Alternativ.nu
Mat & tillvaratagande => Kött och fisk => Ämnet startat av: Existens? skrivet 20 okt-11 kl 23:10
-
Men det hjälper att lyfta fram verkligheten: hur djur föds upp och djur bör leva för att må bra!
Kanske, om man inte bedriver fanatisk propaganda utefter egna ideer, för då är det till slut ingen som lyssnar.
-
Exitens
Ledsen att säga, men Birgits idéer är inte hennes "egna". Det är vedertagen kunskap som är lätt att förstå för den som vill och vågar ta till sig och förstå.
-
Fast det är många människor som är medvetna och som vill att djuren ska ha det bra. Jag har aldrig mött någon som bara tycker att djur är mat. De vill alla att djuren ska ha det bra men vet inte riktigt hur man ska kunna veta att de verkligen har haft det bra.
Vilka otrevliga människor Birgit måste ha träffat på >:( Eller så lyckas jag träffa på de trevliga ;D
-
Vad har detta med saken att göra? Det hindrar väl inte att det finns många som är nöjda med att köpa ännu sämre än det som är uppfött under sämsta tillåtna svenska förhållanden?
Det har med saken att göra att det inte är möjligt att välja BÄTTRE än sämsta möjliga svenska produkt. Alla svenska produkter är inte likvärdiga.
-
Exitens
Ledsen att säga, men Birgits idéer är inte hennes "egna". Det är vedertagen kunskap som är lätt att förstå för den som vill och vågar ta till sig och förstå.
Att djur mår bäst av att leva på gräs och löv är knappast nån vedertagen kunskap, nej.
Ser man bara ungefär så långt näsan räcker och är nöjd om en själv och de i närheten har mat för dagen, och struntar i resten av världen, ja då kan det ju funka att föda djur på svältkost.
Jag föredrar att se de fakta som finns, mängd människor, ekonomiska möjligheter att föda dom. Och då är det inte fullt lika enkelt längre, då får man kompromissa mellan vad som är extrem drivning av djur och att låta de gå på halv svält.
Det är den kompromissen svenskt jordbruk körs efter idag.
Friska djur, låg medicin-och antibiotikaanvändning och ändå skaplig avkastning. Då är det uthålligt för alla parter.
-
Det har med saken att göra att det inte är möjligt att välja BÄTTRE än sämsta möjliga svenska produkt. Alla svenska produkter är inte likvärdiga.
Nej, jag tycker inte det. Saken var ju att du menade att det var en myt att konsumenter söker dåliga produkter och att ALLT i butiken var likvärdigt utan möjlighet till val! Det håller jag inte med dig om.
Men om du har uppfattat att jag menat att man kan hitta det bästa som finns i världen i en Lidl- eller ICAbutik så har jag varit otydlig - det har jag aldrig menat.
-
Det har med saken att göra att det inte är möjligt att välja BÄTTRE än sämsta möjliga svenska produkt. Alla svenska produkter är inte likvärdiga.
Jag har försökt påtala att ett system finns men det är bara inte i butiken än! Vi kanske kan försöka föra en diskussion om hur man ska få ut det praktiskt. Har någon kollat länken jag lagt ut. Jag har inte fått några kommentarer. Lätt att klaga, HITTA LÖSNINGEN istället. Gnälla kan man göra i evighet och vi är alla redan överens om att djurhållningen är dålig i många fall och att konsumenten skulle behöva ett bättre verktyg för att kunna styra marknaden. Jag har sagt att jag kan bidra med fakta i detta fall men jag är väldigt dålig på att få ut saker till konsumenten. Någon som kan hjälpa med det kanske så kan vi faktiskt göra något.
Diskussionen börjar kännas som en LP-skiva som har hakat upp sig ::)
-
Jag har underbyggt mina påståenden med fakta. Det är jag ensam om. Därmed betraktar jag tills vidare frågan som avgjord.
Sedan vad som skall göras: en fungerande marknad med transparens och många produkter och leverantörer med lokal förankring. I den mån regelverket förhindrar en sådan marknad skall hindren undanröjas.
-
Jag har underbyggt mina påståenden med fakta. Det är jag ensam om. Därmed betraktar jag tills vidare frågan som avgjord.
Sedan vad som skall göras: en fungerande marknad med transparens och många produkter och leverantörer med lokal förankring. I den mån regelverket förhindrar en sådan marknad skall hindren undanröjas.
Då får jag väl tolka det som att det här systemet http://www.welfarequality.net/everyone (http://www.welfarequality.net/everyone) inte är något för dig då. Jag tycker att det är det väl genomtänkt sätt att försöka att nå ut till konsumenten. Vad är det för fel på det då ???
-
Då får jag väl tolka det som att det här systemet [url]http://www.welfarequality.net/everyone[/url] ([url]http://www.welfarequality.net/everyone[/url]) inte är något för dig då. Jag tycker att det är det väl genomtänkt sätt att försöka att nå ut till konsumenten. Vad är det för fel på det då ???
Ingen aning, vad är det för något? Ett certifieringsorgan?
-
Ingen aning, vad är det för något? Ett certifieringsorgan?
Man har tagit fram ett objektivt poängsystem där djurvälfärden hos produktionsdjuren betygsätts. Alltså i det här fallet skippar man mått på utrymmen, foder utevistelse allt sån´t och tittar enbart på djuren. Man ser om de har skador, är smutsiga, har stereotypa beteenden, är i god kondition, om de är rädda osv.
Låt oss säga att vi har två bönder. En bonde med en ny modern krav anläggning där allt på ytan är tipptopp och en bonde som har en gammal nedgången gård med mycket traditionell hantering. Här kommer bedömningen av djuren in. Den moderna bonden kanske saknar djuröga så trots all modern teknik så far djuren ändå illa. De skadar sig för att djurgrupperna är fel sammansatta, eller han han klarar inte av att stimulera djuren så att de utvecklar ett stereotypa beteende osv. Den andra bonden har djuröga, han ser när djuren far illa och rättar till. Alla djur är grupperade så att inga konflikter uppstår, han hanterar djuren på ett sådant sätt att stereotypa beteenden inte uppstår. Djuren här har helt enkelt haft ett fridfullt gott liv. Detta inkluderar även tiden i slakteriet.
Djurägaren får också betalt i proportion till poängen. Mer poäng mer betalt för köttet och kunden får betala mer men kan äta med gott samvete. Visst finns det fallgropar i det här systemet men man gör allt för att förhindra det i allafall. Jag tycker att det är en bra bit på väg för att kunden ska kunna välja i köttdisken och det kanske skulle kunna skapa lönsamhet hos små producenter genom att de kan producera förstklassigt kött.
Och det är ju så att fel utfodring till exempel brukar orsaka stereotypa beteenden. Djur som inte ses över ordentligt blir rädda osv. Det är svårt att få med allt, det är ju ganska mycket men jag hoppas att principen framgår ;D
-
Ser man bara ungefär så långt näsan räcker och är nöjd om en själv och de i närheten har mat för dagen, och struntar i resten av världen, ja då kan det ju funka att föda djur på svältkost.
Ja, du Existens, att djuren själva hellre går ute och äter gräs och löv än att stå i fina stallet o käka kraftfoder har aldrig slagit dig in?
Detta är den kost idisslare är anpassade för! Svältkost? Du far med rena osanningar. Kraftfoder är gödning inget annat. Att det samtidigt skadar idisslares magar är helt ok?
Det vore kanske bra om vi svenskar odlade mer av våra egna matvaror o slutade importera en massa vi inte behöver, så kanske de som odlar för våra lustar kan odla åt sig själva t.ex? Vart land har sina förutsättningar, man ska arbeta med dem inte mot dem. Vi har gott om outnyttjad mark som lämpar sig för betesdrift, ändå anser du att det är bättre att odla spannmål till djuren på bästa åkermarken och låta djuren stå inne??????
-
Jag har underbyggt mina påståenden med fakta.
Fakta? Att du bedömmer att hela sortimentet i (dina) butiker är av undermålig kvalitet? Och din slutsats blir inte, den mest logiska, att konsumenter inte bryr sig så mycket om kvalite!Utan istället blir din slutsats, konstigt nog, att konsumenterna egentligen inte vill köpa något alls av det som finns i butiken - av någon anledning gör de det ändån - och egentligen bara längtar de efter bättre produkter.
-
Ja, du Existens, att djuren själva hellre går ute och äter gräs och löv än att stå i fina stallet o käka kraftfoder har aldrig slagit dig in?
Detta kanske stämmer på lantras kor, har ingen erfarenhet av dessa men här pratar vi väl om våra produktionsdjur ??? De föredrar kraftfoder och denna mängd begränsas ofta. I övrigt ska de ha fri tillgång av ensilage av god kvalité. Jag vet inte om du talar om specifika fall eller om lantraser men det du föreslår är faktiskt djurpågeri om det tillämpas på snabbväxande eller höglakterande nötkreatur. De har inga möjligheter att täcka sina näringsbehov på det sättet som du anger vilket kommer att leda till svält hos djuren vilket i sin tur kommer att leda till en långsammare tillväxt och mindre produktion och det här beror på på svält inte det att de inte tvingas till överproduktion (:). Om du menar högproducerande djur så får du nog börja med att påverka avelsarbete.
Det gäller att skilja på djur och djur precis som med människor. Endel behöver bara titta på mat för att gå upp i vikt och andra kan äta vad som helst och fortfarande vara smala. Ska man låta alla äta mat med samma näringsvärde ???
Jag tror att man måste ange vilken typ av djur man syftar på samt vad syftet med djurhållningen är för att kunna diskutera foder. Man måste också veta grovfodrets näringsinnehåll. Annars blir diskussionen väldigt konstig och det går inte heller att komma fram till något om man pratar om helt olika saker ;D
-
Detta kanske stämmer på lantras kor, har ingen erfarenhet av dessa men här pratar vi väl om våra produktionsdjur ??? De föredrar kraftfoder och denna mängd begränsas ofta. I övrigt ska de ha fri tillgång av ensilage av god kvalité. Jag vet inte om du talar om specifika fall eller om lantraser men det du föreslår är faktiskt djurpågeri om det tillämpas på snabbväxande eller höglakterande nötkreatur. De har inga möjligheter att täcka sina näringsbehov på det sättet som du anger vilket kommer att leda till svält hos djuren vilket i sin tur kommer att leda till en långsammare tillväxt och mindre produktion och det här beror på på svält inte det att de inte tvingas till överproduktion (:). Om du menar högproducerande djur så får du nog börja med att påverka avelsarbete.
Det gäller att skilja på djur och djur precis som med människor. Endel behöver bara titta på mat för att gå upp i vikt och andra kan äta vad som helst och fortfarande vara smala. Ska man låta alla äta mat med samma näringsvärde ???
Jag tror att man måste ange vilken typ av djur man syftar på samt vad syftet med djurhållningen är för att kunna diskutera foder. Man måste också veta grovfodrets näringsinnehåll. Annars blir diskussionen väldigt konstig och det går inte heller att komma fram till något om man pratar om helt olika saker ;D
Om nått är djurplågeri så det väll dom moderna raserna typ Belgian blu som ite ens vare sig kan gå eller förda riktigt va finner du för etiskt i detta va det gäller djurens väl ?
-
Om nått är djurplågeri så det väll dom moderna raserna typ Belgian blu som ite ens vare sig kan gå eller förda riktigt va finner du för etiskt i detta va det gäller djurens väl ?
Som tur är finns det ganska många möjligheter att hålla djur även om man inte vill ha Belgian Blue eller svälta djuren "naturligt" under vinterhalvåret, jag vet faktiskt inte om jag tycker att någondera är speciellt etiskt eller djurvänligt...
För om All kraftfoder användning i fortsättningen ska kallas "Gödning" och något som djuren far illa av och dessutom på något sätt skulle innebära att man måste stänga in djuren inomhus ??? Då är det antagligen så att alla som inte ger sina djur kraftfoder svälter dom och struntar i att ha vindskydd utan låter dom långsamt magra och frysa ihjäl ::) ::) ::)
Jag fattar inte detta Eviga Häfta eller Rännskita-resonemang angående djurhållning ???
-
Som tur är finns det ganska många möjligheter att hålla djur även om man inte vill ha Belgian Blue eller svälta djuren "naturligt" under vinterhalvåret, jag vet faktiskt inte om jag tycker att någondera är speciellt etiskt eller djurvänligt...
Nä svälta djur kan ju inte vara riktigt det är ju lika illa djur ska väll ändå inte plågas men det var ju liksom inte det ja åsyfta utan det där ordet produktions djur där vi trycker i dom så mycket och snabb som möjligt utan dom får gå på grön bete sant att vi vräker i dom en masa antibiotika .
-
Nä svälta djur kan ju inte vara riktigt det är ju lika illa djur ska väll ändå inte plågas men det var ju liksom inte det ja åsyfta utan det där ordet produktions djur där vi trycker i dom så mycket och snabb som möjligt utan dom får gå på grön bete sant att vi vräker i dom en masa antibiotika .
Min definition på vad ett produktionsdjur är stämmer nog inte med din:)
Min häst är ett produktionsdjur eftersom det finns folk som äter hästkött ;)
Mina kaniner som producerar ull är Produktionsdjur...
Om ett djur är ett produktionsdjur eller ej beror inte på vilken ras det är eller hur man sköter det.
-
Om nått är djurplågeri så det väll dom moderna raserna typ Belgian blu som ite ens vare sig kan gå eller förda riktigt va finner du för etiskt i detta va det gäller djurens väl ?
Inte för att jag är någon förespråkare för Belgisk på men om nu det stackars djuret har otur att bli det ska jag dessutom svälta den ???
Förstår inte resonemanget och hur vi hamnade här ::) Oavsett djur, ras eller orsak till att man håller dem så ska deras näringsbehov täckas, vad är konstigt med det?!?!
Ska jag gå ut i ladugården (om jag nu hade en sådan) och säga till mina holstein kor och belgiska blå eftersom jag tydligen gillar dem ( tack pålle att du äntligen berättar för mig vilken ras jag ska satsa på ;)) att kom nu ut i min skogsbacke hage till för fjällkor och njut av livet.
Eller faktisk, jag har det hemma. Ett fullblod från Täby galopp som jag håller på att anpassa till lantlivet. Han är den enda hästen i stallet som får kraftfoder för att han är så mager. Jag ger inte så mycke men det är ändå 2 kg. 1 kg på morgonen och 1 kg på kvällen (det ska jämföras med Täby hästarnas minigivia på 8 kg). Bete hela dagen och toppenhösilage på natten. Bara miljöombytet är en pärs för en sådan här häst. Första tiden var han tvungen att gå ensam i en lite gräshage bredvid min stora hage där mina andra hästar var eftersom jag köpt honom skadad. Där gick han runt, runt, runt fast det fanns massor av gräs. Så stod jag inte ut med det utan släppte honom på vinst och förlust med skadan till de andra hästarna. Då snodde han shettisstoet och hökade över henne så att det inte gick att ta in dom. Så tog jag ut shettisen, ja då är det myggor och bromsar som han inte tål utan rör sig hela tiden så att lägga på sig vikt var inte aktuellt. Det var samma första sommaren med min gamla häst som nu äter och blir fet på somrarna ;D För att han inte ska tappa mer i vikt och bli utmärglad så ger jag honom kraftfoder eftersom han behöver det. Grovfodret täcker inte hans näringsbehov eftersom han inte tar sig tiden att äta alltså måste jag komplettera. Jag ser inte felet i det här. Samma sak gäller när han går löp nästa år, självklart kommer han att få kraftfoder. Så lite som möjligt men jag måste ändå täcka hans näringsbehov ??? ::)
Tragiskt om det verkligen är så att ni tror att man gör ett djur en tjänst genom att inte tillser deras behov av näring :'(
Sen är jag främmande för det här med antibiotika i Sverige vi har ju jättehårda regler mot detta. Vart kan jag få tag på den informationen ???
-
Min definition på vad ett produktionsdjur är stämmer nog inte med din:)
Min häst är ett produktionsdjur eftersom det finns folk som äter hästkött ;)
Mina kaniner som producerar ull är Produktionsdjur...
Om ett djur är ett produktionsdjur eller ej beror inte på vilken ras det är eller hur man sköter det.
Ok men även om ja inte syfta på vare sig min eller dinn syn :) så är det ju så att dom ska fara illa på något sätt .
-
Ok men även om ja inte syfta på vare sig min eller dinn syn :) så är det ju så att dom ska fara illa på något sätt .
Nej, det tror jag ingen vill :)
-
Inte för att jag är någon förespråkare för Belgisk på men om nu det stackars djuret har otur att bli det ska jag dessutom svälta den ???
Förstår inte resonemanget och hur vi hamnade här ::) Oavsett djur, ras eller orsak till att man håller dem så ska deras näringsbehov täckas, vad är konstigt med det?!?!
Ska jag gå ut i ladugården (om jag nu hade en sådan) och säga till mina holstein kor och belgiska blå eftersom jag tydligen gillar dem ( tack pålle att du äntligen berättar för mig vilken ras jag ska satsa på ;)) att kom nu ut i min skogsbacke hage till för fjällkor och njut av livet.
Eller faktisk, jag har det hemma. Ett fullblod från Täby galopp som jag håller på att anpassa till lantlivet. Han är den enda hästen i stallet som får kraftfoder för att han är så mager. Jag ger inte så mycke men det är ändå 2 kg. 1 kg på morgonen och 1 kg på kvällen (det ska jämföras med Täby hästarnas minigivia på 8 kg). Bete hela dagen och toppenhösilage på natten. Bara miljöombytet är en pärs för en sådan här häst. Första tiden var han tvungen att gå ensam i en lite gräshage bredvid min stora hage där mina andra hästar var eftersom jag köpt honom skadad. Där gick han runt, runt, runt fast det fanns massor av gräs. Så stod jag inte ut med det utan släppte honom på vinst och förlust med skadan till de andra hästarna. Då snodde han shettisstoet och hökade över henne så att det inte gick att ta in dom. Så tog jag ut shettisen, ja då är det myggor och bromsar som han inte tål utan rör sig hela tiden så att lägga på sig vikt var inte aktuellt. Det var samma första sommaren med min gamla häst som nu äter och blir fet på somrarna ;D För att han inte ska tappa mer i vikt och bli utmärglad så ger jag honom kraftfoder eftersom han behöver det. Grovfodret täcker inte hans näringsbehov eftersom han inte tar sig tiden att äta alltså måste jag komplettera. Jag ser inte felet i det här. Samma sak gäller när han går löp nästa år, självklart kommer han att få kraftfoder. Så lite som möjligt men jag måste ändå täcka hans näringsbehov ??? ::)
Tragiskt om det verkligen är så att ni tror att man gör ett djur en tjänst genom att inte tillser deras behov av näring :'(
Sen är jag främmande för det här med antibiotika i Sverige vi har ju jättehårda regler mot detta. Vart kan jag få tag på den informationen ???
Även om du inte är en förespråkare så är det ju ett konstgjort djur av produktskons tänk och allså rena djurplågeriet då det vare sig kan föda normalt eller gå och som inte skulle klara sig något nämnvärt i dina hagar . sen så har ja inte diskutera någon svällt i va det än månde för djurslag.
-
Även om du inte är en förespråkare så är det ju ett konstgjort djur av produktskons tänk och allså rena djurplågeriet då det vare sig kan föda normalt eller gå och som inte skulle klara sig något nämnvärt i dina hagar . sen så har ja inte diskutera någon svällt i va det än månde för djurslag.
Nu har vi kommit väldigt långt från trådämnet....
Och jag är inte intresserad av att börja med Belgian Blue...
Men, dom som träffat rasen och inte bara sett filmsnutten som vi alla sett (den med tjuren som "går på knäna" precis som vilka vårystra kor som helst som stått inne över vintern kan göra) dom säger att djuren visst kan gå...
-
Nä svälta djur kan ju inte vara riktigt det är ju lika illa djur ska väll ändå inte plågas men det var ju liksom inte det ja åsyfta utan det där ordet produktions djur där vi trycker i dom så mycket och snabb som möjligt utan dom får gå på grön bete sant att vi vräker i dom en masa antibiotika .
Vi kan filosoferar vidare på detta resonemang. Grönbete ??? Ett grönbete kan var super det är grönt med god tillväxt och tillräckligt välskött så att parasittrycket är lågt. Eller....... Torrt och näringsfattigt utan skydd för insekter och värme och fullt med parasiter. Och så går vi över på en välskött lösdrift inomhus sommartid som hålls ren, fri tillgång på ensilage, skydd för insekter och värme......
Det jag vill komma till är att utfodringsmetoden är inte det som styr om ett djur mår bra. Dess grundläggande behov måste uppfyllas och i det ingår näringsbehovet. Det är aldrig svart eller vitt eller hur? Oavsett vilken typ av djur man har så är väl ändå grunden att den mår bra. Och gillar man inte att utfodra men kraftfoder, ja pålle då får vi nog lägga ner det här med att ha Belgisk på ;) ;D
Fast skämt och sido så är det inte bara de som kan behöva kraftfoder. Och för att säga det igen, det är väl ingen här som vill att djuren ska må dåligt.
Känns som jag säger samma sak om och om och om och om och om .........igen ::)
Tror jag slutar med den här tråden nu. De som vill förstå vad jag menar förstår det och de som inte vill slipper ;D
Läste att Belgisk blå är konstgjord :o Det är en mutation som finns både hos får och hundar säkert en och annan människa också för den delen eller rättare sagt jag har sett en bild på en sådan människa så särskilt konstgjord är den inte.......... Men ovanlig om man nu inte väljer att specifikt avla på dessa djur :-\
-
Nu har vi kommit väldigt långt från trådämnet....
Och jag är inte intresserad av att börja med Belgian Blue...
Men, dom som träffat rasen och inte bara sett filmsnutten som vi alla sett (den med tjuren som "går på knäna" precis som vilka vårystra kor som helst som stått inne över vintern kan göra) dom säger att djuren visst kan gå...
Tråden hade redan draget i väg i från ämnet för ja före ja debattera sen sen får det vara hur det vill med belgian blu ja bildar min uppfattning på det ja set och läst sen får det va hur det vill men va andra påstår Och då kanske vi kan åter gå till ursprungs ämnet då som Ts skapat ?
-
Vi kan filosoferar vidare på detta resonemang. Grönbete ??? Ett grönbete kan var super det är grönt med god tillväxt och tillräckligt välskött så att parasittrycket är lågt. Eller....... Torrt och näringsfattigt utan skydd för insekter och värme och fullt med parasiter. Och så går vi över på en välskött lösdrift inomhus sommartid som hålls ren, fri tillgång på ensilage, skydd för insekter och värme......
Det jag vill komma till är att utfodringsmetoden är inte det som styr om ett djur mår bra. Dess grundläggande behov måste uppfyllas och i det ingår näringsbehovet. Det är aldrig svart eller vitt eller hur? Oavsett vilken typ av djur man har så är väl ändå grunden att den mår bra. Och gillar man inte att utfodra men kraftfoder, ja pålle då får vi nog lägga ner det här med att ha Belgisk på ;) ;D
Fast skämt och sido så är det inte bara de som kan behöva kraftfoder. Och för att säga det igen, det är väl ingen här som vill att djuren ska må dåligt.
Känns som jag säger samma sak om och om och om och om och om .........igen ::)
Tror jag slutar med den här tråden nu. De som vill förstå vad jag menar förstår det och de som inte vill slipper ;D
Läste att Belgisk blå är konstgjord :o Det är en mutation som finns både hos får och hundar säkert en och annan människa också för den delen eller rättare sagt jag har sett en bild på en sådan människa så särskilt konstgjord är den inte.......... Men ovanlig om man nu inte väljer att specifikt avla på dessa djur :-\
Skapa en ny tråd människa :P
-
Skapa en ny tråd människa :P
Om belgisk blå då eller? ;D
Nä, jag ska försöka hålla mig ur diskussionen, har bara så väldigt svårt att att göra det ;)
-
Att hålla djur på beten som är olämpliga (parasiter od. är inte ok). Men jag hävdar fortfarande att de flesta djur ändå vill ströva ute, inte stängas in oavsett om det är lösdrift eller inte. Finns inga naturliga skydd är det sannolikt en åker de betar och det är inte avsikten med bete.
Att torrt gräs är näringsfattigt stämmer inte alltid, det beror på varför det är torrt. Hö, är det alltid näringsfattigt? Väldigt vattnigt gräs, som i år, blir väldigt utspätt, det är dessutom solfattigt producerat.
I naturbetesmarker finns en artrikedom som vida överträffar åkerbeten, även om dessa producerar lägre kvantitet, men djuren får i sig mer nyttiga vitaminer o mineraler, samt fettsyror än vid åkerbete. Även detta har SLU bl.a undersökt.
Tror Charlotte nyligen använde uttrycket: allt är inte svart eller vitt. Åkerbetena har som regel högre proteinhalt, men djuren behöver mycket mer än protein för att må bra. Protein ger snabb tillväxt.
-
Att torrt gräs är näringsfattigt stämmer inte alltid, det beror på varför det är torrt.
Ska försöka vara tyst ;)
Men med torrt menade jag att tillväxten var för dålig så att mängden blir för liten och därför inte kan täcka näringsbehovet. Sen är det ofta så att högt energiinnehåll och högt proteininnehåll hänger ihop just för att det har med gräsets utvecklingsstadie att göra. Därför är det super att får lammar på våren liksom kon :). De får mest energi och protein när de behöver det som mest.
Och mest ekonomiskt är att sköta betet för då bibehålls det höga energivärdet och proteinvärdet över hela sommaren och kan iallafall täcka en stor del av näringsbehovet. Men det är ju så det flesta köttdjur har det ??? Betar över sommaren och går i lösdrift med fri tillgång på ensilage över vintern fast man kompletterar med spannmål. Det är iallafall det som rekommenderas. Sen finns det väl avarter men jag tror att många seriösa bönder gör på detta sätt, eller så är jag lurad och bara visad dessa ??? Mjölkkor klara sig inte lika bra men de går ute några månader iallfall och producerar mindre under denna tid. Men bönderna som jag talat med tycker att det är ok?!?! Sen går fler och fler över till lösdrifter just för att korna ska ha möjlighet till mer rörelse och här går också utvecklingen framåt.
Så! Nu ska jag försöka vara tyst iallafall ;D
-
Och då kanske vi kan åter gå till ursprungs ämnet då som Ts skapat ?
Det är lugnt Pålle :). Upphovet till tråden är fyra identiska meddelanden som jag postade på tavlorna för kor, svin, får och getter. Tanken var bara att infot om att slakterier där djur far illa faktiskt finns i Sverige skulle nå så många olika djurägare som möjligt. De fyra infotrådarna slogs samman till en och lades här under "Kött & Fisk" av moderator.
Helt klart skulle jag skaffa mig kunskap om ett slakteri om jag tänkt skicka djur dit. Vilka kundgrupper sådana slakterier som det i Nässjö kan ha är en intressant fråga som man kanske skulle titta närmare på. Fortsätt gärna att ventilera era synpunkter i tråden :)!
-
Ja, de slaktade ju främst får, som de sedan sålde i Stockholmsområdet.
Ägarna är två muslimer med gott om pengar och noll kunskap om slakterier.
-
Vad är det för djurägare som skickar sina djur till sådana slakterier ?
-
Vad är det för djurägare som skickar sina djur till sådana slakterier ?
Bra fråga, ställ den där i hörnet. *pekar* Kanske någon tittar in med ett bra svar nästa vecka. o:)
-
Vad är det för djurägare som skickar sina djur till sådana slakterier ?
Undrar om dom annonserade efter djur och tydligt gick ut med att dom skulle slaktas med olagliga metoder av outbildad personal ::) ???
-
Citat Galopp: "De föredrar kraftfoder och denna mängd begränsas ofta. I övrigt ska de ha fri tillgång av ensilage av god kvalité. Jag vet inte om du talar om specifika fall eller om lantraser men det du föreslår är faktiskt djurpågeri om det tillämpas på snabbväxande eller höglakterande nötkreatur. De har inga möjligheter att täcka sina näringsbehov på det sättet som du anger vilket kommer att leda till svält hos djuren vilket i sin tur kommer att leda till en långsammare tillväxt och mindre produktion och det här beror på på svält inte det att de inte tvingas till överproduktion . Om du menar högproducerande djur så får du nog börja med att påverka avelsarbete.
Det gäller att skilja på djur och djur precis som med människor. Endel behöver bara titta på mat för att gå upp i vikt och andra kan äta vad som helst och fortfarande vara smala. Ska man låta alla äta mat med samma näringsvärde."
Det låter på dig 'Galopp' som om högproducerande kor en nån slags ras... Det är en alldeles vanlig ko som drivs av horribla kraftfoder-givor och en gnutta avel. Prova att sluta med kraftfodret succesivt och se laktationskurvan rasa. De klarar sig utmärkt på fri tillgång till grovfoder av bra kvalité! Hälsan, genom att få äta foder de är ämnade till att äta, och livslängden ökar.
Ursäkta reaktionen på en bit som tråden egentligen hade lämnat :-[
-
Kan till stor del hålla med, Djursam, men under vår tid med lågland där vi började med att ta över svärfars gamla "hemmabygge" och sedan via en avelsintresserad man övergick till amerikansk lågland, så var det inte samma djur. De var betydligt mer avlade för att gå på höga kraftfodergivor, men även temperament skiljde sig tydligt. De var nervösare, dåliga mödrar när de kalvade (tog ofta inte hand om kalven och kalven var därför svår att få att dia t.ex. Kalvarna hade dålig "go" och dödligheten var rel. hög. Väldigt högbenta, ofta extremt små spenar, behövde välgödslade åkerbeten för att bli mätta. Ofta juverinflammationer. mycket känsligare än de gamla djuren.
För sent insåg man hur "bra" svärfars kor var. De gav mer kött, de tog hand om kalvarna, var lugna kunde gå på sämre bete, mjölkade hyfsat med väldigt lite spannmål osv. Då undrar man ju vilka djur som på sikt är lönsammast?
De höga infektionsfrekvenserna hos de amerikanska, tror jag berodde dels på att de krävde högre kraftfodergivor för att mjölka (magarna var ur led = dåligt immunförsvar), dels ensidiga avelsmål.
Tyvärr hade jag liknande erfarenheter av, framförallt vissa linjer av finullsfåren. De avlades för hårt och i fel riktning, för att växa fort på spannmål. Man hörde ofta att de mjölkade bra, men precis som med amerikansk lågland så mjölkade de utspädd mjölk, även om mängden översteg mina gutar och roslagsfår. De senare ger ju nyttigare mjölk till sina lamm, därav att lammen är piggare och lättare överlever och växer.
Så avel, är inte förbättring, endast förändring. Lägger man till något måste motsvarande bort på annat håll. Man kan inte både ha kakan och äta den.
