Ska man svälta sin djur eller göda ihjäl dem på spannmål. Förslag på tavla att lägga det på?

[Birgit]

Tror någon att det kommer att vara högt prioriterat att bevara sällsynta örter osv i framtiden när det verkligen "kniper till"?

Och Sörgårdsidyllen skulle bestå i vaddå?

Ju mer vi utrotar av biologisk mångfald, desto mer sätter vi planetens existens på pottkanten. En värld av monogrödor och hårt framavlade djur, kräver mer och mer av bekämpningsmedel och antibiotika.

Din "tro" på framtiden för oss definitivt mot svält, trots kraftfodret. Du målar in dig i ett hörn, som mänskligheten kanske gör, men det är inte en lösning. Vi kan inte frikoppla människan från allt annat liv och enbart se till våra behov om planeten ska gå att leva på.

Men det kanske måste till "diktaturer" för att komma någon vart med problemen.

[pyromanen]

Det blir tyvärr en hel del fel när man räknar ut saker helt teoretiskt utan grundläggande kunskaper. Det går inte att titta ut över en slätt, konstatera : Aha , en åker! Här kan vi odla vitkål.
Det finns olika förutsättningar som måste uppfyllas för att det ska fungera. En sån del när det gäller just grönsaker av olika slag, och nästan vitkål i synnerhet, är att de kräver enorma mängder gödsel, och då särskilt fosfor och kalium, nåt som man inte får alls från den av många omhuldade gröngödslingen, som i stort sett enbart ger kväve.
Sen måste jordarten och det lokala klimatet stämma. vattentillgång.
Tro mig. På de jordar där det är så enormt mycket bättre att odla grönsaker istället för spannmål, där görs det redan.

Mycket sanningar här

Vitkål behöver viss typ av jord med visst ph för att det ska funka, tillgång till bevattning, riktigt mycket gödsel (som kommer varifrån?) mm. För att se hur "effektiv " en gröda är räcker det inte med att titta på vilka kilojule man tar ut, man måste se vilka resurser man stoppar in också och där är grönsaksodling mycket mycket mer krävande än spannmål.

 Det skulle helt klart gå att odla mer vitkål än idag, t.ex. i trädgårdar i 'Sverige, på en o annan mindre åker med rätt jord i anslutning till sjö eller älv där man kan ta vatten ifrån. Men det är inga enorma mängder det handlar om.  Och dom allra flesta stora ytor där det idag odlas spannmål går det inte att odla vitkål.  Och varför skulle man göra det?  Vitkål mättar inte mycket, efterfrågan är låg, det är mycket jobb. 

Ska man börja väga in oljeförbrukningen också så är ju tyvärr inte ekologisk odling nån framtid. Är det nåt som drar diesel så är det ju all mekanisk ogräsbekämpning plus att man behöver mängder med mark och därför tillbringar stor del av tiden med transportkörningar av allehanda slag.
Visst, man kan gå runt och hacka mekaniskt..det är visserligen inga svenskar som vill göra sånt, men vi flyttar ju stadigt österut för att hämta arbetskraft..så kineserna får väl komma hit och göra de jobb som vi anser oss för fina för, samtidigt som vi sitter och jäser vid datorer och förspråkar ett uthålligt leverne. Kan det vara mer negativt på en skala tro ......Undrar hur mycket diesel det drar i den konventionella odlingen att köra fram å tebaks med giftsprutan som en tätting .

Man borde väl kunna göra traktorer som går p

Mitt räkneexempel var för att, som jag skrev, belysa att grönsaker mycket väl kan ersätta spannmål som energirik föda. Jag utgick från 8 ton vete per hektar vilket är ganska normalt på vanliga åkrar. I tex Skåne något ton mer. Vitkål ger normalt sex st huvud per kvm och med tre kilo per st. blir det 18 kg. Då hamnade jag på dubbelt så mycket energi från vitkål jämfört med vete. Det var som sagt bara ett exempel. Ge och ta några kilo hit och dit men resultatet blir ändå att vi inte alls behöver spannmål för att mätta en stor del av världens befolkning. Viktigt också att komma ihåg grönsaker är extremt näringsrikare än spannmål. Mycket av den undernäring som den fattigaste delen av mänskligheten lider av är att de äter näringsfattig "överskottsmat" från USA/EU. På köpet slås många av de inhemska bönderna ut och/eller tvingas bort från sin mark.

