härd och munstycken är rätt dimensionerade för motorns gasbehov, att gasen kyls så fort som möjligt efter gasgeneratorn så att den inte sönderfaller till obrännbara ämnen.
Att gengas brinner långsamt är ett bekymmer för högvarviga motorer, och ännu värre blir det om motorn har stora cylindrar och opraktiskt utformade förbränningsrum. En del kan man kompensera genom tidig tändning och brant tändförställningskurva, och i övrigt kanske man ska låta bli att gengaskonvertera motorer som är uppenbart olämpliga. Idealmotorn för gengas är nog en relativt liten fyrtaktsmotor med 4 ventiler per cylinder och gärna dubbla tändstift i varje cylinder, som körs på relativt lågt varvtal. Om inte effekten räcker till så är det bättre med fler cylindrar än med större cylindrar.
Stora strömningsmotstånd brukar orsakas av mindre genomtänkta installationer - t ex filter med stort tryckfall, tvära rörkrökar, klåparmässiga övergångar mellan olika rördimensioner.
-
Ok, jag har länge gått ock funderat på just detta:) tack så mycket!
håller helt med om att vi i dag med modern teknologi absolut borde ta upp det här igen.
hur svårt skulle det vara att rita en effektiv ock lättservad motor för gengas egentligen?
om jordbruket i framtiden skulle baseras på den teknologin kanske man måste tänka om i fråga om maskinernas storlek
ock istället mera inrikta sig på mindre traktorer ock maskiner till dessa.?
eller skulle det fungera lika bra i stora traktorer också bara motorn är korrekt?
-
För traktorbruk tror jag sällan det finns behov av mer effekt än vad man utan vidare kan få ut ur en gengasdriven motor. Med traditionell gengasteknik har man med gott resultat byggt anläggningar för uppåt 200 kW, men om man ska ta ut mer effekt än så bör man nog istället rikta in sig på dubbla gengasverk och låta vart och ett av dem mata hälften av motorns cylindrar. Om man bygger härden alltför stor så blir det svårt att få pålitligt tjärfri gas, och tjära vill man INTE ha in i motorn eftersom den t ex beckar fast kolvringar och kletar fast ventilerna i ventilstyrningarna.
På motorsidan behövs inte mycket utvecklingsarbete utan där kan man i princip ta moderna bensinmotorer som de är, eventuellt med en viss kompressionshöjning, och bara komplettera med en gasblandare före gasspjället.
För en traktor som ska gå hela dagarna på gengas får man ju räkna med att fylla på bränsle rätt ofta, och det kan vara opraktiskt att släpa med sig vedsäckar som täcker en hel dags behov. Åtminstone på en större gård bör man nog rikta in sig på någon form av högt placerad ficka för kubb/flis som man kan köra in under för bränslepåfyllning.
Bränslehanteringen måste såklart också effektiviseras så mycket det går. Äldre gasgeneratorkonstruktioner är ju avsedda för s k kubb, medan man har försökt anpassa nyare sådana för grov flis istället.
Se vidare t ex www.gengas.nu (http://www.gengas.nu) .
-
Vet någon om det forskas på gengasmotorer nu för tiden? Om man gjort npgra försök med att effektivisera själva energiomvandlingen och bränslehanteringen?
Skulle vara intressant och veta hur effektiv denna motor kan bli och hur mkt skog man skulle behöva ta ned för att driva ex 20% av Sveriges fordon
-
Av och till forskas det på bl a KTH i Stockholm och SMP (f d Statens Maskinprovningar) i Umeå. Det förekommer också en hel del forskning utomlands, bl a i Danmark, USA och Indien.
-
Vet någon om det forskas på gengasmotorer nu för tiden? Om man gjort npgra försök med att effektivisera själva energiomvandlingen och bränslehanteringen?
Skulle vara intressant och veta hur effektiv denna motor kan bli och hur mkt skog man skulle behöva ta ned för att driva ex 20% av Sveriges fordon
det fina är ju att det växer upp igen:)
jag skulle bara bruka lövträd jag..
som jag ser det så är ju gengas något som (om det skulle bli övergripande aktuellt över hela jorden) måste kontrolleras ordentligt vartifrån folk skulle ta bränsle, annars har de ingen regnskog kvar iallafall. det är ju många platser på jorden som blir öken bara för att träden försvinner.
tajgan är ju betydligt tåligare ur den aspekten.
-
Metanol är ett betydligt smartare sätt att driva fordon på skogsråvara. En storskalig fabrik finns projekterad. Finansiärerna väntar bara på ett beslut om att metanolen blir skattefri. Obegripligt att det inte kommer. Är regeringen köpt av oljeindustrin?
http://www.varmlandsmetanol.se/ (http://www.varmlandsmetanol.se/)
-
ja man kan ju undra. problemen finns säkert runt knuten.
hur miljövänligt är det egentligen? att producera O förbränna?
-
http://rsb.se/arena/showthread.php?19071-Metanolare-inomhus (http://rsb.se/arena/showthread.php?19071-Metanolare-inomhus)
inlägg 19 :)
jag kan tänka mig att de mer självverksamma kanske är mer inne på gengas ändå, som man kan tillverka själv.
-
Metanol är ett betydligt smartare sätt att driva fordon på skogsråvara. En storskalig fabrik finns projekterad. Finansiärerna väntar bara på ett beslut om att metanolen blir skattefri. Obegripligt att det inte kommer. Är regeringen köpt av oljeindustrin?
[url]http://www.varmlandsmetanol.se/[/url] ([url]http://www.varmlandsmetanol.se/[/url])
Nja, det är inte riktigt så lätt som det verkar att driva fordon på metanol. Det främsta problemet är att alla billiga och storskaliga processer för metanoltillverkning ger en produkt som är förorenad av diverse organiska syror (ättiksyra, myrsyra osv), vilket gör den starkt korrosiv (det finns goda anledningar till att metanol som handelsvara levereras i fat eller dunkar av rostfritt stål). Det går att rena metanolen men det är en så dyr process att det inte är rimligt att kosta på den behandlingen på ett vardagsbränsle. Den metanol som används i t ex modellflyg- och motorsportsammanhang är renad från de där syrorna, men där kan man ju betala betydligt högre priser för bränslet än annars.
I USA testade man både metanol och etanol som alternativbränslen för personbilar under 90-talet, och av de bränslena var det etanolen som visade sig praktiskt användbar. Ford Taurus i FFV-utförande tillverkades både i ett utförande för etanol/bensin och i ett för metanol/bensin, det enda som skilde var programvaran till motorstyrsystemet. Men för att bränslesystemet skulle tåla den korrosiva metanolen var man tvungen att kosta på mycket dyra lösningar, t ex enbart rostfritt stål i bränsleledningar, spridare, tryckregulatorer mm, bränslepump med borstlös motor driven av en växelriktare, givaren för bränslemätaren helt isolerad från bilens övriga elsystem och matad med växelström.
Metanolen är ännu besvärligare än etanol när det gäller t ex kallstartegenskaper och tendens att dra till sig vatten ur luftens fuktighet. Ett annat problem är att i och med att den innehåller förhållandevis mer väte och mindre kol än andra flytande bränslen, så består avgaserna till en större del än man är van vid av vattenånga. Det ställer till problem vid kallstart och varmkörning, dels för att tändstiften lätt blöts ner och dels för att mer vatten än vanligt kondenseras på cylinderväggarna medan motorn är kall, det ger stort slitage eftersom en emulsion av vatten och olja inte har några vidare smörjande egenskaper.
Det är också svårare att klara kraven på avgasutsläpp, framför allt då kväveoxider och kolväten, när en motor körs på metanol än då en motsvarande motor körs på t ex etanol eller bensin.
En stor fördel med gengas är ju att man inte är beroende av några storskaliga fabriker och distributionsnät för att få fram sitt bränsle. I och med att det finns många små skogsägare och att investeringarna för att få igång en kommersiell produktion av gengasved eller flis är rätt små, så är det i princip uteslutet att monopoltendenser eller myndighetsingripanden skulle kunna påverka pris eller tillgång på det bränslet.
-
Speedwaymotorcyklar har körts på metanol sedan urminnes tid. Visst finns det komplikationer. Men det finns det med bensin också. För att inte tala om gengas.
-
Angående gengas.
Det är ett oeffektivt bränsle, du förbränner hälften av energin, resten får du som en gas, med mycket värme som strålar bort från anläggningen. Därefter förbränner kvarvarande energi i en motor där mycket energi försvinner som värme.
Dock är detta enkel teknik i en snabb omställning men inte ur ett hålbarhetsperspektiv.
Ångmaskin eller stirlingmotor är bättre. Effektivast energiutbyte är oftast i fast anläggning.
Funderar på de olika energikedjornas verkningsgrad. Elkadjor är effektiva, bränsle med många omvandlingar, låg effektiva.
Fotosyntes 5%-8%. Solceller 10%-15%, elmotor 80%-90%, kolvmotorer 10%-15%, batteri 80%-95%, ångmaskin 8%-12%, stirling 12%-20%.
Kan man utnyttja värmen till uppvärming kan man öka verkningsgraden med 20-40 procentenheter. Möjligt främst i fasta anläggningar. (Kärnkraften får inte sälja sitt kylvattenvärme till fjärrvärmenät, skulle vara för bra affär för kärnkraftverksindustrin och ta död på altenativen.)
Traktorfritt! Energieffektivast vore kanske små specialmaskiner, batteri/solcells, självgående maskiner. Dock dyra i uppstartskede men troligtvis bättre ur hållbar utvecklinsperspektiv.
Små maskiner klarar också bättre av oregelbundna ytor.
Med självgång kan de arbeta långa arbetspass och därmed uppväga människans korta pass.
Ska man tänka bort traktor och inte se hästen som ersättare får man vara mer visionär. Robotar?
På 50 talet med de första traktorerna, var det svenska jordbruket som mest energieffektiv förhållande till mängd producerad mat.
-
Jag kan inte hålla med om att gengasen är särskilt ineffektiv jämfört med andra sätt att konvertera ved till mekanisk energi. Den stora fördelen med gengas är ju att befintliga maskiner som redan finns i stora mängder lätt kan konverteras till ett förnyelsebart bränsle utan att konverteringen kräver särskilt mycket kvalificerat verkstads- eller fabriksarbete. Det är många gånger mer dyrt och omständligt att konvertera en hel bransch till t ex stirling- eller ångdrift och det vore ju helt orimligt om det gäller att hålla verksamheten igång vid en akut bränslekris.