Men, precis som jag gjorde med mina finull, slängde ut dem i kylan = tog bort kraftfoder, höll dem hårdare, så efter en övergångs period (då man var tacksam att djurskyddsmyndigheten inte hälsade på) då de magrade osv. sedan successivt blev mer och mer av gammal lantras. Fick färre, men större lamm, som även var piggare. Pälsen blev även mer anpassad för uteliv och de hanterade naturbetena bättre. Det går att komma dit med modern lågland också, men det tar några år.
Det är mina slutsatser ;)
-
Och min slutsats är att du lever i din egen lilla värld. Långt från allt vad realiteter heter.
Det finns nåt som heter ekonomisk verklighet. Börja med att förändra den i så fall.
-
Är det en bragd att slänga ut magra djur i kyla för att följa sin Tro på en helt kraftfoderlös djurhållning och hoppas på att inspektörerna håller sig borta när man experimenterar...
Kanske man kan slakta olagligt då med för att följa sin Tro?
Är Djurskyddslagen bara till för vissa?
-
Ja, (:)Charlotte (:), där nappade du äntligen! Testade hur långt jag kunde gå >:D, faktum är att finullarna inte magrade något nämnvärt alls egentligen och "kylan" var inte en snöhög -20 heller. De hade vindskydd med strö, men bodde inte i lagården. Trots allt detta blev de friskare och det retar dig nog Charlotte, för att inte tala om Existens? I vart fall så fort man skriver utan kraftfoder ::)
Angående ekonomi: Varför är det bättre ekonomi att göda djur med kraftfoder för dyra pengar och hålla dem i dyra stallar? Visa det för mig? Vi har en extensiv produktion, med lång betesperiod, främst naturbeten, vi odlar i övrigt bara grovfoder och det räcker gott till våra djur.
Våra bagglamm, de som inte slaktas på hösten, får gå ut och beta nästa vår, för att få riktigt bra kött och dessutom skinn. Slaktade ett 20-tal baggar på drygt året alla klassade R, ingen nedklassad som får och bra vikter. Dessutom otroligt vackra skinn till beredning. De lever på överskottet vi får genom att hålla markerna öppna. På vad sätt skulle detta vara dålig ekonomi? Att de dessutom mår bra och ger ett nyttigt kött, kan jag förstå känns provokativt o:)
-
Ja, (:)Charlotte (:), där nappade du äntligen! Testade hur långt jag kunde gå >:D, faktum är att finullarna inte magrade något nämnvärt alls egentligen och "kylan" var inte en snöhög -20 heller. De hade vindskydd med strö, men bodde inte i lagården. Trots allt detta blev de friskare och det retar dig nog Charlotte, för att inte tala om Existens? I vart fall så fort man skriver utan kraftfoder ::)
Eftersom jag inte sett dina djur utan enbart läser vad du skriver:
Men, precis som jag gjorde med mina finull, slängde ut dem i kylan = tog bort kraftfoder, höll dem hårdare, så efter en övergångs period (då man var tacksam att djurskyddsmyndigheten inte hälsade på) då de magrade osv.
Om du inte ska få påhopp från "helt vanliga bönder" så får du förmodligen uttrycka dig lite bättre.
Att ha djur som man är rädd att inspektörer ska se (OBS! det har du skrivit själv) samtidigt som man dundrar på hur illa alla andra djur sköts i det Svenska jordbruket, DET är provocerande....
Att få ner produktionen hos får är inte speciellt svårt, se till att ha dom på magert foder innan betäckningen och Under betäckningen, har själv råkat flusha mina ett år när dom gick kvar på magert höstbete länge och sedan fick grovfoder av "normalkvalite'), ju "sämre" djuren haft det, dessto lättare är dom att flusha...
Har man djuren utomhus så blir pälsen finare, det säger sig självt, och producerar dom mindre lamm så finns det mer näring att ta till ullen...
Ser man bara till att inte tackorna släpper för många ägg så behöver man inte svälta dom, utan "Birgit-effekten" kommer år 1 utan svält och kyla :) Absolut inte provocerande för mig som också har friska djur....
-
En stilla undran.. Vad är "flusha"? Och hur kan man påverka hur många ägg ett får släpper??
-
En stilla undran.. Vad är "flusha"? Och hur kan man påverka hur många ägg ett får släpper??
Flushing innebär helt kort att man ökar på utfodringen en period innan betäckningen och under betäckningen, detta gör att tackan tror det är "Godår" och släpper fler ägg eftersom chanserna att föda och mata fler lamm ökar om mattillgången är god.
Vill man fodra kraftfoderlöst är det i det skedet man kan påverka, inte senare genom att på något sätt försöka "lära" tackorna som kanske redan är dräktiga med fler foster att klara vintern på lite mat...
Mvh
Charlotte
-
Vill man fodra kraftfoderlöst är det i det skedet man kan påverka, inte senare genom att på något sätt försöka "lära" tackorna som kanske redan är dräktiga med fler foster att klara vintern på lite mat...
Mvh
Charlotte
Bra Charlotte, nu är du igång som förr! Jag vet vad jag skriver (även om inspektörer) och jag vet vad du hoppar jämfota för ;) Det ovanför var väl en liten påminnelse till mig? Jag flushar inte och mina djur svälter inte heller under dräktigheten, utan får friska o pigga lamm vart år ;D
Så ett litet klargörande: Jag vet hur illa muslimerna har hanterat djuren i det aktuella slakteriet. Därför har jag inte ens funderat på att skicka mina dit. Jag råkar vara mån om mina djur och vill ge dem ett värdigt slut också (:) Men djurskyddet har uppenbarligen blundat rejält där 8) för grannar har anmält slakteriet i flera år utan större ingripande. då kan man undra varför djur som hålls naturligt jagas med ljus o lyckta?
På frågan om vem som skickar djur dit: det är väldigt ont om slaktmöjligheter för lamm i vårt område om man inte är etablerad hos Scan!
Men varför bjuder du inte på dig själv istället för att jaga (:) andra Charlotte? Gäller även Existens ::)
-
Så ett litet klargörande: Jag vet hur illa muslimerna har hanterat djuren i det aktuella slakteriet. Därför har jag inte ens funderat på att skicka mina dit. Jag råkar vara mån om mina djur och vill ge dem ett värdigt slut också (:) Men djurskyddet har uppenbarligen blundat rejält där 8) för grannar har anmält slakteriet i flera år utan större ingripande. (...)
På frågan om vem som skickar djur dit: det är väldigt ont om slaktmöjligheter för lamm i vårt område om man inte är etablerad hos Scan!
Tack för återförandet av tråden till ämnet, Birgit. Vill ni vara snälla att ta er gamla batalj kraftfoder eller inte kraftfoder till en ny tråd!
Moderatorn här som är snabb och duktig på att flytta trådar kanske kan hjälpa till?
-
Tack för återförandet av tråden till ämnet, Birgit. Vill ni vara snälla att ta er gamla batalj kraftfoder eller inte kraftfoder till en ny tråd!
Moderatorn här som är duktig på att flytta trådar kanske kan hjälpa till?
Se där någon som vakna till var det inte du som tyckte att vi skulle fortsätta ventilera :)
-
Jo Pålle, det var det :). Men nu har diskussionen spårat in på ett specifikt ämne och då är det väl ändå läge att starta en ny tråd.
-
Jo Pålle, det var det :). Men nu har diskussionen spårat in på ett specifikt ämne och då är det väl ändå läge att starta en ny tråd.
Sant men det hade den gjort långt innan :)
-
Tack för återförandet av tråden till ämnet, Birgit. Vill ni vara snälla att ta er gamla batalj kraftfoder eller inte kraftfoder till en ny tråd!
Moderatorn här som är snabb och duktig på att flytta trådar kanske kan hjälpa till?
Inte för min skull. Den diskussionen är inte speciellt intressant i det här sammanhanget... Huvudsaken för mig är att djuren får i sig den näring dom behöver utan att magra av pga ägarens ideologiska skäl...
Eller slaktas i strid mot vår djurskyddslag pga religiösa skäl...
Till Birgit: vad menar du med att bjuda på sig själv istället för att jaga andra?
Och tycker du det är fel om någon opponerar sig när du klart och tydligt berättar att du lät dina finullsfår magra av så du var glad att inga inspektörer såg dom? Om jag visste noll och inget om djur men skulle köpa kött så inte skulle det kännas precis förtroendeingivande....
Det bästa beslutet du fattat angående djuren var nog att gå över från en av våra mest produktiva raser och försöka hålla den extenssivt till att istället ha raser som producerar lite och därmed kräver lite.
-
Inte för min skull. Den diskussionen är inte speciellt intressant. Huvudsaken för mig är att djuren får i sig den näring dom behöver utan att magra av pga ägarens ideologiska skäl...
Jag antar att uppmaningen gäller dig också, Charlotte? Eller måste du alltid ha sista ordet?
Vi diskuterar alltså ett slakteri som inte följer reglerna, punkt slut!
-
Vi diskuterar alltså ett slakteri som inte följer reglerna, punkt slut!
Börjar det bli besvärligt...?
Jag håller för övrigt på med ägg, och skulle jag fuska och ge hönorna mindre än de behöver så tar det 2 dagar sen kommer klagomålen på äggen, så enkelt är det.
Samma sak när jag höll grisar. För dåligt (proteinfattigt) foder ger kött av dålig kvalitet.
Ja, (:)Charlotte (:), där nappade du äntligen! Testade hur långt jag kunde gå >:D,
Och i och med den kommentaren så avslutar jag mitt engagemang i Birgits påhitt, eftersom de tydligen bara är ägnade att provocera. Det kunde man iofs anat.
-
Jag tyckte Birgits redogörelse var helt solklar. Grannar till mig kan skriva under till punkt och pricka, för det är saker som de pratar om hela tiden. Jag själv hade inga nyttodjur då utan enbart handelsträdgård, därför lyssnade jag bara med ett halvt öra eftersom jag tyckte det var litet dubbelmoral där. Det är alltså Ok att avla fram djur med konstgjort ökade behov? Jag tycker inte att ändamålen helgar medlen. Inte bara för att vi kan, för vi måste faktiskt inte. Läste nån siffra nyligen från WHO (tror jag det var) att vi slänger 30% av all mat vi producerar i världen. Det är alltså inte korna det är fel på och som måste avlas till Belgian Blue och liknande för att passa våra behov. Felet sitter någon helt annan stans. Vi sitter och diskuterar lyxkonsumtion på sätt och vis. Vi borde skämmas, med så mycket fattigdom och svält i världen. Och vem har nytta av det? Konsumenten? Köttbonden? Nåväl, litet OT från ursprungsämnet.
-
Jag tycker inte det är konstigt att det går hålla små Får på gott hö. Naturligtvis ska dom gå ute året om med och vindskydd finnas. Precis som Hästar på lösdrift,ponnys behöver inget kraftfoder om dom inte tränas hårt. :)
-
Jag tycker inte det är konstigt att det går hålla små Får på gott hö. Naturligtvis ska dom gå ute året om med och vindskydd finnas. Precis som Hästar på lösdrift,ponnys behöver inget kraftfoder om dom inte tränas hårt. :)
Nej, precis, problemen kommer om man vill "lära" fullblod att äta som en ponny....
Även om jämförelsen vilande ponny och tacka i produktion inte är helt optimal, oavsett ras...
-
Nej, precis, problemen kommer om man vill "lära" fullblod att äta som en ponny....
Även om jämförelsen vilande ponny och tacka i produktion inte är helt optimal, oavsett ras...
Tänkte så att en ponny är så att säga en varelse som naturligt går på magert bete. Fåren är väl också så att säga djur som går på magert bete,är väl vitsen eller poängen med att hålla Får. Tycker det verkar mysko om man försöker hålla dom i stall och göda dom som Grisar,måste man vara fel ute tycker jag. 8)
-
Jag tyckte Birgits redogörelse var helt solklar. Grannar till mig kan skriva under till punkt och pricka, för det är saker som de pratar om hela tiden. Jag själv hade inga nyttodjur då utan enbart handelsträdgård, därför lyssnade jag bara med ett halvt öra eftersom jag tyckte det var litet dubbelmoral där. Det är alltså Ok att avla fram djur med konstgjort ökade behov? Jag tycker inte att ändamålen helgar medlen. Inte bara för att vi kan, för vi måste faktiskt inte. Läste nån siffra nyligen från WHO (tror jag det var) att vi slänger 30% av all mat vi producerar i världen. Det är alltså inte korna det är fel på och som måste avlas till Belgian Blue och liknande för att passa våra behov. Felet sitter någon helt annan stans. Vi sitter och diskuterar lyxkonsumtion på sätt och vis. Vi borde skämmas, med så mycket fattigdom och svält i världen. Och vem har nytta av det? Konsumenten? Köttbonden? Nåväl, litet OT från ursprungsämnet.
Jag vet inte om det du skriver om nu är OT enligt trådskaparen? För det är vad som tagit över tråden i stort... och den inriktningen var inget trådskaparen protesterade emot, utan snarare uppmuntrade, så jag vet inte ???
Man kan kalla det konstlade behov att ge tackorna lite kraftfoder under högdräktighet och digivning innan betessläpp (eller riktigt bra grovfoder) för att dom ska kunna fö två lamm istället för ett, lammen väger låt oss säga 40 kg tillsammans i slaktvikt på hösten istället för det lilla lilla fårets enda lamm som väger 12 kg slaktat , om man inte väljer att belasta miljön ett år till så att det kommer upp i en slaktvikt på 14-15 kg (jag har haft småfår jag med så jag vet)...
Det fungerar med det lilla lilla fåret i dagsläget när vi har en jordbrukspolitik som premierar låg produktion (för att hålla priserna uppe?), där det viktiga är öppna landskap, inte produktion av mat, men Om vi kommer till att oljan tar slut och klimatet förändras så att vi helt plötsligt måste producera mat för att överleva, då tror jag den sortens produktion vi har idag blir "lyxproduktion"....
Birgits redogörelse är solklar om det vore så enkelt att vi antingen föder upp allmogefår eller Beltex (fårens svar på Belgian Blue, dvs med "dubbellår"). Och helt bortser från att avelsarbetet bland produktionsdjuren faktiskt varit mot bättre Foderutnyttjande, (oavsett om det är grovfoder eller kraftfoder), inte ett avelsarbete för att tåla och kräva så mycket kraftfoder som möjligt...
Men, det är ju helt klart lättare att förklara saker och ting solklart om man bara ser dom från sin egen synvinkel ;)
-
Tycker det verkar mysko om man försöker hålla dom i stall och göda dom som Grisar,måste man vara fel ute tycker jag. 8)
Japp, det tycker jag med och de flesta andra fårbönder jag vet om...
Har du träffat någon fårbonde IRL, som göder sina får som grisar ???
Dock kan det vara bra att ha dom instängda i byggnader under tex lammningsperioden för att slippa lamm som smittas av parasiter och kräver onödig användning av avmaskningsmedel...
-
Japp, det tycker jag med och de flesta andra fårbönder jag vet om...
Har du träffat någon fårbonde IRL, som göder sina får som grisar ???
Dock kan det vara bra att ha dom instängda i byggnader under tex lammningsperioden för att slippa lamm som smittas av parasiter och kräver onödig användning av avmaskningsmedel...
Då har du kanske för ont om hagar eftersom du har stort parasittryck,bra att ha lite hagar att växla mellan. 8)
-
Då har du kanske för ont om hagar eftersom du har stort parasittryck,bra att ha lite hagar att växla mellan. 8)
Jag har inte mina instängda...
Men om man har en stor besättning kan det vara rätt omöjligt att få till parasitfria rastfållor runt ligghallen då får håller till runt maten och inte är "vandringsdjur" som hästar är... Lammen krafsar och smakar på allt.
Det brukar vara en kort period medan hagarna torkar upp och betet växer som lamm och tackor trivs bäst inne.
Som sagt, det blir en lustig jämförelse om man ska jämföra hur det är att hålla några hobbyponnyer och idka fåruppfödning ;)
-
Jag har inte mina instängda...
Men om man har en stor besättning kan det vara rätt omöjligt att få till parasitfria rastfållor runt ligghallen då får håller till runt maten och inte är "vandringsdjur" som hästar är... Lammen krafsar och smakar på allt.
Det brukar vara en kort period medan hagarna torkar upp och betet växer som lamm och tackor trivs bäst inne.
Som sagt, det blir en lustig jämförelse om man ska jämföra hur det är att hålla några hobbyponnyer och idka fåruppfödning ;)
Det där om att lamm och tackor trivs bäst inne tror jag inte på för fem öre,däremot har man för många Får i förhållande till vad man har hagar och mark blir man kanske tvungen att göra så hur motbjudande det än kan vara. 8)
-
Jag vet inte om det du skriver om nu är OT enligt trådskaparen? För det är vad som tagit över tråden i stort... och den inriktningen var inget trådskaparen protesterade emot, utan snarare uppmuntrade, så jag vet inte ???
Man kan kalla det konstlade behov att ge tackorna lite kraftfoder under högdräktighet och digivning innan betessläpp (eller riktigt bra grovfoder) för att dom ska kunna fö två lamm istället för ett, lammen väger låt oss säga 40 kg tillsammans i slaktvikt på hösten istället för det lilla lilla fårets enda lamm som väger 12 kg slaktat , om man inte väljer att belasta miljön ett år till så att det kommer upp i en slaktvikt på 14-15 kg (jag har haft småfår jag med så jag vet)...
Det fungerar med det lilla lilla fåret i dagsläget när vi har en jordbrukspolitik som premierar låg produktion (för att hålla priserna uppe?), där det viktiga är öppna landskap, inte produktion av mat, men Om vi kommer till att oljan tar slut och klimatet förändras så att vi helt plötsligt måste producera mat för att överleva, då tror jag den sortens produktion vi har idag blir "lyxproduktion"....
Birgits redogörelse är solklar om det vore så enkelt att vi antingen föder upp allmogefår eller Beltex (fårens svar på Belgian Blue, dvs med "dubbellår"). Och helt bortser från att avelsarbetet bland produktionsdjuren faktiskt varit mot bättre Foderutnyttjande, (oavsett om det är grovfoder eller kraftfoder), inte ett avelsarbete för att tåla och kräva så mycket kraftfoder som möjligt...
Men, det är ju helt klart lättare att förklara saker och ting solklart om man bara ser dom från sin egen synvinkel ;)
Är inte så säker på att det går att göda vår djur med spannmål fram över då spannmålet kanske kommer att be hövas till bränsles fram ställning när oljan tar slut.
-
Det där om att lamm och tackor trivs bäst inne tror jag inte på för fem öre,däremot har man för många Får i förhållande till vad man har hagar och mark blir man kanske tvungen att göra så hur motbjudande det än kan vara. 8)
Då får du komma och ruska om mina tackor och lamm som väljer att vara inne, det beror förmodligen på vilken inomhusmiljö man erbjuder...
Trångt mörkt vindskydd med ingång åt "fel håll" så fåren känner sig otrygga... Då finns det ingen anledning för dom att vara där...
Eller torr, luftigt ligghall med gott om plats där fåren känner sig trygga. Mina sover inne helt frivilligt varje natt, vintertid går dom bara ut för att äta, om maten bjudits inne så skulle dom antagligen inte gå ut alls :)
-
Är inte så säker på att det går att göda vår djur med spannmål fram över då spannmålet kanske kommer att be hövas till bränsles fram ställning när oljan tar slut.
Tror inte det är någon mer än Birgit här på forumet som pratar om att "Göda" djur med spannmål...
-
Tror inte det är någon mer än Birgit här på forumet som pratar om att "Göda" djur med spannmål...
Kanske inte men vi ger ju våra djur en hel del vad ja förstår men det får väll framtiden utvisa hur det blir med det .
-
Det där med vad som producerar mest i ett läge av knapphet är inte så gott att säga, det finns en massa å ena sidan och å andra sidan...
-
Då får du komma och ruska om mina tackor och lamm som väljer att vara inne, det beror förmodligen på vilken inomhusmiljö man erbjuder...
Trångt mörkt vindskydd med ingång åt "fel håll" så fåren känner sig otrygga... Då finns det ingen anledning för dom att vara där...
Eller torr, luftigt ligghall med gott om plats där fåren känner sig trygga. Mina sover inne helt frivilligt varje natt, vintertid går dom bara ut för att äta, om maten bjudits inne så skulle dom antagligen inte gå ut alls :)
Naturligtvis behöver inte ingången till ett vindskydd vara åt fel håll,ingen lag på det :) .
-
Naturligtvis behöver inte ingången till ett vindskydd vara åt fel håll,ingen lag på det :) .
Nej, såklart inte, men jag tror det är en av orsakerna till att fåren Aldrig går in som många fårägare skriver om...
-
Vad jag försökt belysa verkar endast Djursam o christinag förstå?
Om vi återgår till Charlotte som förfasar sig över att jag slängde ut mina finull i en tuffare miljö, för att jag ansåg att Sjödins foder rek. skadade dem, så skulle jag vilja ställa frågan: Vad är ett finullsfår????? Man kan lätt, när man läser den härtråden, tro att det är ett högproduktivt djur som kommit som en skänk från ovan. ::)
Finullsfår är i grunden ett gammalt allmogefår. Det var på1920-talet ett antal fårentusiaster började samla ihop de gamla lantraserna och dela upp dem i olika utseendegrupper. Där var de ute efter ullegenskaperna och de hölls fortfarande ganska "allmogeaktigt", med långa betessäsonger och en av föregångarna Wålstedt, fraktade upp sina får till fjällen mot norska gränsen. Där visste han att det var parasitfritt och att gräset som växte där var mycket mer näringsrikt och lämpligt för får än jordbruksmarken runt hans gård i Dalarna. (Han var nära kompis med Nils Insulander som skrev intressanta fårböcker - på den tiden).
De gjorde vissa "förbättringar" av rasen genom att importera ett par finska finull (som var större, men med sämre ull). Men vad som utmärkte sig, var att de var duktiga får-människor. De förstod vad de höll på med och varför, även om jag kan tycka att det räckt med att exempelvis dela upp allmogen i raser, som gjordes senare på 90-talet. Då hade finullen nog hetat Svärdsjöfår, som en allmogeras gör idag.
Hur som helst, så fortsatte avelsutvecklingen på finullen och det visade sig att ju bättre man höll dem desto mer presterade de. Charlotte nämnde flushing och det är just vad dessa djur utsattes för. Året runt till slut. Hur svarar djuren då? Jo, eftersom de tror att det är "godeår" alltid, vinter som sommar, presterar de mer och mer och mer, men för att göra detta måste de få mer och mer och mer. Det är där de går ifrån att endast äta det de mår bra av. De behöver snabb energi, för att hinna förbränna maten, så de dels kan hålla hullet och dels kan föda upp sina 4-6 lamm. Man hamnar i en ond cirkel alltså. Då är kraftfoder "lösningen". Men då vet man inte att kraftfoder är skadligt för idisslare och stör deras matsmältning. Däremot vet man att får endast tål små mängder och att en hel del problem kan uppstå. Nu efter alla dessa år har finullen "lärt" sig hantera problemen, men vem säger att de är lyckliga och mår bra?
Mitt försök var att successivt flytta dem bakåt i tiden. Inte plåga dem. Mina försök visade att det är möjligt. Enligt Charlotte var det tur att jag upptäckte "lantraser" istället, för hon vet uppenbarligen inte att finull är i grunden ett allmogefår? Det gick bra med mina finull, de fick bättre och mer ull och på två år lärde de sig reglera hullet väl med enbart grovfoder (vi gör aldrig analyser). De fick max 2 lamm och lammöverlevnaden var nästan 100%. Dessutom var lammen piggare vid födseln, högre vikter och växte bättre. De fick också bättre motståndskraft mot parasiter.
Vad Charlotte inte förstår är att man kunde avlat både gutarna och roslagsfåren lika galet med lite envishet och det finns de som gör det. I inledningsskedet får man en massa problem med lammningsförlamningar och framfall m.m. Men de djuren slås ut. Vad man får kvar är de som bäst tål "giftet" kraftfoder och då ökar deras produktion också.
Alla får i världen har varit lantraser från början och av människan getts "godeår" så att de presterat mer. Men det är inte samma som att djuren mådde sämre förr och bättre nu, det är ett tecken på människan överdrivna ha begär och prestationsångest.
Vi skapar sjuka djur, med en massa problem, vilket är tillåtet av djurskyddet, medan ett naturligt hållande på ett för arten riktigt sätt ofta ifrågasätts.
Är jag tydlig nog med mina synpunkter Charlotte?
-
Birgit: Är du helt säker på att inte fler förstår dina synpunkter och ditt nedsablande av i stort sättt varenda svensk jordbrukare (utom dig själv förståss)?
Det kanske är så att man förstår, men inte håller med?
Det kanske är så att flera än jag ser att du målar upp en bild av svenskt jordbruk som stämde på 70 talet? Då var kraftfoder och konstgödning billigt och produktionsrådgivarna ville att alla bara skulle gasa på.
Jag tycker det är tråkigt att du istället för att bara framhäva hur bra du är själv, faktiskt också skulle berätta om alla försök, all forskning och allt jordbrukare idag jobbar med att gå över till grovfodersanvändning och inhemska proteinfoder när det behövs proteintillskott.
Att man forskar och testar Grovfoderutnyttjande i olika former, hur och när ska man ska ge för att få maximal utdelning. Om vi ska kunna försörja fler och fler människor i världen så är det förmodligen nödvändigt med effektivisering men på ett hållbart sätt...
Det jag vänder mig mot är din svartmålning av hela det svenska jordbruket, om jag inte visste ett dugg om köttproduktion och läser vad du skriver så skulle jag tänka så här: Okej, jag kan lika gärna köpa kött från Vilket land som helst för köttproduktionen är lika kass överallt i världen, och det stämmer faktiskt inte, Birgit....
För övrigt fattar jag inte varför du ska förvränga och förlöjliga dina 'motståndare' i diskussioner?
Jag vet mycket väl att finullsfår är en lantras... Jag skrev bara att om man vill bedriva riktigt extenssivt djurhållning så är det lämpligare att välja raser som producerar lite. Lite mat in och lite produktion....
-
Jag svartmålar inte alla lantbrukare i vårt land alls, snarare de krafter som påstår sig stå för kunskapen. Vi importerar idag mer sojaprotein till djurfoder än på 70-talet t.ex.
Jag har heller inte påstått att jag är bäst på nåt sätt, jag redogör för mina åsikter, ståndpunkter och erfarenheter. Det finns andra trådar, där vi diskuterar vilka krafter som stödjer forskningen och vilka resultat det leder till. Men jag har aldrig förnekat att det även bedrivs positiv forskning, har även lyft fram ett antal länkar till dettamed åren, men de har tydligen inte fallit vissa i smaken?
Men att påstå att våra djur "måste" ha det proteintillskott som kraftfoder ger är väldigt ensidigt. hur kommer det sig att fåren överlevt samvaron med människan i 4000 år i norden utan detta? Jag vet, de svältföddes >:D
Dessutom ansåg du att får inte är strövardjur som hästar? Det är de visst, bara att människan präglat dem på olika sätt på olika ställen. Fäbodbrukare ville ha djur som kom hem självmant, helst var kväll, så de kunde skyddas mot rovdjur och ev. mjölkas.
Gutefåren har hållits helt annorlunda och därför är de troligen besvärligare att stängsla in, speciellt på små marker.
Sedan är det en myt att svenskt kött alltid är bäst producerat. I förhållande till vad? Gräsätare ska gå ute och äta gräs, när tillgången finns. Det finns massor av djur i vårt land som missunnas det. Samt att det finns en hel del yngre lantbrukare som gått på naturbruksgymnasier och lärt sig att det i framtiden krävs bulkproduktion, inte nischade kvalitétsprodukter. Det är detta bulk-kött som kommer nå flest konsumenter.
Vad jag gång på gång lyfter fram är att djurvälfärd inte alltid överensstämmer med våra produktionsmål. Jag fokuserar på hur djuren fungerar och vad de mår bra av. Något som jag upplevde som undermeningen med tråden?
-
Jag svartmålar inte alla lantbrukare i vårt land alls, snarare de krafter som påstår sig stå för kunskapen. Vi importerar idag mer sojaprotein till djurfoder än på 70-talet t.ex.
Det är ju just svartmålning du håller på med. I varenda tråd du medverkar i så skriver du om att spannmål och kraftfoder ger sjuka djur. Våra moderna kobönder går alltså medvetet och gör korna sjuka så dom måste pumpa i dom antibiotika för att överleva.
Detta är så svartmålande budskap som det bara kan vara, dessutom totalt felaktiga och gripna ur luften.
Sen ber jag dig att med siffror och länk belägga att sojaimport för djurfoder har ökat sen 70-talet.
-
Men EX ligger det ingen sanning i att antibiotikan har ökat då? för ja såg ett program om daska svin bönder där hade ju i alla fall antibiotikan ökat.
-
Det är mycket möjligt att den gjort så i Danmark. Jag vet även att man i USA blandar antibiotika i fodret för att dom ens ska överleva.
Men jag talar om svenskt lantbruk, och där har vi en unikt låg antibiotikaanvändning. Att blanda i foder förbjöds ju här redan för 40 år sen.
Jag försvarar det svenska lantbruket eftersom jag anser att det är en mycket god kompromiss med både hög produktion och hög djurhälsa.
Och det gäller även markanvändningen. Vi har ett av världens effektivaste jordbruk och de högsta skördarna, ändå är GMO och bekämpningar låga här i förhållande till andra länder.
Det visar att det går att bedriva ett effektivt jordbruk, som ändå är uthålligt.
-
Jo vist är det mindre i Sverige men var för ja nämnde det är ju att Scan är ju nu mera Danskt och att största delen svin kött kommer där i från.
-
Min djurbesättnig tillhörde en av de som blev uttagen till oanmäld restsubstanskontroll (antibiotika m.fl) för 2 år sedan.
Det ringde en veterinär på morgonen och några timmar senare stog hon på gården.
Det togs urinprover på en massa djur som kontrollerades för restsubstanser.
Vad jag minns så var det inget av de djur eller gårdar som ingick i denna kontroll som hade djur med restsubstanser av antibiotika/hormnonsubstanser i proven!
-
Låter ju väldigt glädjande men hur många har det så är det någon som vet det exakt.
-
Jo vist är det mindre i Sverige men var för ja nämnde det är ju att Scan är ju nu mera Danskt och att största delen svin kött kommer där i från.
Hur uppkommer såna här skrönor?
Scan är möjligen finskt till en del. Och allt kött som har Scanmärke är svenskt.
-
Samt att det finns en hel del yngre lantbrukare som gått på naturbruksgymnasier och lärt sig att det i framtiden krävs bulkproduktion, inte nischade kvalitétsprodukter.