å biogas!?
Du tar en normal veteskörd och jämför den med nåt du uppskattar om vitkål.  Det är väl inget seriöst sätt.  Om du fått ut 18 kilo vitkål/kvadrat=180 ton/ha=2½-5 ggr så mycket som danska yrkesodlare under optimala förhållanden då är det bara att gratulera till en bra skörd, men det är inget som är rimligt att använda i en generell jämförelse. Nej, du kommer inte upp i större kilojouleskörd med vitkål jämfört med vete om inte du fifflar med sifforna!  Och skitsamma, för större delen av veteåkrarna skulle inte lämpa sig att odla vitkål på.

Och förflyttar vi oss utanför vårt glesbefolkade och med sjöar pepprade Sverige då är vatten som oftast den begränsande faktorn, som innebär att grönsaksodling i någon större skala istället för spannmål på dagens spannmålsarealer inte är någon realistisk tanke. Om än en trevlig tanke.

[Ulric Eriksson]

Det bästa scenariot är såklart att oljan blir gradvis dyrare under en lång följd av år. Då behöver ingen svälta ihjäl för att produktion och konsumtion skall balanseras.

[Tännlappen]

"Och förflyttar vi oss utanför vårt glesbefolkade och med sjöar pepprade Sverige då är vatten som oftast den begränsande faktorn, som innebär att grönsaksodling i någon större skala istället för spannmål på dagens spannmålsarealer inte är någon realistisk tanke. Om än en trevlig tanke". Citat från pyromanen.
 
Finns många platser man odlar spannmål till kreaturen vilket är prio ett,även har mindre odlingar av grönsaker,chipspotatis. Minskar man spannmålsodlandet så går det att köra mer grönsaker där istället om så önskas.

[pyromanen]

Finns många platser man odlar spannmål till kreaturen vilket är prio ett,även har mindre odlingar av grönsaker,chipspotatis. Minskar man spannmålsodlandet så går det att köra mer grönsaker där istället om så önskas.

Vet inte va det är för ställen du tänker på. Men min första fundering är att om det idag ingår kreaturer i deras jordbruk hur skulle det då förändra gödseltillgång och växtföljd om de skulle odla mer grönsaker? (om vi utgår från att de har jordar och bevattning för grönsaker). 

[Tännlappen]

Vet inte va det är för ställen du tänker på. Men min första fundering är att om det idag ingår kreaturer i deras jordbruk hur skulle det då förändra gödseltillgång och växtföljd om de skulle odla mer grönsaker? (om vi utgår från att de har jordar och bevattning för grönsaker).

Odlar man chipspotatis har man nog tillgång till bevattning,tillgång till bevattning har nog dom flesta större lantbruk. Är ju så att varje lantbruk har en viss mängd mark så spannmålsodlingen ,nu även ökad majsodling (Sojan är ju dyr) till djuren måste ju då minska till förmån för grönsaker,går ju även få in det i växtföljd,växelodla då sorter som trivs på berörda stället. Där skon klämmer är ju att det mesta som odlas i sverige är mat till djuren,ej föda till Människor. 

[pyromanen]

Odlar man chipspotatis har man nog tillgång till bevattning,tillgång till bevattning har nog dom flesta större lantbruk. Är ju så att varje lantbruk har en viss mängd mark så spannmålsodlingen ,nu även ökad majsodling (Sojan är ju dyr) till djuren måste ju då minska till förmån för grönsaker,går ju även få in det i växtföljd,växelodla då sorter som trivs på berörda stället. Där skon klämmer är ju att det mesta som odlas i sverige är mat till djuren,ej föda till Människor. 

Nu låter det som ett väldigt specifikt stället  .  Antagligen har man tillgång till bevattning när man odlar chipspotatis ja, åtmnstonde som räcker till för den ytan man odlar potatis på (är det en gård på 100 hektar och 10 hektar potatis kanske de inte har bevattning för alla 100 hektar).  Dom flesta större jordbruk har inte tillgång till bevattning nej.