Verkningsgrader på 80-90 % för elmotorer gäller bara under mycket goda förhållanden - dvs relativt stora motorer på över 100 kW per enhet som dessutom får gå med optimal belastning. Under lika goda förhållanden kan man räkna med att en ottomotor (alltså t ex bensin- eller gengasdriven förbränningsmotor) ligger på 20-30 % verkningsgrad och en diesel i bästa fall uppåt 40-45 %.
Med kraftigt varierande belastningar och varvtal ska man vara glad om medelverkningsgraden på en måttligt stor elmotor kommer över 60-70 %. Ska motorn kunna varvtalsregleras genom t ex frekvensomriktare så tillkommer även dess förluster.
När det gäller batterier så måste man skilja på strömmängds- och energiverkningsgrad. Även om man kan ta ut i det närmaste lika många Ah ur ett batteri som man tillförde vid laddningen, så sker ju urladdningen vid en lägre spänning än laddningen och den skillnaden måste man också tänka på. I all synnerhet kan det bli mycket ineffektivt om man försöker sig på extrem snabbladdning av batterier. Rör det sig om att lagra energi länge måste man också ta hänsyn till batteriernas självurladdning.
Beträffande kärnkraftverkens kylvatten så håller det för låg temperatur för att vara intressant för fjärrvärmenäten. Ett kärnkraftverk arbetar ju alltid med mättad ånga utan överhettning, alltså med mycket lägre ångtemperatur än en någotsånär modern bränsleeldad ånganläggning, och det innebär att man praktiskt taget inte skulle kunna ta ut någon elektrisk energi om man skulle välja att kondensera ångan vid så hög temperatur att kylvattnet är användbart för fjärrvärme. Det torde väl vara välkänt att många kärnkraftverk som ligger i varma delar av världen måste reducera effekten när det är som varmast på sommaren. Antingen nu orsaken är att havsvattnet som används för kylning får för hög temperatur, eller att varmt väder gör kyltornen ineffektiva.
-
Hur många minuter går en speedwaymotor mellan varje renovering? sedan har du olja i den metanolen
-
som sagt lokomobiler o ångmaskiner tillverkas ju inte heller.
hur tror ni det skulle fungera att driva en generator med en gengasmotor då?
enklast är väll via en traktor men då blir ju den upptagen. skulle det gå att bygga något mer stationärt?
med någon slags vedmatning till så man slapp passa några timmar i stöten...
-
Hur många minuter går en speedwaymotor mellan varje renovering? sedan har du olja i den metanolen
Framför allt så har man i speedwaybranschen råd att betala vad väl renad och syrafri metanol kostar.
-
som sagt lokomobiler o ångmaskiner tillverkas ju inte heller.
hur tror ni det skulle fungera att driva en generator med en gengasmotor då?
enklast är väll via en traktor men då blir ju den upptagen. skulle det gå att bygga något mer stationärt?
med någon slags vedmatning till så man slapp passa några timmar i stöten...
Det fungerar alldeles utmärkt, det har byggts många sådana anläggningar för t ex lokal elförsörjning i tredje världen.
En sak man måste tänka på vid stationära gengasanläggningar är att risken för "vedhäng" blir större då gasgeneratorn står stilla än då den sitter på ett fordon som skakar hela tiden. När det gäller ved/flismatning så måste den ordnas så att det inte kommer in tjuvluft tillsammans med veden, det behövs alltså någon slags sluss, stjärnventil eller liknande. Samma sak om man ska ordna för asktömning under drift.
-
Allt det ni säger nu är ju inget för en liten små torpare med några få ht så ja efter lyser idéer för dom också det hade vare intressant :) För står om det värkar lite märkligt men småtorpare brukar inte ha så värst mycket skog att till gå så där av mitt inlägg hoppa det är ok ?.
-
Har inte oljebolagen köpt upp en massa bra idéer genom åren som de kommer att ta fram när de inte har någon olja att sälja?
-
Har inte oljebolagen köpt upp en massa bra idéer genom åren som de kommer att ta fram när de inte har någon olja att sälja?
Det fungerar inte på lång sikt. För att det ska gå att köpa upp en idé så måste den ju först och främst vara patenterad. Och i och med att patentet är beviljat så är det också offentliggjort. Ett patent gäller inte längre än maximalt omkring 20 år, och det förutsätter dessutom att patentägaren betalar årliga avgifter för att hålla det vid liv.
-
Hur många minuter går en speedwaymotor mellan varje renovering? sedan har du olja i den metanolen
En trettio heat brukar den stoppa, det är en hel halvtimme effektiv körning ;D Olja har man inte i metanolen men däremot så använder man vegetabilisk olja.
Helt seriöst så är produktionsprocessen väl planerad hos Värmlandsmetanol och kvalitetskraven till motordrift kommer
att uppfyllas. Det smartaste sättet att använda metanolen är ändå i låginblandning i andra bränslen.
-
Jag har fått ta del av försöken som gjordes av Hushållningssällskapet i Skaraborg på 70-80 talet.
Fokus låg då på skördeökning beroende på att jordpackning undviks vid vinschning, samt att vårbruket kan starta tidigara (innan marken bär). De visade på en kraftig ökning.
Dock, ur aspekten att vidareutveckla tekniken för vinschning var deras bidrag tyvärr litet. Några foton visar en person som går efter en vinschad maskin. I texten talas det om två traktorer, som växelvis drar plog, harv och såmaskin mellan sig. Ingen utveckling jämfört med tidigt 1900-tal.
Tröskningen gjordes med vanlig tröska. Mindre risk för packning på torra jordar.
Skall det bli något blir väl till att plocka fram svetsen och bygga en egen demonstrationsanläggning. Undrar om det blir något ;)
-
Som jag ser det är ett stort problem med vajerplöjning att man måste gräva bort alla stenknösar och andra åkerholmar ur åkern eftersom metoden kräver en fyrkantig åker utan hinder. Det blir fruktansvärt dyrt och kräver stora mängder bränsle till grävmaskinen och dumpern och borrmaskinen och dessutom ganska mycket dynamit. Sedan skall man gå och plocka småsten i 10 år innan den uppbrutna marken blir fullgod åker.
Jämfört med det är det inget större problem att bygga ett par ånglokomobiler. Sist och slutligen handlar det om vanlig gjutning och metallbearbetning. Det stora problemet där skulle väl bli att det knappt finns några gjuterier kvar i västvärlden som vill åta sig komplicerade gjutningar i sandform efter trämodell. Å andra sidan är tekniken känd så om det börjar finnas en marknad startar väl något ett gjuteri i stil med Cattail Foundry i USA och specialiserar sig på svåra gjutningar och korta serier.
-
Förutom att metoden bara fungerar på stora fina jämna fält, så har den ju också andra begränsningar.
Man gör ju lite annat än plöjer och harvar en åker. Det ska köras gödsel, sås, plockas sten och ringvältas. Allting måste göras med markdriva maskiner. Sen kan man inte göra allt i ett svep.
Alla åkrar harvas över en gång, sen plockar man sten, harvar igen, sår och vältar.
Det betyder att dom här vajerspelen ska flyttas runt flera gånger och återkomma till samma fält. Dessutom kräver dom en vändteg på säkert 10 meter, som se ska dras åt andra hållet, om man nu inte bara lämnar den helt
Sen har vi då alla fält där det odlas vall, som ska skördas med maskiner som oftast kräver kraftuttag.
Så nej. Jag tror det finns betydligt bättre tekniker att lägga sitt krut på än just att utveckla ett vajerdrivet jordbruk. :)
-
Ja håller med dig existens . skulle nog satsa på gengas driven traktor i så fall om det absolut måste va en maskin .
-
Jag tror att många här i tråden har olika referensramar. Plöjning med wire behöver inte innefatta lokomobiler och enorma vändplogar. Det räcker med en eldrivet virespel som är tillräckligt förankrat för att kunna stå emot den behövda dragkraften. Självhushållaren behöver alltså bara en elvinch och en hästplog. Vissa arrangemang kan behövas för att justera dragriktningen. I var sin ände av tegen skulle man kunna ha en järnvägsräls eller något annat man kan fästa vinchen i. Problemet med elvinch är att det går åt mycket effekt. För den med dragen el till gården är ju det ett mindre problem under förutsättning att elen kan distribueras till vinchen. Stationära motorlösningar är ofta miljömässigt bättre än rörliga då det går att bygga mer effektiv rening. (Vikten är inget problem längre). El är ju då en bra energibärare.
En annan lösning jag funderat på är en centrumupphängd vagn som står över ett vattenhål. Längst ut är ett traktorhjul med växellåda som står för olika utväxlingsförhållanden. Den skulle kunna vara utrustad med bevattning och olika verktyg. Drivningen är naturligtvis vindkraft. Odlingen sker cirkulärt och anordningen matar själv in plogen mot mitten så att en stor plogad spiral bildas. I eventuella dödzoner kan man odla bärbuskar, vall och perenner. Självhushållaren har tid att vänta.
Sen att oljebolagen köper upp olika patent: BP är en av världens största tillverkare av solceller. De ligger i framkant i utvecklingen. Branchen är dock i kris så det kan ha ändrats de senaste åren.
-
Ska man ändå släpa ut en kabel till vinchen, så kan man ju lika väl bygga en eldriven traktor med kabeln hängande bakefter..
-
jag tror som sagt inte man kan göra allt med ett vajerspel. men det borde absolut göra det tyngsta jobbet helt klart. plöja harva.
resten kan man klara med häst. då blir det effektivt tror jag
ock är man ingen hästkarl (som jag) så är det nog skönt att slippa plöja med häst för det kräver en hel del kunnande.
Iden med att ha en räls på motsatt sida åkern tror jag är mkt smart eller varför inte på båda? då kan man ju baxa efter motor mm efter varje omgång.
hemma på min min morbrors gård har de en ångmaskin eller om det var en gammal kultändare som står på en släde som man då kunde dra runt med häst ock på så vis driva tröska,rensverk, såg mm
att plöja i cirklar låter i mina öron som fruktansvärt oekonomiskt ock slöseri med bra mark.
-
undrar va kraftig propp som kan behövas för att det saka funka räcker knappast med 16 anpär ?