Men stämmer inte det också för de allra flesta av dem som går där?
-
Hur uppkommer såna här skrönor?
Scan är möjligen finskt till en del. Och allt kött som har Scanmärke är svenskt.
Ok ha väll fel därom vilka som äger Scan men ja tror ju inte på att Scan inte importerar utan så fort det är packat så är det Svenskt och det kan vi inte kontrollera.
-
Det var väl tvärtom, Scan packar utomlands så att svenskt kött blir polskt. ;D
-
Våra moderna kobönder går alltså medvetet och gör korna sjuka så dom måste pumpa i dom antibiotika för att överleva.
Detta påstående kommer inte från mig Existens. Men vi använder en hel del antibiotika i bulkproduktionen. Det måste du om en ko har juverinflammation t.ex. (Finns de som nödslaktar dem direkt också)
Jordbruksstatistik är offentliga uppgifter och kan återfinnas bl.a hos Jordbruksverket. Publiceras även regelbundet i Lantbrukspressen. Så sök själv, det är du som inte tror mig.
Vad som framkommit om djurhälsa är att väldigt många mjölkkor har magrelaterade problem. De har kortare hållbarhet (utom hos Charlotte). De avlas att producera mer och mer och måste då även kunna äta mer och mer. Alltså räcker inte grovfoder, för det får inte plats. Att mjölkkor har konstant diarré är på något vis normaliserat. Ingen reagerar längre. Inte heller att mastiter är vanliga. Det är också helt normaliserat att mjölkkor ser magra ut. T.om i Arlas tv reklam ser man vassryggade lågland.
Översätt detta till ett får. Ett klart djurskyddsärende.
Djurhälsovården skriver mängder i sin tidning om grisarnas magproblem t.ex. Olika teorier för hur man löser detta i industriproduktionen. Inte att ändra på själva produktionen, för att ge djuren en ärlig chans, utan för att hela tiden parera problemen. Hålla dem i schack.
Visst kommer de flesta att hamna i storproduktion, för problemet är att möjligheterna att leva på ett naturligt lantbruk har sopats under mattan av bulkvaror. Något vi alla är skyldiga till, men få verkar intresserade av problemet och blundar hellre?
Tycker även att trådrubriken är osmaklig: "Ska man svälta sina djur eller göda ihjäl dem på spannmål." Det är alltså de två sidor som finns?
Vad djuren egentligen behöver och mår bra av är det inte frågan om.
Vad jag förstår av svaren jag får, så är det inget övriga här noterat? De djurskyddsproblem jag talar om alltså.
-
Visst kommer de flesta att hamna i storproduktion, för problemet är att möjligheterna att leva på ett naturligt lantbruk har sopats under mattan av bulkvaror. Något vi alla är skyldiga till, men få verkar intresserade av problemet och blundar hellre?
Varför tror du att de blundar? Varför skulle det inte kunna vara så att det är något som accepteras, ses som positivt? Bulk är ju billigt.
-
Bulk är billigare, ja. Men djuren får betala priset med ohälsa, är det inte just det Birgit säger?
-
Bulk är billigare, ja. Men djuren får betala priset med ohälsa, är det inte just det Birgit säger?
Det är det Birgit påstår, för att vara korrekt.
Jordbruksstatistik är offentliga uppgifter och kan återfinnas bl.a hos Jordbruksverket. Publiceras även regelbundet i Lantbrukspressen. Så sök själv, det är du som inte tror mig.
Nej, eftersom det är du som säger att sojaimporten ökar hela tiden, så bör du verifiera ditt påstående, det hör till normal hyfs. Annars utgår jag från att du gripit även det ur luften.
Jag är nämligen inte alls övertygad om att det är på det viset. Det finns bland annat helt soja-fria slaktsvinsfoder ( Lantmännens origo 522 ) , och det är inte i första hand för djuren skull utan för att det som stoppas in i form av protein, kommer även ut i bakänden i form av kväve, så för att minska övergödningen av t.ex östersjön, så använder man nu mer lågproteinfoder. Detta var inget man ens reflekterade över på 70-talet. Det verkar som att du i mångt och mycket tror att jordbruket lever kvar på 70-80 talet då det var maximal produktion som gällde utan större hänsyn till vare sig djur eller natur. Så är det inte längre.
Ok ha väll fel därom vilka som äger Scan men ja tror ju inte på att Scan inte importerar utan så fort det är packat så är det Svenskt och det kan vi inte kontrollera.
Du blandar ihop det med Arla, som är bl.a danskt.
-
Ja, men Existens, det är nästan så du håller med? Övergödning av Östersjön och djur och människor.
Senaste är vaccin för att kor ska prutta mindre ::) Men för att korna inte ska explodera, så söks nu en "microb"/"bakterie" som kan ta om hand problemet i kons mage! Det är väl att felsöka i fel ända 8)
Gräsätare har det funnits på jorden i större antal än idag, ändå har jorden kunnat hantera det. Naturliga betesmarker kanske? eller ska vi skjuta av elefanterna också?
-
Som jag sa, det handlade om jordbruket på 70-talet. Vi har gått ifrån det där extrema nu, men det har du inte förstått.
Jag försvarar inte det extrema, jag försvarar dagens svenska jordbruk.
För övrigt ser jag att du nogsamt undviker att kommentera utvecklingen av sojaanvändningen. jag ser det som ett tecken på att du enbart gav uttryck för en egenhändig fundering, en känsla av att det var så.
Jag känner inte till nåt om prutt-vaccin, så det kan jag inte uttala mig om, men en spontan tanke är ju att det handlar om att få ner utsläppen av metangas. Något som ju nån har fått för sig är ett stort problem, i synnerhet i jämförelse med biltrafiken.
-
Som jag sa, det handlade om jordbruket på 70-talet. Vi har gått ifrån det där extrema nu, men det har du inte förstått.
Jag försvarar inte det extrema, jag försvarar dagens svenska jordbruk.
Kan bara instämma, det är dags att uppdatera sig på hur jordbrukarna jobbar idag innan man dundrar på för mycket.
Bara i den här tråden ser man flera missuppfattningar om vad man "hört" om hur svenskt kött produceras, tex ang antibiotikaanvändningen....
Skrivs sånt tillräckligt många gånger och gapas tillräckligt högt om så blir det till slut "sanningar"...
För övrigt undrar jag på vilka skolor man lär ut idag att bulkproduktion är det enda rätta?
Tvärtom tycker jag det mesta går ut på att nischsa sig och skapa unika produkter av god kvalité, och hur viktig god djurhälsa och miljöhänsyn är i produktionen.
Men det kanske är något unikt för just dom kurser och utbildningar jag gått?
-
Bra uppdelning av tidigare tråd :) . Kollade runt lite på foderstater,verkade som en Kossa får runt 18kg spannmål om dagen,därav bara lite grovfoder,mest det där slabbet av ensilage. Sedan hittade jag en studie med Hästar där man bara gav grovfoder,kanske Birgit har rätt ändå :). Här är länken till studien,hoppas funkar: http://op.se/lanet/krokom/1.4003021-varldsunik-studie-pa-wangen-hastarna-far-leva-bara-pa-ho (http://op.se/lanet/krokom/1.4003021-varldsunik-studie-pa-wangen-hastarna-far-leva-bara-pa-ho) . Redigerar lite,ska peta in en länk till vad en Kossa äter,tänkte först jag skrivit fel angående mängd kraftfoder men den ofantliga mängden verkar stämma. Kan ju även lägga till att det gröna ensilageslabbet verkar vara fel kost. Vet en bonde som sa att man var tvungen att ge stråfoder också om man gav slabbefoder. http://www.milko.se/templates/Page.aspx?id=383 (http://www.milko.se/templates/Page.aspx?id=383)
-
Kossa får runt 18kg spannmål om dagen,därav bara lite grovfoder,mest det där slabbet av ensilage.
Vad menas med slabbet av ensilage? Kanske är någon lokal benämning på något som jag inte förstår?
Vet en bonde som sa att man var tvungen att ge stråfoder också om man gav slabbefoder. [url]http://www.milko.se/templates/Page.aspx?id=383[/url] ([url]http://www.milko.se/templates/Page.aspx?id=383[/url])
Slabbefoder är alltså då ensilage? Måste man ge stråfoder om man ger ensilage menar du? *förvirrad*
-
Ensilage är ett finhackat gräs som jäser i plastbalar,slabbigt. Hösilage är ett torrare foder inte lika blött ser ut som hö ungefär doftar lite syrligt,behövs inget tillskott så att säga,pressas också i plastbalar. Det förstnämnda slabbigare kräver väl då torrare grovfoder så tarmarna får jobba ordentligt vad jag förstått. :)
-
Kollade runt lite på foderstater,verkade som en Kossa får runt 18kg spannmål om dagen,därav bara lite grovfoder,mest det där slabbet av ensilage.
???
En Mjölkko som mjölkar 20 liter om dagen
äter typ 11 kg ts ensilage + 4kg spannmål+1kg soja=5kg
En 40 liters ko
äter typ 10 kg ts ensilage + 8kg spannmål+4 kg soja/rapsk=12kg
obs att det är kg/ts vi använder inte kg/ensilage..
(11kg ts är ungefär 22kg eller mer ensilage att mumsa i sig..)
-
Hittade en sida om ensilage,verkar som det kritiska är strålängden så man inte hackat för smått.
http://www.ensilagenytt.se/ensilage_som_foder.htm (http://www.ensilagenytt.se/ensilage_som_foder.htm)
-
???
En Mjölkko som mjölkar 20 liter om dagen
äter typ 11 kg ts ensilage + 4kg spannmål+1kg soja=5kg
En 40 liters ko
äter typ 10 kg ts ensilage + 8kg spannmål+4 kg soja/rapsk=12kg
obs att det är kg/ts vi använder inte kg/ensilage..
(11kg ts är ungefär 22kg eller mer ensilage att mumsa i sig..)
Då platsar den inte riktigt som en Milko-Kossa :D . Men mycket spannmål du räknar upp ändå. :)
-
Tja det är svensk mjölks utfodringsuträkning i alla fall :)
Men har du sämre ensilage än normat, så behövs ju mera spannmål än i exemplet.
Och jo en ko som mjölkar 40 liter behöver ju "lite" käk också.
-
Bara lite klargörande om ensilaget: Ensilage är ensilerat gräs, som finns i olika TS (torrsubstans- man räknar ut vikten på gräset om det varit 100% torrt). Hösilage är bara en benämning på torrare ensilage, det blöta "slabbet" är blötare ensilage. Ska man ge 10 kg ts får man alltså ge mer av det blötare ensilaget. Kan fö rekommendera länken ovan om www.ensilagenytt.se (http://www.ensilagenytt.se)
-
Bulk är billigare, ja. Men djuren får betala priset med ohälsa, är det inte just det Birgit säger?
Fast det var detta jag tänkte på........
I naturbetesmarker finns en artrikedom som vida överträffar åkerbeten, även om dessa producerar lägre kvantitet, men djuren får i sig mer nyttiga vitaminer o mineraler, samt fettsyror än vid åkerbete. Även detta har SLU bl.a undersökt.
.....som väljs bort för ett lägre pris.
-
Är inte Galopp kvar på tråden?
Jag är ganska övertygad om att hästarna på Wången får ensilage med hög ts, det var i alla fall vad dom åt i förra försöket med enbart grovfoder till tävlande travhästar.
Det är för svårt att få ett tillräckligt näringsrikt hö för att täcka de höga behoven.
Men jag kan såklart inte svära på det.
Anledningen att man skriver hö i artikeln kan ju vara att ingen ovetande ska få för sig att hästarna får leva på slabbefoder, utan de får mat av högsta kvalite'
-
Bra uppdelning av tidigare tråd :) . Kollade runt lite på foderstater,verkade som en Kossa får runt 18kg spannmål om dagen,därav bara lite grovfoder,mest det där slabbet av ensilage. Sedan hittade jag en studie med Hästar där man bara gav grovfoder,kanske Birgit har rätt ändå :). Här är länken till studien,hoppas funkar: [url]http://op.se/lanet/krokom/1.4003021-varldsunik-studie-pa-wangen-hastarna-far-leva-bara-pa-ho[/url] ([url]http://op.se/lanet/krokom/1.4003021-varldsunik-studie-pa-wangen-hastarna-far-leva-bara-pa-ho[/url]) . Redigerar lite,ska peta in en länk till vad en Kossa äter,tänkte först jag skrivit fel angående mängd kraftfoder men den ofantliga mängden verkar stämma. Kan ju även lägga till att det gröna ensilageslabbet verkar vara fel kost. Vet en bonde som sa att man var tvungen att ge stråfoder också om man gav slabbefoder. [url]http://www.milko.se/templates/Page.aspx?id=383[/url] ([url]http://www.milko.se/templates/Page.aspx?id=383[/url])
Jaha, och?
Kor får spannmål, ja. Det är väl ingen som ifrågasatt?
Det är när det påstås att dom blir sjuka av det, som vi protesterar.
Att kor behöver blandad längd på fodret är ingen nyhet. Det vet varenda lantbrukselev. Det är på grund av deras konstruktion av magar. Ett enbart smått foder åker igenom för fort utan att bearbetas i våmmen. Och ett smått foder kan ju även vara fint betesgräs, t.ex.
-
Hästarna på Wången får hösilage. Ensilage skulle bli för blött och då skulle inte hästarna hinna äta en tillräcklig mängd. Däremot så är ensilage det hästarna föredrar om de får välja själv.
Och här kommer vi tillbaka till kossarna. Kon på milko ska få i sig 22kg grovfoder som ska idisslas och brytas ner av mikroberna i tarmen. Det tar tid ??? vilket är orsaken till att man ger kraftfoder. Kraftfoder tas upp snabbare och ligger inte kvar länge i vommen. Dessa kossor som vi talar om har ett enormt behov av energi och protein.
Eftersom vissa här har bristande kunskaper vad gäller kons utfodring lägger jag in det här från ett ex jobb:
För att utfodra en ko bör en foderstat beräknas så att den erhåller rätt mängd ts samt att alla
näringsämnena som behövs uppfyller mjölkons näringsbehov. Under laktationen bör minst 35
procent av ts komma från grovfodret. Om inte 35 procent ts kommer från grovfodret finns det
risk att kon får vomstörningar (Lärn-Nilsson, 2006, 536). En faktor som spelar in angående
andelen procent av grovfodret är kvalitén på fodret. En god kvalité på vallfoder kan innehålla
bland annat en MJ grad mellan 10,5 – 11,5 MJ/kg ts (Bergsten et al, 1997, 11).
När energimetoden används för att beräkna foderbehovet för en mjölkko måste hänsyn tas till
främst 3 viktiga komponenter i foderinnehållet. Dessa komponenter är 2 behov som kon har
och en begränsning. Behoven är omsättbar energi i MJ per kg ts och AAT (aminosyror
absorberande i tunntarmen) i g per kg ts. Begränsningen är proteinbalans i vommen (PBV)
och bör inte överstiga 300g eller understiga 0g per kg ts i foderstaten. När foderstaten
beräknas enligt energimetoden är MJ, AAT och PBV viktiga för att få rätt balans. En bra
foderstat ska inte innehålla mer MJ och AAT än vad en ko har som behov. Två exempel på
när foderstaten balanseras fel är att energibehovet inte uppnås eller att foderstaten innehåller
för lite energi i förhållande till behovet. Om en ko utfodras med för lite energi i foderstaten
kan den börja mjölka på hullet för att fortsätta producera mjölk. Om en ko får för mycket
energi lägger den på sig vikt och det kan innebära problem i ett senar skede. Oavsett om kon
får för mycket eller för lite energi genom foderstaten så påverkas ekonomin negativt. När kon
får mer foder än den behöver är utbytet per kg mjölk mindre. Om foderstaten är för liten i
förhållande till vad kon producerar går mjölkproducenten miste om möjlig mjölkavkastning.
Hämtat från: http://stud.epsilon.slu.se/1364/1/nygren_r_100614.pdf (http://stud.epsilon.slu.se/1364/1/nygren_r_100614.pdf)
Vill bara återgå till vikten att se till näringsbehovet och att skapa en foderstat utifrån det. Magra kor, ja de är avlade att producera otroliga mänger mjölk som grovfodergivan inte har möjlighet att täcka. Grunden för en mjölkkos foderstat är grovfoder Att ge enbart grovfoder till dessa djur är korkat liksom det här med att "rätta till finullen" givetvis anpassar de sig mindre givor och producerar mindre eftersom de går in i "svåra år" men då har man verkligen skaffat sig fel djur. Antingen vill man ha högproducerande djur för att kunna försörja sig och sin familj och då väljer man djur som har selekterats för mjölkproduktion och/eller tillväxt eller så har man hobby och har "normala" djur. Man köper väl ingen Ferrari för att köra terräng med, eller ::)
Att tro att man gör djuren en tjänst bara för att man anpassar dem efter sina egna normer är tragiskt. Och det faktum att man gör det genomtänkt gör det ett brott emot djurskyddslagen. Att människor brister i förståelse för att djur är avlade till olika saker är tragiskt men vanligt. Det birgit talar om är att ändra avelsarbetet. Alltså man har avlat på vissa egenskaper under många år och så kommer någon och ser djuren, Åh vilka söta djur! och så tar man hem dem, nej jag vill inte hålla djuren på det sätt de är anpassade för, jag gör som jag vill=alltså förändra avelsmålet. Vad är poängen annat än att ändra avelsmålet.
Det går nog att göra om en schäfer till en tax också men det tar tid och vill man ha en tax, skaffa en tax!
-
Ändrade i mitt inlägg till ensilage med högt ts eftersom det är vad hösilage är :)
Hösilage är väl från början ett "hittepånamn" för att hästägarna skulle börja våga ge ensilage ;)
Kommer aldrig att glömma hur mycket skäll jag fick när jag gav mina hästar ensilage för en himla massa år sedan, det var ju helt enkelt Livsfarligt!!!
Mvh
Charlotte
-
Att idag bedriva mjölkproduktion i en större anläggning följer vissa regler, som man får riktad information och rekommendation om. På 80-90-talet var det Alfa-Laval och Svensk Mjölk som skötte informationen. Man provmjölkade var månad och skickade in prover på var ko tillsammans med listor på mjölkad mängd.
Därefter fick man listor på fodergivor som man matade in i sin dator (vi hade lösdrift med kraftfoderstationer) och korna gick själva och hämtade sitt kraftfoder med hjälp av personliga transpondrar.
Eftersom grovfodergivan var begränsad var de högmjölkande korna alltså tvingade att konsumera sin mängd kraftfoder för att bli mätta. Det fanns åtskilliga kor som inte pallade, de blev anorektiker och slogs ut. Oftast de allra bästa vad gäller mjölkmängden.
Dagens kor producerar ännu mer. Man kan fråga sig hur de mår? Läste för några år sedan i en lantbrukstidning (kan ha varit Svensk Mjölk) att utslagning av kor var ett problem. Genomsnittsåldern för slakt på mjölkkor låg på 5 :o år. Då har de kalvat två - tre ggr. Borde alltså vara den bästa åldern?
Man kan ju fråga sig hur vi skulle må om vi tvingades äta mat som gav oss konstanta magproblem och diarré?
Existens, det är mängden kraftfoder vi har ifrågasatt. Eftersom jag själv bedrivet "modern" mjölkproduktion så vet jag hur den fungerar och hur korna mår. Man försöker hela tiden tangera gränsen för vad de pallar för att få ut lite mer mjölk. Utslagningen är hård och djuren mår inget vidare. Detta med djurskydd och veterinärers goda minne. Samtidigt som denna mjölk är av sämre kvalité än den från djur som till största delen lever på grovfoder. Det är bevisat genom flera rapporter jag länkat om i flera trådar tidigare. Att kvalitén blir sämre innebär också att kon bär på de sämre förutsättningarna. Det finns i hennes kropp och hon överför detta till kalven, som blir känslig och ofta får antibiotika redan i späd ålder.
Visst kan kor få problem med magen vid betessläpp, men det är övergående och det skadar inte kon på sikt. Höga kraftfodergivor stör balansen i våmmen med allvarliga problem som följd.
Angående vaccinationer mot metangas, så stod det om det i Jordbruksaktuellt (har jag för mig). Lyftes fram som ett stort framsteg ::) Man undrar hur många kor som ska explodera innan de finner en lämplig balans på motåtgärden ::)
Man måste hänga med i pressen Existens för att få veta allt nytt under solen ;)
(Har inte hittat importlänken om sojaproteinet än, men lägger in den så fort jag finner den. Allt för Existens önskan o:) )
-
Att idag bedriva mjölkproduktion i en större anläggning följer vissa regler, som man får riktad information och rekommendation om. På 80-90-talet var det Alfa-Laval och Svensk Mjölk som skötte informationen. Man provmjölkade var månad och skickade in prover på var ko tillsammans med listor på mjölkad mängd.
Därefter fick man listor på fodergivor som man matade in i sin dator (vi hade lösdrift med kraftfoderstationer) och korna gick själva och hämtade sitt kraftfoder med hjälp av personliga transpondrar.
Eftersom grovfodergivan var begränsad var de högmjölkande korna alltså tvingade att konsumera sin mängd kraftfoder för att bli mätta. Det fanns åtskilliga kor som inte pallade, de blev anorektiker och slogs ut. Oftast de allra bästa vad gäller mjölkmängden.
Dagens kor producerar ännu mer. Man kan fråga sig hur de mår? Läste för några år sedan i en lantbrukstidning (kan ha varit Svensk Mjölk) att utslagning av kor var ett problem. Genomsnittsåldern för slakt på mjölkkor låg på 5 :o år. Då har de kalvat två - tre ggr. Borde alltså vara den bästa åldern?
Man kan ju fråga sig hur vi skulle må om vi tvingades äta mat som gav oss konstanta magproblem och diarré?
Existens, det är mängden kraftfoder vi har ifrågasatt. Eftersom jag själv bedrivet "modern" mjölkproduktion så vet jag hur den fungerar och hur korna mår. Man försöker hela tiden tangera gränsen för vad de pallar för att få ut lite mer mjölk. Utslagningen är hård och djuren mår inget vidare. Detta med djurskydd och veterinärers goda minne. Samtidigt som denna mjölk är av sämre kvalité än den från djur som till största delen lever på grovfoder. Det är bevisat genom flera rapporter jag länkat om i flera trådar tidigare. Att kvalitén blir sämre innebär också att kon bär på de sämre förutsättningarna. Det finns i hennes kropp och hon överför detta till kalven, som blir känslig och ofta får antibiotika redan i späd ålder.
Visst kan kor få problem med magen vid betessläpp, men det är övergående och det skadar inte kon på sikt. Höga kraftfodergivor stör balansen i våmmen med allvarliga problem som följd.
Angående vaccinationer mot metangas, så stod det om det i Jordbruksaktuellt (har jag för mig). Lyftes fram som ett stort framsteg ::) Man undrar hur många kor som ska explodera innan de finner en lämplig balans på motåtgärden ::)
Man måste hänga med i pressen Existens för att få veta allt nytt under solen ;)
(Har inte hittat importlänken om sojaproteinet än, men lägger in den så fort jag finner den. Allt för Existens önskan o:) )
Jag hade samma uppfattning om protein som du tills jag hamnade i debatt med existens blev tvungen att söka fakta och hittade att vår top i sojaimport låg på tidigt 90tal och sen dess stadigt har avtagit.
I övrigt verkar det som om du drar in fler och fler olika saker när du inte vinner debatten om en annan punkt, kallas på forumspråk att flytta målstolpen och är rätt tröttsamt.
-
Hej birgit nu blev jag lite lugnare ;D Som det framgått av tråden verkar du vara emot all användning av kraftfoder och då tycker jag att man är fel ute (givetvis beroende på vilka djur man utfodrar) men givetvis ska grovfoder vara grunden.
När vi kommer till mjölkkor slås de oftast ut för att de inte blir dräktiga i tid vilket leder till en ekonomiskt förlust. Jag har faktiskt pratat med en lantbruksekonom om detta, jag är inget mattesnille själv ;), och frågade om de verkligen räknat in uppväxten av de kor som kommer att ersätta den utslagna kon. Givetvis var inte fallet så. Jag förde samma diskussion angående värphöns som är en verkligen ömmande fråga.
Det finns matematiska felräkningar, tror jag, som gör att rekommendationerna blir fel. Personligen tror jag att en något lägre avkastning skulle leda till att korna blir lättare dräktiga och därmed skulle kunna producera under en längre tid. Sen ingår holstein i statistiken som som enbart är avlad på avkastning och inte på hälsa. SRB har hälsa i avelsmålet. Holstein aveln har bitit sig i svansen, djuren har hälso- och fertilitetsproblem som gör att de inte är ekonomiska trots hög avkasting. Korsar man däremot holstein med SRB får man en avkomma med bättre avkastning än SRB och bättre hälsa än holstein.
Så där kommer vi tillbaka till avelsarbetet som en viktig komponent i den här frågan. Men det störta problemet är att konsumenten vill inte betala (Över lag) Andra länder har inte kommit så långt i etiskt tänkande som Sverige så därför finns alltid risken att de svenska producenterna slås ut som med grisproduktionen. Så våra svenska bönder gör sitt bästa. De försöker tänka etiskt och tänka på god djurhälsa men måste fortfarande producera varor till ett konkurrensmässigt pris. Det är därför jag vill försvara bönderna. Vad är alternativet. Visst, vi kan följa brigits önskan men slumman av kardemumman är att vi kommer att importera mer istället. Och här kommer vi in på pålles antibiotika användning också.
I grunden tror jag faktiskt att alla här vill samma sak. Att djuren sak ha det bra ;D
-
Jag förde samma diskussion angående värphöns som är en verkligen ömmande fråga.
Jag kommer själv att testa att låta hönsen vila en period efter första värpomgången. Men det förutsätter att jag kan ge dom billigt egenproducerat foder under vilotiden, och ha nånstans att hysa dom, dom kan ju inte gå kvar i hönshuset. Hönans pris är 2,50 kr / kg ägg i första värpomgången, så det finns inga jättemarginaler att vinka på, skulle jag få dom att värpa en omgång till skulle deras pris alltså sjunka till runt 1,50 per kg ägg.
Men då återstår att se hur det blir med äggens kvalitet.
Jag återkommer väl om nåt år med resultatet..tråden lär väl leva då också.. :)
-
Svar på rubriken:
Självklart ska ingen svälta sina djur och självklart ska ingen göda ihjäl dom. En del raser klarar sig på enbart grovfoder, andra ffa tyngre djur behöver kraftfoder för att växa till bra formklass och slaktvikt.
När det kommer till frågan om hurvida det är ekonomiskt eller inte att slå ut mjökkor som inte blir dräktiga... då är det några som glömmer att foderkostnaderna inte är dom enda. Dagens mjölkproducenter (i alla fall de som producerar den stora volymen mjölk) är storskalige, högteknologiska företag med enorma investeringar, lån och amorteringar. marginalerna är små eller borta. Att börja prata om lite längre liv eller lite ändring av foder är finlir som inte får någn betydelse eller möjlighet till att slå igenom förrän vi HÖJER PRISERNA PÅ MAT OCH ÄR BETALAR MER FÖR BRA MAT. Sålänge vi köper fläskfile från valfritt land för 69 kr/kilot och gnäller om mjölkpriset går upp från 7 till 8 kr då sitter vi tyvärr fast i att det inte finns några som hälst ekonomiska möligheter för finlir med djurens foder.
-
När det kommer till frågan om hurvida det är ekonomiskt eller inte att slå ut mjökkor som inte blir dräktiga... då är det några som glömmer att foderkostnaderna inte är dom enda. Dagens mjölkproducenter (i alla fall de som producerar den stora volymen mjölk) är storskalige, högteknologiska företag med enorma investeringar, lån och amorteringar. marginalerna är små eller borta. Att börja prata om lite längre liv eller lite ändring av foder är finlir som inte får någn betydelse eller möjlighet till att slå igenom förrän vi HÖJER PRISERNA PÅ MAT OCH ÄR BETALAR MER FÖR BRA MAT. Sålänge vi köper fläskfile från valfritt land för 69 kr/kilot och gnäller om mjölkpriset går upp från 7 till 8 kr då sitter vi tyvärr fast i att det inte finns några som hälst ekonomiska möligheter för finlir med djurens foder.
Bra sammanfattning i frågan!
-
Det är ju så också att -är man avelsintressserad så väljer man naturligtvis att skicka den äldre kon (som kanske har lite dålig juverhälsa till slakt) istället för den lovande kvigan med intressant härstamning annars vore man ju en idiot.
Dessutom så är det ju mera betalt för utslagskon jämfört med en lätt kviga.
Att statistiken visar att de flesta går till slakt för att de inte är dräktiga beror också på att det är den ofarligaste koden att välja när man ska rapportera ut dem i CDBn. ;) 8)
-
Jaha, och?
Kor får spannmål, ja. Det är väl ingen som ifrågasatt?
Det är när det påstås att dom blir sjuka av det, som vi protesterar.
Att kor behöver blandad längd på fodret är ingen nyhet. Det vet varenda lantbrukselev. Det är på grund av deras konstruktion av magar. Ett enbart smått foder åker igenom för fort utan att bearbetas i våmmen. Och ett smått foder kan ju även vara fint betesgräs, t.ex.
Man kan säga som så att jag på ett vuxet och ansvarsfullt sätt har upplyst om den enorma mängd kraftfoder som en Ko inmundigar på en dag,så alla förstår som följer tråden vad det rör sig om. Läste att för ca 30-40 år sedan gavs inte så mycket kraftfoder,utan det åts mest stråfoder. Kollade på krav,där ska en Ko äta mest stråfoder så inte matsmältningsapparaten kollapsar. I konventionell "Mjölkindustri" balanserar man på avgrundens rand med hjälp av dataprogram,precis så att inte magarna kollapsar. En Ko är förbrukad vid 5-års ålder vilket betyder att dom har det mycket svårt. Hittade ingen uppgift hur länge en krav-Kossa får leva.
-
Man kan säga som så att jag på ett vuxet och ansvarsfullt sätt har upplyst om den enorma mängd kraftfoder som en Ko inmundigar på en dag,så alla förstår som följer tråden vad det rör sig om. Läste att för ca 30-40 år sedan gavs inte så mycket kraftfoder,utan det åts mest stråfoder. Kollade på krav,där ska en Ko äta mest stråfoder så inte matsmältningsapparaten kollapsar. I konventionell "Mjölkindustri" balanserar man på avgrundens rand med hjälp av dataprogram,precis så att inte magarna kollapsar. En Ko är förbrukad vid 5-års ålder vilket betyder att dom har det mycket svårt. Hittade ingen uppgift hur länge en krav-Kossa får leva.