Minskar du djurmängden får du mindre gödsel, grönsaker behöver mer gödsel.
Exempelvis behöver en hektar vitkål på en ganska bördig jord tillföras 300 kilo N, 55 kilo P och 350 kilo K (plus upp mot 100 kilo magnesium på sandjord) det går även åt mycket bor.

Japp vi odlar en massa foder för att få animalisk människomat och gödsel och därför att spannmål och vall passar bra in i växtföljden. Grönsaker tar mycket näring från marken och det finns även en del markbundna sjukdomar mm och man brukar därför ha växtföljder där det går minst 5 år mellan grönsaksåren. Genom att odla vall och spannmål åren mellan så får man en växtföljd som är hållbar ur växtnäringssynpunkt och mht diverse sjukdomar mm.  Denna vall och spannmål passar utmärkt som djurfoder och djuren tillverkar utmärkt gödsel för grönsaksodlingarna och bra protein i form av kött, mjölk eller ägg. Det är ju en helhet som ska hänga ihop.  Vill man ta bort djuren från jordbruket får man hitta på en annan fungerande helhet, det räcker inte att peka ut en sak: t.ex. odla mer grönsaker, visst, det går säkert att göra, men vi får då tänka ut en alternativ växtföljd som lika bra bevarar markens bördighet och undviker sjukdomar mm och vi behöver en långsiktigt hållbar lösning för gödselbalansen.

[Tännlappen]

Nu låter det som ett väldigt specifikt stället  .  Antagligen har man tillgång till bevattning när man odlar chipspotatis ja, åtmnstonde som räcker till för den ytan man odlar potatis på (är det en gård på 100 hektar och 10 hektar potatis kanske de inte har bevattning för alla 100 hektar).  Dom flesta större jordbruk har inte tillgång till bevattning nej.

Minskar du djurmängden får du mindre gödsel, grönsaker behöver mer gödsel.
Exempelvis behöver en hektar vitkål på en ganska bördig jord tillföras 300 kilo N, 55 kilo P och 350 kilo K (plus upp mot 100 kilo magnesium på sandjord) det går även åt mycket bor.

Japp vi odlar en massa foder för att få animalisk människomat och gödsel och därför att spannmål och vall passar bra in i växtföljden. Grönsaker tar mycket näring från marken och det finns även en del markbundna sjukdomar mm och man brukar därför ha växtföljder där det går minst 5 år mellan grönsaksåren. Genom att odla vall och spannmål åren mellan så får man en växtföljd som är hållbar ur växtnäringssynpunkt och mht diverse sjukdomar mm.  Denna vall och spannmål passar utmärkt som djurfoder och djuren tillverkar utmärkt gödsel för grönsaksodlingarna och bra protein i form av kött, mjölk eller ägg. Det är ju en helhet som ska hänga ihop.  Vill man ta bort djuren från jordbruket får man hitta på en annan fungerande helhet, det räcker inte att peka ut en sak: t.ex. odla mer grönsaker, visst, det går säkert att göra, men vi får då tänka ut en alternativ växtföljd som lika bra bevarar markens bördighet och undviker sjukdomar mm och vi behöver en långsiktigt hållbar lösning för gödselbalansen.

Dom där bevattningsanläggningarna brukar vara mobila som flyttas runt till olika tappställen av nergrävda rör,vad jag sett. Minskar man dom otroligt stora kraftfodergivorna till köttdjuren-mjölkkossorna frigörs mark och naturligtvis kan man snickra ihop lämplig växtföljd om intresse finns för grönsaksodling, och ja man kan även odla vitkål. Ville mest bara påpeka att det går att odla grönsaker om man vill i Sverige,inte alls omöjligt som en del verkar tro.

http://www.allstagard.se/odlingen/

[Ulric Eriksson]

En detalj som gärna glöms bort är att knappt någon gödsel från människor tas tillvara. Det innebär att ingen odling är långsiktigt hållbar.