-
Ska man ändå släpa ut en kabel till vinchen, så kan man ju lika väl bygga en eldriven traktor med kabeln hängande bakefter..
I mitt tänkande handlar det mer om att ha ett fast installerat uttag till vinchen.
Järnvägsräls i båda ändar så klart med brytblock i båda ändar med ett varv vire mellan. I skarven sätter man den dragande linan och plogen. Kan således plöjas åt båda håll utan att flytta linspelet.
-
Existens! Att i stället för vinschad stålvajer ha en elektrifierad traktor har flera stora nackdelar
- Traktorns egenmotstånd måste övervinnas. Hur mycket det är vet jag inte, men visst stannar traktorn fort när kopplingen trampas ned. Traktorns slirande är ju också ren förlust.
- Att få ut 50 hk via en kabel blir en grov, högspänd (min 1kV) och dyr kabel.
- Kabeltrumman blir en utmaning.
Jag jobbade på 80-talet med STORA grävare på ASEA (ABB) vilka matades med typ 10 kV och några kA, men de var praktiskt taget stationära (för gruvdrift - 40 kubik i skopan).
Men det är klart, en eltraktior blir förstås otroligt mer flexibel än ett vajerspel.
-
Rubensgården och jörmundur.
Ni är inne på samma som jag tänkt. Fast monterade räls på bägge sidan åker. På "gårdssidan" har jag motorn (för att korta elkablarna). Sen en vajerslinga över ett hjul på andra sidan - och vajern körs fram och åter.
Med en kuggstång för matning i sidled är vi nära något som går att automatisera!
För mej som är ekologisk är det en häftig tanke att ha en automatisk radhacka.
Att plöja, harva, så, välta och hacka borde gå, även om nya maskiner skall till som funkar i bägge riktningarna.
Effekten på motorn behöver inte vara så hög, med 25 A får man ju ca 25 hk. Kan vårbruket starta tidigare, innan marken bär en traktor borde det gå på ett ut - mot konventionellt vårbruk.
-
Rubensgården och jörmundur.
Ni är inne på samma som jag tänkt. Fast monterade räls på bägge sidan åker. På "gårdssidan" har jag motorn (för att korta elkablarna). Sen en vajerslinga över ett hjul på andra sidan - och vajern körs fram och åter.
Med en kuggstång för matning i sidled är vi nära något som går att automatisera!
För mej som är ekologisk är det en häftig tanke att ha en automatisk radhacka.
Att plöja, harva, så, välta och hacka borde gå, även om nya maskiner skall till som funkar i bägge riktningarna.
Effekten på motorn behöver inte vara så hög, med 25 A får man ju ca 25 hk. Kan vårbruket starta tidigare, innan marken bär en traktor borde det gå på ett ut - mot konventionellt vårbruk.
Men det förutsätter att du stänger av allt anat i så fall om det ska funka att ta ut full effekt.
-
Jag tycker man är inne på oerhört teoretiska resonemang om man börjar funderar på fast monterade rälsar utmed åkerkanterna.
För det första tar det plats som kunnat odlas, och den ytan blir stor eftersom en plog kommer att vändas en bit ifrån rälsen.
För det andra får man en plats där ogräs kan frodas och blir omöjligt att bekämpa på ett vettigt sätt.
Harvningen blir dåligt utförd när man bara drar en harv fram och tillbaka
Otroligt tidsödande. Dikning, rensning och underhåll av åkermarken blir svårare med en fast monterad stambana i varje kant.
Tillsammans med att det bara går att använda på ett väldigt fåtal, fyrkantiga bitar ute på slätterna, så är det här en metod som är så ineffektiv att det är onödigt att lägga kraft på att utveckla den. Det kommer att kosta oproportionerligt mycket i utveckling i förhållande till vad den kommer att uträtta.
Det finns redan redskap till traktor och häst. Den enda lilla detaljen är hur man ska driva traktorn. Alternativa bränslen, eller el, måste vara enklare att ta fram. Om man nu inte vill ha en kabel :) så kanske det ginge att ta fram batterier som kan snabbladdas som man bara krokar på i frontlyften. Man har ett tiotal batterier stående på laddning och kan snabbt byta med enkla handgrepp. Någon dräng kan ju hållas sysselsatt att med häst köra dom från gården ut till fälten, så att traktorn kan jobba hela tiden. :)
-
Att våga tänka utanför boxen är väl hela grejen med Alternaiv.nu eller ......
Det är väl också givet att det är ett teoretiska resonemang eftersom det inte finns idag. Om det kommer kosta tid och arbete är det kanske den arbetsintensiva omställning som behövs för att få fart på samhället.
Men visst har du poänger om svinn, problem och ineffektivitet. Men det är väl lite kul med utmaningar. ;) jag menar, om man inte räds att snabbt få fram hundratusentals arbetshästar så är väl det inget att göra ägoskiften så att åkrarna blir fyrkantiga.(det är ungefär lika orimligt bägge).
Den enda lilla detaljen är hur man ska driva traktor (anar lite ironi här). Det är ju själva grejen - jordbruk när oljan är så dyr att man inte har råd (eller att supertankers har Amerikansk "skyddseskort" till "rätt" destination).
Rena elbilar är ju ingen direkt hit, och då tar man ändå inte ut mer än så där 10 hk vid normal drift. Inte ens en tidsoptimist som jag vill ha en 10 hk traktor...
-
Det kan aldrig vara nödvändigt att bygga en järnväg runt gärdena bara för att dra plogar eller andra redskap över dem.
-
Att våga tänka utanför boxen är väl hela grejen med Alternaiv.nu eller ......
Rena elbilar är ju ingen direkt hit, och då tar man ändå inte ut mer än så där 10 hk vid normal drift. Inte ens en tidsoptimist som jag vill ha en 10 hk traktor...
Du tycker alltså det är en onödig utmaning att ta fram en el-traktor? ;)
Ackordshäststiftelsen har ju 300 hästar som väntar på att oljan ska ta slut.. Alltid en början. :)
-
Du tycker alltså det är en onödig utmaning att ta fram en el-traktor? ;)
Ackordshäststiftelsen har ju 300 hästar som väntar på att oljan ska ta slut.. Alltid en början. :)
Touché :)
-
Vi får ju inte heller glömma john seymours tankar om att man också kan använda sig av grisar (på mindre plättar givetvis) som får böka upp.
fick just en annan fundering i skallen.
om man i god självbyggaranda vill bygga någon slaggs mekanisk dragare, skulle det då gå att använda sig av t e x tryckluft?
man har ett stort batteri som driver en kompressor på dragaren som driver någon form av vevsläng via tryckluftskolvar?
eller hydraulpump
torde gå sjut sakta :)
-
skulle det då gå att använda sig av t e x tryckluft?
man har ett stort batteri som driver en kompressor på dragaren som driver någon form av vevsläng via tryckluftskolvar?
eller hydraulpump
torde gå sjut sakta :)
Påminner inte det extremt mycket om en ångmaskin... :)
-
No shit sherlock! ;D
tanken var att den skulle gå att bygga själv...
-
Vi får ju inte heller glömma john seymours tankar om att man också kan använda sig av grisar (på mindre plättar givetvis) som får böka upp.
fick just en annan fundering i skallen.
om man i god självbyggaranda vill bygga någon slaggs mekanisk dragare, skulle det då gå att använda sig av t e x tryckluft?
man har ett stort batteri som driver en kompressor på dragaren som driver någon form av vevsläng via tryckluftskolvar?
eller hydraulpump
torde gå sjut sakta :)
Tryckluft är den dyraste energiformen vi har, För att få ut 1 enda kW tryckluft måste du mata in 5,4-7,5kW el. om du har en bra kompressor. Annars kan det kosta det dubbla.
Ånga borde va det rakaste och ger högt vridmoment också. Enklare att bygga själv än det mesta.
-
hmm låter svårare ändå tycker jag..
-
Kan du bygga den konstruktionen som du hade skissat på, så är jag rätt säker på att du kan bygga en ångmaskin :).
Så svåra är dom väl för övrigt inte?
-
Stirlingmotor? Verkar smartare än ångmaskin. o:)
-
Rena elbilar är ju ingen direkt hit, och då tar man ändå inte ut mer än så där 10 hk vid normal drift. Inte ens en tidsoptimist som jag vill ha en 10 hk traktor...
Det vill du nog gärna när du plöjt med vinchen en stund ;D
Håller med Existenas!, måste va enklast att bygga om traktorn, det fins ju eltruckar som går ett helt skift på en laddning och jag antar att vi inte snackar om 100-tals ha utan 1-2 ha för att överleva själv och då behöver det ju inte gå så fort heller :)
-
Stirlingmotorer kan nog vara bra i vissa sammanhang, men ett stort problem med dem är att det är svårt att ändra effektuttaget plötsligt (tänk er en bil där det dröjer 20 sekunder från att man trampar ner gaspedalen tills det händer något, och minst lika lång tid innan effektutvecklingen upphör när man släpper gasen). Det var svårigheterna att bli av med den olägenheten som gjorde att det i slutänden inte blev något av t ex Volvos stirlingmotorprojekt på 70- och 80-talet.
Idag skulle dock en stirlingmotor fungera bra som komponent i ett hybriddrivsystem där ett batteri eller supercap får ta hand om de plötsliga effektändringarna och stirlingmotorn kan gå på i stort sett konstant effekt med bara långsamma ändringar.
Sen ska man ju komma ihåg att både en stirlingmotor och en ångmaskinsanläggning räknas som tryckkärl, med allt vad det innebär av besiktningstvång, krav på intyg om materialkvaliteter och svetsares kompetenser mm. Risken för svårartade explosioner och liknande haverier är många gånger större än för t ex en gengasanläggning där det bara är i motorns cylindrar som nämnvärda övertryck förekommer.
-
Det vore ju intressant om få reda på om någon räkna på va det skulle kosta för att bygga el traktor eller vinks ja tror hästen är mer använd bar vad ni än bygger i längden dess utom så får man ju gödsel till odlingarna.