Nej, du har presenterat en siffra om 18 kg. Oklart var du hittat den eftersom du hittade det när du 'kikade runt lite'. Jag har 'kikat runt lite' och hittar siffror runt 6-7 kg spannmål, så vem kan vara närmast tro?
Såna där frågor blir ofta besvarade med 'som man frågar får man svar'. Dvs letar du efter en hög siffra, så kommer du att hitta det, och är man då totalt okritisk och sväljer uppgiften med hull och hår, tja, då blir det hur som helst.
Och nej, korna är inte förbrukade vid 5 år. Grimla hade ju en utmärkt förklaring till varför statistiken ser ut som den gör..
(Har inte hittat importlänken om sojaproteinet än, men lägger in den så fort jag finner den. Allt för Existens önskan o:) )
Hur går sökandet?
-
Sitter och läser i Lantmannens bok om kossornas mat:
Nötkreaturens utfodring
Nötkreatursskötselns egentliga uppgift i svensk lanthushållning är att till högvärdiga animaliska produkter förädla en del fodertillgångar som eljest ej skulle kunna göras säljbara. Härav följer att nötkreaturens viktigaste fodermedel måste vara bete, hö, grönfoder, ensilage och betmassa mm. Även halmen spelar en roll men den är mera att betrakta som fyllnadsämne än som näringsmedel. Ett effektivt utnyttjande av stallfodertidens grovfoder fordrar tillsats av fodermedel som giva foderstaten i dess helhet en önskvärd saftighet och koncentration samt halt av äggvita och mineralämnen. För den skull anskaffas rotfrukter och fodersäd genom särskild odling; oljekakor, kvarnavfall, mineralfoder och diverse kraftfodermedel genom inköp.
[...]
Nötkreatursskötselns ekonomi
[...] Som allmän regel gäller att utfodringen blir dyrare i ju högre grad den består av kraftfoder. - När djurantalet på en gård skall bestämmas måste man noga ge akt på att det blir väl avvägt i förhållande till gårdens produktion av bättre grovfoder. Helt utan kraftfoder av varje slag är det knappast möjligt att sammansätta en god foderstat. Kraftfoder bör dock normalt endast användas för sin egentliga uppgift, som är att reglera foderstatens äggviteinnehåll och koncentratinosgrad. I övrigt bör utfodringen i huvudsak bestå av hemmaodlade, billiga grovfodermedel. Ju högre äggviteinnehåll och koncentrationsgrad dessa ha, med desto mindre kraftfoder kan man reda sig och desto bättre blir under vanliga förhållanden mjölkproduktionens lönsamhet. En betydelsefull åtgärd är det därför att höja grovfodrets kvalitet t.ex. genom goda konserveringsmetoder och riktigt vald skördetid för vallarna. Lång tids vistelse för djuren på tillräckligt givande betesvallar är mera betydelsefullt än något annat för foderkostnadernas sänkning. - I enstaka undantagsfall kan förädlingsvärdet per fe av allt foder, som korna få, vara högre än priset på kraftfodret. Detta inträffar egentligen endast när mjölkpriset är särdeles högt. [...]
-
Nej, du har presenterat en siffra om 18 kg. Oklart var du hittat den eftersom du hittade det när du 'kikade runt lite'. Jag har 'kikat runt lite' och hittar siffror runt 6-7 kg spannmål, så vem kan vara närmast tro?
Såna där frågor blir ofta besvarade med 'som man frågar får man svar'. Dvs letar du efter en hög siffra, så kommer du att hitta det, och är man då totalt okritisk och sväljer uppgiften med hull och hår, tja, då blir det hur som helst.
Och nej, korna är inte förbrukade vid 5 år. Grimla hade ju en utmärkt förklaring till varför statistiken ser ut som den gör..
Hur går sökandet?
Ser jag petat in en länk på sid 5 om en Milko-bonde som berättar om foderstaten. :)
-
Sitter och läser i Lantmannens bok om kossornas mat:
Nötkreaturens utfodring
Nötkreatursskötselns egentliga uppgift i svensk lanthushållning är att till högvärdiga animaliska produkter förädla en del fodertillgångar som eljest ej skulle kunna göras säljbara. Härav följer att nötkreaturens viktigaste fodermedel måste vara bete, hö, grönfoder, ensilage och betmassa mm. Även halmen spelar en roll men den är mera att betrakta som fyllnadsämne än som näringsmedel. Ett effektivt utnyttjande av stallfodertidens grovfoder fordrar tillsats av fodermedel som giva foderstaten i dess helhet en önskvärd saftighet och koncentration samt halt av äggvita och mineralämnen. För den skull anskaffas rotfrukter och fodersäd genom särskild odling; oljekakor, kvarnavfall, mineralfoder och diverse kraftfodermedel genom inköp.
[...]
Nötkreatursskötselns ekonomi
[...] Som allmän regel gäller att utfodringen blir dyrare i ju högre grad den består av kraftfoder. - När djurantalet på en gård skall bestämmas måste man noga ge akt på att det blir väl avvägt i förhållande till gårdens produktion av bättre grovfoder. Helt utan kraftfoder av varje slag är det knappast möjligt att sammansätta en god foderstat. Kraftfoder bör dock normalt endast användas för sin egentliga uppgift, som är att reglera foderstatens äggviteinnehåll och koncentratinosgrad. I övrigt bör utfodringen i huvudsak bestå av hemmaodlade, billiga grovfodermedel. Ju högre äggviteinnehåll och koncentrationsgrad dessa ha, med desto mindre kraftfoder kan man reda sig och desto bättre blir under vanliga förhållanden mjölkproduktionens lönsamhet. En betydelsefull åtgärd är det därför att höja grovfodrets kvalitet t.ex. genom goda konserveringsmetoder och riktigt vald skördetid för vallarna. Lång tids vistelse för djuren på tillräckligt givande betesvallar är mera betydelsefullt än något annat för foderkostnadernas sänkning. - I enstaka undantagsfall kan förädlingsvärdet per fe av allt foder, som korna få, vara högre än priset på kraftfodret. Detta inträffar egentligen endast när mjölkpriset är särdeles högt. [...]
Jaaaa...Sunda förnuftet säger ju att det ska vara så,mest grovfoder till gräsätare,inte hålla på och balansera med ofantliga mängder kraftfoder så hälsan skadas.
-
Sitter och läser i Lantmannens bok om kossornas mat:
Nötkreaturens utfodring
Nötkreatursskötselns egentliga uppgift i svensk lanthushållning är att till högvärdiga animaliska produkter förädla en del fodertillgångar som eljest ej skulle kunna göras säljbara. Härav följer att nötkreaturens viktigaste fodermedel måste vara bete, hö, grönfoder, ensilage och betmassa mm. Även halmen spelar en roll men den är mera att betrakta som fyllnadsämne än som näringsmedel. Ett effektivt utnyttjande av stallfodertidens grovfoder fordrar tillsats av fodermedel som giva foderstaten i dess helhet en önskvärd saftighet och koncentration samt halt av äggvita och mineralämnen. För den skull anskaffas rotfrukter och fodersäd genom särskild odling; oljekakor, kvarnavfall, mineralfoder och diverse kraftfodermedel genom inköp.
[...]
Nötkreatursskötselns ekonomi
[...] Som allmän regel gäller att utfodringen blir dyrare i ju högre grad den består av kraftfoder. - När djurantalet på en gård skall bestämmas måste man noga ge akt på att det blir väl avvägt i förhållande till gårdens produktion av bättre grovfoder. Helt utan kraftfoder av varje slag är det knappast möjligt att sammansätta en god foderstat. Kraftfoder bör dock normalt endast användas för sin egentliga uppgift, som är att reglera foderstatens äggviteinnehåll och koncentratinosgrad. I övrigt bör utfodringen i huvudsak bestå av hemmaodlade, billiga grovfodermedel. Ju högre äggviteinnehåll och koncentrationsgrad dessa ha, med desto mindre kraftfoder kan man reda sig och desto bättre blir under vanliga förhållanden mjölkproduktionens lönsamhet. En betydelsefull åtgärd är det därför att höja grovfodrets kvalitet t.ex. genom goda konserveringsmetoder och riktigt vald skördetid för vallarna. Lång tids vistelse för djuren på tillräckligt givande betesvallar är mera betydelsefullt än något annat för foderkostnadernas sänkning. - I enstaka undantagsfall kan förädlingsvärdet per fe av allt foder, som korna få, vara högre än priset på kraftfodret. Detta inträffar egentligen endast när mjölkpriset är särdeles högt. [...]
Inte för att klanka ner på innehållet men vilket år skrevs denna bok? Språket verkar äldre och därför vill jag påminna om möjligheten att djuren som utfodrades på detta sätt inte är samma djur vi har idag. Jag har fantastiska äldre tidnings samling om djurhållning som utgår från forskning från agronomer. Djurhållningen på den tiden var fantastisk. Det finns en artikel om höns och utrymmen för höns där de klargör tydligt att höns inte ska stängas inne i små utrymmen. Och se var vi hamnat idag :'(
Om det här är en äldre skrift så utgår den från förhållanden som var inte som är. Som tidigare nämnts så är det ingen här vad jag vet som är emot grovfoder. Det handlar om att inse att om konsumenten vägrar betala mer för kött, mjölk och ägg så måste man ha högavkastande djur. Och högavkastande djur måste äta stora mängder mat och problemet med grovfoder är att det inte finns någon möjlighet för djuret att äta en tillräcklig mängd för att täcka näringsbehovet. Och täcks inte näringsbehovet så går produktionen ner och bonden kan inte klara sig ekonomiskt eftersom priserna på produkterna är så låga, och de är låga p.g.a av konkurrensen från utlandet :-\
Tyvärr :-\ Bönderna gör sitt bästa. Jag tror att de flesta bönder älskar sina djur lika mycket som vi älskar våra men vill man försörja sig som bonde så har man inget annat val. Sen finns det många djur av diverse slag som mår betydligt sämre hos privatpersoner. Det är bara så att det man inte ser vet man inget om.............
-
Jag kommer själv att testa att låta hönsen vila en period efter första värpomgången. Men det förutsätter att jag kan ge dom billigt egenproducerat foder under vilotiden, och ha nånstans att hysa dom, dom kan ju inte gå kvar i hönshuset. Hönans pris är 2,50 kr / kg ägg i första värpomgången, så det finns inga jättemarginaler att vinka på, skulle jag få dom att värpa en omgång till skulle deras pris alltså sjunka till runt 1,50 per kg ägg.
Men då återstår att se hur det blir med äggens kvalitet.
Jag återkommer väl om nåt år med resultatet..tråden lär väl leva då också.. :)
Missade det här ;D
Låt höra hur det går och toppen att du provar, det är verkligen svårt det här med hönsen. Det finns inga marginaler och här har vi verkligt svåra förhållanden på de stora höserierna. Jag tycker att det är hemskt, men vad ska man säga. Så länge konsumenten inte betalar så går det inte att ändra så mycket :(
Bra i allafall att du testar ;D
-
Ser jag petat in en länk på sid 5 om en Milko-bonde som berättar om foderstaten. :)
Den Milko-bonden känner jag, och hon sa att en ko som mjölkar äter 18 kg kraftfoder om dagen. (Hon har inga kor med max prestation på 20-30 liter o äter 5-6kg) ;D
En 40 liters ko äter 12-13 kg och en 50 liters ko givetvis! mer då 18 kg.
Men snittkon på en mjölkgård mjölkar inte 50 liter om dagen..
Hittade ingen uppgift hur länge en krav-Kossa får leva.
Krav-kossorna var sjukare enligt de siffror jag senast sett i varje fall.
-
Inte för att klanka ner på innehållet men vilket år skrevs denna bok? Språket verkar äldre och därför vill jag påminna om möjligheten att djuren som utfodrades på detta sätt inte är samma djur vi har idag. Jag har fantastiska äldre tidnings samling om djurhållning som utgår från forskning från agronomer. Djurhållningen på den tiden var fantastisk. Det finns en artikel om höns och utrymmen för höns där de klargör tydligt att höns inte ska stängas inne i små utrymmen. Och se var vi hamnat idag :'(
Om det här är en äldre skrift så utgår den från förhållanden som var inte som är. Som tidigare nämnts så är det ingen här vad jag vet som är emot grovfoder. Det handlar om att inse att om konsumenten vägrar betala mer för kött, mjölk och ägg så måste man ha högavkastande djur. Och högavkastande djur måste äta stora mängder mat och problemet med grovfoder är att det inte finns någon möjlighet för djuret att äta en tillräcklig mängd för att täcka näringsbehovet. Och täcks inte näringsbehovet så går produktionen ner och bonden kan inte klara sig ekonomiskt eftersom priserna på produkterna är så låga, och de är låga p.g.a av konkurrensen från utlandet :-\
Tyvärr :-\ Bönderna gör sitt bästa. Jag tror att de flesta bönder älskar sina djur lika mycket som vi älskar våra men vill man försörja sig som bonde så har man inget annat val. Sen finns det många djur av diverse slag som mår betydligt sämre hos privatpersoner. Det är bara så att det man inte ser vet man inget om.............
Man kanske var klokare förr,inte så uppskruvad girighet så djuren far illa. Kalvarna tas ifrån mamman direkt bl.a vilket säger en del,borde bli störda djur av det. Sagt det innan,ingen självklarhet att djuren får det bättre om priserna blir högre till konsument,vinsten kan lika väl hamna i fickan utan någon förbättring för djuren.
-
Den Milko-bonden känner jag, och hon sa att en ko som mjölkar äter 18 kg kraftfoder om dagen. (Hon har inga kor med max prestation på 20-30 liter o äter 5-6kg) ;D
En 40 liters ko äter 12-13 kg och en 50 liters ko givetvis! mer då 18 kg.
Men snittkon på en mjölkgård mjölkar inte 50 liter om dagen..
Krav-kossorna var sjukare enligt de siffror jag senast sett i varje fall.
Din Milkovän är snart en kändis här :D .
-
Man kanske var klokare förr,inte så uppskruvad girighet så djuren far illa. Kalvarna tas ifrån mamman direkt bl.a vilket säger en del,borde bli störda djur av det. Sagt det innan,ingen självklarhet att djuren får det bättre om priserna blir högre till konsument,vinsten kan lika väl hamna i fickan utan någon förbättring för djuren.
Jag vet inte om det alltid är girighet ??? Jag tror att det flesta bönder vill väl för djuren men givetvis finns de de som inte bryr sig som överallt. Stora besättningar som är det enda som överlever idag gör att bönderna även om de inte vill tappar kontakten med djuren. Och tappar man kontakten, ja då blir det inte bra :-\
Men jag tror frågan är mycket mer komplex än vad den är i det här forumet :-X
-
Kalvarna tas ifrån mamman direkt bl.a vilket säger en del,borde bli störda djur av det.
På vilket vis skulle dom bli störda menar du???
-
och gnäller om mjölkpriset går upp från 7 till 8 kr
Jo, men om du istället plocka bort 1/4 av fettet från vispgrädden, tillsätter stabiliseringsmedel, lite glukos-fruktossirap så klart, tjocka upp den med stärkelse och för säkerhets skull mer socker. Sen smaksätter du med choklad eller jordgubbe. Då kan du ta ut nästan dubbelt pris av kunderna jämfört med vanlig simpel fullfet vispgrädde. Det är såna revolutionerande kvalitets produkter konsumenterna gärna betala lite extra för.
-
Man kanske var klokare förr,inte så uppskruvad girighet så djuren far illa. Kalvarna tas ifrån mamman direkt bl.a vilket säger en del,borde bli störda djur av det. Sagt det innan,ingen självklarhet att djuren får det bättre om priserna blir högre till konsument,vinsten kan lika väl hamna i fickan utan någon förbättring för djuren.
Girighet tycker jag inte det handlar om när dom flesta har fått lägga ner sin mjölkproduktion för att de går minus. Bonden har inte valmöjligheten att ge lite mindre kraftfoder än vad som ger effekt på mjölkproduktionen eftersom marginalerna är så små eller borta. Valmöjligheten mjölkproducenten har är maximera eller lägga av/gå i konkurs. Kravbonden har möjligheten att maximera inom kravreglernas begränsningar (på en aningen lägra produktion och ett motsvarande aningen bättre kilopris. ) Självklart innebär bättre pris inte automatiskt bättre djuromsorg, men det skapar en möjlighet för det.
-
Jo, men om du istället plocka bort 1/4 av fettet från vispgrädden, tillsätter stabiliseringsmedel, lite glukos-fruktossirap så klart, tjocka upp den med stärkelse och för säkerhets skull mer socker. Sen smaksätter du med choklad eller jordgubbe. Då kan du ta ut nästan dubbelt pris av kunderna jämfört med vanlig simpel fullfet vispgrädde. Det är såna revolutionerande kvalitets produkter konsumenterna gärna betala lite extra för.
För att citera en arbetsgivare till mig "människor vill bli lurade" och det är väl tyvärr sant i många fall. Bara det är tillräckligt mycke tillsatser så är det väl värt pengarna, eller?!?
Det här gällde förvisso hästägare som köper allt möjligt som inte hästarna behöver till hutlösa priser, men jag tror inte resten av befolkningen är bättre :-\
Fast jag tror också att det håller på att ändras, eller så är det bara det att jag så gärna vill tro det :P
-
Jo, men om du istället plocka bort 1/4 av fettet från vispgrädden, tillsätter stabiliseringsmedel, lite glukos-fruktossirap så klart, tjocka upp den med stärkelse och för säkerhets skull mer socker. Sen smaksätter du med choklad eller jordgubbe. Då kan du ta ut nästan dubbelt pris av kunderna jämfört med vanlig simpel fullfet vispgrädde. Det är såna revolutionerande kvalitets produkter konsumenterna gärna betala lite extra för.
:( Skrämmande att det är sant
-
Fast jag tror också att det håller på att ändras, eller så är det bara det att jag så gärna vill tro det :P
Har vi inte tid (eller än värre kunskapen) till att själva smaksätta våran vispgrädde kan det nog vara rätt kört.
Skrämmande att det är sant
jo, med tanke på att konsumenter inte är beredda att betala mer än ett par extra kronor för att få en vara ekologisk eller fair trade.
-
.
jo, med tanke på att konsumenter inte är beredda att betala mer än ett par extra kronor för att få en vara ekologisk eller fair trade.
Var för alltid skylla på konsumenten det finns ju mera led än konsument och bonde .
-
Jo, men om du istället plocka bort 1/4 av fettet från vispgrädden, tillsätter stabiliseringsmedel, lite glukos-fruktossirap så klart, tjocka upp den med stärkelse och för säkerhets skull mer socker. Sen smaksätter du med choklad eller jordgubbe. Då kan du ta ut nästan dubbelt pris av kunderna jämfört med vanlig simpel fullfet vispgrädde. Det är såna revolutionerande kvalitets produkter konsumenterna gärna betala lite extra för.
Gör mycket med en krona för en barnfamilj som har det knapert,kanske inte dom som främst köper den revolutionerade produkten med socker. Det där med att köpa ekologiskt är lite av en klassfråga,har alltid varit det. Eko-mjölken ligger väl på bortåt 9kr litern.
-
Om en familj förbrukar 2 liter mjölk om dagen, så skulle alltså en höjning med en krona bli 60 kr i månaden extra. Dvs 720 kr per år. Frågan är om så många verkligen står och faller med det? Det är en tank bensin i en normal bil.
För en mjölkproducent däremot, så är 1 kronas höjning dramatisk.
-
På vilket vis skulle dom bli störda menar du???
Inte forskat i det.men varken mamma Ko eller kalv kan må bra av att säras direkt som det verkar göras. Mamma Ko behöver väl få utlopp sin moderskänsla,kalven umgås,få omvårdnad och lära sig av mamma Ko. Sunt förnuft säger det. 8)
-
Om en familj förbrukar 2 liter mjölk om dagen, så skulle alltså en höjning med en krona bli 60 kr i månaden extra. Dvs 720 kr per år. Frågan är om så många verkligen står och faller med det? Det är en tank bensin i en normal bil.
För en mjölkproducent däremot, så är 1 kronas höjning dramatisk.
Har man inte guldbyxor så är 720kr pengar.
-
Tycker bara att det är så jädras tragiskt att alltid skylla på konsumenten när ska ni syna mellan lede och om somliga tror att det räcker med 2 liter om dan för en fyra barns familj då har ni inte haft några barn och särskilt om dom är i tonåren .
-
Tycker bara att det är så jädras tragiskt att alltid skylla på konsumenten när ska ni syna mellan lede och om somliga tror att det räcker med 2 liter om dan för en fyra barns familj då har ni inte haft några barn och särskilt om dom är i tonåren .
Bra skrivet,känns som det kom direkt från hjärtat :) . Tror också mellanled och giriga handlare tar för mycket av kakan. 8)
-
Var för alltid skylla på konsumenten det finns ju mera led än konsument och bonde .
Därför att det är bekvämt. Därför att det inte kräver någon tankemöda.
Tag fram vilket reklamblad som helst från någon vanlig dagligvaruhandel och identifiera hur många varor som marknadsförs med god djurhållning som argument. Resultatet kommer att vara noll. Den ensidiga kostnadspressen drivs inte av konsumenterna utan av utbudsledet.
-
Därför att det är bekvämt. Därför att det inte kräver någon tankemöda.
Tag fram vilket reklamblad som helst från någon vanlig dagligvaruhandel och identifiera hur många varor som marknadsförs med god djurhållning som argument. Resultatet kommer att vara noll. Den ensidiga kostnadspressen drivs inte av konsumenterna utan av utbudsledet.
Jo och det är ju dom som sätter priset även för oss konsumenter vad ja för står
-
För att citera en arbetsgivare till mig "människor vill bli lurade" och det är väl tyvärr sant i många fall. Bara det är tillräckligt mycke tillsatser så är det väl värt pengarna, eller?!?
Det här gällde förvisso hästägare som köper allt möjligt som inte hästarna behöver till hutlösa priser, men jag tror inte resten av befolkningen är bättre :-\
Fast jag tror också att det håller på att ändras, eller så är det bara det att jag så gärna vill tro det :P
Vi hästmänniskor alltså :P vi gillar och betala! Man måste ju ha hundra saker till hästen bara för att ta den ur stallet. Sen måste de äta femtioelva olika produkter för att ens orka värma upp ;D
Allt kostar (och med viss modifikation) "en produkt är värd va kunden betalar".
-
Tycker bara att det är så jädras tragiskt att alltid skylla på konsumenten när ska ni syna mellan lede och om somliga tror att det räcker med 2 liter om dan för en fyra barns familj då har ni inte haft några barn och särskilt om dom är i tonåren .
Bra att du tar upp det här också för alla har faktiskt inte råd att betala! Men det finns tyvärr människor som har råd men inte gör det. Sen har vi dessa mellanhänder som tjänar pengar :( och marknaden är ju fokuserad på stora företag. Allt är stort och det är svårt för små producenter att nå ut. Personligen så har jag ingen aning om vilka småproducenter som finns i mitt område ??? ::) Och jag vet inte vart jag ska hitta dem heller ??? Det kanske är lätt att hitta dem om man vet vart man ska söka men vet man inte så vet man inte och de gör ju inte direkt någon reklam för sig......
-
Jag citerar en vän till mig:
Producentpriser:
1992 medel Scan med köttrastillägg 35:- /kg
2010 medel Scan med köttras tillägg 27:-/kg
medel EU-kompensation Tjur/Kviga ca: 2:-/kg
29:-/kg
Butikspriser:
1992 Köttfärs nöt 10% 25-27:-/kg
2010 Köttfärs nöt 10% 75-85:-/kg 300% dyrare
Styckningsdetaljer ca: 200% dyrare på dessa år
-
Bra att du tar upp det här också för alla har faktiskt inte råd att betala! Men det finns tyvärr människor som har råd men inte gör det. Sen har vi dessa mellanhänder som tjänar pengar :( och marknaden är ju fokuserad på stora företag. Allt är stort och det är svårt för små producenter att nå ut. Personligen så har jag ingen aning om vilka småproducenter som finns i mitt område ??? ::) Och jag vet inte vart jag ska hitta dem heller ??? Det kanske är lätt att hitta dem om man vet vart man ska söka men vet man inte så vet man inte och de gör ju inte direkt någon reklam för sig......
Inte ja heller mer än lokalproducerat kött då ägg köper ja inga nu mera vadet gäller mejeri produkter så är det väll Falköping mejeri som gäller vete inte om det är fristående eller har gått upp i arla
-
Var för alltid skylla på konsumenten det finns ju mera led än konsument och bonde .
Jag tycker att konsumenter är "ansvariga" för vad de konsumera, oavsett om resten av leden gör "rätt eller fel".
gnäller om mjölkpriset går upp från 7 till 8 kr då sitter vi tyvärr fast i att det inte finns några som hälst ekonomiska möligheter för finlir med djurens foder.
Gör mycket med en krona för en barnfamilj..~...Eko-mjölken ligger väl på bortåt 9kr litern.
Jag tror inte det handlar om pengar, utan om tid. det är klart att den ensamstående heltidsarbetande 3 barns pappa inte har så mycket tid över. Då blir det kanske en säck fryst pommes, ett packet hamburgare och hamburgebröd, färdiga pannkakor och smaksatt vispgrädde. Det går fort och sköter sig självt, men inte spara man några pengar. Den som t.ex. köper potatis, skalar och klyfta dem själv kommer säkert betala 4-5ggr mindre i kg pris för sina pommes. Den som bakar sitt egna bröd kan lägga en hel del pengar på bra ingredienser och ändå få ett billigare bröd än den som köper en vanlig limpa. Du behöver inte vara rik för att äta bra mat, däremot måste du kunna och vilja lägga tid på maten.
Därför att det är bekvämt. Därför att det inte kräver någon tankemöda.
nja, jag tycker nog tvärtom - det enklare att skylla på elak och dumma företag, det är mer lätthanterligt. Då kan man bara säga att dumma, elaka företag ska sluta vara dumma, elaka företag så är allt frid och fröjd. Men om det är så att konsumenter köper det dom vill ha då blir det ju jobbigare. Då blir ju konsumenterna dumma och elaka och frågan blir om konsumenter inte själva ska få bestämma vad de ska köpa?
hur många varor som marknadsförs med god djurhållning som argument. Resultatet kommer att vara noll
Jag tycker att man har marknadsfört allt svenskt kött med det argumentet? De flesta ekologiska produkter marknadsförs väl så, t.ex. den ekologiske mjölkbonden (Elin?Ronja?) som gosade med sin ko. "Bregottfabrik" -reklamerna bygger väl också på att visa någon form av god djurhållning? Annars är väl den vara man främst tänker på ägg, där är väl djurhållningen en väldigt stor del av marknadsföringen och det som tydligt bestämmer priset på äggen?
Jag citerar en vän till mig:
Maten i butiken har inte heller blivit så mycket dyrare enligt en jämförelser:
http://louisekonsumentkoll.se/dyr-mat-i-dag-knappast-jag-hapnar/ (http://louisekonsumentkoll.se/dyr-mat-i-dag-knappast-jag-hapnar/)
http://louisekonsumentkoll.se/forts-maten-ar-billig/ (http://louisekonsumentkoll.se/forts-maten-ar-billig/)
-
Om man har råd är en prioriteringsfråga. Även för barnfamiljen med låga inkomster. Nu har jag ganska vist bara 3 barn, men även året då vi levde på min mans halvtidslön (ca 7000 ut i månaden) hade vi utan problem råd med ekomjölk. Det handlar om vilken inställning man har till pengar totalt. Inga lån, inga räntor, inga cigaretter, ärvda kläder eller begagnade, alternativt nya av riktigt bra kvalité. Laga mat från grunden och till stor del från egna odlingar. Laga saker, containerfynda saker göra saker, inte köpa. Fråga sig vad man egentligen behöver inte bara köpa allt man tror man behöver. T.ex. är det INGEN som behöver en platt TV, men hur många som hälst som har en.
En Svensson lön i Sverige idag ligger på runt 6-700 kr efter skatt för én dags arbete. Det innebär hur många liter ekomjölk?
För mig innebär det med att vara berädd att betala mer för maten inte bara att man ska konsumera alla prytlar man brukar göra och dessutomha råd med några kronor mer för mjölken. Det innebär att vara berädd att avstå från platt TVn, IKEA-turen, nyare bil för att prioritera hög kvalité på maten till sig själv och alla barn.
Ett litet sidospår kring barnens mjölkdrickande: Barn måste inte släcka all sin törst med mjölk. Det är inte speciellt naturligt att bälja i sig litervis med något annat djurslags mjölk dagligen när man för länge sedan passerad den ålder där barn diar. Drick vatten också! och köp ekomjölk för pengarna du sparar. Dessutom finns det rätt alarmerande teorier m dagens mjölk. Eftersom korna "måste" producera till max så kommer en stor del av mjölken från dräkiga kor och innehåller hormoner som man misstänker kan ligga bakom tidigare pubertet hos tjejer och lägre fertilitet os män. Mjölk som "standarddryck" har vi ägnat os åt i mindre än 100 år.
-
. Dessutom finns det rätt alarmerande teorier m dagens mjölk. Eftersom korna "måste" producera till max så kommer en stor del av mjölken från dräkiga kor och innehåller hormoner som man misstänker kan ligga bakom tidigare pubertet hos tjejer och lägre fertilitet os män.
Men så har det ju alltid varit. Det finns ingen/ har aldrig funnits nån mjölkbonde som har haft råd att låta en ko kalva, sen mjölka henne ett år tills hon sinar, och därefter betäcka. Vänta ett år ungefär medan hon går dräktig, och sen börja mjölka igen... Varannanårs-mjölkning alltså... :)
Den som upptäckte att det inte var så, slog in en öppen dörr, så att säga.
-
Dessutom finns det rätt alarmerande teorier m dagens mjölk. Eftersom korna "måste" producera till max så kommer en stor del av mjölken från dräkiga kor och innehåller hormoner som man misstänker kan ligga bakom tidigare pubertet hos tjejer och lägre fertilitet hos män.
Vart kallangivelse till detta
Inte forskat i det.men varken mamma Ko eller kalv kan må bra av att säras direkt som det verkar göras. Mamma Ko behöver väl få utlopp sin moderskänsla,kalven umgås,få omvårdnad och lära sig av mamma Ko. Sunt förnuft säger det. 8)
Det finns! forskning på det men denna tråd är inte rätt att avhandla ämnet i utan ganska O.T
-
Jag tycker att man har marknadsfört allt svenskt kött med det argumentet?
Du redovisar inte hur det gick när du tittade i reklambladet. Hur många var det?
Företagare som sitter på sitt arsle och tycker att de är jävligt bra och gnäller på att ingen annan fattar det får inga kunder för verkligheten fungerar inte så. Det har inget med snäll eller elak att göra, sånt snack är ju bara barnsligt.