[pyromanen]

Dom där bevattningsanläggningarna brukar vara mobila som flyttas runt till olika tappställen av nergrävda rör,vad jag sett. Minskar man dom otroligt stora kraftfodergivorna till köttdjuren-mjölkkossorna frigörs mark och naturligtvis kan man snickra ihop lämplig växtföljd om intresse finns för grönsaksodling, och ja man kan även odla vitkål. Ville mest bara påpeka att det går att odla grönsaker om man vill i Sverige,inte alls omöjligt som en del verkar tro.

http://www.allstagard.se/odlingen/

Finns många varianter på bevattningsanläggningar. Själva apparaterna och slangar, rör mm är såklart inte begränsningen, dom kan man köpa fler av, det är vattnet.  Bor man vid en stor sjö eller en älv där man får ta så löser det sig, men för de som inte bor så begränsar oftast vattentillgången hur stor areal man kan ge sig på att bevattna.
Självklart kan man odla grönsaker i Sverige. Och självklart går det att odla mycket mer grönsaker i Sverige än vad görs idag. Och pratar man på att byta ut spannmålen mot grönsaker då behöver man antingen minska eller sluta med djuren och får brist på gödsel eller så har man kvar djuren och vad ska de då äta? (Om de äter grovfoder istället behöver man större areal till grovfoder än man hade till spannmål  ) 

En detalj som gärna glöms bort är att knappt någon gödsel från människor tas tillvara. Det innebär att ingen odling är långsiktigt hållbar.

Ja, sant. Samtidigt som människoskiten förstör där den hamnar och inte tas till vara så håller jordens phosforresurser på att ta slut. Det är ju jätteviktigt att vi hitter ett sätt att rena skiten så den kan återföras! 

utklipp från text från Institut för jordbruks- och miljöteknik 2001: I Sverige producerar vi människor årligen 3–5 miljoner ton urin och 0,3 miljoner ton fekalier
som innehåller cirka 40 600 ton kväve, 4 900 ton fosfor samt 11 400 ton kalium. Urinen innehåller
mest näringsämnen, ungefär 85 procent av kvävet och 65 procent av fosforn samt 70 procent av allt kalium
som utsöndras.
Sammansättningen och mängden av humangödsel beror på människans ålder och matvanor. Våra förändrade
matvanor har ökat innehållet av kväve och fosfor i den föda som vi äter, med omkring 20 procent från 1960
till 1992. I till exempel Coca-Cola finns det 24 mg PO4-P per liter.

[Tännlappen]

Verkar som det är lite på gång när det gäller urin från mänsklig varelse.
http://www.nyteknik.se/nyheter/innovation/article3127343.ece

[Existens?]

Existens?

Hur vill du att vi producerar vår mat när de billiga fossila insatsvarorna sinar? När diesel och konstgödning blir dyrt och en bristvara.
Du försvarar hela tiden den konventionella matproduktionen (med all rätt ur ett ekonomiskt perspektiv idag) men kommer sällan med förslag om hur morgondagens matproduktion bör ske.
För att driva den här trådens frågeställning vidare vore det intressant med framtidsbilder från de av er som motsäger tex Birgit.

Jag anser att det svenska jordbruket i stort är på rätt väg. Jag föredrar att se till hur världen ser ut, med folkmängd som ska mättas, och vad som är rimligt att få ut i priser. Vi är nu 7 miljarder, för bara nåt tiotals år sen så var det 6. Utmaningen är att ta fram mat så det räcker åt alla, jag ser det som meningslöst och människofientligt att utgå från att 3-4 miljarder tillåts svälta ihäl,med  hänvisning till att dom nog bor rätt långt bort, och egentligen inte borde funnits alls.

Så, vad gör man då?

Vi odlar det som är lämpligt och mest effektivt på den platsen vi befinner oss. På de stora slätterna med lerjordar odlas vete till bröd. På de jordar som är något sämre, och som växlingsgröda till vetet odlas spannmål till djurfoder. Vi utvecklar och ökar sojaodling i sverige, ökar på inhemsk ärtodling så långt det går. ( man får ju tänka på att dessa grödor endast kan odlas uthålligt vart 4-5 år. )
Mer odling av raps krävs för att kunna ersätta olja i högre grad. Rapsen delar jord med vetet, men har även den problemet med långa mellanrum mellan odlingstillfällena.
På de sämre jordarna odlas i huvudsak vall.
Grönsaker odlas på så många platser som möjligt, där det kan göras ekonomiskt effektivt.
Vi fortsätter utveckla utfodringen av kretauren med mer fullfoder, dvs blandningar med gräs och spannmål. jag anser det som självklart att ge spannmål till djuren eftersom de kan tillgodogöra sig den som den är, och i många av våra skogsbygder är havre och korn de enda alternativen, och dessa är tämligen värdelösa för oss att äta råa.