-
Jo hästen är ju bra men den har ju en del nackdelar den med, den kostar ju foder och skötsel när den växer upp och när den inte används, den ska läras upp
och kan vara väl så nyckfull som en traktor ;)
-
Jo hästen är ju bra men den har ju en del nackdelar den med, den kostar ju foder och skötsel när den växer upp och när den inte används, den ska läras upp
och kan vara väl så nyckfull som en traktor ;)
Inte behöver fodret kosta något om man bärgar skälv och har man andra djur så ska ju dom födas med och då funkar ju hästen ypperligt allt lära sig sko är inte så himla svårt häller sen kan man ju förkovra sig i smide och smida sina egna skor . Ja för somliga kan hästen va nyckfull :)
-
På 50 talet med de första traktorerna, var det svenska jordbruket som mest energieffektiv förhållande till mängd producerad mat.
Det var väl det jag trodde. o:) Men vem vill tuffa med en BM Viktor eller 30 hp DB? Att de sen går nästan gratis och kan plockas sönder och ihop med vad som helst lockar väl ingen självverksam?
Så när som på ett fåtal inlägg är denhär tråden bland det mest fullspäckade frosseri jag sett betr. sakfel och svammel. T. ex. att man kör en 25 hästars elmotor på 25A. På hur många volt då? :o
Annars är nog kineserna på god väg att lösa det mobila energibehovet. T ex för 3,5 tusen spänn får du en scooter som två pers åker åtta mil med på en laddningt. Vill minnas det går undan rätt bra också.
Så när de 4-hjulsdrivna lokomotiven stannar på fälten p.g.a. diesel-törst, då gissar jag att små raska eldrivna kineser susar omkring som bålgetingar istället.
Den som inte har en gruva i form av dieselmonster att byta bort och mer mark att sätta i pant, kanske ändå ska lära sig köra häst. (och då menar jag riktig minst-700-kg-häst) För när en västerländsk krämare fått hit Kinagetingarna så kostar de inte 3,5 tusen spänn längre.
-
Det var väl det jag trodde. o:) Men vem vill tuffa med en BM Viktor eller 30 hp DB? Att de sen går nästan gratis och kan plockas sönder och ihop med vad som helst lockar väl ingen självverksam?
Så när som på ett fåtal inlägg är denhär tråden bland det mest fullspäckade frosseri jag sett betr. sakfel och svammel. T. ex. att man kör en 25 hästars elmotor på 25A. På hur många volt då? :o
Annars är nog kineserna på god väg att lösa det mobila energibehovet. T ex för 3,5 tusen spänn får du en scooter som två pers åker åtta mil med på en laddningt. Vill minnas det går undan rätt bra också.
Så när de 4-hjulsdrivna lokomotiven stannar på fälten p.g.a. diesel-törst, då gissar jag att små raska eldrivna kineser susar omkring som bålgetingar istället.
Den som inte har en gruva i form av dieselmonster att byta bort och mer mark att sätta i pant, kanske ändå ska lära sig köra häst. (och då menar jag riktig häst) För när en västerländsk krämare fått hit Kinagetingarna så kostar de inte 3,5 tusen spänn längre.
Ja du Tib så är det nog så ja håller mig till hästar även om ja nu mera sadla om till små dragare men domräcker till för mitt behov har inge behov av stor dragare längre .
-
Så när som på ett fåtal inlägg är denhär tråden bland det mest fullspäckade frosseri jag sett betr. sakfel och svammel. T. ex. att man kör en 25 hästars elmotor på 25A. På hur många volt då? :o
1320 volt om jag inte räknar helt fel... :)
-
1 HK = 736 Watt
25HK = 18400 Watt
18400 Watt / 25A = 736 Volt
*
Ang. elmotorer i traktorer, då får man komma i håg, att en elmotor är ganska mycket starkare än en diesel eller benzinmotor med samma antal hästar. En tio hästars elmotor motsvarar 18 - 20 hk diesel. Då plöjer man lätt med en enskärig 14" plog i styv lera. Det har jag gjort med en 15hk encylindrig dieseltraktor. Plöjningsdjupet var 22cm, farten ungefär fyra kilometer i timmen. Inga rekorder, men snygt så det ut. Det gick åt cirka en liter diesel i timmen...
Thomas, Bornholm
-
1 HK = 736 Watt
25HK = 18400 Watt
18400 Watt / 25A = 736 Volt
*
Ang. elmotorer i traktorer, då får man komma i håg, att en elmotor är ganska mycket starkare än en diesel eller benzinmotor med samma antal hästar. En tio hästars elmotor motsvarar 18 - 20 hk diesel. Då plöjer man lätt med en enskärig 14" plog i styv lera. Det har jag gjort med en 15hk encylindrig dieseltraktor. Plöjningsdjupet var 22cm, farten ungefär fyra kilometer i timmen. Inga rekorder, men snygt så det ut. Det gick åt cirka en liter diesel i timmen...
Thomas, Bornholm
Ja, visst i katten.. jag vände på det.. tog 1 hk som 1.34 kw.
Jag tror heller inte att man ska räkna bort elmotorn. Men det får ju till lite utväxlingar förstås.
-
Men i all denna diskussion om gengas, dieselfritt lantbruk och så vidare, är det ingen som tänkt på rapsolja? Det går jo utmärkt att köra vanlig dieselmotor på rapsolja. I USA har militären börjad satsa massivt på biobränsle från olja från en inhemsk ogrässort, någon sorts ryps, om jag minns rätt. Även stridsflygplan med jetmotor funkar utmärkt på detta, till militärens stora förtjusning och belåtenhet. Dessutom är det inte giftigt och innehåller inga ämnen som kan irritera hud och andedräktsorgan, vilket gör hanteringen enormt mycket enklare och billigare.
Måste hitta länkar.
Thomas, Bornholm
-
Så är det ju naturligtvis, och det är ju den enklaste lösningen. Om det inte funkar perfekt just nu, så borde det väl gå att bygga om motorerna med enkla medel för att få det att fungera.
Man man har väl kanske hakat upp sig lite på ordet 'traktorfritt' i rubriken. Och då blir det ju lite knöligare.
-
Vi har knappast så mycket mark så vi kan köra på rapps diesel fullt ut misstänker ja det blir nog väldigt mycket mindre odlat på nuvarande marker.
-
Vi har knappast så mycket mark så vi kan köra på rapps diesel fullt ut misstänker ja det blir nog väldigt mycket mindre odlat på nuvarande marker.
precis, sen ska den väll processas också på något vis?
-
precis, sen ska den väll processas också på något vis?
Jo vist ska det men har man låt oss säga tio ht hur många ht går åt att driva fordonen va blir över till djuren man vill ha det skulle vara intressant att veta tycker ja ? Ja är inte den som kan räkna på sådant .
-
Här på Bornholm odlas mycket raps till olja. Något säljs som finaste matoljan, medan annat pressas och eldas upp som vanlig eldningsolja. Man får ungefär en tredjedel så mycket olja som vikten i rapsfrö, altså om skörden är tre ton per hektar (vanligt, oftast mer, fyra-fem ton är rätt vanligt), då får man ut tusen liter olja.
Odlar man med äldre och snåla maskiner, då kommer man altså ganska långt med en - två hektar. Normalt kalkuleras med ett arealbehov på 10 - 20% av den totala odlade areal för självförsörjning med rapsolja till odling av hela arealet. Tyvärr har danska staten alldeles förstört möjligheterne för bönderna at bli självförsörjande på bränsle med avgifter och skatter och förbud. Årsaken är busenkelt den, att försäjlningen av vanlig diesel skulle rasa totalt och staten förlora miljarder, om alla bönder skulle tanka egenproducerat rapsolja istället för diesel. Konverteringen af en dieselmotor till rensat, men i övrigt vanlig rapsolja, är enkel och genomprovat och kostar omkring 25000 för en vanlig traktor. Inga stora summor, så hindringarna är uteslutande rent politiska.
Resterna från pressningen av rapsoljan kan pressas till bränslepillets, blandas med flis eller annat och eldas, eller användas till kreaturkraftfoder. Inget värdelöst avfall precis, altså.
Thomas, Bornholm
-
Ja värkar ju bra men hu funkar det i Norrlands inland i jämförelse det är ju intressant i alla fall här ilandet .
-
Jag tror inte det geografiska läget spelar stor roll :)
-
Jag tror inte det geografiska läget spelar stor roll :)
Nja, rapsen måstte ju bli mogen i alla fall... Jag vet inte om det kan lyckas i norra Sverige.
Thomas, Bornholm
-
intressant som tusan.
hur mår traktorn efter lång tid på raps då?
-
Då får man väl odla jordgubbar (de blir ju sötare i norrland pga soltimmarna) och byta till sej rapsolja :)
-
intressant som tusan.
hur mår traktorn efter lång tid på raps då?
Vad jag har hört, då skulle dom må utmärkt. Rapsoljan har ju bra smörjande effekt, liksom dieseln och är inte frätande, så det skulle inte ställa till några problem. US Air Force eksperimenterade som omtalad med rapsolja och en blanding mellan rapsolja och vanlig fuelolja 50-50 funkade helt problemfrit i supermoderna jetflygplan.
Ett problem kan vara startsvårigheter medan motorn är kall. Det vanligaste är att motorn startas på vanlig diesel från en liten separat tank och sedan slås över på rapsolja, efter några minuter. Man måste komma ihåg att slå över på dieseldrift innan man stänger av motorn, så att pumpen är fylld med diesel innan start. Några motorer har elektrisk uppvärmning av rapsoljan innan insprutning och dom klarar att starta direkt på rapsolja.
Allt detta har jag läst i danska lantbrukstidningar för sisådär tio-femton år sedan, då det eksperimenterades med rapsoljedrift i snart sagt varannan bondeverkstad i Danmark. Nu talas det väldigt lite om det och det kan vara svårt att minnas allt rätt.
Jag har en encylindrig dieseltraktor, som är väldigt enkelt konstruerat, med busenkel bränslepump, som sitter helt fritt. Det skulle vara roligt att eksperimentera lite med rapsolja och se hur den arbetade.
Thomas, Bornholm
-
Det är ju många som har testat att köra dieselpersonbilar på rapsolja och liknande bränslen också (åtminstone under de perioder då man har kunnat köpa rapsolja i butik billigare än dieselbränsle) . Som regel går det bra, åtminstone på sommaren. Kallstartegenskaperna blir dåliga även om motorn är i bra skick, och dessutom stelnar ju rapsoljan strax över 0 grader. I en del fall har man haft bekymmer med igensotade spridare. Det verkar vara stor skillnad på olika modeller av dieselmotorer på den punkten men det är svårt att se några tydliga samband för vad som kännetecknar en rapsolje-lämplig diesel.