-
Du redovisar inte hur det gick när du tittade i reklambladet. Hur många var det?
Jag har ingen reklam just nu men lovar att kolla när reklamen kommer om jag kan redovisa några, får nog sätta mitt hopp till city gross. Men du har säkert rätt. Varor med bra djurskyddet är ju inget som lockar kunder till butikerna, det gör lågt pris och tidsparare. Och det vet butikerna.
-
Krutar man upp priset för mycket kanske skolorna väljer annan dryck,även barnfamiljer.Kompensera bortfallet som blir på kvarvarande konsumenter med kraftiga prishöjningar är ingen lätt uppgift,finns ju vatten. Vet en bonde som sa att mjölkbönderna får skylla sig lite själva,sa att det är mycket dyrare att hålla på med ensilagebalarna än att pressa original höbalar. Borde även gå att fixa till fodervansinnet med dom enorma mängderna kraftfoder genom samspråk,är väl inte gratis att ge så mycket kraftfoder. Förstår ju varför nästan all åkermark går åt för att odla foder till djuren när man sett mängderna som äts.
-
Vet en bonde som sa att mjölkbönderna får skylla sig lite själva,sa att det är mycket dyrare att hålla på med ensilagebalarna än att pressa original höbalar. Borde även gå att fixa till fodervansinnet med dom enorma mängderna kraftfoder genom samspråk,är väl inte gratis att ge så mycket kraftfoder. Förstår ju varför nästan all åkermark går åt för att odla foder till djuren när man sett mängderna som äts.
Precis Tännlappen. Det är ju dessutom bra för miljön också! Det kan man också ha med i marknadsföringen.
Men så har det ju alltid varit. Det finns ingen/ har aldrig funnits nån mjölkbonde som har haft råd att låta en ko kalva, sen mjölka henne ett år tills hon sinar, och därefter betäcka. Vänta ett år ungefär medan hon går dräktig, och sen börja mjölka igen... Varannanårs-mjölkning alltså... :)
Den som upptäckte att det inte var så, slog in en öppen dörr, så att säga.
Finns inte/har aldrig funnits? är väl till att ta i, vad vet vi om det? Vad som gjordes ursprungligen är väl att korna hade sina årscykler och människan lärde sig använda dessa resurser. Säkerligen fick kalven mesta möjliga mängd mjölk som nyfödd och människan "tjuvade" därefter, utan att äventyra kalvens hälsa. Kanske slaktades kalven till hösten och kon mjölkade ett tag därefter för att sedan gå in i en längre sinperiod än vi har idag.
Kon följde sin rytm och människan följde efter. Idag styr vi hela kons liv och att påstå att man slår ut en femårig ko, till förmån för en yngre kviga? är väl långsökt. Hade kon varit 10 hade resonemanget inte haltat lika mycket. En ko på fem år borde vara den ultimata mjölkaren och därför den mest lönsamma. Problemet är att dagens intensiva avel och produktionsinriktning bränner ut korna i förtid. Dels genom juver ohälsa och den höga produktionen stoppar upp fertiliteten. Men det är knappast fel på kon att hon lägger i handbromsen.
Helt rätt också pyromanen, mjölk var aldrig en oändlig törstsläckare förr, då dracks vatten. Det var näringen man var ute efter och då kanske det funkar bra att producera mindre mängd högkvalitativ mjölk med högre prisnivå. Djurvälfärden skulle öka och spannmålsodlingarna kunde användas till annan odling.
-
Nu har jag inte hunnit läsa tråden, men när det gäller djur som rent biologiskt är grovfoderomvandlare tex häst, nötkreatur, får, get så mår de allra
bäst om foderstaten BASERAS på grovfoder dvs hö, halm, gräs, kvistar, löv etc ( beroende på vad just den djurarten är mest utvecklad för att äta) och när det är så att djuret inte hinner äta nog av detta för att möta sitt behov av näring dvs magrar trots att det äter så mycket av grovfodret som den hinner per dygn. DÅ börjar man med att ge kraftfoder för att djuret ska få i sig nog av näring för sitt behov.
Behovet varierar självklart beroende på vad djuret ska utföra- en högmjölkande ko behöver mer kraftfoder än en sinko, en galopphäst i träning behöver mer kraftfoder än en galopphäst som vilar efter en skada.
Problemen börjar oftast när djurägarna har svårt att få tag på grovfoder som är bra . Då börjar man snåla med hö och hösilage och ger i stället mer kraftfoder. Det är nu problemen börjar dyka upp- tex hästar med magsår för att de inte har halm i boxen utan strömedel som inte går att äta och bara får en jätteliten högiva. För ägaren är livrädd för att få en häst med "halmbuk" etc etc.
Nä ge hästarna hö/hösilage/halm nog så att deras magar fungerar etc. Annat är faktiskt djurplågeri.
Dvs både grovfoder och kraftfoder behövs- men ska användas på rätt sätt!!!!
-
Vad som gjordes ursprungligen är väl att korna hade sina årscykler och människan lärde sig använda dessa resurser. Säkerligen fick kalven mesta möjliga mängd mjölk som nyfödd och människan "tjuvade" därefter,
Det som gjordes ursprungligen, var ju naturligtvis att tjuren betäckte kon så fort hon blev brunstig. Jag vet inte hur fort det går på en ko, men både häst och gris blir ju brunstiga ganska omgående efter att dom fått ungar. Har för mig att även människan har en sån funktion inbyggd.
Tjuren hade förmodligen inte läst nån forskningsrapport, och kon lär inte ha sagt nej, naturens ordning skulle ju följas, så man kan lugnt utgå från att de flesta kor var dräktiga under tiden de diades.
Det finns mycket som är naturligt som inte är jättebra, ingen betäcker ju t.ex en sugga 3 dagar efter nedkomst, men finge galten bestämma, så blev det så.
Krutar man upp priset för mycket kanske skolorna väljer annan dryck,även barnfamiljer.Kompensera bortfallet som blir på kvarvarande konsumenter med kraftiga prishöjningar är ingen lätt uppgift,finns ju vatten. Vet en bonde som sa att mjölkbönderna får skylla sig lite själva,sa att det är mycket dyrare att hålla på med ensilagebalarna än att pressa original höbalar. Borde även gå att fixa till fodervansinnet med dom enorma mängderna kraftfoder genom samspråk,är väl inte gratis att ge så mycket kraftfoder. Förstår ju varför nästan all åkermark går åt för att odla foder till djuren när man sett mängderna som äts.
Du sveper dig med mycket 'kanske' , 'nån som sa' , 'borde vara'... osv.. Har du överhuvudtaget nån egen kunskap om jordbruk och djurhållning?
-
Jag har int eläst hela diskussionen, och inte heller den diskussion som den har verkar sprungen från. Vill påpeka ett par saker, och hoppas att det inte bara är upprepningar.
Djuren som hålls för matproduktion är oftast mer eller mindre domesticerade.
När det är -20° och blåser föredrar de flesta matproduktionsdjur att stå inne i ett vindskyddat något varmare bås eller liknande och äta kraftfoder jämfört med att föröka hitta skydd bakom någon gran och äta bark och barr.
Till exempel att djuren inte är rädda är inte alltid ett tecken på att de mår bra, det är vanligt bland djur att bli mer skygga ju mer utrymme och möjligheter att gömma sig på de har.
Det är överhuvudtaget svårt att "mäta" hur bra djur har det, det förekommer redan nu tolkningsproblem för inspektörerna när regelsystemet är uppbyggt för att vara så enkelt som möjligt att tolka och mäta sig fram till om man uppfyller reglerna i stället för att lägga fokus på hur djuren verkligen har det. Det råder ju väldigt delade meningar om vad djur mår bra av, vilka naturliga beteenden som det är bra för dom att få utöva och vilka som är dåliga.
Naturligt och eko är inte nödvändigtvis endast av godo, till alla de som klagar på all djurhållning, och oftast då även all form av jakt, brukar jag påminna om att djur i naturen lever större delen av sina liv i en kamp om överlevnad och om att få föröka sig, och dör dessutom ofta på ett väldigt långsamt, plågsamt och utdraget sätt. Om en population inte kontrolleras fullständigt av jakt, trafik eller rovdjur så kontrolleras den snart av svält och eller sjukdomar. Ett fullständigt naturligt liv utan inverkan av människor eller andra predatorer är bland det grymmaste öde många djur kan råka ut för, oavsett om de är domesticerade eller inte.
Vaccinationer och antibiotika som används på ett sunt sätt kan motverka mycket djurlidande och kostnader, men det är ofta inte tillåtet eller har extrem karens om man ska ha viss märkning eller stöd.
Konsumenter som grupp är knappt beredda att välja något dyrare kött för djurens skull om de inte nyligen blivit informerade om skillnaderna på ett vinklat och grafisk sätt. Det finns redan betydligt mer produktmärkningar (mer eller mindre värdefulla) att hålla koll på än vad folk i allmänhet klarar av. Jag föredrar kött från jagade djur eller djur som fötts upp på ett sunt sätt, antibiotika och vaccinationer när det är det bästa alternativet, men att djuren ska ha det så bra i allmänhet att det endast behövs i undantagsfall.
Jag känner inte till någon märkning som ger kött som jag vill ha det producerat, förutom vilt då kanske, men man får ju kolla att det inte är feedlot-producerat. Jag vill ha kött som är uppfött med sunt förnuft, inte floskler. Det finns ingen märkning som gör att jag känner att jag får valuta för de ofta 30:- eller mer per kilo köttfärs eller ens de enstaka kronorna per liter mjölk det kostar med samvetsmärkningar. Bortsett från om det är märkt med vilken gård det är uppfött på och jag både sett gården, djuren och träffat folket som driver den och bildat mig en egen uppfattning om allt detta.
Vi har ju mejeriprodukter från "sju gårdar" som jag ibland köper av, nu när jag tänker på det så har jag inte sett dom paketen på ett tag. Men de är öppna för besök. Klart att det kostar att marknadsföra en ny "märkning" av produkterna, men idén är rätt bra, om den håller ekonomiskt. Ett högst begränsat antal gårdar som samarbetar, som man kan besöka och se om djuren sköts efter principer man själv kan stå för.
Överlag kan jag tycka att det är på kanten till pinsamt att klaga mer på hur matproduktionsdjuren har det i Sverige generellt, med tanke på situationen och utvecklingen vad gäller vissa sällskapsdjur, främst då häst och hund. Det är fruktansvärt vanligt att folk i princip utan kunskap om eller känsla för djur håller häst och eller hund som sällskapsdjur.
En matproducerande bonde kan inte vanvårda sina djur och klara inspektioner med lönsamhet så som många hästar och hundar vanvårdas. Det är helt omöjligt. Att anmäla en bonde verkar för många personer vara en hobby, däremot hur folk sköter, framförallt sina hundar, verkar vara ett extremt etikettsbrott, tills de är så förstörda i psyket att de biter någon oprovocerat. Visserligen förekommer sjuk avel inom matdjursproduktionen också, men djur som avlats bortom möjlighet att föröka sig med bibehållen lönsamhet som matproduktionsdjur sållas ju automatiskt bort. Gränserna för sällskapsdjur är en helt annan, med ett möjligt kilo-utpris på 20000:- eller mer, som dessutom förväntas leva hos folk som verkar tro att en rosa rosett i pannan och ett personnamn är viktigare för hundens välbefinnande än något annat.
Och om vi ska titta på miljöpåverkan, hur många ton nötkött föds det upp med genomsnittslig hållning med den miljöpåverkan en sällskaps eller travhäst har i genomsnitt? Inte nog med att de oftast får den mat ägaren tror är bäst för dom, det ska ofta köras bil till och från stallet flera gånger om dagen, inte sällan flera mil, tävlingar och träningar, normalt med stora bränsletörstiga bilar för att kunna dra släp och köra på eländiga vägar, ofta används de även till hästägarens andra bilresor också. Många stall hållas varma, då oftast med direktverkande el, och dålig isolering osv.
Ett fel gör inte ett annat fel rätt, men så länge vi inte har hästkörkort och hundkörkort i Sverige med relativt hårda kunskapsprov, bestraffning och en hyggligt omfattande stickprovskontroll anser jag att debatten om den Svenska matproduktionen i stort är aningens futtig, och felriktad. Även om det finns enormt med utrymme till förbättring även i Svensk produktion av animaliska livsmedel. Men jag tror inte att floskler och strängare regler hjälper, annat än till att flytta matproduktionen utomlands, där de i princip undantagslöst har mycket sämre djurskydd och sämre syn på djur, djurhållning, miljö osv.
-
Man kan vända och vrida detta i det oändliga, men att vissa saker fungerar som de gör har en orsak som verkar ha gått förlorad hos oss människor idag.
Kor börjar brunsta efter 3 v. Men det innebär inte att de blir dräktiga då. Det beror på kondition och hur mycket de mjölkar osv. Får kan tidigast bli dräktiga vid 6 v efter lammning. Ursprungligen var alla djur styrda efter de årstider som fanns där de uppstod och har sedan sakta anpassat sig till lokala förhållanden. Det är årstidscykler. Djur som får sin främsta näring av betet får sin avkomma i början på betessäsongen. Det är fullständigt naturligt.
Vad som många inte verkar ha någon koll på är att djuren styrdes mer konkret av årstiderna tidigare innan vi började överdimensionera utfodring och inhysning.
Ett ex. är gutefår som ju styrs väldigt hårt av årstiderna. Men genom kraftfoder och flushing lyckas vissa styra deras brunst så att de lammar vid "fel" tidpunkt. På vad sätt skulle detta vara bättre för djuret? Det är endast vi människor som försöker maximera lönsamheten.
Längre tillbaka var de flesta av våra husdjur mer ursprungliga likt gutefår. De sprang inte omkring och reproducerade sig till höger och vänster när som. Däremot om året var särskilt gynnsamt kunde de brunsta tidigare och/eller få fler avkommor.
sedan kommer alltid skrönan om att om man inte stallar in djuren och ger dem spannmål, så är det synd om dem! Varför skulle de äta bark bara för att de inte är installade och ges kraftfoder, fishyerik? De flesta ger ju sina djur grovfoder och har helt lagliga vindskydd åt dem. Frisk luft är bra för djuren, även möjlighet att röra sig fritt. Våra djur är tämligen bra rustade för att vistas ute året runt.
Jag har själv en kopia på en dylik studie om djurs beteende, sparad från ett seminarie jag var på för några år sedan. Det gäller isländska får och hästar.
Studien gick ut på att undersöka ett antal fårs och hästars beteende just vad gäller val av skydd vid dåligt väder. Studien visade entydigt att både fåren och hästarna valde att själva söka upp ett lämpligt skydd istället för ett byggt av människor. Det gällde flera olika gårdar och slutpläderingen var att djuren själva hade bättre koll på väderförhållanden och vindarnas påverkan än vad vi människor kan hantera.
Så med tanke på alla våra granplanteringar, så finns det väldigt gott om både vindskydd och paraply ute för djuren.
Däremot kan jag hålla med om att vissa sällskapsdjur får "legalt" utsättas för mycket elände och förmänskligande bara för att de är just sällskapsdjur, men det rättfärdigar inte att våra produktionsmål alltid står över djurens välfärd, för så är det idag.
Det råder ju väldigt delade meningar om vad djur mår bra av, vilka naturliga beteenden som det är bra för dom att få utöva och vilka som är dåliga.
De naturliga beteenden olika djurslag utvecklat under tusentals år, verkar lite märkligt att ifrågasätta. Så att förbjuda djur att utöva vissa naturliga beteenden skulle vara bra? Och hur vet vi vilka konsekvenser det får på sikt? Vi förstår inte våra djur till 100% och att då döma ut vissa beteenden som onyttiga för djuren verkar rent okunnigt.
-
Du redovisar inte hur det gick när du tittade i reklambladet. Hur många var det?
city gross
-
Jag har själv en kopia på en dylik studie om djurs beteende, sparad från ett seminarie jag var på för några år sedan. Det gäller isländska får och hästar.
Studien gick ut på att undersöka ett antal fårs och hästars beteende just vad gäller val av skydd vid dåligt väder. Studien visade entydigt att både fåren och hästarna valde att själva söka upp ett lämpligt skydd istället för ett byggt av människor. Det gällde flera olika gårdar och slutpläderingen var att djuren själva hade bättre koll på väderförhållanden och vindarnas påverkan än vad vi människor kan hantera.
Visst är det lustigt att när man gör en sån här studie använder sig av djur som strövar fritt under normala förhållanden. Islänningar har ingen tradition att stänga in sina hästar och jag tror samma gäller för får. En del i avelsarbetet är just att de själva ska kunna finna skydd, annars dör de. Det är samma sak som man ska göra studier angående berikade miljöer för produktionsdjur. Då använder man sig istället av djur som är födda i en fattig miljö. Man skulle egentligen göra tvärt om. Om man vill veta om djur använder sig av skydd byggda av människa ska man använda sig av djur som under normala omständigheter är uppstallade. Och vill man veta om berikning gör någon skillnad måste man använda sig av djur som är vana att bli stimulerade. Bara det att kycklingar är kläckta i maskin förändrar utvecklingen av nervbanorna hons kycklingen så en kläckt kyckling från en maskin kan inte bli lika "normal" som en naturruvad ::)
Etologiska studier är bra tycker jag och etologi ligger mig varmt om hjärtat men man måste se vilka djur som använts och i vilket syfte. Det finns många studier som egentligen bara borde slängas i papperskorgen :P Tyvärr!!!!!
-
Vart kallangivelse till detta
Det finns! forskning på det men denna tråd är inte rätt att avhandla ämnet i utan ganska O.T
T.ex. här:
http://www.lakartidningen.se/engine.php?articleId=8397 (http://www.lakartidningen.se/engine.php?articleId=8397)
Se avsnittet som börjar med rubriken "också husdjurens foder har...
Men så har det ju alltid varit. Det finns ingen/ har aldrig funnits nån mjölkbonde som har haft råd att låta en ko kalva, sen mjölka henne ett år tills hon sinar, och därefter betäcka. Vänta ett år ungefär medan hon går dräktig, och sen börja mjölka igen... Varannanårs-mjölkning alltså... :)
Den som upptäckte att det inte var så, slog in en öppen dörr, så att säga.
För inte alls så länge sedan, typ fram på 50-talet i alla fall, hade inte bonden tillgång till foder som räckte till för att hålla igång mjölkningen när kon var dräktig, utan korna gick i sin oavsett om bonden ville det eller inte. Många gångar var det frågan om att fodret skulle räcka till för att hålla djuren VID LIV över vintern. Så nej, det är ingen öppen dörr, det har skett en stor förändring inom några få årtionden på detta området, hur stor andel av mjölken som kommer från dräktiga kor.
-
Jag förstår inte vad du försöker säga. Att korna gick i sin har ju inget med om de är dräktiga eller ej att göra, det gör dom alltid ett visst antal månader efter kalvningen. Och har man då dåligt foder så kan dom ju sina tidigare, men det betyder ju inte att de inte är dräktiga. Varje bonde med självbevarelsedrift försöker ju få kon dräktig så snart det går, ingen har ju råd att låta henne gå i sin onödigt länge. För 40 år sedan när vi hade kor så var det helt naturligt.
T.ex. här:
[url]http://www.lakartidningen.se/engine.php?articleId=8397[/url] ([url]http://www.lakartidningen.se/engine.php?articleId=8397[/url])
Se avsnittet som börjar med rubriken "också husdjurens foder har...
Jag vet inte om läkare är de rätta att uttala sig om huruvida kornas hållning har förändrats.
-
Jag förstår inte vad du försöker säga. Att korna gick i sin har ju inget med om de är dräktiga eller ej att göra, det gör dom alltid ett visst antal månader efter kalvningen. Och har man då dåligt foder så kan dom ju sina tidigare, men det betyder ju inte att de inte är dräktiga. Varje bonde med självbevarelsedrift försöker ju få kon dräktig så snart det går, ingen har ju råd att låta henne gå i sin onödigt länge. För 40 år sedan när vi hade kor så var det helt naturligt.
Jag vet inte om läkare är de rätta att uttala sig om huruvida kornas hållning har förändrats.
Då får jag förklara poängen lite tydligare: Om korna snabbt slutar producera mjölk när de är dräktiga, då får man inte lika mjölk från dräktiga kor. Hänger du med?
Kolla vidare i källorna i artikeln från läkartidningen, så ser du att källorna till innehållet i artikeln är vetenskapliga artiklar, inte nåt som nån läkare "bara skrivit".
-
Jag förstår inte vad du försöker säga. Att korna gick i sin har ju inget med om de är dräktiga eller ej att göra, det gör dom alltid ett visst antal månader efter kalvningen.
Korna går inte alltid i sin ett visst antal månader efter kalvning. För 100 år sedan mjölkade man korna 5-6 månader om året, idag ca 10 månader. När under dräktigheten de går i sin beror på hur de utfodras. För 100 år sedan hade man inte foder på vintern som räckte till för att hålla korna i produktion på vintern. Det innebar att de gick i sin ca ½ år innan kalvning. Idag utfodrar man korna så de håller igång mjölkningen tills knappt 2 månader innan kalvning. Innehållet av östrogenliknande hormoner i mjölken ökar dessutom ju längre fram i dräktigheten kon är.
-
Varför skulle de äta bark bara för att de inte är installade och ges kraftfoder, fishyerik?
Det har jag väl inte påstått, jag påpekade bara att det finns vissa fördelar med skötsel och omhändertagande jämfört med att låta allting vara så naturligt som möjligt.tidigare
Jag känner för övrigt en bonde som har en liten liten nöt-besättning, runt tio djur, han växlade om nästan direkt till lösdrift, med ligghall och möjlighet att gå ut, något snopen blev han när han konstaterade att djuren knappt var ute på hela vintern trots att de hade massor av yta ute, med flera terrängtyper.
Jo, naturligt är många djur hindrade att bli dräktiga på "fel tid", och man kan om man vill överbygga det mer eller mindre. Man ska ju komma ihåg att de är anpassade till detta genom selektion, de som blivit dräktiga vid "fel tid" har antingen inte lyckats få lika många avkommor att överleva, eller så har de till och med själva dött. Med okontrollerad avel/uppfödning får man lätt djur som blir dräktiga snabbare efter att de fött, blir könsmogna tidigare, och de blir dräktiga vid under naturliga förhållanden "fel tid".
Detta är ett problem med vissa mindre sällskapsdjur, som tidigare gått att hålla i familjegrupper, men numera blir de könsmogna så tidigt att hanen måste skiljas från resten eftersom hon-ungarna blir könsmogna vid ungefär samma tid som de blir självständiga.
-
Först vill jag påminna om att för hundra år sedan svalt vi i Sverige och det var också då vi hade lågproducerande djur. För att täcka vårt behov av mat har vi selekterat fram djur med bättre tillväxt och produktion för att säkra vår tillgång på mat. Och ja, jag har heller djurhållningen vi har i dag och mina barn är mätta än att gå tillbaka i tiden och has barn som dog i svält. Så blanda inte in historisk utfodring och djur med nutid. Jag vill också påminna om att dessa djur också svalt ihjäl när skörden var dålig ::)
Jag lever idag 2011 och kommer att leva i framtiden om jag har tur. Jag vill förbättra framtiden inte återgå till det som var och de som vill ha det så får gärna flytta till en fäbod och leva det livet som säkert på många sätt är hälsosammare än det vvi har idag. Och när ni bosätter er där, skaffa gamla lantraser. Helt ok och kanske det bästa för djuren. Lämna gärna rapport om sisådär en 10-15 år.
Vi som lever i samhället idag kanske ska försöka hålla oss till förhållanden som råder idag annars kan man inte hålla något vettigt resonemang. Annars kan man säga att alla djur ska vara vilda och selekteras via fitness och vi ska sedan börja jaga dem om vi vill äta kött. Detta är det enda som kan kallas naturligt. Allt annat är format av oss människor och jag är tveksam om att djuren hade det så fantastiskt förr. Ett dåligt skörde år= Svält för djur och människor :-X
Absolut att det finns östrogen i mjölk men det finns det i så mycket annat också så den som inbillar sig att det är enda orsaken till tidig pubertet kan läsa detta http://www.alternativjournalen.se/nyheter/mercola-om-tidig-pubertet-3988128 (http://www.alternativjournalen.se/nyheter/mercola-om-tidig-pubertet-3988128)
Kor liksom hästar liksom får liksom de flesta djur (inte elefanter, blåvalar, björnar och dyligt) ska bli dräktiga varje år om tillgången på mat är som den ska vara. Visst har de cykler som följer årstiden just för att det ska finnas tillräckligt med mat för mamma och unge men det problemet har inte tamdjur. Hur vilda djur har det vet vi väl men vi kan väl inte låta vilda djur vara norm för våra tama. Liksom det bara är idioter som håller vilda djur i fångenskap oavsett art >:D
-
Korna går inte alltid i sin ett visst antal månader efter kalvning.
. Innehållet av östrogenliknande hormoner i mjölken ökar dessutom ju längre fram i dräktigheten kon är.
Jag menade att i en specifik besättning, under dess förhållanden, så går korna i sin efter ett visst antal månader. Om det sen är 5 månader hos en, och 10 månader hos en annan besättning ,var inte huvudpoängen.
Och ju längre fram i perioden man är, desto mindre mjölk får man ju, så den mesta mjölken kommer likväl i början av dräktigheten, så det går på ett ut. Så nej, jag menar fortfarande att detta inte är nån jätteförändring även om kanske procentsatsen har ändrats något, Men nån dramatik i att det kommer mycket mjölk från dräktiga kor, nej knappast.
-
city gross
Kudos till City Gross! :D
-
Liksom det bara är idioter som håller vilda djur i fångenskap oavsett art >:D
De flesta vilda djur kan göras relativt tama ganska fort. Det där ordet fångenskap, skulle jag personligen vilja att man inte använde så självklart om djur under omvårdnad.
Så, djurparker som föder upp utrotningshotade arter för att återetablera dom i sin naturliga miljö är bara idioter som driver? Är alla de som går djurparker och stöder den verksamheten också med-idioter?
-
För 100 år sedan hade man inte foder på vintern som räckte till för att hålla korna i produktion på vintern. Det innebar att de gick i sin ca ½ år innan kalvning. Idag utfodrar man korna så de håller igång mjölkningen tills knappt 2 månader innan kalvning. Innehållet av östrogenliknande hormoner i mjölken ökar dessutom ju längre fram i dräktigheten kon är.
Ja, men detta är djurens egna naturliga försvar mot sämre födotillgång. Något de levt med tusentals år innan de tämjdes av människan. Så anpassar sig de vilda djuren också idag. Dessutom åt sig djuren feta på sommarhalvåret och brände sedan fettet under vintern. Vissa här kallar det svält, men faktum är att om man håller djur "lite" mer åt detta hållet, så tillgodogörde sig betet bättre på våren än om de haft god tillgång på grovfoder och kraftfoder.
Kor liksom hästar liksom får liksom de flesta djur (inte elefanter, blåvalar, björnar och dyligt) ska bli dräktiga varje år om tillgången på mat är som den ska vara. Visst har de cykler som följer årstiden just för att det ska finnas tillräckligt med mat för mamma och unge men det problemet har inte tamdjur. Hur vilda djur har det vet vi väl men vi kan väl inte låta vilda djur vara norm för våra tama. Liksom det bara är idioter som håller vilda djur i fångenskap oavsett art >:D
Men det finns forfarande inget som säger att det är bra för djuren att man ändrar på deras cykler!
Först vill jag påminna om att för hundra år sedan svalt vi i Sverige och det var också då vi hade lågproducerande djur. För att täcka vårt behov av mat har vi selekterat fram djur med bättre tillväxt och produktion för att säkra vår tillgång på mat.
Varför svalt folk då Galopp? Jo, missväxt i spannmålsodlingarna. Vi var redan då för beroende av detta och hade då inte samma möjligheter att hantera dessa problem. Men går du istället längre tillbaka i tiden, innan laga skifte och industrialiseringen då färre folk producerade mat till en växande stadsbefolkning, så var svält inget vanligt förekommande. Vi hade under senmedeltid fram till laga skifte en omfattande export av kött t.ex. Vi producerade mer än befolkningen behövde. Även smör och ost gick på export. Att vi under en väldigt begränsad del av historien har svultit verkar många tro är regel för hela vår historia?
Under vikingatiden var människan ungefär lika lång som idag. vi krympte vid införandet av kristendomen, då vi förbjöds äta vissa saker vid olika tillfällen. staten styrde mer över produktionen osv. Men generellt har svenska folket levt rätt gott.
Angående djurparker, så görs idag vissa insatser för att rädda hotade arter, men tanken från början var något helt annat. de som hade råd skulle kunna se exotiska djur livs levande utan att behöva ge sig ut på långa resor. Där kan vi tala om idioter! Men sedan är min uppfattning att det kan vara tämligen komplicerat att återinföra djur i vilda livet efter att ha levt halvt domesticerat i en djurpark.
När det är -20° och blåser föredrar de flesta matproduktionsdjur att stå inne i ett vindskyddat något varmare bås eller liknande och äta kraftfoder jämfört med att föröka hitta skydd bakom någon gran och äta bark och barr.
Så skrev du fishyerik ;)
Absolut att det finns östrogen i mjölk men det finns det i så mycket annat också så den som inbillar sig att det är enda orsaken till tidig pubertet kan läsa detta [url]http://www.alternativjournalen.se/nyheter/mercola-om-tidig-pubertet-3988128[/url] ([url]http://www.alternativjournalen.se/nyheter/mercola-om-tidig-pubertet-3988128[/url])
Jag tror inte speciellt på att mjölken är boven utan spannmålskonsumtionen. Den diskussionen har cirkulerat i andra trådar, men helt klart är att djur som ges kraftfoder mognar tidigare än de som får växa i sin egen takt på enbart grovfoder.
-
Vill bara påpeka att man kan utöva djurplågeri utan att det i lagens ögon är djurplågeri.
Lagstiftningen runt industridjurhållning är i mina ögon extremt klen och matchar inte alls Djurskyddslagen egentligen, men lycka till att skärpa kraven. Näringslivet sätter tvärstopp.
Höns är ett exempel på ett djur som producerar bra under vidriga förhållanden.
-
Visst är det lustigt att när man gör en sån här studie använder sig av djur som strövar fritt under normala förhållanden. Islänningar har ingen tradition att stänga in sina hästar och jag tror samma gäller för får.
Nå, nu stämmer detta inte helt längre, även om det är den bild som vi vill ha av isländsk djurhållning. De har fler och fler djur inne, både hästar och får, tyvärr, så studien handlade lite om detta. huruvida djuren egentligen var tillfreds med att stängas inne i moderna lokaler, eller av människor inrättade vindskydd.
skiesabove, håller helt med dig och det är just för dessa djur Djurskyddslagen kom till från början. Att skydda industriproduktionens djur mot det värsta lidandet.