Om en motor inte går bra att köra på ren rapsolja så kan man åtminstone dryga ut fossil dieselolja eller RME med den.
Har man inte möjlighet att odla tillräckligt med oljeväxter men ändå vill producera eget dieselbränsle så finns ju alltid möjligheten att tillverka tjära av skogsavfall och destillera fram en lämplig fraktion ur tjäran.
-
Nja, rapsen måstte ju bli mogen i alla fall... Jag vet inte om det kan lyckas i norra Sverige.
Thomas, Bornholm
;D ;D ;D ;D ;D
Jasså? DET var som tusan! ;D Och hur går en Mega-Deere på rapsolja när det är "20 grader snö och kallt upp till knäna"? Hur sköter man snöröjningen? För visst måste väl växtoljor blandas med något mer lättflyktigt eller förvärmas när det är kallt? ::)
Jasså, du hann före.
Jag har en encylindrig dieseltraktor, som är väldigt enkelt konstruerat, med busenkel bränslepump, som sitter helt fritt. Det skulle vara roligt att eksperimentera lite med rapsolja och se hur den arbetade.
Porsche? :D
-
Porsche? :D
Japp! :)
(http://www.cloudynights.com/photopost/data/500/5574212224922vduHUMnW-med.jpg)
Thomas, Bornholm
-
Fin liten Ferdinand :) astrojensen
-
Rena elbilar är ju ingen direkt hit, och då tar man ändå inte ut mer än så där 10 hk vid normal drift. Inte ens en tidsoptimist som jag vill ha en 10 hk traktor...
tidsoptimisten bör kanske göra sin läxa angående elbilar och kika in tesla model s eller tesla model x.
förträffliga bilar tycker jag och många andra.
ifall tidsoptimisten hade en sådan hade du kunnat bli TIDSOPTIMISTEN för du hade ändå hunnit i tid =) se och inspireras =)
ang. ämnet i stort tror jag lösningen är eldrivna fordon. finns ju redan eltraktorer, elgrävmaskiner you name it på marknaden.
sen att det inte är en fullt utvecklad lösning än är en annan femma.
eftersom vi har ett väl utbyggt elnät och att det finns ny teknik för att förflytta den effektivare och energi oftast utvinns effektivast storskaligt känns el som det absolut bästa alternativet. sen att mycket av vår och framförallt andra länders elproduktion sker med hjälp av kol, koks, olja uran etc. finns det bara 2 lösningar på.
fortsätta utveckla dom mest hållbara alternativen sol, vind, vågkraft och minska elkonsumtionen.
många kan göra stor skillnad. men givetvis måste industrierna göra sitt också.
det svåra är att få människor att förstå att vi lever på en planet med begränsade resurser och att vi måste bete oss därefter. ändå bygger vår ekonomi på ständig tillväxt. inte konstigt att människor är förvirrade.
hmm over and out
-
AWWWWWWWWWWW !! En sån vill Maria ha. Långa ögonfransar på lysena och måla upp pussmunnen där fram, sen åka till byn och proviantera, säger hon. :-*
Synd vi inte behöver traktor utan bara kan ringa Östen med 400:an. För 10-12 ägg så harvar han ett par timmar och pratar i 3.
Tjusigt och ekonomiskt!
-
Men du!
Volvo L 03 E (2) (http://www.youtube.com/watch?v=ha33p8m1W2o#ws)
:o Så grymt ultra skifthäftig vil-bara-ha grej! Eldriven och svenskbyggd!
Eldriven traktor:
Plowing with the Sun Horse all-electric tractor (http://www.youtube.com/watch?v=ZgNqL-4DMNg#)
http://www.flyingbeet.com/electricg/ (http://www.flyingbeet.com/electricg/)
http://www.versaland.com/2012/06/24/electric-tractor/ (http://www.versaland.com/2012/06/24/electric-tractor/)
Thomas, Bornholm
-
Jasså? DET var som tusan! ;D Och hur går en Mega-Deere på rapsolja när det är "20 grader snö och kallt upp till knäna"? Hur sköter man snöröjningen? För visst måste väl växtoljor blandas med något mer lättflyktigt eller förvärmas när det är kallt? ::)
Man kanske kan försöka hinna jordbruka när det är varmt?
-
Man kanske kan försöka hinna jordbruka när det är varmt?
Vem ska skotta snö och köra hem ved då ?
-
Kommer man så långt så lär väl just den detaljen gå att lösa med förvärmning...
-
Lantbruksgymnasiumet Vreta hade en John Deere som vi körde på rapsolja. Omöjlig att starta när det var kallt annars gick den bra.. luktade stekos om den också. :(
-
Att motorerna luktar stekos är ju naturligtvis en gigantisk hake när det gäller att rädda jordens klimat :)
-
Lantbruksgymnasiumet Vreta hade en John Deere som vi körde på rapsolja. Omöjlig att starta när det var kallt annars gick den bra.. luktade stekos om den också. :(
Det gillar nog Ex han gillar ju va i köket ;) Nä det värkar jobbigt och ska man ha förvärmning när man har kört stopp i skogen när det är lite kyla då blir det inte lätt misstänker ja.
-
Ni brukar gnälla på mig att jag är negativ.. men nu vete fan vad som flugit i er för att hitta allt som är omöjligt..
-
Ni brukar gnälla på mig att jag är negativ.. men nu vete fan vad som flugit i er för att hitta allt som är omöjligt..
Något måste man väll få lov att roa sig med :) lite dyrt att koma på att det inte var så bra i efter hand vet ju alla inte är så bra.
-
Lantbruksgymnasiumet Vreta hade en John Deere som vi körde på rapsolja. Omöjlig att starta när det var kallt annars gick den bra.. luktade stekos om den också. :(
Lantbruksgymnasiet i Svalöv körde alla sina lantbruksmaskiner på enbart rapsolja på 90-talet, hur det är nu vet jag inte. Men jag körde deras traktorer vid några tillfällen, de fungerade felfritt.
-
Har en kompis som kör sin bil: Ford Transit, på överbliven stekolja ifrån traktens pizzerior. Dubbla tankar och ett snyggt förvärmningssystem har han byggt där kylvattnet förvärmer oljan.
-
Då är problemet att kunna förvärma var du än är och hur löses det i 20-25 graders kyla eller mera göra som ryssen gör elda under då eller aldrig stänga av . Någon ide på problemet ?
-
Blir min traktor stående ute i skogen i 25 graders kyla så lär jag inte få igång den heller.
Man får väl göra lite mer modifieringar än att bara hälla i ett annat bränsle. Och till dom hör ju då att få till förvärmning. Borde väl rimligen gå att bygga en brännare av nåt slag. Även om oljan tagit slut i det stora hela, så kanske det finns en skvätt kvar så folk kan förvärma sina traktorer som fått motorstopp mitt i skogen i 25 graders kyla :)
-
Blir min traktor stående ute i skogen i 25 graders kyla så lär jag inte få igång den heller.
Man får väl göra lite mer modifieringar än att bara hälla i ett annat bränsle. Och till dom hör ju då att få till förvärmning. Borde väl rimligen gå att bygga en brännare av nåt slag. Även om oljan tagit slut i det stora hela, så kanske det finns en skvätt kvar så folk kan förvärma sina traktorer som fått motorstopp mitt i skogen i 25 graders kyla :)
Låt oss hoppas :)
-
Blir min rapsoljeskogstraktor stående i 25 graders kyla så kör jag Webastovärmaren på samma bränsle som jag normalt startar den på. Blir min bonntraktor stående så sätter jag i elmotorvärmaren.,
Redan med 5% rapsolja som det ofta är idag så börjar dieselvärmarna att konstra så det är snart dags för separat tank till dem i vilket fall.
-
Visst har jag eldat under någon gammal traktor nångång när det var kallt och inte gick runt tillräckligt.
Har hört om en häst som en dag stannade och inte ville gå längre. Minns jag rätt så hjälpte det inte att elda med näver runt hovarna. Det skulle väl va den enda nackdelen med häst i s f. ;)
Finns en länk i Marias permakultur tråd. En film där det sägs att 40% av maten kommer från oljefälten. Å sånt finns det bidrag till. Vilket samhälle vi skapat oss!
-
Visst har jag eldat under någon gammal traktor nångång när det var kallt och inte gick runt tillräckligt.
Har hört om en häst som en dag stannade och inte ville gå längre. Minns jag rätt så hjälpte det inte att elda med näver runt hovarna. Det skulle väl va den enda nackdelen med häst i s f. ;)
Finns en länk i Marias permakultur tråd. En film där det sägs att 40% av maten kommer från oljefälten. Å sånt finns det bidrag till. Vilket samhälle vi skapat oss!
Han hade väll frusit ihjäl i så fall annars så var han nog uppstoppad :)
-
En film där det sägs att 40% av maten kommer från oljefälten. Å sånt finns det bidrag till. Vilket samhälle vi skapat oss!
Vad betyder det?
-
Vad betyder det?
Vad som menas är att det i dag används otroligt mycket bränsle i nutidig västlig livsmedelproduktion.
Dock anser jag frasen "maten kommer från oljefälten" eller som det också ofta ses "vi äter olja i västvärlden" eller liknande uttryk som inte helt lyckade. Sanningen är ju den att vi inte använder oljan direkt till produktion av livsmedel (omvandlar den inte direkt till mat, som en ko förvandlar gräs till mjölk...), men som ersättning för mänsklig arbetskraft.
Sedan kommer produktionen av enorma mängder konstgödsel. Denna beror dock för största delen på naturgas och vattenkraft.
I båda kann oljan/naturgasen direkt ersättas av andra energiformer (rapsolja, methanol, elektricitet från vatten- och vindkraftverk, etc), men oljan och gasen är i dag suveränt dom främsta energikällorna inom lantbruket.
Och att vi använder dom alldeles för mycket får ses som ett faktum. Att pressa dom stackars korna till att ge 10000 liter mjölk om året med kraftfoder från Brasiliansk soja, odlat på skövlad regnskog, seglat över atlanten och transporterad med lastbil till norrland, är ju helt sjukt. Att mjölken sedan torkas till mjölkpulver i en mycket energiintensiv process och fraktas till Kina med lastbil, båt och tåg, får en att tveka på människans förnuft.
Thomas, Bornholm
-
här kan vi väll köra med raps under de varma månaderna så långt det går ock resten på vanlig diesel.
på varmare breddgrader borde de köra året om, då skulle det nog bli ordentliga miljöbesparingar hoppas man...
-
här kan vi väll köra med raps under de varma månaderna så långt det går ock resten på vanlig diesel.
på varmare breddgrader borde de köra året om, då skulle det nog bli ordentliga miljöbesparingar hoppas man...
Intressant att höra i från en medlpadin kan du specificera ?
för ni har ju rickig kyla.
-
Om man förestrar rapsoljan så går den att använda som dieselbränsle även på vintern. Men då gäller det att hitta någon avsättning för den glycerol man får ut som biprodukt också. Lite förenklat kan man säga att man tillför 85 % rapsolja och 15 % metanol till förestringen, och ut får man 85 % RME (alltså s k biodiesel) och 15 % glycerol (förr i tiden kallat glycerin).
-
Intressant att höra i från en medlpadin kan du specificera ?
för ni har ju rickig kyla.
Om man ordnar en bränsleförvärmare (t ex låter motorns kylvatten passera genom en rörslinga i tanken och eventuellt isolerar bränsleledningar mm) så bör det gå bra att köra på rapsolja hur kallt det än är. Det är bara kallstarter som det gäller att undvika. Men har man motorn/maskinen stående i uppvärmt utrymme när den inte används, eller använder effektiv motorvärmare, så är det inga problem.
Kallstarter bör ju med tanke på motorslitage och avgasutsläpp undvikas även om man har en motor och ett bränsle som faktiskt medger svåra kallstarter.
-
Intressant att höra i från en medlpadin kan du specificera ?
för ni har ju rickig kyla.
mjo jag menar mer internationellt över hela världen ock inte bara sverige.
förstår absolut att det går att köra med på vintern bara man vill.
hehe kylan är det inget fel på ock det bästa av allt är att den är gratis!! ;D
-
<Tror ja säkert men det som ja vill ha reda på hur det kan fungera för den mindre bemedlade om man säger så? Det är ju gaska vickigt för alternartivare misstänker ja.
.
-
kanske man odlar sin raps ock sen åker med den till en storbonde där man antingen kan pressa den själv eller byter in den mot redan färdigpressad olja.
men allt det där andra vad man ska göra med restprodukterna kan inte jag sia om...elda kanske??
-
Trodde alternativare ville va självgående :)
-
Restprodukterna vid själva pressningen är ju ett utmärkt foder.. Så det är bara win-win hela vägen.
Men det är klart.. blir man stående en vinternatt i skogen i sibirien så får man ju inte igång den sen :). Men det kanske kan lösas.
Förr startade man ju fotogenmotorerna på bensin, och tyckte det funkade bra.. så varför inte nåt sånt nu..
-
Får väll bli sprit då för den skälv verksamme.
-
Trodde alternativare ville va självgående :)
skulle vara kul att veta vad en sån anläggning skulle kosta.
här är ju ett exempel, men inget pris...
http://www.croplandbiodiesel.com/biodiesel-process.html (http://www.croplandbiodiesel.com/biodiesel-process.html)
-
Tja du den är nog inte så värst billig i vart fall.
-
skulle vara kul att veta vad en sån anläggning skulle kosta.
här är ju ett exempel, men inget pris...
[url]http://www.croplandbiodiesel.com/biodiesel-process.html[/url] ([url]http://www.croplandbiodiesel.com/biodiesel-process.html[/url])
Minsta modellen kostar 5 400 dollar.
http://www.croplandbiodiesel.com/products/extruders_motor/clb-500-em.html (http://www.croplandbiodiesel.com/products/extruders_motor/clb-500-em.html)
-
skulle vara kul att veta vad en sån anläggning skulle kosta.
här är ju ett exempel, men inget pris...
[url]http://www.croplandbiodiesel.com/biodiesel-process.html[/url] ([url]http://www.croplandbiodiesel.com/biodiesel-process.html[/url])
Den minsta press jag hittade på sajtet kostade $2000, inklusive motor. En komplett anläggning kostar säkert det femdubbla, misstänker jag.
Inga billiga grejer, alltså, men om man tänker på kostnaden av diesel kontra hemmaodlat raps (i alla fall i dom södra delarna av SVerige), då ser kalkylen kanske inte så dålig ut på längre sikt?
Thomas, Bornholm
-
jo det priset på pressen såg jag med:)
-
Lite tråkigt med nedlåtande inlägg här på Alternativ.
TiB tycket tydligen det är helt ok att svepande döma ut andras åsikter som svammel, och sen göra sig lustig över beräkningar - vilka han uppenbarligen inte begriper.
Så när som på ett fåtal inlägg är denhär tråden bland det mest fullspäckade frosseri jag sett betr. sakfel och svammel. T. ex. att man kör en 25 hästars elmotor på 25A. På hur många volt då? :o
Effekten i ett trefassystem är:
1) 3 * fasström * fasspänning, eller
2) Roten_ur(3) * fasström * huvudspänning
För 25 A, blir det då 3*25A*235V eller sqr(3)*25A*400V = 17,625 kW eller 24 hk
------
memori kör med ännu mer svepande kritik, vilken då blir svårare att värja sig ifrån.
tidsoptimisten bör kanske göra sin läxa angående elbilar och kika in tesla model s eller tesla model x.
förträffliga bilar tycker jag och många andra.
ifall tidsoptimisten hade en sådan hade du kunnat bli TIDSOPTIMISTEN för du hade ändå hunnit i tid =) se och inspireras =)
Tror denne inte på att bilar drar effekt motsvarande ca 10 hk vid normal drift eller vad är problemet. Tesla uppger för Tesla S en räckvidd på 300 miles vid 55mph och ett 85 kWh batteri. Dvs 85 kWh tömt efter 300/55 timmars körning, eller 85kWh/5,45h = 15,6 kW <> 21 hk i genomsnitt (inkluderande acceleration). I jämn landsvägsfart behövs mindre - lite slarvigt 10 hk!
Utan att vilja verka för dryg (vilket jag säkert ändå kommer få skit för) så har jag jobbat centralt inom bilutveckling under väl 10 år och har god koll på elbilars förutsättningar och begränsningar.
Det stora problemet för batteridrivna fordon är att diesel är så energikompakt. Tanka 100 liter i din traktor och du har ca 1000 kWh i tanken. Mitsubishis elbil i-MiEV har ett batteri på 16 kWh - eller en spott i havet - fast priset för batteriet är tyvärr svindlande, men livslängden är inte lika svindlande.....
-------
Men, diskussionen på tråden har nu mycket fokus på rapsolja.
Kan inte någon proffsigare bonde än jag utreda möjligheterna med storskalig rapsoljekonvertering, och då med fokus på framställning av rapsolja för motordrift. En sådan analys borde för att vara uttömmande innefatta:
- möjlig brukningsareal - och därmed minskad matproduktion
- odlingsintervall - gäller max vart 7:e år eller går det med tätare intervall
- rapsbaggarnas resistensutveckling och därmed härjningar
- konstgödselbehov (framställt av fossil-gas)
- energiförbrukning av traktorn
Mina överslag har gett att vi kan köra jordbruket på rapsolja, men det lär finnas MÅNGA andra som kommer rycka i oljan (alla bilister, åkerier, mm).
-
För ungefär 15 år sedan var jag på ett alternativbränsleseminarium i Östersund, och en siffra som nämndes där och som har fastnat i mitt minne är att om man skulle odla raps på all åkermark i Sverige där det överhuvudtaget är möjligt att få raps att växa, så skulle det räcka till att täcka 4 % av Sveriges dåtida behov av dieselbränsle.
-
För ungefär 15 år sedan var jag på ett alternativbränsleseminarium i Östersund, och en siffra som nämndes där och som har fastnat i mitt minne är att om man skulle odla raps på all åkermark i Sverige där det överhuvudtaget är möjligt att få raps att växa, så skulle det räcka till att täcka 4 % av Sveriges dåtida behov av dieselbränsle.
Detta kan nog vara korrekt. Det används ju enorma mängder bränsle till transport av allt möjligt inom det moderna samhället, mycket mer än det används till odling.
Om vi antar att vi får ut ett ton rapsolja per hektar och bara använder rapsoljan inom lantbrukets produktion, altså inte transport och liknande, då krävs det vid en genomsnittlig bränsleförbrukning på 100 liter/ha, att 10% av den totala odlingsbara ytan odlas med raps. Stiger bränsleförbrukningen til 200 liter/ha, då krävs det en yta på 20% av den totala, för odling av raps.
Thomas, Bornholm
-
Detta kan nog vara korrekt. Det används ju enorma mängder bränsle till transport av allt möjligt inom det moderna samhället, mycket mer än det används till odling.
Om vi antar att vi får ut ett ton rapsolja per hektar och bara använder rapsoljan inom lantbrukets produktion, altså inte transport och liknande, då krävs det vid en genomsnittlig bränsleförbrukning på 100 liter/ha, att 10% av den totala odlingsbara ytan odlas med raps. Stiger bränsleförbrukningen til 200 liter/ha, då krävs det en yta på 20% av den totala, för odling av raps.
Thomas, Bornholm
en annan sak man kanske också bör tänka på. är en liter raps lika med en liter diesel?
hur är det med det?
-
en annan sak man kanske också bör tänka på. är en liter raps lika med en liter diesel?
hur är det med det?
Ja, dom skulle vara lika, energiinnehållet det samma per liter (eller mycket nära).
Thomas, Bornholm
-
Trodde alternativare ville va självgående :)
Jepp det vill vi ;) Så det gäller att hitta formeln för hur man gör den mest effektiva oljan som kan odlas på höjden.
Vissa alger fördubblar sin massa 7 ggr per dygn. innehåller mest olja och kan odlas på höjden, dom behöver syre och näring vatten och värme.
Något att fundera kring för dom som vill vara självförsörjande på RIKTIGT :)
Next Big Bio-Fuel - ALGAE (http://www.youtube.com/watch?v=n9_-ZguuhBw#)
Avfallet kan användas som gröngödsling i odlingarna.
Sen är det ju så att olika oljor har olika egenskaper ta ex linolja som ju kan själv antändas i papperskorgen till cocos olja som måste upp i +25 grader för att ändra form från fast till flytande.