-
Vill bara påpeka att man kan utöva djurplågeri utan att det i lagens ögon är djurplågeri.
Lagstiftningen runt industridjurhållning är i mina ögon extremt klen och matchar inte alls Djurskyddslagen egentligen, men lycka till att skärpa kraven. Näringslivet sätter tvärstopp.
Höns är ett exempel på ett djur som producerar bra under vidriga förhållanden.
Då förstår man att girighet och djur är en dålig kombination.
-
Då förstår man att girighet och djur är en dålig kombination.
Om det är girighet som driver en, är så är nog djur ingenting man håller på med!
-
Om det är girighet som driver en, är så är nog djur ingenting man håller på med!
Nä kanske inte från början men det kan nog lätt bli så för somliga i jakten på vinst .
-
De djurskyddsfall jag har läst har antingen handlat om snålhet (köper inte in nog med foder för att det är för dyrt) eller personliga kriser (köper inte in foder för att hen inte orkar ta itu med det).
Tyvärr så är det ju inte brottsligt att hålla 3000 höns i ett utrymme, även om det är ett fruktansvärt sätt att hålla dem på. I mina ögon så är de människor som klarar av att göra det med ursäkten "min hönshållning är faktiskt bättre än minimiföreskrifterna" människor som inte borde få ha djur. De har dem för pengarnas skull och pengarna enbart.
-
Nä kanske inte från början men det kan nog lätt bli så för somliga i jakten på vinst .
Vinst = kampen för överlevnad?
Tyvärr så är det ju inte brottsligt att hålla 3000 höns i ett utrymme, även om det är ett fruktansvärt sätt att hålla dem på. De har dem för pengarnas skull och pengarna enbart.
Men hönserierna går väl jättedåligt ekonomiskt idag eller ???
-
Tja..eftersom jag är en sån som då inte borde få ha djur, även om jag bara har 1200 höns i en avdelning, så orkar jag knappt kommentera..
Nej, man har knappast höns för pengarnas skull.. Då hade man blivit politiker eller nåt.
-
Det finns människor som drömmer om den bästa av världar och vi andra lever i verkligheten. Att anse att en hel yrkesgrupp är djurplågare är rent ut sagt elakt >:D Jag hoppas verkligen att ni lever som ni lär, att ni inte köper varken ägg, mjölk, eller kött av något slag från butik för då är ni dessutom hycklare. Och att ni inte ger detta grymma spannmål utan håller djur på ett ursprungligt sätt och också valt raser anpassade efter detta. Och att era djur aldrig har brist på mat och alltid skydd. Att hagar är stora och kuperade och att djuren alltid är rena.
Ska jag vara ärlig så tror jag att så inte är fallet. Det brukar vara så att den som skriker mest gör värst, men som sagt det vet jag inget om. Att hitta på argument från gångna tider och inbilla sig att vi kan leva så idag. Sådana människor gör att inget blir till det bättre. Respekterar man de som försöker göra sitt bästa från förutsättningar som som finns i dag kan man förändra framtiden. Hos andra kan man knacka på gång på gång utan att någon är hemma.
Det finns personer här som är ute på en lång promenad och som aldrig verkar hitta hem. Lycka till och tack och hej!
Man kan leda en häst till vatten men vill den inte dricka så vill den inte......
-
Tja..eftersom jag är en sån som då inte borde få ha djur, även om jag bara har 1200 höns i en avdelning, så orkar jag knappt kommentera..
Nej, man har knappast höns för pengarnas skull..
Men... varför i all sin dar har man då 1200 höns? Extrastor storfamilj ???
Jag hoppas verkligen att ni lever som ni lär, att ni inte köper varken ägg, mjölk, eller kött av något slag från butik för då är ni dessutom hycklare. Och att ni inte ger detta grymma spannmål utan håller djur på ett ursprungligt sätt och också valt raser anpassade efter detta. Och att era djur aldrig har brist på mat och alltid skydd. Att hagar är stora och kuperade och att djuren alltid är rena.
Ska jag vara ärlig så tror jag att så inte är fallet. Det brukar vara så att den som skriker mest gör värst, men som sagt det vet jag inget om. Att hitta på argument från gångna tider och inbilla sig att vi kan leva så idag.
Du tror alltså inte att vi finns?!? Sorgligt att höra, särskilt på ett forum inriktat på självhushållning.
-
Att hitta på argument från gångna tider och inbilla sig att vi kan leva så idag.
Jag tar åt mig så jag rodnar :-[, så du kan gärna skriva mitt namn nästa gång.
Att tro att allt är bättre nu och att man måste följa strömmen för bästa lönsamhet och att djuren mår bra av ens eget vinstintresse är inte heller något som gör saken bättre.
Att färre och färre bryr sig om djuren de föder upp och oftare kikar på lönsamheten är ingen lögn Galopp. Ska man bedriva ett större rationellt lantbruk så finns varken tid eller möjlighet att umgås med djuren som det borde göras.
Ja, jag kan nog säga att jag till 90% lever som jag lär. Producerar det mesta av mitt kött och mina ägg själv. Har tyvärr inte haft mjölkkor på några år, men funderar starkt på att skaffa hushållskor. Köper däremot aldrig mejeriprodukter från Arla utan ett litet ekologiskt mejeri med ett fåtal, namngivna gårdar anslutna.
Mina djur svälter aldrig, de har skydd och de kan gå in i lagård med om det kniper. Jag har lantraser just för att de fungerar under dessa förutsättningar och de är friska, härdiga och trevliga. Jag ger dem största möjliga frihet och de ger mig kött, skinn, ull och ägg för att inte tala om vacker natur inpå knuten ;). Jag säljer mitt överskott som nischprodukter och har klart gått +, vad mer kan man begära? Skulle detta vara fel? Att ta betalt för ett mervärde som innebär att djuren har det bra? Jag skulle kunna sälja mer, men jag vill inte bli för stor.
Bra påminnelse Mmmm, vi är på Alternativ ;)
-
Men... varför i all sin dar har man då 1200 höns? Extrastor storfamilj ???
Som jag tolkade Skiesabove så är man girig och bara ute efter att bli rik om man har många höns, och det lär man inte bli.
Jag har dom för att kunna leva på gården, och erbjuda folk ägg som är framtagna på ett djurvänligt sätt men ändå ekonomiskt.
Så vill du se det som att man då har dom för pengarna, tja, då är det din sak.
-
Du tror alltså inte att vi finns?!? Sorgligt att höra, särskilt på ett forum inriktat på självhushållning.
Eftersom tråden i stort sett handlar om hur "de stora massorna" ska lära sig att äta kött som producerats på ett bra sätt (och försök att inpränta att detta bara går om djuren levt på gräs och pinnar) så har självhushållningsperspektivet lämnats för länge sedan...
-
Det är en massa spekulationer om hur det kanske eller kanske inte gick till i något ospecificerat "förr", eller kanske innan djuren domesticerades. Jag lade in en ca 70 år gammal text. Min far var ung när den skrevs, således inte vansinnigt gammalt. Läser man texten utan en massa skygglappar och förutfattade meningar ser man att den tidens jordbruk hade att lösa precis samma ekvation som idag, nämligen hur man bär sig åt för att producera något som är värt mer än insatsvarorna. Jag vågar påstå att det är samma ekvation som man haft att lösa så länge det bedrivits organiserat jordbruk.
Den absolut största och mest betydelsefulla skillnaden mellan då och nu är att tillgången till och användningen av billiga fossila bränslen har fullständigt exploderat. Det har gjort det möjligt att producera stora mängder billigt kraftfoder och därmed gjort det ekonomiskt försvarbart med djur som konsumerar stora mängder kraftfoder. Säg att en modern ko mjölkar dubbelt upp (eller nåt) mot den tidens kor. Det går inte att föda en sådan ko på i huvudsak grovfoder. För 70 år sedan hade den varit totalt oekonomisk.
-
Där kan jag hålla med Ulric, men varför måste vi ha en ko som mjölkar MER än dubbelt? Det kräver ju enorma resurser av spannmål och kon mår sämre, mjölken är inte lika nyttig, utan mer utspädd. Det är ju bulk mentaliteten jag ifrågasätter. Varför måste vi hela tiden överkonsumera allt, istället för en mindre mängd med högre näringsvärde?
När jag talar om "förr i tiden" innebär det alltid före laga skifte och ofta går jag längre tillbaka än så (1000 år). Vad andra åsyftar kan jag inte veta, men det verkar stanna på tiden 1850-1900? en period då vi var starkt spannmålsberoende, men inte hade maskinella resurser och alltså blev väldigt utsatta vid missväxt. Dessutom befann vi oss i en brytning mellan bondesamhället och industrialiseringen, där färre skulle producera mer mat och liksom flushing hos får, så gav den allt högre spannmålskonsumtionen större barnkullar. (Det var innan P-pillrens tid)
Att vi historiskt utnyttjat våra betesarealer på ett helt annat sätt kan man lätt utläsa av historiska kartor. Som jag också nämnde, så hade vi en betydande export av bl.a nötkreatur. Det fanns speciella vandringsleder man använde för att komma till väst/sydkusten och skeppa djuren till Europa. (Uppenbarligen lönsamt alltså)
Eftersom tråden i stort sett handlar om hur "de stora massorna" ska lära sig att äta kött som producerats på ett bra sätt (och försök att inpränta att detta bara går om djuren levt på gräs och pinnar) så har självhushållningsperspektivet lämnats för länge sedan...
Charlotte, vem har nämnt att djuren ska leva på pinnar? Eller är det ett förtäckt hån? Att fundera på hur man skapar ett hållbart samhälle för såväl människor som djur och miljö borde i högsta grad ligga i självhushållarens intresse. Jag har däremot noterat att du ofta och gärna försvarar etablissemanget mot "oss", som försöker tänka och vara alternativa.
-
Där kan jag hålla med Ulric, men varför måste vi ha en ko som mjölkar MER än dubbelt? Det kräver ju enorma resurser av spannmål och kon mår sämre, mjölken är inte lika nyttig, utan mer utspädd. Det är ju bulk mentaliteten jag ifrågasätter. Varför måste vi hela tiden överkonsumera allt, istället för en mindre mängd med högre näringsvärde?
När jag talar om "förr i tiden" innebär det alltid före laga skifte och ofta går jag längre tillbaka än så (1000 år). Vad andra åsyftar kan jag inte veta, men det verkar stanna på tiden 1850-1900? en period då vi var starkt spannmålsberoende, men inte hade maskinella resurser och alltså blev väldigt utsatta vid missväxt. Dessutom befann vi oss i en brytning mellan bondesamhället och industrialiseringen, där färre skulle producera mer mat och liksom flushing hos får, så gav den allt högre spannmålskonsumtionen större barnkullar. (Det var innan P-pillrens tid)
Att vi historiskt utnyttjat våra betesarealer på ett helt annat sätt kan man lätt utläsa av historiska kartor. Som jag också nämnde, så hade vi en betydande export av bl.a nötkreatur. Det fanns speciella vandringsleder man använde för att komma till väst/sydkusten och skeppa djuren till Europa. (Uppenbarligen lönsamt alltså)
Charlotte, vem har nämnt att djuren ska leva på pinnar? Eller är det ett förtäckt hån? Att fundera på hur man skapar ett hållbart samhälle för såväl människor som djur och miljö borde i högsta grad ligga i självhushållarens intresse. Jag har däremot noterat att du ofta och gärna försvarar etablissemanget mot "oss", som försöker tänka och vara alternativa.
Ett problem med att använda mindre andel spannmål i matproduktionen är att maten inte räcker till för alla människor vi blivit då. Det är kanske lätt att glömma för vi som bor i ett land där det konsumeras i överflöd (vilket också är ett problem), men vi är mycket liten del av världens befolkning här och med tillgång till väldigt mycket mark per invånare.
Det funkar utmärkt för dig och din familj (och andra som dig) att ta fram bra mat till eran familj och nåt mindre överskott att sälja enbart utifrån kraftfoder och mindre "effektiva" raser , men hur ska alla milljöner männiksor i Göteborg, Stockholm, Malmö o.s.v få mat då? För inte att tala på alla 7 miljarder människor på jordklotet?
Befolkningmängden har för länge sedan passerat det antal som gick att brödföda på ditt sätt tyvärr. I tätbefolkade delar av asien finns ställen där befolkningsmängden passerade gränsen för många tusen år sedan och man livnärt sig till stor del på spannmål (ris) lika länge, i mellanösten likaså för flera tusen år sedan. Här i glesa kalla Sverige passerades gränsen nångång på 1800-talet. Om vi ska framställe mat åt alla på ditt sätt vem är det då som inta ska få mat?
Att männsikorna !flushades" av spannmål låter lite komiskt i mina öron. Det skulle då innebära att folk på LCHF har nedsatt fertilitet? Knappast! Handlade snarare om att fertiliteten var bättre när fok inte svalt i så fall.
Obs att jag ifrågesätter egentligen inte din inställning att spannmål kan vara mindre hälsosamt att äta i mycket stora mängder, det kanske det visst kan vara... Och din djurhållning låter sympatisk! Men när det kommer till "matproduktion" så är det i min världsbild bara "hållbart" om man får fram så mycket mat som behövs. Och om vi ska föda världens befolkning så behöver vi massor av spannmål eller hitta på nåt nytt som vi inte ätit förrut. Eller räkna med att nån epidemi slår ut 80% av jordens befolking.
-
Det där med andelen spannmål i matproduktionen kommer sig som jag skrev av obegränsad tillgång på billig fossil energi. I takt med att tillgången inte är obegränsad längre kommer det att reglera sig själv. Då skriker folk "ÄR DU INTE KLOK! VILL DU ATT FOLK SKALL SVÄLTA IHJÄL!" vilket är samma sak som att skrika "ÄR DU INTE KLOK! VILL DU ATT FOLK SKALL BRINNA UPP" till någon som påpekar att elden är lös.
-
Det där med andelen spannmål i matproduktionen kommer sig som jag skrev av obegränsad tillgång på billig fossil energi. I takt med att tillgången inte är obegränsad längre kommer det att reglera sig själv. Då skriker folk "ÄR DU INTE KLOK! VILL DU ATT FOLK SKALL SVÄLTA IHJÄL!" vilket är samma sak som att skrika "ÄR DU INTE KLOK! VILL DU ATT FOLK SKALL BRINNA UPP" till någon som påpekar att elden är lös.
Vad ska vi ersätta spannmålet med när energin blir dyrare?
-
Vad ska vi ersätta spannmålet med när energin blir dyrare?
Vad skall vi släcka brasan med när vattnet är slut?
-
Varför inte ersätta spannmål med grönsaker. Lättare att odla småskaligt och en enormt mycket större mångfalld av sorter. Dessutom är grönsaker betydligt näringstätare än spannmål och man slipper spannmålens farliga proteiner och fett.
Avkastningen, mätt i energi, per ytenhet är dessutom större för grönsaker jämfört med spannmål. Tex ger vitkål ca dubbelt så stort energiutbyte jämfört med vete.
-
Varför inte ersätta spannmål med grönsaker. Lättare att odla småskaligt och en enormt mycket större mångfalld av sorter. Dessutom är grönsaker betydligt näringstätare än spannmål och man slipper spannmålens farliga proteiner och fett.
Avkastningen, mätt i energi, per ytenhet är dessutom större för grönsaker jämfört med spannmål. Tex ger vitkål ca dubbelt så stort energiutbyte jämfört med vete.
Om jag utgår från att du inte tror på evig konstgödsel-lösning, vad vill du gödsla dina grönsaksodlingar med? om det inte finns djur och om det finns djur vad ska dessa djur då äta?
Man måste ha en helhet som tuffar runt. Gödselräkenskapet ska funka. Växtföljden ska funka. Maten som blir ska täcka både energibehov, proteinbehov och alla vitaminer, antioxidanter,mineraler och allt det vi inte gett något namn än.
Sen är det olika förutsättningar på olika marker runt i världen. Grönsaker kräver mycket vatten. Många områden har brist på vatten, och alldeles för lite vatten för gönsaksodling. Spannmålssorter finns som klarar mycket torra förhållanden.
Ett annat problem med grönsaker är att de är svåra att förvara på många ställen på jorden. Det är färskvara medans spannmål kan sparas i månader (det kan förstås rotsaker i en jordkällare här hos oss också, men det funkar inte i varmare länder).
Även i mycket blöta områden (typiskt gamla risodlarområden i floddeltan) är det till stor del för blött för grönsaksodling. På en del håll kan man odla grönsaker en begränsad del av året och så på upphöjda partier t.ex. på vallar mellan risfälten. Överhuvudtaget är dessa intensiva risbaserade jordbruk oerhört effektiva och när det gäller att brödföda människor utifrån liten markyta under givna mark/vattenförhållanden. Protein fås till stor del från fisk och grodor i risfälten och ägg från några få höns som äter rester.
När du skriver att vitkål ge r dubbelt så stort energiutbyte som vete så undrar jag hur du räknat! Det kan inte vara kalorier du menar!? Man kan skörda ungefär 4 ggr så mycket kilon vitkål på en yta jämfört med vete (t.ex. 10 ton/40 ton på en hektar). Vete innehåller ca 14 ggr så mycket energi som vitkål (ca 95 kilojoule jmf 1350 kilojoule pr hekto). Det innebär enligt min matte 3,5 gångar så mycket kilojoule skörd pr arealenhet om man odlar vete jämfört med vitkål. Det är inte så lätt att få i sig den energi man behöver från vitkål!
-
Ett problem med att använda mindre andel spannmål i matproduktionen är att maten inte räcker till för alla människor vi blivit då. Det är kanske lätt att glömma för vi som bor i ett land där det konsumeras i överflöd (vilket också är ett problem), men vi är mycket liten del av världens befolkning här och med tillgång till väldigt mycket mark per invånare.
Samtidigt som vi utarmar stora arealer med just spannmålsodling ::)
Att vi brukar stora arealer, oavsett för vad slags odling, påverkar jorden. Vi använder mark som tidigare användes av stora hjordar vilda djur, men även stora mängder tamboskap. Därför har vi tvingats hålla djuren mer intensivt, men de äter det som från början var avsett som människoföda. Våra eviga intensivodlingar, med konstgödning, maximerad naturgödsel, jordbearbetning m.m. lakar ur jorden på näringsämnen och förstör vårt grundvatten. Alltså blir följden att vi måste odla mer och mer areal för att människor och djur ska få de ämnen vi behöver för att må bra på sikt.
Djur, vilda eller om de hålls rätt innehåller det mesta vi behöver för att må bra. Vi behöver inte kilovis med spannmål för att må bra.
I många u-länder odlas grödor åt oss i "den rika världen" och inte det människorna själva vill eller behöver. Det är stora ekonomier som styr detta, inte den enskilde bonden.
Läste i lantbrukspressen för något år sedan (läs Land Lantbruk) att flera forskare, bl.a tror jag svenska SLU var inblandat, skulle hjälpa folk i Mongoliet att förbättra fåraveln. De skulle inseminera inhemska får (som i tusentals år varit anpassade för ett extremt tufft klimat) med köttraser för att maximera köttutbytet. Har man då tänkt på att våra moderna raser kräver avsevärt mer att äta? Grästillgången var synnerligen begränsad och spannmål GÅR inte att odla i området.
Grönsaker funkar inte överallt, spannmål överkonsumeras redan. Vad som ska odlas är det som naturligt fungerar på den aktuella platsen. Inget nytt som vi i väst sitter och profiterar oss på.
Vi har räkodlingar som ödelägger enorma arealer för lokalbefolkning. Även laxodlingar på flera ställen i världen. Dessa förstör för de vilda djuren och för de människor som livnärt sig där tidigare.
Folk blir allt fetare (även i de fattigare länderna). Varför ska man tillåta överkonsumtion överhuvudtaget? Varför ska människor äta sånt som de mår dåligt av, med informationen att det är vad de behöver?
Den främsta lösningen är att man äter lokalproducerat och det som lämpar sig bäst för området.
De gamla rissorterna fungerade som pyromanen skrev, men de moderna kräver mer gödning och bekämpningsmedel, vilket skadar de djur som gav "det extra".
Större skördar kräver större input.
Större djur kräver större mängd mat. Mer förfinad och koncentrerad, för på utmarkerna (där djuren borde gå) kan de inte äta sig mätta. Men de vilda djuren och de gamla raserna kan. Det har funnits- och finns gamla raser på de flesta ställen i världen, men de trängs undan för det mer effektiviserade lantbruket som i sin tur kräver avsevärt större input.
Ett ohållbart ekorrhjul enligt min åsikt.
När du skriver att vitkål ge r dubbelt så stort energiutbyte som vete så undrar jag hur du räknat! Det kan inte vara kalorier du menar!?
Vitkål mår vi bra av, men vete är bara snabba kolhydrater som ger ett sockersug, ett rop på mer och mer och mer!
-
Ett ohållbart ekorrhjul enligt min åsikt. Vitkål mår vi bra av, men vete är bara snabba kolhydrater som ger ett sockersug, ett rop på mer och mer och mer!
Kan ju bara hålla med om mycket av det du skriver. finns mycket att bli ledsen eller uppgiven över. Men det hjälper ju inte. Vi välnärda och stillasittande västerlänningar som länge haft fri tillgång till vetebröd och lösgodis kanske mår sämre och får sötsug och rop på mer av att äta mer vete. Men männikskorna på Afrikas horn de mår nog bättre av lite spannmål med 1400 kilojoule pr hekto än av vitkål med 95. Människor som arbetar hårt fysiskt behöver också något mer energirikt. Om man arbetar hårt fysiskt så förbränner man dessutom sockret i samma takt som det frigörs från t.ex. vete och får inte dehär blodsockersvängningar som alla LCHFare pratar om. Jag påstår alltså här att spannmålet i sig inte är det onda utan kombinationen av fysisk inaktivitet och spannmål.
Var på studieresa i Vietnam 1990, dvs innan landets "förändring", precis efter att de beslutat om "doi moi". Jag ljuger inte när jag skriver att jag på 1 månad inte såg en enda överviktig person. Och maten var till mycket stor del ris. tilbehör i form av grönsaker/grodlår/fisksås/ägg när man lyxade till det. mm var just bara tillbehör, nåt litet, det allra mesta var ris. Ris 3 gångar om dagen. Man kommer alltså inte ifrån att mängden kalorier man stoppar i sig i förhållande till vad man förbränner det är det som avgör om man blir fet eller inte. Sen kanske det är så också att är man ganska så stillasittande då är det lättare att få i sig för mycket om man äter mycket kolhydrater.
Och det med att djuren "borde" gå på skogen som du skriver... tja det gjorde de ju en period, men det funkar ju inte ihop med skogsproduktion och skulle konkurrera om den ytan. Och mat 'är ju inte det enda vi behover. Vi behöver också byggnadsmatrial och bränsle. Och som betesmark betraktat var den inte särskild högtproducerande, så det skulle nog totalt hushållning-med-mark mässigt sett vara ett väldigt dåligt val att göra om skogen till skogsbete igen.
Håller helt med dig om det du skriver med att använda marken där man är på bästa sätt och äta lokalt. Meen, inte det håller riktigt heller. Om man tänker på några av dom allra största sammanhängde åkerarealerna t.ex. i USA och i Ryssland. Här går det att producera mycket mer spannmål än den lilla befolkning som bor där äter. Spannmål fyller inte så mycket och er enkelt att frakta och förvara.
-
Nån här skrev att man skulle odla mer grönsaker. Motargument som nån annan säkert kommer med är att det är brist på odlingsbar mark.
När det gäller Sverige ska man kanske betänka att väldigt många kvadratmeter i dagsläget är mark som används för rent nöje/skådebröd. Nu tänker jag på villornas trädgårdar, parkerna i städerna och rabatter och andra grönytor kring höghusområden.
Skulle all denna mark uppodlas med tanke på att så mycket som möjligt försörja de som bor i närområdet, skulle en ganska stor produktion kunna ske av diverse grönsaker, frukt och bär.
Jag har sett bilder från gamla egnahemsträdgårdar där man tom odlade grönsaker UNDER fruktträden och där även en stor del av det som var vackert att titta på odlades med tanke på en bakomliggande nytta. Men ändå var det mycket fina och vackra trädgårdar.
I parkerna kunde man plantera träd som både är vackra och som ger tex frukt. I parkernas rabatter buskar som ger bär. Detta går att kombinera med att få fantastiskt vackra planteringar.
Istället för att ha guldfiskar i trädgårdsdammen kunde man ju tex satsa på att ha så stor damm som det går och odla ätbar fisk. (iofs så KAN man äta guldfisk) Ja möjligheterna är oändliga.
Mycket i Sverige är bara halvsunkiga gräsmattor - istället kunde där växa mat till både människor och djur!
Det finns ju också folk som brinner för att odla upp konstiga ställen i stan- dvs anlägga takträdgårdar uppe på höghustaken, odla på balkonger mm.
Visst man kanske inte får jätteskörden med potatis om man odlar i en tunna på balkongen- MEN om 100 000 människor själv skördar 5 kilo potatis och 2 kilo tomater... jag då blir det vansinnigt mycket potatis och tomater!
-
Vad som ska odlas är det som naturligt fungerar på den aktuella platsen.
Ibland trillar det fram ett guldkorn i svadan...
Sverige är i största delen ett spannmåls och vall-land. Grönsaksodlingen kan bara göras effektivt på ett ytterst lite stycke av landet.
Och nu kan vi ju börja kopiera in inläggen från vegetariantråden, för nu är vi på samma punkt igen.
-
Vet en bonde som sa att mjölkbönderna får skylla sig lite själva,sa att det är mycket dyrare att hålla på med ensilagebalarna än att pressa original höbalar.
Det är nog billigare med ensilagebalar än höbalar med tanke på att höet måste vändas flera gånger för att torka och sedan förvaras under tak, och det är lättare att behålla näringsvärdet i ensilage, med tanke på sommarens väder.
Har själv Hereforddikor och Gotlandsfår och de funkar bra utan spannmål, och en granne som slaktade Charolaisnöt som bara var uppfödda på grovfoder med bra slaktvikter, så nog går det att dra ner betydligt på det.
-
Det är nog billigare med ensilagebalar än höbalar med tanke på att höet måste vändas flera gånger för att torka och sedan förvaras under tak, och det är lättare att behålla näringsvärdet i ensilage, med tanke på sommarens väder.
Fast hö har högre värden av vitaminer och mineraler än ensilage. Passar bättre för får också och NÄR det går att torka hö, och pressa till rundbalar kan man ju ha en "tälthall" istället för all ensilageplast.
Skogsbeten förr var mer som dagens naturbeten: glest med träd, framförallt löv. Vi odlar mer gran än någon behöver och dessutom hävdar jag bestämt att det finns otroligt mycket av mindre åkrar och naturbeten som bara växer igen till ingen nytta. Ta en söndagstur och se er omkring i vårt land!
Läs historiska kartor och lite vardags arkeologi så klarnar bilden av markutnyttjande på ett tydligt sätt.
Forna tiders kålträdgårdar, vart tog de vägen? Är också inne på KungTulles väg, varför ska de i tätort inte bidra till sin egen överlevnad? Varför ska allt bara vara njutning för ögat? Man köper konstgödning till sina gräsmattor och får klippa hel vilt! Ett resursslöseri utan dess like.
-
Forna tiders kålträdgårdar, vart tog de vägen? Är också inne på KungTulles väg, varför ska de i tätort inte bidra till sin egen överlevnad?
En totalt vild gissning kan ju vara att de inte är så lätta att administrera i takt med att allt fler bor i städer. När man tvingas bygga hus på höjden för att få plats med folk, så kanske inte ett trädgårdsland står högst på prioriteringslistan. Tyvärr, får man ju säga, det finns ju säkert många som skulle vilja odla mer själva, men bor det 100 000 personer i ett bostadsområde så kanske det kan bli vissa problem. Sån är ju faktiskt vardagen för många människor, och de hänger förmodligen inte här på Alternativ.
-
Vad som anses naturligt med djurhållning kan nog variera mycket. Vad som är viktigt att tänka på är att alla produktionsdjur vi har är domesticerade och inte tama vilda djur. Skeletala förändringar till följd av svält syns tämligen omgående hos alla djur som domesticerats, möjligen häst undantaget. Så djuren hade inte det bättre förr, vad som än menas med förr. Djur har aldrig haft så bra foder, omsorg och byggnader som de har det nu i Sverige. För varje kokontroll år går sjukdomsfrekvensen ner för mjölkkor.
Om vi ska spinna vidare på det naturliga snacket tidigare i tråden borde vi inte hålla bl.a. får, getter och höns. Dessa är inte naturligt anpassade till Sverige ;) Häst, ko och gris har däremot haft vilda anfäder inom vårt land.
Den extensiva spannmåls/kraftfoder diet som har förordats av vissa här passar synnerligen dåligt i svensk mjölk produktion pga klimat och djurskydd. Här kan djur i bästa fall försörja sig halva året på bete, resten av året krävs utfodring. Detta kräver tid och investering. Tid är något som är väldigt dyrt i Sverige och klimatet och djurskyddet kräver dyra byggnader. Detta gör att man måste hålla en hög produktion för att få det att gå runt. Visst går det att hålla hushållskor och mindre besättningar mer extensivt men det kommer att leda till utslagning av mejeriindustrin.
Vad gäller modern utfodring så finns det nog inte många som inte ger mjölkkor fri eller nära fri tillgång på grovfoder. Att dra ner på grovfoder för att utfoder med kraftfoder istället är synnerligen osmart och oekonomiskt. Bra grovfoder räcker till 20-25 l mjölk per ko men det tar ungefär lika lång tid att sköta en sådan ko som en som äter kraftfoder och mjölkar det dubbla. Vidare behöver de samma byggnader och övriga investeringar vilket gör att det man sparar på foder inte väger upp övriga kostnader.
Mjölkpriset ligger stadigt på 3-3,5 kr/l och gjort så i decennier. Medan lön, mark och maskiner stadigt ökat i pris. Folkmängden ökar även i både Sverige och världen, vilket snarare borde leda till att produktionen per enhet (djur eller area) också behöver öka. De lite mer idealistiska idéer som framförts i tråden kan vara beundransvärda men tyvärr tycker jag de är alltför orealistisk, även om forumet heter Alternativ.
Visst skulle det kanske gå att minska spannmålet i foder till förmån för majs; produkter och biprodukter från potatis, betor och raps; baljväxter som soja, bönor, ärtor och annat. Men jag är tveksam om detta höjer självförsörjnings graden och skulle vara bättre för djuren. Det skulle vara intressant höra vilka sjukdomar det är som drabbar våra husdjur till följd av spannmåls konsumtion. Ospecifik livslängds minskning kan bero på mycket men få djur slaktas utan någon orsak så när krävs nästan lite fakta från spannmåls belackarna.