*vafför har jag ingen diesel ::) får nog hitta mej nån gammal häck att testa med eller nåt ::)*
-
Jepp det vill vi ;) Så det gäller att hitta formeln för hur man gör den mest effektiva oljan som kan odlas på höjden.
Vissa alger fördubblar sin massa 7 ggr per dygn. innehåller mest olja och kan odlas på höjden, dom behöver syre och näring vatten och värme.
Något att fundera kring för dom som vill vara självförsörjande på RIKTIGT :)
Next Big Bio-Fuel - ALGAE ([url]http://www.youtube.com/watch?v=n9_-ZguuhBw#[/url])
Avfallet kan användas som gröngödsling i odlingarna.
Sen är det ju så att olika oljor har olika egenskaper ta ex linolja som ju kan själv antändas i papperskorgen till cocos olja som måste upp i +25 grader för att ändra form från fast till flytande.
*vafför har jag ingen diesel ::) får nog hitta mej nån gammal häck att testa med eller nåt ::)*
Det där är ju långt in i framtiden, jag vill nog hellre att vi forskar fram något som är klimatneutralt istället...
-
Ska man använda vegetabiliska oljor som dieselbränsle så ska man nog undvika sådana som har tendens att oxidera och torka (t ex linolja).
-
I början på denna tråd, pratades det om att dra plogen eller harven över fältet med vajer. Rysska småbrukare nöjer sig inte med att prata:
МОТОЛЕБЕДКА_новый.mp4 (http://www.youtube.com/watch?v=JfytfUKSG9Y#ws)
16042011.mp4 (http://www.youtube.com/watch?v=7ubve0k0-gY#ws)
"ЛесПромсервис" - Мотолебедки (http://www.youtube.com/watch?v=RPOCGoDx6Bk#)
Мотолебедка дача (Приставка к бензопиле) 180+250.avi (http://www.youtube.com/watch?v=SlN4SBa3ocY#ws)
Пашем сами огород... (http://www.youtube.com/watch?v=2eWCKwUqGnw#)
Å sen går det ju alltid att göra det på det gamla hederliga viset...:
Как в деревне пашут (http://www.youtube.com/watch?v=Lp80TtuwL50#) :D
Protip: Det finns en ohygglig mängd rysska småbrukarfilmer på youtube, då dom fortfarande har en enorm mängd aktiva småbruk och utbredd självförsörjning. Det finns mängder av små redskap och maskiner i handeln där. Titta i länkarna ute till höger vid varje film jag har länkat här (öppna filmen i youtube).
Thomas, Bornholm
-
wow! det där gillar jag! särskilt den med motorsågen. är ju mycket snabbare än en jordfräs t e x ock billigare...
-
En så enkel sak som dessa vajerspel skulle det jo gå hur bra som helst att bygga själv med enkla medel. En gammal hästplog, et par hjul och vips! Så har man en vajerdriven plog till sina minifält.
Trodde faktisk inte det funkade så bra, som det faktisk gör här i filmerna.
En enorm fördel är, att motorn inte behöver vara skärskilt kraftig för att klara en redig plog, då utvekslingen är enorm och det inte flyttas runt på en massa död vikt, utan det är bara plogen som flyttas.
Nackdelen är att det krävs två man till arbetet.
Thomas, Bornholm
-
I början på denna tråd, pratades det om att dra plogen eller harven över fältet med vajer. Rysska småbrukare nöjer sig inte med att prata:
Vilken enkel idé, man blir alldeles glad.
-
Tämligen ineffektiv tyckte jag. Blir ju rätt jobbigt om det är lite längre fält, att hålla på och släpa plogen för hand tillbaka hela tiden. Kunde ju kostat på sig nån ställning med ett block i andra änden, och en vändbar plog, så hade det åtminstone sett lite effektivare ut.
-
Tämligen ineffektiv tyckte jag. Blir ju rätt jobbigt om det är lite längre fält, att hålla på och släpa plogen för hand tillbaka hela tiden. Kunde ju kostat på sig nån ställning med ett block i andra änden, och en vändbar plog, så hade det åtminstone sett lite effektivare ut.
Det är ju ingenting för stora lantbruk, men till ett stort potatisland eller liknande, typ uppemot ett halvt tusen kvadratmeter per fält, där funkar det ju bra.
Sen kan man debatera om det är bättre med en minitraktor, då den också kan allt möjligt annat, men den är ju bevisligt också mycket dyrare.
Thomas, Bornholm
-
Ja fattar inte var för ni ska ha motorisera skaffa er ett russ typ dom drar allt för era behov å inte är du beroende de av någon motor täcker allt för era behov även att ta sitt eget foder som att plöja hämta ved i skogen dom klarar dom flesta sysslor som en storhäst kan men inte i den omfattningen för vad gör ni en och bränsle tar slut ?
-
Ja fattar inte var för ni ska ha motorisera skaffa er ett russ typ dom drar allt för era behov å inte är du beroende de av någon motor täcker allt för era behov även att ta sitt eget foder som att plöja hämta ved i skogen dom klarar dom flesta sysslor som en storhäst kan men inte i den omfattningen för vad gör ni en och bränsle tar slut ?
därför att jag inte är någon hästkarl. inte någon stans å då har jag ju ändå både ridit ock kört...
när soppan tar slut har jag förhoppningsvis en hög med ungar som kan hjälpa till, eller så får grisarna böka upp landet åt oss.
-
En så enkel sak som dessa vajerspel skulle det jo gå hur bra som helst att bygga själv med enkla medel. En gammal hästplog, et par hjul och vips! Så har man en vajerdriven plog till sina minifält.
Trodde faktisk inte det funkade så bra, som det faktisk gör här i filmerna.
En enorm fördel är, att motorn inte behöver vara skärskilt kraftig för att klara en redig plog, då utvekslingen är enorm och det inte flyttas runt på en massa död vikt, utan det är bara plogen som flyttas.
Nackdelen är att det krävs två man till arbetet.
Thomas, Bornholm
jag skulle nog hellre ha en så lätt plog som möjligt, hästplogarna väger ju en hel del ock det blir mycket som ska släpas i längden.
sen skulle jag sätta dit en stark elsåg istället, för vi har nära till landet:)
-
därför att jag inte är någon hästkarl. inte någon stans å då har jag ju ändå både ridit ock kört...
när soppan tar slut har jag förhoppningsvis en hög med ungar som kan hjälpa till, eller så får grisarna böka upp landet åt oss.
Ja somliga har särk har det tänket :). Men om du nu har kör då borde du ju kunna eller skaffa dig kunskapen medan tid är så jäkla svårt är det inte .
-
Hur ska ni få det att funka då om ni är skälva med eran mekanisering men hur blir det då när elen och bränslet tar slut ?
-
Alltså fjomperiet med motorsåg; Hur många timmar håller en motorsåg (el eller bensin) och hur länge håller en rejäl jordfräs eller en liten häst?
Men en 2-hjulig traktor har en enorm dragkraft och en gammal rejäl pjäs med lågt varvtal går att ha till allt.
Kanske vi skulle kunna snacka upp ett par tiltor? ;D Då slipper vi ju gå ut i kylan.
-
Det kan knappast skilja så mycket i pris därborta på en två-hjulstraktor och det där speleverket som dom visade..
-
Det kan knappast skilja så mycket i pris därborta på en två-hjulstraktor och det där speleverket som dom visade..
Det tror jag nu endå det gör. Det är förvånansvärd mycket teknik i en tvåhjulstraktor.
Å andra sidan har jag set spritnya kinesiska traktorer i ryssland til ca. 6000 sek!! ;D
http://chinatractor.com.ua/catalog/sintai/sintai_-_120_ozhidaetsja.html (http://chinatractor.com.ua/catalog/sintai/sintai_-_120_ozhidaetsja.html)
Kolla priset! :D
Thomas, Bornholm
-
Hittade priset på några av dom där rysska vajerspelen. Det ligger på runt (omräknat) 5000 - 6000 sek, alltså detsamma som en mindre kinatraktor (ryssk pris!) eller en värsting til tvåhjulstraktor (också ryssk pris!).
Kanske dom använder vajerspelet i sina stora potatisland, därför att dom vill undvika jordpackning??? Prismässigt kan det ju knappast konkurrera med en tvåhjulstraktor, när man tar i betraktning, att en tvåhjulstraktor också kan förses med vagn, etc.
Thomas, Bornholm
-
Alltså fjomperiet med motorsåg; Hur många timmar håller en motorsåg (el eller bensin) och hur länge håller en rejäl jordfräs eller en liten häst?
Men en 2-hjulig traktor har en enorm dragkraft och en gammal rejäl pjäs med lågt varvtal går att ha till allt.
Kanske vi skulle kunna snacka upp ett par tiltor? ;D Då slipper vi ju gå ut i kylan.
vad då fjomperier? en motorsåg av bra kvalité håller ju många år med lite underhåll när man jobbar i skogen varenda dag så varför skulle den inte hålla för lite glassjobb som plogdragare en eller max 2 veckor per år?
en hästkrake kan få sjukdommar å kolik ock ska ha skor ock tandvård ock en massa annat grums som kostar pengar, hö ock foder o mineraler, vitaminer. ska jag bara odla till mig själv ser jag ingen ide att ha en häst. då har jag hellre ett sånt där vajerspel
-
Hur ska ni få det att funka då om ni är skälva med eran mekanisering men hur blir det då när elen och bränslet tar slut ?
det kommer inte ta slut, något ljushuvud kommer att utveckla ett nytt drivmedel utöver de som redan finns. möjligen kommer det bli en period då det finns mycket lite bränsle ock då kommer det nog bli ett ordentligt uppsving på alla möjliga sorters lösningar (gengas,raps mm)
sen är det ju så att har man inga djur som behöver foder mm så behöver man ju inte bruka så stora plättar, så då behövs det ju inga maskiner om man vill det.
-
Hittade priset på några av dom där rysska vajerspelen. Det ligger på runt (omräknat) 5000 - 6000 sek, alltså detsamma som en mindre kinatraktor (ryssk pris!) eller en värsting til tvåhjulstraktor (också ryssk pris!).
Kanske dom använder vajerspelet i sina stora potatisland, därför att dom vill undvika jordpackning??? Prismässigt kan det ju knappast konkurrera med en tvåhjulstraktor, när man tar i betraktning, att en tvåhjulstraktor också kan förses med vagn, etc.