-
När du skriver att vitkål ge r dubbelt så stort energiutbyte som vete så undrar jag hur du räknat! Det kan inte vara kalorier du menar!? Man kan skörda ungefär 4 ggr så mycket kilon vitkål på en yta jämfört med vete (t.ex. 10 ton/40 ton på en hektar). Vete innehåller ca 14 ggr så mycket energi som vitkål (ca 95 kilojoule jmf 1350 kilojoule pr hekto). Det innebär enligt min matte 3,5 gångar så mycket kilojoule skörd pr arealenhet om man odlar vete jämfört med vitkål. Det är inte så lätt att få i sig den energi man behöver från vitkål!
En kvadratmeter mark ger ca 800 g vete och på samma yta får man ca 18 kg vitkål. 100 g vete ger 1239 kJ vilket blir ca 10000 kJ per kvm. 100 g vitkål ger 116 kJ vilket blir drygt 20000 kJ. Mängden skörd kommer från bönder jag känner och energimängderna från fineli.fi.
Jag valde att räkna på detta eftersom ett vanligt argument bland spannmålsförespråkarna är att vi måste odla spannmål för at kunna producera tillräcklig mängd energi för att föda jordens befolkning.
Just spannmål är mänsklighetens största återvändsgränd. Riktigt illa har det blivit sedan Haber-Borsch-processen slog igenom och USA började att kraftigt subventionera spannmålsodlingen. Det är några få stora företag som kontrollerar närmare 80 % av världens spannmål. Att de industrialiserade djuren matas med spannmål är i grunden en effekt av att man hade gigantiska spannmålsöverskott att bli av med. På köpet fick man högre avkastning på kött och mjölk. Djuren och människorna betalar priset.
Det finns en betydligt utförligare förklaring till den här "processen". Jag återkommer ev. när jag har tid att skriva mer.
-
Fast hö har högre värden av vitaminer och mineraler än ensilage. Passar bättre för får också och NÄR det går att torka hö, och pressa till rundbalar kan man ju ha en "tälthall" istället för all ensilageplast.
Skogsbeten förr var mer som dagens naturbeten: glest med träd, framförallt löv. Vi odlar mer gran än någon behöver och dessutom hävdar jag bestämt att det finns otroligt mycket av mindre åkrar och naturbeten som bara växer igen till ingen nytta. Ta en söndagstur och se er omkring i vårt land!
Läs historiska kartor och lite vardags arkeologi så klarnar bilden av markutnyttjande på ett tydligt sätt.
Forna tiders kålträdgårdar, vart tog de vägen? Är också inne på KungTulles väg, varför ska de i tätort inte bidra till sin egen överlevnad? Varför ska allt bara vara njutning för ögat? Man köper konstgödning till sina gräsmattor och får klippa hel vilt! Ett resursslöseri utan dess like.
Att rundbala "torrt"hö utan plast blir lätt skit ,eller hur?
Gillar du inte gröna fina gräsmattor i stan heller.
Det är synd om djur som inte får gå ut visst men har man flera hundra nöt så kan det vara svårt.
Sedan är det väl inte så konstigt att det finns ett fåtal bönder som har jättemånga djur ,INGEN annan vill ju ha det jobbet som djur innebär.
Och ingen vill hålla på med djur för en minimilön när man kan ta ett "vanligt" jobb och få ut 18-25000 kr per månad.
De flesta mindre bönder sågar ju ner skogen på föräldrahemmet för att få det att gå runt ,det är ju den krassa verkligheten ,kraftfoder eller ej.
-
En kvadratmeter mark ger ca 800 g vete och på samma yta får man ca 18 kg vitkål. 100 g vete ger 1239 kJ vilket blir ca 10000 kJ per kvm. 100 g vitkål ger 116 kJ vilket blir drygt 20000 kJ. Mängden skörd kommer från bönder jag känner och energimängderna från fineli.fi.
Jag valde att räkna på detta eftersom ett vanligt argument bland spannmålsförespråkarna är att vi måste odla spannmål för at kunna producera tillräcklig mängd energi för att föda jordens befolkning.
Mängden skörd hos bönder du känner är i så fall MYCKET annorlunda än vad som annars är normalt!
Under optimala förhållanden ger vitkål för industribruk 60-80 ton/ha, för färskkonsumption 30-40 ton pr hektar (källa: "grönsager på friland" utgiven av Landbohöjskolen i Danmark i samarbete med danska yrkesodlare) beklagar det är danska siffor, men min agronomutbildning är från Danmark. På motsvarande åkrar ligger veteskörden numera på ett genomsnitt uppe över 10 ton/ha.
Ska man ha en diskussion på en allmänt/teoretisk nivå då funkar det inte med någon bekant bondes siffror då måste man prata om vad som är normalt/genomsnittligt.
-
Mängden skörd hos bönder du känner är i så fall MYCKET annorlunda än vad som annars är normalt!
Under optimala förhållanden ger vitkål för industribruk 60-80 ton/ha, för färskkonsumption 30-40 ton pr hektar (källa: "grönsager på friland" utgiven av Landbohöjskolen i Danmark i samarbete med danska yrkesodlare) beklagar det är danska siffor, men min agronomutbildning är från Danmark. På motsvarande åkrar ligger veteskörden numera på ett genomsnitt uppe över 10 ton/ha.
Ska man ha en diskussion på en allmänt/teoretisk nivå då funkar det inte med någon bekant bondes siffror då måste man prata om vad som är normalt/genomsnittligt.
Mitt räkneexempel var för att, som jag skrev, belysa att grönsaker mycket väl kan ersätta spannmål som energirik föda. Jag utgick från 8 ton vete per hektar vilket är ganska normalt på vanliga åkrar. I tex Skåne något ton mer. Vitkål ger normalt sex st huvud per kvm och med tre kilo per st. blir det 18 kg. Då hamnade jag på dubbelt så mycket energi från vitkål jämfört med vete. Det var som sagt bara ett exempel. Ge och ta några kilo hit och dit men resultatet blir ändå att vi inte alls behöver spannmål för att mätta en stor del av världens befolkning. Viktigt också att komma ihåg grönsaker är extremt näringsrikare än spannmål. Mycket av den undernäring som den fattigaste delen av mänskligheten lider av är att de äter näringsfattig "överskottsmat" från USA/EU. På köpet slås många av de inhemska bönderna ut och/eller tvingas bort från sin mark.
-
Om man byter grönsak till palsternacka som ger ca 5 kg per kvadrat med 266 kJ per 100 g så ger det ett energiutbyte i paritet med spannmål.
-
Mitt räkneexempel var för att, som jag skrev, belysa att grönsaker mycket väl kan ersätta spannmål som energirik föda. Jag utgick från 8 ton vete per hektar vilket är ganska normalt på vanliga åkrar. I tex Skåne något ton mer. Vitkål ger normalt sex st huvud per kvm och med tre kilo per st. blir det 18 kg. Då hamnade jag på dubbelt så mycket energi från vitkål jämfört med vete. Det var som sagt bara ett exempel. Ge och ta några kilo hit och dit men resultatet blir ändå att vi inte alls behöver spannmål för att mätta en stor del av världens befolkning. Viktigt också att komma ihåg grönsaker är extremt näringsrikare än spannmål. Mycket av den undernäring som den fattigaste delen av mänskligheten lider av är att de äter näringsfattig "överskottsmat" från USA/EU. På köpet slås många av de inhemska bönderna ut och/eller tvingas bort från sin mark.
Det blir tyvärr en hel del fel när man räknar ut saker helt teoretiskt utan grundläggande kunskaper. Det går inte att titta ut över en slätt, konstatera : Aha , en åker! Här kan vi odla vitkål.
Det finns olika förutsättningar som måste uppfyllas för att det ska fungera. En sån del när det gäller just grönsaker av olika slag, och nästan vitkål i synnerhet, är att de kräver enorma mängder gödsel, och då särskilt fosfor och kalium, nåt som man inte får alls från den av många omhuldade gröngödslingen, som i stort sett enbart ger kväve.
Sen måste jordarten och det lokala klimatet stämma. vattentillgång.
Tro mig. På de jordar där det är så enormt mycket bättre att odla grönsaker istället för spannmål, där görs det redan.
-
Existens?
Hur vill du att vi producerar vår mat när de billiga fossila insatsvarorna sinar? När diesel och konstgödning blir dyrt och en bristvara.
Du försvarar hela tiden den konventionella matproduktionen (med all rätt ur ett ekonomiskt perspektiv idag) men kommer sällan med förslag om hur morgondagens matproduktion bör ske.
För att driva den här trådens frågeställning vidare vore det intressant med framtidsbilder från de av er som motsäger tex Birgit.
-
Existens?
Hur vill du att vi producerar vår mat när de billiga fossila insatsvarorna sinar? När diesel och konstgödning blir dyrt och en bristvara.
Du försvarar hela tiden den konventionella matproduktionen (med all rätt ur ett ekonomiskt perspektiv idag) men kommer sällan med förslag om hur morgondagens matproduktion bör ske.
För att driva den här trådens frågeställning vidare vore det intressant med framtidsbilder från de av er som motsäger tex Birgit.
Om jag nu får till "tekniken" så borde det bli en länk här:
http://www.alternativ.nu/index.php?topic=120909.msg1104236#msg1104236 (http://www.alternativ.nu/index.php?topic=120909.msg1104236#msg1104236)
Tror någon att det kommer att vara högt prioriterat att bevara sällsynta örter osv i framtiden när det verkligen "kniper till"?
-
Charlotte
Om du menar följande kommentar...
Ska man börja väga in oljeförbrukningen också så är ju tyvärr inte ekologisk odling nån framtid. Är det nåt som drar diesel så är det ju all mekanisk ogräsbekämpning plus att man behöver mängder med mark och därför tillbringar stor del av tiden med transportkörningar av allehanda slag.
Visst, man kan gå runt och hacka mekaniskt..det är visserligen inga svenskar som vill göra sånt, men vi flyttar ju stadigt österut för att hämta arbetskraft..så kineserna får väl komma hit och göra de jobb som vi anser oss för fina för, samtidigt som vi sitter och jäser vid datorer och förspråkar ett uthålligt leverne.
...så är det ingen lösning utan bara en i raden av kommentarer som "ger upp" och väljer svält. Fast inte för oss som faktiskt orkar bemöda oss med att rensa ogräs, tänka på växtföljd, äta efter säsong, integrera med djurhållning, vattna med guldvatten mm
-
"Ska man börja väga in oljeförbrukningen också så är ju tyvärr inte ekologisk odling nån framtid. Är det nåt som drar diesel så är det ju all mekanisk ogräsbekämpning plus att man behöver mängder med mark och därför tillbringar stor del av tiden med transportkörningar av allehanda slag.
Visst, man kan gå runt och hacka mekaniskt..det är visserligen inga svenskar som vill göra sånt, men vi flyttar ju stadigt österut för att hämta arbetskraft..så kineserna får väl komma hit och göra de jobb som vi anser oss för fina för, samtidigt som vi sitter och jäser vid datorer och förspråkar ett uthålligt leverne". Ovan text är citat från Existens.
Kan det vara mer negativt på en skala tro ;D......Undrar hur mycket diesel det drar i den konventionella odlingen att köra fram å tebaks med giftsprutan som en tätting ;D .
-
Charlotte
Om du menar följande kommentar...
...så är det ingen lösning utan bara en i raden av kommentarer som "ger upp" och väljer svält. Fast inte för oss som faktiskt orkar bemöda oss med att rensa ogräs, tänka på växtföljd, äta efter säsong, integrera med djurhållning, vattna med guldvatten mm
Nej, jag menade det jag skrev själv i första inlägget i länken...
Jag är som sagt inte så säker på att vi kommer att leva i någon Sörgårdsidyll i framtiden...
-
Tror någon att det kommer att vara högt prioriterat att bevara sällsynta örter osv i framtiden när det verkligen "kniper till"?
Och Sörgårdsidyllen skulle bestå i vaddå?
Ju mer vi utrotar av biologisk mångfald, desto mer sätter vi planetens existens på pottkanten. En värld av monogrödor och hårt framavlade djur, kräver mer och mer av bekämpningsmedel och antibiotika.
Din "tro" på framtiden för oss definitivt mot svält, trots kraftfodret. Du målar in dig i ett hörn, som mänskligheten kanske gör, men det är inte en lösning. Vi kan inte frikoppla människan från allt annat liv och enbart se till våra behov om planeten ska gå att leva på.
Men det kanske måste till "diktaturer" för att komma någon vart med problemen.
-
Det blir tyvärr en hel del fel när man räknar ut saker helt teoretiskt utan grundläggande kunskaper. Det går inte att titta ut över en slätt, konstatera : Aha , en åker! Här kan vi odla vitkål.
Det finns olika förutsättningar som måste uppfyllas för att det ska fungera. En sån del när det gäller just grönsaker av olika slag, och nästan vitkål i synnerhet, är att de kräver enorma mängder gödsel, och då särskilt fosfor och kalium, nåt som man inte får alls från den av många omhuldade gröngödslingen, som i stort sett enbart ger kväve.
Sen måste jordarten och det lokala klimatet stämma. vattentillgång.
Tro mig. På de jordar där det är så enormt mycket bättre att odla grönsaker istället för spannmål, där görs det redan.
Mycket sanningar här
Vitkål behöver viss typ av jord med visst ph för att det ska funka, tillgång till bevattning, riktigt mycket gödsel (som kommer varifrån?) mm. För att se hur "effektiv " en gröda är räcker det inte med att titta på vilka kilojule man tar ut, man måste se vilka resurser man stoppar in också och där är grönsaksodling mycket mycket mer krävande än spannmål.
Det skulle helt klart gå att odla mer vitkål än idag, t.ex. i trädgårdar i 'Sverige, på en o annan mindre åker med rätt jord i anslutning till sjö eller älv där man kan ta vatten ifrån. Men det är inga enorma mängder det handlar om. Och dom allra flesta stora ytor där det idag odlas spannmål går det inte att odla vitkål. Och varför skulle man göra det? Vitkål mättar inte mycket, efterfrågan är låg, det är mycket jobb.
Ska man börja väga in oljeförbrukningen också så är ju tyvärr inte ekologisk odling nån framtid. Är det nåt som drar diesel så är det ju all mekanisk ogräsbekämpning plus att man behöver mängder med mark och därför tillbringar stor del av tiden med transportkörningar av allehanda slag.
Visst, man kan gå runt och hacka mekaniskt..det är visserligen inga svenskar som vill göra sånt, men vi flyttar ju stadigt österut för att hämta arbetskraft..så kineserna får väl komma hit och göra de jobb som vi anser oss för fina för, samtidigt som vi sitter och jäser vid datorer och förspråkar ett uthålligt leverne. Kan det vara mer negativt på en skala tro ;D......Undrar hur mycket diesel det drar i den konventionella odlingen att köra fram å tebaks med giftsprutan som en tätting ;D .
Man borde väl kunna göra traktorer som går pMitt räkneexempel var för att, som jag skrev, belysa att grönsaker mycket väl kan ersätta spannmål som energirik föda. Jag utgick från 8 ton vete per hektar vilket är ganska normalt på vanliga åkrar. I tex Skåne något ton mer. Vitkål ger normalt sex st huvud per kvm och med tre kilo per st. blir det 18 kg. Då hamnade jag på dubbelt så mycket energi från vitkål jämfört med vete. Det var som sagt bara ett exempel. Ge och ta några kilo hit och dit men resultatet blir ändå att vi inte alls behöver spannmål för att mätta en stor del av världens befolkning. Viktigt också att komma ihåg grönsaker är extremt näringsrikare än spannmål. Mycket av den undernäring som den fattigaste delen av mänskligheten lider av är att de äter näringsfattig "överskottsmat" från USA/EU. På köpet slås många av de inhemska bönderna ut och/eller tvingas bort från sin mark.
å biogas!?
Du tar en normal veteskörd och jämför den med nåt du uppskattar om vitkål. Det är väl inget seriöst sätt. Om du fått ut 18 kilo vitkål/kvadrat=180 ton/ha=2½-5 ggr så mycket som danska yrkesodlare under optimala förhållanden då är det bara att gratulera till en bra skörd, men det är inget som är rimligt att använda i en generell jämförelse. Nej, du kommer inte upp i större kilojouleskörd med vitkål jämfört med vete om inte du fifflar med sifforna! Och skitsamma, för större delen av veteåkrarna skulle inte lämpa sig att odla vitkål på.
Och förflyttar vi oss utanför vårt glesbefolkade och med sjöar pepprade Sverige då är vatten som oftast den begränsande faktorn, som innebär att grönsaksodling i någon större skala istället för spannmål på dagens spannmålsarealer inte är någon realistisk tanke. Om än en trevlig tanke.
-
Det bästa scenariot är såklart att oljan blir gradvis dyrare under en lång följd av år. Då behöver ingen svälta ihjäl för att produktion och konsumtion skall balanseras.
-
"Och förflyttar vi oss utanför vårt glesbefolkade och med sjöar pepprade Sverige då är vatten som oftast den begränsande faktorn, som innebär att grönsaksodling i någon större skala istället för spannmål på dagens spannmålsarealer inte är någon realistisk tanke. Om än en trevlig tanke". Citat från pyromanen.
Finns många platser man odlar spannmål till kreaturen vilket är prio ett,även har mindre odlingar av grönsaker,chipspotatis. Minskar man spannmålsodlandet så går det att köra mer grönsaker där istället om så önskas.
-
Finns många platser man odlar spannmål till kreaturen vilket är prio ett,även har mindre odlingar av grönsaker,chipspotatis. Minskar man spannmålsodlandet så går det att köra mer grönsaker där istället om så önskas.
Vet inte va det är för ställen du tänker på. Men min första fundering är att om det idag ingår kreaturer i deras jordbruk hur skulle det då förändra gödseltillgång och växtföljd om de skulle odla mer grönsaker? (om vi utgår från att de har jordar och bevattning för grönsaker).
-
Vet inte va det är för ställen du tänker på. Men min första fundering är att om det idag ingår kreaturer i deras jordbruk hur skulle det då förändra gödseltillgång och växtföljd om de skulle odla mer grönsaker? (om vi utgår från att de har jordar och bevattning för grönsaker).
Odlar man chipspotatis har man nog tillgång till bevattning,tillgång till bevattning har nog dom flesta större lantbruk. Är ju så att varje lantbruk har en viss mängd mark så spannmålsodlingen ,nu även ökad majsodling (Sojan är ju dyr) till djuren måste ju då minska till förmån för grönsaker,går ju även få in det i växtföljd,växelodla då sorter som trivs på berörda stället. Där skon klämmer är ju att det mesta som odlas i sverige är mat till djuren,ej föda till Människor. :)
-
Odlar man chipspotatis har man nog tillgång till bevattning,tillgång till bevattning har nog dom flesta större lantbruk. Är ju så att varje lantbruk har en viss mängd mark så spannmålsodlingen ,nu även ökad majsodling (Sojan är ju dyr) till djuren måste ju då minska till förmån för grönsaker,går ju även få in det i växtföljd,växelodla då sorter som trivs på berörda stället. Där skon klämmer är ju att det mesta som odlas i sverige är mat till djuren,ej föda till Människor. :)
Nu låter det som ett väldigt specifikt stället :). Antagligen har man tillgång till bevattning när man odlar chipspotatis ja, åtmnstonde som räcker till för den ytan man odlar potatis på (är det en gård på 100 hektar och 10 hektar potatis kanske de inte har bevattning för alla 100 hektar). Dom flesta större jordbruk har inte tillgång till bevattning nej.
Minskar du djurmängden får du mindre gödsel, grönsaker behöver mer gödsel.
Exempelvis behöver en hektar vitkål på en ganska bördig jord tillföras 300 kilo N, 55 kilo P och 350 kilo K (plus upp mot 100 kilo magnesium på sandjord) det går även åt mycket bor.
Japp vi odlar en massa foder för att få animalisk människomat och gödsel och därför att spannmål och vall passar bra in i växtföljden. Grönsaker tar mycket näring från marken och det finns även en del markbundna sjukdomar mm och man brukar därför ha växtföljder där det går minst 5 år mellan grönsaksåren. Genom att odla vall och spannmål åren mellan så får man en växtföljd som är hållbar ur växtnäringssynpunkt och mht diverse sjukdomar mm. Denna vall och spannmål passar utmärkt som djurfoder och djuren tillverkar utmärkt gödsel för grönsaksodlingarna och bra protein i form av kött, mjölk eller ägg. Det är ju en helhet som ska hänga ihop. Vill man ta bort djuren från jordbruket får man hitta på en annan fungerande helhet, det räcker inte att peka ut en sak: t.ex. odla mer grönsaker, visst, det går säkert att göra, men vi får då tänka ut en alternativ växtföljd som lika bra bevarar markens bördighet och undviker sjukdomar mm och vi behöver en långsiktigt hållbar lösning för gödselbalansen.
-
Nu låter det som ett väldigt specifikt stället :). Antagligen har man tillgång till bevattning när man odlar chipspotatis ja, åtmnstonde som räcker till för den ytan man odlar potatis på (är det en gård på 100 hektar och 10 hektar potatis kanske de inte har bevattning för alla 100 hektar). Dom flesta större jordbruk har inte tillgång till bevattning nej.
Minskar du djurmängden får du mindre gödsel, grönsaker behöver mer gödsel.
Exempelvis behöver en hektar vitkål på en ganska bördig jord tillföras 300 kilo N, 55 kilo P och 350 kilo K (plus upp mot 100 kilo magnesium på sandjord) det går även åt mycket bor.
Japp vi odlar en massa foder för att få animalisk människomat och gödsel och därför att spannmål och vall passar bra in i växtföljden. Grönsaker tar mycket näring från marken och det finns även en del markbundna sjukdomar mm och man brukar därför ha växtföljder där det går minst 5 år mellan grönsaksåren. Genom att odla vall och spannmål åren mellan så får man en växtföljd som är hållbar ur växtnäringssynpunkt och mht diverse sjukdomar mm. Denna vall och spannmål passar utmärkt som djurfoder och djuren tillverkar utmärkt gödsel för grönsaksodlingarna och bra protein i form av kött, mjölk eller ägg. Det är ju en helhet som ska hänga ihop. Vill man ta bort djuren från jordbruket får man hitta på en annan fungerande helhet, det räcker inte att peka ut en sak: t.ex. odla mer grönsaker, visst, det går säkert att göra, men vi får då tänka ut en alternativ växtföljd som lika bra bevarar markens bördighet och undviker sjukdomar mm och vi behöver en långsiktigt hållbar lösning för gödselbalansen.
Dom där bevattningsanläggningarna brukar vara mobila som flyttas runt till olika tappställen av nergrävda rör,vad jag sett. Minskar man dom otroligt stora kraftfodergivorna till köttdjuren-mjölkkossorna frigörs mark och naturligtvis kan man snickra ihop lämplig växtföljd om intresse finns för grönsaksodling, och ja man kan även odla vitkål. Ville mest bara påpeka att det går att odla grönsaker om man vill i Sverige,inte alls omöjligt som en del verkar tro.
http://www.allstagard.se/odlingen/ (http://www.allstagard.se/odlingen/)
-
En detalj som gärna glöms bort är att knappt någon gödsel från människor tas tillvara. Det innebär att ingen odling är långsiktigt hållbar.
-
Dom där bevattningsanläggningarna brukar vara mobila som flyttas runt till olika tappställen av nergrävda rör,vad jag sett. Minskar man dom otroligt stora kraftfodergivorna till köttdjuren-mjölkkossorna frigörs mark och naturligtvis kan man snickra ihop lämplig växtföljd om intresse finns för grönsaksodling, och ja man kan även odla vitkål. Ville mest bara påpeka att det går att odla grönsaker om man vill i Sverige,inte alls omöjligt som en del verkar tro.
[url]http://www.allstagard.se/odlingen/[/url] ([url]http://www.allstagard.se/odlingen/[/url])
Finns många varianter på bevattningsanläggningar. Själva apparaterna och slangar, rör mm är såklart inte begränsningen, dom kan man köpa fler av, det är vattnet. Bor man vid en stor sjö eller en älv där man får ta så löser det sig, men för de som inte bor så begränsar oftast vattentillgången hur stor areal man kan ge sig på att bevattna.
Självklart kan man odla grönsaker i Sverige. Och självklart går det att odla mycket mer grönsaker i Sverige än vad görs idag. Och pratar man på att byta ut spannmålen mot grönsaker då behöver man antingen minska eller sluta med djuren och får brist på gödsel eller så har man kvar djuren och vad ska de då äta? (Om de äter grovfoder istället behöver man större areal till grovfoder än man hade till spannmål ::))
En detalj som gärna glöms bort är att knappt någon gödsel från människor tas tillvara. Det innebär att ingen odling är långsiktigt hållbar.
Ja, sant. Samtidigt som människoskiten förstör där den hamnar och inte tas till vara så håller jordens phosforresurser på att ta slut. Det är ju jätteviktigt att vi hitter ett sätt att rena skiten så den kan återföras!
utklipp från text från Institut för jordbruks- och miljöteknik 2001: I Sverige producerar vi människor årligen 3–5 miljoner ton urin och 0,3 miljoner ton fekalier
som innehåller cirka 40 600 ton kväve, 4 900 ton fosfor samt 11 400 ton kalium. Urinen innehåller
mest näringsämnen, ungefär 85 procent av kvävet och 65 procent av fosforn samt 70 procent av allt kalium
som utsöndras.
Sammansättningen och mängden av humangödsel beror på människans ålder och matvanor. Våra förändrade
matvanor har ökat innehållet av kväve och fosfor i den föda som vi äter, med omkring 20 procent från 1960
till 1992. I till exempel Coca-Cola finns det 24 mg PO4-P per liter.
-
Verkar som det är lite på gång när det gäller urin från mänsklig varelse.
http://www.nyteknik.se/nyheter/innovation/article3127343.ece (http://www.nyteknik.se/nyheter/innovation/article3127343.ece)
-
Existens?
Hur vill du att vi producerar vår mat när de billiga fossila insatsvarorna sinar? När diesel och konstgödning blir dyrt och en bristvara.
Du försvarar hela tiden den konventionella matproduktionen (med all rätt ur ett ekonomiskt perspektiv idag) men kommer sällan med förslag om hur morgondagens matproduktion bör ske.
För att driva den här trådens frågeställning vidare vore det intressant med framtidsbilder från de av er som motsäger tex Birgit.
Jag anser att det svenska jordbruket i stort är på rätt väg. Jag föredrar att se till hur världen ser ut, med folkmängd som ska mättas, och vad som är rimligt att få ut i priser. Vi är nu 7 miljarder, för bara nåt tiotals år sen så var det 6. Utmaningen är att ta fram mat så det räcker åt alla, jag ser det som meningslöst och människofientligt att utgå från att 3-4 miljarder tillåts svälta ihäl,med hänvisning till att dom nog bor rätt långt bort, och egentligen inte borde funnits alls.
Så, vad gör man då?
Vi odlar det som är lämpligt och mest effektivt på den platsen vi befinner oss. På de stora slätterna med lerjordar odlas vete till bröd. På de jordar som är något sämre, och som växlingsgröda till vetet odlas spannmål till djurfoder. Vi utvecklar och ökar sojaodling i sverige, ökar på inhemsk ärtodling så långt det går. ( man får ju tänka på att dessa grödor endast kan odlas uthålligt vart 4-5 år. )
Mer odling av raps krävs för att kunna ersätta olja i högre grad. Rapsen delar jord med vetet, men har även den problemet med långa mellanrum mellan odlingstillfällena.
På de sämre jordarna odlas i huvudsak vall.
Grönsaker odlas på så många platser som möjligt, där det kan göras ekonomiskt effektivt.
Vi fortsätter utveckla utfodringen av kretauren med mer fullfoder, dvs blandningar med gräs och spannmål. jag anser det som självklart att ge spannmål till djuren eftersom de kan tillgodogöra sig den som den är, och i många av våra skogsbygder är havre och korn de enda alternativen, och dessa är tämligen värdelösa för oss att äta råa.
Djurhållningen i stort kan ta ett steg tillbaka för att öka djurvälfärden. Jag ser på min egen nisch med höns i stor skala, men som ändå får gå ut, och har lite större plats att leva på, men ändå producerar ägg som går att sälja med vinst.
Samma sak med köttproduktionen. Vi ska ha mer köttdjur som går fritt, med enklare byggnader.
Grisarna är svåraste nöten, men fler koncept med frigångsgrisar, som i Danmark, borde kunna få plats.
I sverige är vi dåliga på mellanting, av gamla traditioner förmodligen. Vi har en konventionell och effektiv uppfödning av djur, och sen den ekologiska. Däremellan finns ingenting. Jag tror på en ökning av det som inte är ekologiskt men ändå uppfött i en något mindre effektiv ordning. För alla de som vill betala lite extra för hur djuren har det, men inte är tillräckligt engagerade för att dra det hela vägen till ekologiska produkter.
Ekologisk odling tror jag aldrig kan bli mer än en nisch, tyvärr. Det kräver alldeles för mycket olja både för ogräsbekämpning och långa transporter, eftersom ekogårdarna tvingas till storlek. Vi kan heller inte begära att underbetalda kineser ska komma hit och rensa ogräs och göra andra jobb som vi inte vill göra själva.
De höga priserna blir också väldigt känsliga, vi ser ju nu hur försäljningen av ekoprodukter stagnerar så fort det blir sämre tider. Vi kan inte ha ett jordbruk som endast kan sälja sina produkter när det är högkonjunktur.
Det ska däremot även fortsättningsvis vara dyrt att konstgödsla och bekämpa ogräs kemiskt, ingen ska göra det slentrianmässigt.
-
Jag anser att det svenska jordbruket i stort är på rätt väg. Jag föredrar att se till hur världen ser ut, med folkmängd som ska mättas, och vad som är rimligt att få ut i priser. Vi är nu 7 miljarder, för bara nåt tiotals år sen så var det 6. Utmaningen är att ta fram mat så det räcker åt alla, jag ser det som meningslöst och människofientligt att utgå från att 3-4 miljarder tillåts svälta ihäl,med hänvisning till att dom nog bor rätt långt bort, och egentligen inte borde funnits alls.
Så, vad gör man då?
Vi odlar det som är lämpligt och mest effektivt på den platsen vi befinner oss. På de stora slätterna med lerjordar odlas vete till bröd. På de jordar som är något sämre, och som växlingsgröda till vetet odlas spannmål till djurfoder. Vi utvecklar och ökar sojaodling i sverige, ökar på inhemsk ärtodling så långt det går. ( man får ju tänka på att dessa grödor endast kan odlas uthålligt vart 4-5 år. )
Mer odling av raps krävs för att kunna ersätta olja i högre grad. Rapsen delar jord med vetet, men har även den problemet med långa mellanrum mellan odlingstillfällena.