Thomas, Bornholm
var hittade du dem? gissar att det inte finns liknande i sverige?:)
-
Jag vill se sådana små vajerhistorier i lite tyngre jord och där det inte är helt ren jord innan.
-
Ska man bara odla til några få personer och inte odla större mängder spannmål, då krävs det ju ingen grov jordbearbetning i någon större omfattning. En liten jordfräs på två-tre hk räcker bra till, så har jag gjort själv i flera år och då odlade jag flera hundra kilo potatis till familien.
Min lilla tvåhästars Honda jordfräs klarar nog inte en särskilt stor plog, (kanske en 4" ;D ), men om motorn drog et vajerspel (motorn kan enkelt demonteras), då skulle den lätt dra en 6" eller 8" plog.
Har man tid, då räcker en spade långt. Det gjorde den förr, så det kan den väl nu också? Som barn, från åtta-tio års ålder, var det alltid jag som grävde potatislandet på hösten. Vi hade dock ganska lätt jord då.
Thomas, Bornholm
-
Jag vill se sådana små vajerhistorier i lite tyngre jord och där det inte är helt ren jord innan.
Jag med. Skulle vara väldigt interessant. :) Är väldigt nyfiken på tekniken.
Thomas, Bornholm
-
man får kanske sätta en skärtalrik framför själva plogen som på de stora?
-
var hittade du dem? gissar att det inte finns liknande i sverige?:)
Här, blandt annat:
http://www.avito.ru/vyatskie_polyany/remont_i_stroitelstvo/motolebedka_l-70_32963049 (http://www.avito.ru/vyatskie_polyany/remont_i_stroitelstvo/motolebedka_l-70_32963049)
http://motolebedka-dacha.ru/ (http://motolebedka-dacha.ru/)
http://krasnodar-kray.tiu.ru/p1494392-motolebedka-bychok-modernizirovannaya.html (http://krasnodar-kray.tiu.ru/p1494392-motolebedka-bychok-modernizirovannaya.html)
http://motoblok.masteraero.ru/motoblok-26.php (http://motoblok.masteraero.ru/motoblok-26.php)
Det finns en mängd hemsidor med sådanna vajerspel. Öppenbarligen är dom ytterst vanliga. Försökte översätta några hemsidor med Google Translate och vad jag kom fram till, var att metoden med vajerspel bedömdes som mindre ansträngande än vanliga tvåhjulstraktorer, samt att jorden inte blev uttsatt för packning. Det sista länket visar ett hemmabyggd spel med en tvåhästars mopedmotor, som anges vara tillräckligt kraftig, så en tvåhästars Honda skulle säkert funka bra. Tyvärr gav jag min 7" hästplog bort till en kompis.
Thomas, Bornholm
-
det kommer inte ta slut, något ljushuvud kommer att utveckla ett nytt drivmedel utöver de som redan finns. möjligen kommer det bli en period då det finns mycket lite bränsle ock då kommer det nog bli ett ordentligt uppsving på alla möjliga sorters lösningar (gengas,raps mm)
sen är det ju så att har man inga djur som behöver foder mm så behöver man ju inte bruka så stora plättar, så då behövs det ju inga maskiner om man vill det.
Så du menar att jordbruksmarken ska leverera drivmedel då det är ja högst tveksam till då den behövs för att odla föda på. Har du ett russ så går det i inte åt så värst mycket foder eller några större mark plättar ja tro du glömmer att det även krävs gödning för att odla och någonstans måste man ta det. se så har du inge större nytt
ta av ett spel uti skogen när du ska ha fram virke eller ved . Ja är övertygad om att man har så mycket mer nytta av en liten häst än ett vajerspel som man ska släpa runt överallt Det får ni allt försöka övertyga mig först men det räcker inte att påstå att det ska finnas drivmedel för den övertygelsen .
-
Den stora haken med en häst är ju fodret den förbrukar, det går ju inte att komma ifrån.
Om vi tänker oss alla dessa små självhushållare som ska leva på 2000 m2, så har dom ju ingen möjlighet att föda en häst på den marken.
På större gårdar fungerar det ju förstås..det gjorde det ju förr.
-
Varför måste alla göra allt själva i framtiden? Det gjorde de inte under den tid när vi betraktar folk som självhushållande, dvs 1800- och tidigt 1900-tal. Någon kan väl vara hästexperten, som kommer med häst och redskap till de smågårdar i närheten som inte själva kan/vill hålla sig med häst? Och som ersättning få något som de gårdarna producerar ett litet överskott av, eller t o m pengar. Bara för att man vill ha småskalig produktion och mindre transporter, och att fler ska producera det mesta själv, så innebär det väl inte automatiskt att handel och specialisering är uteslutet? För i så fall vill jag inte verka för ett självhushållande samhälle.
Jag vill att många ska producera det mesta själv. Jag vill att småskaligt jordbruk, där man producerar mat till sig själv och ev sin storfamilj - där inte alla måste bo på gården, men även ett överskott så att man kan köpa in det man inte själv kan producera ska vara realistiskt. Jag vill att den stora merparten av det som människor behöver produceras i närmiljön. Men jag vill fortfarande ha handel, både nationellt och internationellt, för sådant som inte är rimligt att producera lokalt. Däremot skulle det minskade behovet av bulkvaror från långtbortistan innebära avsevärt minskade transporter. Men jag vill absolut ha specialister, utbildningssystem, pengasystem. Läkare, forskare, ingenjörer, lärare m fl kommer att behövas i framtiden också. I min idealvärld i alla fall.
Och i den världen behöver vi människor med utbildning, kunskap och kreativitet, som hittar lösningar som är resurssnåla med som underlättar det dagliga arbetet. Jag vill inte tillbaka till en tid när de flesta behövde käpp vid 50 och hade diverse krämpor pga orimlig arbetsmiljö och oergonomiska hjälpmedel. Att arbeta hårt är nödvändigt (och oftast nyttigt) om man vill arbeta i lantbruket, men att slita ut sig i förtid för att man inte drar nytta av de kunskaper mänskligheten tagit till sig genom århundradena, det är bara korkat. Så hjälpmedel till det tunga arbetet på gården kommer alltid att behövas. Om det är i form av traktorer, hästar, vajerspel eller något helt annat beror såklart på förutsättningarna.
-
Den stora haken med en häst är ju fodret den förbrukar, det går ju inte att komma ifrån.
Om vi tänker oss alla dessa små självhushållare som ska leva på 2000 m2, så har dom ju ingen möjlighet att föda en häst på den marken.
På större gårdar fungerar det ju förstås..det gjorde det ju förr.
Har man ett par ht så föder man lätt ett russ och sig skälv .Det är ju inte nödvändigt att ha en ardenner till sina sysslor.
-
Den stora haken med en häst är ju fodret den förbrukar, det går ju inte att komma ifrån.
Om vi tänker oss alla dessa små självhushållare som ska leva på 2000 m2, så har dom ju ingen möjlighet att föda en häst på den marken.
På större gårdar fungerar det ju förstås..det gjorde det ju förr.
Sådana mindre ytor går ju att sköta med handkraft. Sen kan man leja in nån hästnisse till de tyngre grejerna om man vill. Borde inte vara så märkvärdigt, man gjorde ju så förr. När farfar hade häst körde han åt andra också.
-
Har man ett par ht så föder man lätt ett russ och sig skälv .Det är ju inte nödvändigt att ha en ardenner till sina sysslor.
Precis. Den stora nackdelen med häst är inte fodret, speciellt inte om marken är billig. Nej, den verkliga nackdelen är all skötsel den kräver. Kanske inte så mycket varje dag, men det är *varje* dag! Man jobbar lika mycket *för* hästen som *med* hästen. Beroende på massor av saker är detta något som kan avgöra om hästen är ett bra val som dragkraft på den lilla gården eller inte. För somliga är den bra, för andra inte.
Hästen har fördelar och nackdelar, precis som allt annat.
Thomas, Bornholm
-
Vist är det så ett spel är ju starkt begränsat i sin användning men det ökas ju på i viss mån om det då är miljöförstörande bensindrivet . Hästen kan man ju inte bara ställa men den är otroligt flexibel det finns nästan inga begränsningar som ja ser det .
-
Vad är nackdelarna och begränsningarna med en stor tvåhjuling? ::) Jo, i skogen är den lite otymplig om man skulle behöva använda domänsax men ett spel är ju till noll hjälp där. Ja såvida ens tid inte är totalt värdelös förståss.
Och visst kan man leja bort skogskörningen för vi vill väl inte dithän, att ALLA blir självhushållare? Ett väl fungerande samhälle behöver alla sorters människor, ungefär som ieenilorac beskriver.
-
Men skulle det inte va miljövänligt och eldrivet? ja undrar ja om det inte svänger lite ;). Det kan man säkert TiB men det beror nog lite på var man bor med
-
Hästen kan man ju inte bara ställa men den är otroligt flexibel det finns nästan inga begränsningar som ja ser det .
Har du provat montera frontlastare på häst? Ganska knepigt, lovar jag dig. ;D
Thomas, Bornholm
-
Har du provat montera frontlastare på häst? Ganska knepigt, lovar jag dig. ;D
Thomas, Bornholm
Kan du det då på ett spel ?
-
Kan du det då på ett spel ?
Touché! :D
Thomas, Bornholm
-
Jag tror att lösningen snarare ligger i annorlunda jordbruksystem, som inte kräver så tung jordbearbetning.
-
Jag tror att lösningen snarare ligger i annorlunda jordbruksystem, som inte kräver så tung jordbearbetning.
På vilket vis då menar du ?
-
Permakultur!
Involvera djur mer i produktionen som markberedare, grisar som bökar upp, höns som rensar ogräs.
Det bästa för vårt svenska klimat vore att ytnyttja våra enorma landytor, och hitta någon bra "bro" mellan cellulosa och kolhydrater.
Glömma bort potatislandet och istället köra storskalig odling av någon kolhydratrik svamp ute i skogen.
-
Permakultur!
Involvera djur mer i produktionen som markberedare, grisar som bökar upp, höns som rensar ogräs.
Det bästa för vårt svenska klimat vore att ytnyttja våra enorma landytor, och hitta någon bra "bro" mellan cellulosa och kolhydrater.
Glömma bort potatislandet och istället köra storskalig odling av någon kolhydratrik svamp ute i skogen.
Skulle va intressant att se det i storskalighet på låt oss säga 6-7oo ht kan du hantera det ?