På de sämre jordarna odlas i huvudsak vall.
Grönsaker odlas på så många platser som möjligt, där det kan göras ekonomiskt effektivt.
Vi fortsätter utveckla utfodringen av kretauren med mer fullfoder, dvs blandningar med gräs och spannmål. jag anser det som självklart att ge spannmål till djuren eftersom de kan tillgodogöra sig den som den är, och i många av våra skogsbygder är havre och korn de enda alternativen, och dessa är tämligen värdelösa för oss att äta råa.
Djurhållningen i stort kan ta ett steg tillbaka för att öka djurvälfärden. Jag ser på min egen nisch med höns i stor skala, men som ändå får gå ut, och har lite större plats att leva på, men ändå producerar ägg som går att sälja med vinst.
Samma sak med köttproduktionen. Vi ska ha mer köttdjur som går fritt, med enklare byggnader.
Grisarna är svåraste nöten, men fler koncept med frigångsgrisar, som i Danmark, borde kunna få plats.
I sverige är vi dåliga på mellanting, av gamla traditioner förmodligen. Vi har en konventionell och effektiv uppfödning av djur, och sen den ekologiska. Däremellan finns ingenting. Jag tror på en ökning av det som inte är ekologiskt men ändå uppfött i en något mindre effektiv ordning. För alla de som vill betala lite extra för hur djuren har det, men inte är tillräckligt engagerade för att dra det hela vägen till ekologiska produkter.
Ekologisk odling tror jag aldrig kan bli mer än en nisch, tyvärr. Det kräver alldeles för mycket olja både för ogräsbekämpning och långa transporter, eftersom ekogårdarna tvingas till storlek. Vi kan heller inte begära att underbetalda kineser ska komma hit och rensa ogräs och göra andra jobb som vi inte vill göra själva.
De höga priserna blir också väldigt känsliga, vi ser ju nu hur försäljningen av ekoprodukter stagnerar så fort det blir sämre tider. Vi kan inte ha ett jordbruk som endast kan sälja sina produkter när det är högkonjunktur.
Det ska däremot även fortsättningsvis vara dyrt att konstgödsla och bekämpa ogräs kemiskt, ingen ska göra det slentrianmässigt.
Bra skrivet ;D
Bara ett extra tillägg till det du skrivit så bra
Jag tror att ett stort problem för grisuppfödarna är det att de måste bygga om sina lokaler vilket de helt enkelt inte har råd med. Det finns också de som har hanterat djurhållningen bra http://forsagard.se/index.html. (http://forsagard.se/index.html.)
Såg en fantastisk film under min utbildning som jag försökt hitta min tyvärr inte gjort om en fantastisk grisuppfödare som verkligen sett till grisarnas behov. Problemet med metoden som gjort att andra grisbönder valt att inte göra enligt hennes koncept var det att det var perioder med massiv arbetsbörda då djupströbäddar togs ur och och stallarna rengjordes. Slog man däremot ut arbetstimmarna över året var det ingen skillnad annat än att grisarnas grundläggande behov tillgodosågs i alla produktionsled.
Vad jag vill säga är att det finns fantastiska grisbönder och jag hoppas verkligen att de överlever den svåra period som grisproducenterna går igenom nu :-\ Givetvis finns det dåliga grisuppfödare också men sådana finns i det överallt även vad gäller ägare av sällskapsdjur ::)
-
Den länk du hänvisar till fungerar inte tyvärr.
-
Bra skrivet ;D
Bara ett extra tillägg till det du skrivit så bra
Jag tror att ett stort problem för grisuppfödarna är det att de måste bygga om sina lokaler vilket de helt enkelt inte har råd med. Det finns också de som har hanterat djurhållningen bra [url]http://forsagard.se/index.html.[/url] ([url]http://forsagard.se/index.html.[/url])
Såg en fantastisk film under min utbildning som jag försökt hitta min tyvärr inte gjort om en fantastisk grisuppfödare som verkligen sett till grisarnas behov. Problemet med metoden som gjort att andra grisbönder valt att inte göra enligt hennes koncept var det att det var perioder med massiv arbetsbörda då djupströbäddar togs ur och och stallarna rengjordes. Slog man däremot ut arbetstimmarna över året var det ingen skillnad annat än att grisarnas grundläggande behov tillgodosågs i alla produktionsled.
Vad jag vill säga är att det finns fantastiska grisbönder och jag hoppas verkligen att de överlever den svåra period som grisproducenterna går igenom nu :-\ Givetvis finns det dåliga grisuppfödare också men sådana finns i det överallt även vad gäller ägare av sällskapsdjur ::)
Grisarna har en särställning som problem, eftersom de endast ses som en omvandlare av spannmål till kött.
Så när lönsamheten ligger på 100 kr per gris, då finns det inte utrymme att göra nånting annorlunda än mallen sen 40 år, då tappar man genast den hundralappen, och mer därtill.
Jag tror absolut på storboxar och utegång för grisar, men då måste dom betalas med 4-5 kr extra av slakteriet, och det mellanläget finns inte i svensk produktion, här är det antingen eller.
Jag försökte med grisar i lösdrift och sälja till slakteri.. det har sånär kostat oss gården.
http://www.forsagard.se/index.html (http://www.forsagard.se/index.html)
-
Historiskt sett har grisar levt på det överblivna från övrig produktion. Varför är det idag ett problem med allt avfall vi producerar?
-
Grisar äter också idag "avfall". Dock under mer kontrollerade former för att växa optimalt. Var på ett intressant studiebesök i Danmark hos en storskalig högteknologisk grisproducent som använde stor andel "avfall" i sitt foder. Bland annat gammalt bröd, tunnor med margarin, tunnor med chokladmousse! Allt "avfall" var näringsdeklarerat och utfodringen datastyrd, d.v.s. de olika "maträtterna" stoppades in i ett datasystem så att grisarna fick optimala proportioner mellan protein-fett-kolhydrater mm.
Meen I Danmark produceras över 20 millioner grisar om året! Så mycket lämpligt matavfall finns inte!
-
Skönt att se att vissa här har viss insikt i vissa av problematikens grunder, det höjer mitt hopp om mänskligheten lite. Tack!
-
Sen kan man ju fråga sig vad grisen ska med chokladmousse till?
Vi slänger nog med frukt, grönt och spannmålsbaserat utan att vi behöver ta till "dum"produktion också i utfodringen. Frågan är hur man får sådant att fungera i vårt land. Verkar betydligt mer tungrott kan jag säga med regler od.
-
Sen kan man ju fråga sig vad grisen ska med chokladmousse till?
Vi slänger nog med frukt, grönt och spannmålsbaserat utan att vi behöver ta till "dum"produktion också i utfodringen. Frågan är hur man får sådant att fungera i vårt land. Verkar betydligt mer tungrott kan jag säga med regler od.
Grisar är allätare och tillgodogör sig energin i chokladmoussen. Nu lär det väl knappast vara något vanligt med utfodring med chokladmousse, men ibland händer det inom industrin att det blir nåt litet fel på ett parti av det ena eller det andra så det inte duger för människor som det var tänkt, men duger som grismat, och då är det väl vettigare att det blir grismat än att det kastas.
Grisar liknar människan rätt mycket och ett flertal sjukdomar är gemensamma. Det är en vettig anledning till att det finns en del regler om vad man får utfodra med. En annan grej som gör det "tungrott" tror jag är att det oftast handlar om små partier matavfall åt gången och stora avstånd i detta land. Har man en hushållsgris går man ut till den direkt med sina potatisskal, men grisen ska ju inte ha vecka gamla potatisskal och vi kan ju inte ligga o köra bil till grisbönderna var med sin halva hink med dagens skal..
-
Här i trakten fick en grisbonde hämta stora lass felaktigt godis på en fabrik,.. tills man kom på att det innehöll gelatin, som i sin tur redan innehöll delar från gris.. Så då blev det stopp.
-
Det kom en massa påståenden hit och dit om sojaimport tidigt i tråden.
Här finns fakta från scb:
http://www.naturskyddsforeningen.se/upload/Foreningsdokument/Rapporter/sojarapport_justerad.pdf (http://www.naturskyddsforeningen.se/upload/Foreningsdokument/Rapporter/sojarapport_justerad.pdf)
På sid 4 finns ett diagram.
På sid fem står: ". Vid genomgång av importstatistik kan
konstateras att användningen av soja i kraftfoder ökade
successivt från 1970-talet fram till början av 2000-talet.
Under 2000-talet har användningen först minskar och
sedan ökat (medan importen av soja till livsmedel och industriråvara varit relativt konstant, se figur 2).
Förändringarna beror sannolikt på en kombination av för-
ändrade foderstater och förändrade produktionsvolymer.
Under 2007 registrerade jordbruksverket att 36 691 ton soja
användes i foder till gris, 82 538 ton till kycklingar och 110
481 ton till kor
8
. För närvarande används årligen omkring
350 000 ton soja i den svenska fodertillverkningen"
Siffrorna är några år gamla, men importen verkar ha ökat under senare år.
-
Grisar är allätare och tillgodogör sig energin i chokladmoussen. Nu lär det väl knappast vara något vanligt med utfodring med chokladmousse,
Precis som människor som äter "sega råttor" ??? Processad mat är inget naturligt för en gris. En chokladmousse innehåller betydligt mer än bara choklad. Ämnen som knappast är avsedda som föda..
Regel 1 borde väl vara att hålla sig till naturliga födomedel som växer- eller kan odlas i närområdet till djurproduktion. Basen för idisslare bör alltid vara bete OCH vi har inte ont om varan i vårt land, men produktionen kanske ska finnas där betet finns och inte på slättbygderna. Vi kanske också ska anpassa produktionen till djursorter som är lämpade för vårt klimat och vår natur.
Tack Pata ;)! Har letat mig tokig. Såg någon liknande statistik hos Jordbruksverket för något år sedan, men kan nu inte hitta den
-
Precis som människor som äter "sega råttor" ??? Processad mat är inget naturligt för en gris. En chokladmousse innehåller betydligt mer än bara choklad. Ämnen som knappast är avsedda som föda..
Regel 1 borde väl vara att hålla sig till naturliga födomedel som växer- eller kan odlas i närområdet till djurproduktion. Basen för idisslare bör alltid vara bete OCH vi har inte ont om varan i vårt land, men produktionen kanske ska finnas där betet finns och inte på slättbygderna. Vi kanske också ska anpassa produktionen till djursorter som är lämpade för vårt klimat och vår natur.
Håller med dig i grunden. Man ska äta naturliga födomedel som växer och kan odlas lokalt. Och så lever vi i en verklighet också, som vi behöver förhålla oss till. I denna verklighet är det just nu så att flertalet männiksor äter lösgodis och chokladmousse (innan vi lyckats övertyga alla om att göra om alltihopa och sluta äta sega råttor o färdigmixad chokladmousse) att industrin ibland får över 2 ton lättare felagtig chokladmousse. Vad tycker du man ska göra med den då, hällre än att mata grisar med den?
Ett är att ha en dröm, idealer, att arbeta mot...men vi måste ju börja där vi är...i verkligheten
-
Först och främst ska man inte felproducera 2 ton av något. Det är just detta dilemma jag vänder mig mot. Ska man sedan utfodra djur som vi ska äta med "skiten"?
Vad jag skrev var att det finns tillräckligt med riktiga råvaror som kasseras av jordens kräsna invånare, använd detta till djurfoder istället.
Visst har jag en dröm, men mänskligheten måste nog vakna upp ur sin djupa slummer och se vilken rovdrift vi bedriver på planeten. Planeten har all tid i världen att återhämta sig, men inte vi - Carlin!
-
Självfallet ska man inte felproducera 2 ton. Det är råvaruslöseri, besvärligt att bli av med, kan orsaka omplanering och förseningar osv osv. Eftersom allt inom industrin inte görs automatiskt, utan människor är inblandade så sker sådana missar.
Har du en lösning på hur man undviker felproduktioner så är din framtida lycka gjord.
Ävenså tycker jag att mata grisar med överblivet från livsmedelsindustrin är ett resurssparande sätt att bli av med detta. Jag förutsätter, liksom antar jag att svinuppfödarna förutsätter, att livsmedelsresterna är ogiftiga och att analyserna stämmer så man kan komplettera fodret till full näringsriktighet. Sedan finns ju myndighetsreglerna, vilka jag inte kan för grisfoder.
-
När jag jobbade på GB blev det ibland formella fel på produkterna, t.ex. för mycket luft i massan så att vikten blev för låg, eller att glasspinnar var ofullständigt doppade. Då såldes de som andrasortering. En hel del annat som inte var säljbart som människoföda, t.ex. vattenblandad massa från frysarna eller trasiga glasspinnar gick som grismat. Detta var på 80-talet och är säkert förbjudet idag.
-
Först och främst ska man inte felproducera 2 ton av något. Det är just detta dilemma jag vänder mig mot. Ska man sedan utfodra djur som vi ska äta med "skiten"?
Vad jag skrev var att det finns tillräckligt med riktiga råvaror som kasseras av jordens kräsna invånare, använd detta till djurfoder istället.
Är det inte så man alltid gjort ??? Grisar har väl alltid fått rester och säkert rester från ett och annat felkok ??? ;D Det är bara det att mängden mat är större men det är ju antalet djur också. Snacka om resurs sparning och är det inte naturens resurser vi ska spara ::)
-
Jag menar inte att det är fel att ge grisar "felkok" men att det ska vara riktiga råvaror i. Tittar man på innehållsförteckningen i en "vanlig" chokladmousse är det en radda saker man kanske inte anser vara MAT. Diverse E-nr t.ex.
Att vi producerar onyttigheter innebär väl inte att djuren ska äta det?
Ge dem potatisskal, fallfrukt och liknande istället. Det finns nog av dylika saker som slängs. Kolla bara en normal frukt o grönsaksdisk på stormarknaden.
Men visst, om ni anser mig "uppe i det blå" så gör det då! Ingen har ju något bättre att komma med >:D
-
Jag menar inte att det är fel att ge grisar "felkok" men att det ska vara riktiga råvaror i. Tittar man på innehållsförteckningen i en "vanlig" chokladmousse är det en radda saker man kanske inte anser vara MAT. Diverse E-nr t.ex.
Vilka E-nr är inte mat?
-
De som inte är naturliga ämnen framförallt. Men allt är inte menat att äta och absolut inte så mycket och ofta som det görs idag med konserveringsmedel, smakförstärkare osv.
-
De som inte är naturliga ämnen framförallt. Men allt är inte menat att äta och absolut inte så mycket och ofta som det görs idag med konserveringsmedel, smakförstärkare osv.
Kan man få lite konkrete exempel?
-
Kan man få lite konkrete exempel?
Azofärgerna som är tillåtna i Sverige, men mycket omdebbaterade:
E 102
Tartrazin
Gul
E 110
Para-orange, Sunset Yellow FCF, Orange Yellow S
Gul-orange
E 122
Azorubin, karmosin
Röd
E 123
Amarant
Röd
E 124
Nykockin
Röd
E 129
Allurarött AC
Röd
E 151
Briljantsvart BN, svart PN
Svart
E 154
Brun FK
Brun
E 155
Brun HT
Brun
E 180
Litolrubin BK
Röd
Sötningsmedel, vvissa av dessa mycket omdebatterade.
E 420 Sorbitol, sorbitolsirap
E 421 Mannitol
E 950 Acesulfamkalium, acesulfam-K
E 951 Aspartam
E 952 Cyklaminsyra, cyklamater
E 953 Isomalt
E 954 Sackarin, sackarinater
E 955 Sukralos
E 957 Taumatin
E 959 Neohesperidindihydrochalcon, neohesperidin DC
E 961 Neotam
E 962 Salt av aspartam och acesulfam
E 965 Maltitol, maltitolsirap
E 966 Laktitol
E 967 Xylitol
E 968 Erytritol
finns säkert fler exempel, men det var de här jag kom aatt tänka på nu direkt.
-
...och sen finns det syntetiska smakförstärkare, förtjockningsmedel, konsistensgivare och konserveringsmedel....
-
Azofärgerna som är tillåtna i Sverige, men mycket omdebbaterade:
E 102
Tartrazin
Gul
E 110
Para-orange, Sunset Yellow FCF, Orange Yellow S
Gul-orange
E 122
Azorubin, karmosin
Röd
E 123
Amarant
Röd
E 124
Nykockin
Röd
E 129
Allurarött AC
Röd
E 151
Briljantsvart BN, svart PN
Svart
E 154
Brun FK
Brun
E 155
Brun HT
Brun
E 180
Litolrubin BK
Röd
Sötningsmedel, vvissa av dessa mycket omdebatterade.
E 420 Sorbitol, sorbitolsirap
E 421 Mannitol
E 950 Acesulfamkalium, acesulfam-K
E 951 Aspartam
E 952 Cyklaminsyra, cyklamater
E 953 Isomalt
E 954 Sackarin, sackarinater
E 955 Sukralos
E 957 Taumatin
E 959 Neohesperidindihydrochalcon, neohesperidin DC
E 961 Neotam
E 962 Salt av aspartam och acesulfam
E 965 Maltitol, maltitolsirap
E 966 Laktitol
E 967 Xylitol
E 968 Erytritol
finns säkert fler exempel, men det var de här jag kom aatt tänka på nu direkt.
Och vilka av dessa brukar man hitta i 2 ton chokladmousse?
-
Och vilka av dessa brukar man hitta i 2 ton chokladmousse?
Det vet jag inte om jag inte vet vilket fabrikat det är. Vet du?
-
Det vet jag inte om jag inte vet vilket fabrikat det är. Vet du?
Men Birgit borde veta, hon rackade ju ner på chokladmoussen.
-
Vanlig choklad brukar ju vara fett, kakaoprodukter och socker i olika sammansättningar. Lite skummjölk eller liknande också i mjölkchoklad.
En mousse kan innehålla ägg eller annat fluffmedel/konsistensgivare såsom ex guarkärnmjöl. Men det är aldrig (ja, jag vågar säga aldrig) azofärger i det. Inte heller smakförstärkare (annat än socker och salt). Konserveringsmedel möjligtvis.
Tack vare EU-regler så är chokladmousse chokladhaltigt, annars heter det mousse med chokladsmak :-P.
-
Ingen har nämnt vilken mousse det är frågan om, men väldigt få är HELT naturliga, dessutom vet jag inte varför grisar ska utfodras med mängder av socker?
-
Ingen har nämnt vilken mousse det är frågan om, men väldigt få är HELT naturliga, dessutom vet jag inte varför grisar ska utfodras med mängder av socker?
Kan du ge något exempel då?
Har man lite grisar och blandar in 2 ton mousse i fodret är nog mängden socker försumbart. Dessutom verkar grisar omvandla socker till finfin protein och fett.
-
Pulvermousse (Ekströms chokladmousse krisp):
Socker, glukossirap, crisp (kakaomassa, socker, emulgeringsmedel (sojalecitin), härdat vegetabiliskt fett (fritt från transfett), fettreducerat kakao, emulggeringsmedel (E472a), gelatin, mjölkprotein, antioxidationsmedel (E340), Vanillin
Carte D'or chokladmousse:
Socker, fettreducerad kakao 9,1 % (11 % kakaosmör), härdad vegetabilisk olja, glukossirap, gelatin (från gris), chokladpulver 4,9 % (minst 38 % kakao) (socker, kakaomassa, fettreducerad kakao (11 % kakaosmör), emulgeringsmedel (sojalecitin)), emulgeringsmedel (E 472a, E 472b), maltodextrin, mjölkprotein, färgämne (E 150c), förtjockningsmedel (xantangummi), stabiliseringsmedel (E 339, E 401), salt, arom.
Jacky Chokladpudding:
Skummjölk, socker, majsstärkelse, vegetabilisk olja, fettreducerad kakao (2%), gelatin, emulgeringsmedel (E471), förtjockningsmedel (E410), arom (vanillin) och surhetsreglerande medel (E500).
Visst innehåller det en del skräp, men inga azofärger eller sötningsmedel. Men att ge gelatin till grisen är kanske inte jättebra...
-
Ja, utöver socker o härdat fett, så sojalecitin och majsstärkelse t.ex. som efter vad jag förstått oftast är genmodifierat? Dessutom gelatin, som oftast framställs av slaktrester. Så varför ska vi ge grisar detta? Djur som vi ska äta bör väl utfodras med sådant som vi mår bra av?
sötningsmedel.
Är det inte socker, glukossirap, vanillin?
-
Nu har den här diskussionen snöat in så att det låter som om sveriges grisar i huvudsak föds upp på chokladmousse..
-
Jag själv köper in en massa spannmål nu, samt foderbetor/sockerbetor/potatis men ska bli helt egen. Så nästa år kommer jag följa dessa publikationer
Rekomenderar dessa att läsa
http://www.vaxteko.nu/html/sll/slu/forskningsnytt/FLN99-08/FLN99-08D.HTM (http://www.vaxteko.nu/html/sll/slu/forskningsnytt/FLN99-08/FLN99-08D.HTM)
http://www.cul.slu.se/publikationer/ekhaga2003.pdf (http://www.cul.slu.se/publikationer/ekhaga2003.pdf)
-
Jag själv köper in en massa spannmål nu, samt foderbetor/sockerbetor/potatis men ska bli helt egen. Så nästa år kommer jag följa dessa publikationer
Rekomenderar dessa att läsa
[url]http://www.vaxteko.nu/html/sll/slu/forskningsnytt/FLN99-08/FLN99-08D.HTM[/url] ([url]http://www.vaxteko.nu/html/sll/slu/forskningsnytt/FLN99-08/FLN99-08D.HTM[/url])
[url]http://www.cul.slu.se/publikationer/ekhaga2003.pdf[/url] ([url]http://www.cul.slu.se/publikationer/ekhaga2003.pdf[/url])
Här kan man säga att Slu inte riktigt är med på banan... eller så har dom skrivit fel.
Dom rekomenderar en foderstat med 25% havre och 75% ärtor! och tycker det ska vara uthålligt. Då glömmer man att ärtor bara kan odlas vart 4-5 år, det krävs alltså kopiösa arealer för att få ihop en sån foderstat.
Dessutom är den ju helt värdelös och förlegad, eftersom grisarna sen klassades till 53% kött, dvs gravt överfeta. Skulle man alltså sälja dom till slakteri, så bleve betalningen urursel. Och för hemförsäljaren är det inte heller oväsentligt, eftersom kostnaderna för styckningen springer iväg, med en massa svinn.
Mer än 12 veckors di-tid anser jag dessutom vara djurplågeri, mot suggan.
Din foderstat verkar väldigt proteinfattig, Jimmy ?
-
Här kan man säga att Slu inte riktigt är med på banan... eller så har dom skrivit fel.
Dom rekomenderar en foderstat med 25% havre och 75% ärtor
Din foderstat verkar väldigt proteinfattig, Jimmy ?
Du verkade läst igenom lite för snabbt , Det står :
Det foder som använts har varit krossad havre samt en blandning av 25% hel havre och 75% hela ärter. Havre- och ärtblandningen har blötlagts ett dygn före utfodring. Utfodring har skett morgon och kväll.
Dvs allt är inte krossat utan 25% hel havre och 75% hela ärtor
Skall kolla upp men tror jag kör på majs istället för ärtor då det finns en skördetröska i i närheten som kan skörda majsen till mig, Sen kommer jag odla korn/vete samt betor och potatis med så tror nog mina grisar kommer att växa bra :)
-
Ehh.. och vad var skillnaden mot det jag skrev? Procentsatserna var lika knasiga, och att dessutom ge det helt, men istället blötlagt, visar bara ännu tydligare hur verklighetsfrånvänt det försöket var.
Det är gott och väl att man vill komponera egna menyer som man tycker känns bra, men lite grundläggande näringslära för grisar skadar ändå inte.
Majs har för grisar en råproteinhalt på 70 g per kg, och t.ex korn har 90 gram. Ärtor har drygt 200 gram. Det är alltså inte bara att byta ut ärtor mot majs och tänka att det är sammalika.
Du kunde alltså hellre ta vanligt korn, än majs, då kommer du lite högre.
Men proteinhalten blir likväl väldigt låg i förhållande till energimängden, för det är förhållandet energi/protein i fodret som är det viktiga. Att få i dom tillräckligt med protein med hjälp av bara spannmål är inga problem, det är ju bara att ge mer, men då får dom alldeles för mycket energi, och blir lätt extremt feta.
Det som är viktigt är att titta på näringsinnehållet för just det djuret man tänker utfodra.
-
Och var är grovfodret? Ska de bara käka den blandningen lär de få problem med magen!
-
Och var är grovfodret? Ska de bara käka den blandningen lär de få problem med magen!
Nja, försöket gällde ju utegrisar, så det ansågs nog komma från betet.
Fast de flesta grisar klarar sig ju bra utan grovfoder. Förr hade man problem med magår eftersom man envisades med att grisar 'måste' ha finmalt gröpe, det har man nu kommit fram till kanske inte behöver vara så himla finmalt, då mår dom bättre.
-
Tror det är ganska lätt när man väl sätter sig in i blandningen, Mycket som spelar roll när en gris går ute :) Här har dom ett isolerat vindskydd och kommer gå ute även på vintern, Jag har dock svinstor i ladugården när det är dags för kultingar eller om dom blir sjuka
Tar tacksamt emot alla funderingar, Man kan ju bara läsa sig till så mycket, i nuläget har jag ju "köpe" foder + majs som jag blandar i och korn/ärt ensilage i obegränsad mängd samt betor och potatis till dom
-
Och var är grovfodret? Ska de bara käka den blandningen lär de få problem med magen!
De brukar äta halm därav lagen om halmströ för grisar (har för mig att det är lagstadgat men lägger in en brasklapp om jag har fel ;)). Halm=sysselsättning och grofoder. Tyvärr snålar ofta djurhållarna med detta eftersom det lätt fastnar i det automatiska utgödslingssytemet :-\ Men många djur går på lösdrifter med djupströbädd av halm och då kan de äta hur mycket de vill :)
-
Och om de får hö/ensilage så käkar de mängder! Grisar ute på försommaren betar väldigt mycket.
Nej, jag tror inte det är lag på halmströ, endast om du är eko.
-
Nej, jag tror inte det är lag på halmströ, endast om du är eko.
Kollade och det är bara en rekommendation alltså det står bör osv inte ska så det var ju råkigt :-\
I vilket fall så har det funnits det i de svin stallar jag varit i men som sagt var inte varit av tillräcklig mängd alltid.
-
Och vid avsaknad stör man grisens naturliga behov av att böka, vilket kan och även ger psykiska problem.
-
Ja, utöver socker o härdat fett, så sojalecitin och majsstärkelse t.ex. som efter vad jag förstått oftast är genmodifierat? Dessutom gelatin, som oftast framställs av slaktrester. Så varför ska vi ge grisar detta? Djur som vi ska äta bör väl utfodras med sådant som vi mår bra av? Är det inte socker, glukossirap, vanillin?
Ja men jag svarade ju inte på huruvida det var genmodifierat eller inte, utan på om det innehöll "Döds-E-nummer". Vilket det inte gör. Och om du läser det jag skrev en gång till, så påpekar jag att gelatin som svinfoder är olämpligt :P.
Sötningsmedel i gemene mun är ju inte "naturligt socker" utan exempelvis aspartam. Socker och glukossirap är högst naturliga ingredienser. Vanillin är en smaksättare.
-
Vårt raffinerade socker är knappast "naturligt" + att det ges omåttliga mängder socker även till våra djur idag, vilket jag anser är helt fel.
Jag noterade att du påpekade gelatinet, men ville bestyrka det hela. ;)
-
Vårt raffinerade socker är knappast "naturligt" + att det ges omåttliga mängder socker även till våra djur idag, vilket jag anser är helt fel.
Jag noterade att du påpekade gelatinet, men ville bestyrka det hela. ;)
Du anser, skönt då är det din personliga uppfattning.
-
Eftersom det var jag som införde chokladmoussen i tråden känner jag mig aningen skyldig till utspårningen ;D. Det var ju alltså lite av ett kuriosum och inget vanligt förekommande! Det var hos en högteknologisk grisbonde i Danmark som använde gammalt bröd i mycket stor utsträckning men även tog in andra sorters "matavfall" från matindustrin när det dök upp och om det höll alla krav o regler och gick för honom att få in i foderstaten på något sätt, vilket räknades ut av hans datorstyrda utfodring. Det säger sig sjläv att chokladmousse är en rätt dyr produkt för den som tillverkar den och inget som en producent har råd att misslyckas med stora portioner av gång på gång. Och vid vårat studiebesök togs denhär efterrätten upp som ett lite mer extremt exempel på att nästan allt går att få in i en foderstat om man räknar på det och kompletterar med mycket av annat.
Men visst kan diskussionen vara vettig änddå, för grisarna fick ju diverse annat som inte heller är "naturlig föda".
-
Eftersom det var jag som införde chokladmoussen i tråden känner jag mig aningen skyldig till utspårningen ;D. Det var ju alltså lite av ett kuriosum och inget vanligt förekommande! Det var hos en högteknologisk grisbonde i Danmark som använde gammalt bröd i mycket stor utsträckning men även tog in andra sorters "matavfall" från matindustrin när det dök upp och om det höll alla krav o regler och gick för honom att få in i foderstaten på något sätt, vilket räknades ut av hans datorstyrda utfodring. Det säger sig sjläv att chokladmousse är en rätt dyr produkt för den som tillverkar den och inget som en producent har råd att misslyckas med stora portioner av gång på gång. Och vid vårat studiebesök togs denhär efterrätten upp som ett lite mer extremt exempel på att nästan allt går att få in i en foderstat om man räknar på det och kompletterar med mycket av annat.
Men visst kan diskussionen vara vettig änddå, för grisarna fick ju diverse annat som inte heller är "naturlig föda".
Jag tror att grisar är såna där intelligenta djur som kan uppskatta omväxling.
-
Grisar skulle utan tvekan vräka i sig chokladmousse med god aptit..liksom ett julbord, eller en femrättersmiddag.
-
Kan en gris "överäta" likt en hund som råkar komma åt den stora chokladasken? Eller funkar de mer som höns?
-
Det finns ingen botten i en gris..
-
;)
http://www.atl.nu/lantbruk/svenska-b-nder-h-ller-igen-p-antibiotikan (http://www.atl.nu/lantbruk/svenska-b-nder-h-ller-igen-p-antibiotikan)
-
Det finns ingen botten i en gris..
Nja, botten finns väl, men det finns ett hål i bottnen. o:)