Djurhållningen i stort kan ta ett steg tillbaka för att öka djurvälfärden. Jag ser på min egen nisch med höns i stor skala, men som ändå får gå ut, och har lite större plats att leva på, men ändå producerar ägg som går att sälja med vinst.
Samma sak med köttproduktionen. Vi ska ha mer köttdjur som går fritt, med enklare byggnader.
Grisarna är svåraste nöten, men fler koncept med frigångsgrisar, som i Danmark, borde kunna få plats.

I sverige är vi dåliga på mellanting, av gamla traditioner förmodligen. Vi har en konventionell och effektiv uppfödning av djur, och sen den ekologiska. Däremellan finns ingenting. Jag tror på en ökning av det som inte är ekologiskt men ändå uppfött i en något mindre effektiv ordning. För alla de som vill betala lite extra för hur djuren har det, men inte är tillräckligt engagerade för att dra det hela vägen till ekologiska produkter.

Ekologisk odling tror jag aldrig kan bli mer än en nisch, tyvärr. Det kräver alldeles för mycket olja både för ogräsbekämpning och långa transporter, eftersom ekogårdarna tvingas till storlek. Vi kan heller inte begära att underbetalda kineser ska komma hit och rensa ogräs och göra andra jobb som vi inte vill göra själva.
De höga priserna blir också väldigt känsliga, vi ser ju nu hur försäljningen av ekoprodukter stagnerar så fort det blir sämre tider. Vi kan inte ha ett jordbruk som endast kan sälja sina produkter när det är högkonjunktur.
Det ska däremot även fortsättningsvis vara dyrt att konstgödsla och bekämpa ogräs kemiskt, ingen ska göra det slentrianmässigt.

[Galopp]

Jag anser att det svenska jordbruket i stort är på rätt väg. Jag föredrar att se till hur världen ser ut, med folkmängd som ska mättas, och vad som är rimligt att få ut i priser. Vi är nu 7 miljarder, för bara nåt tiotals år sen så var det 6. Utmaningen är att ta fram mat så det räcker åt alla, jag ser det som meningslöst och människofientligt att utgå från att 3-4 miljarder tillåts svälta ihäl,med  hänvisning till att dom nog bor rätt långt bort, och egentligen inte borde funnits alls.

Så, vad gör man då?

Vi odlar det som är lämpligt och mest effektivt på den platsen vi befinner oss. På de stora slätterna med lerjordar odlas vete till bröd. På de jordar som är något sämre, och som växlingsgröda till vetet odlas spannmål till djurfoder. Vi utvecklar och ökar sojaodling i sverige, ökar på inhemsk ärtodling så långt det går. ( man får ju tänka på att dessa grödor endast kan odlas uthålligt vart 4-5 år. )
Mer odling av raps krävs för att kunna ersätta olja i högre grad. Rapsen delar jord med vetet, men har även den problemet med långa mellanrum mellan odlingstillfällena.
På de sämre jordarna odlas i huvudsak vall.
Grönsaker odlas på så många platser som möjligt, där det kan göras ekonomiskt effektivt.
Vi fortsätter utveckla utfodringen av kretauren med mer fullfoder, dvs blandningar med gräs och spannmål. jag anser det som självklart att ge spannmål till djuren eftersom de kan tillgodogöra sig den som den är, och i många av våra skogsbygder är havre och korn de enda alternativen, och dessa är tämligen värdelösa för oss att äta råa.

Djurhållningen i stort kan ta ett steg tillbaka för att öka djurvälfärden. Jag ser på min egen nisch med höns i stor skala, men som ändå får gå ut, och har lite större plats att leva på, men ändå producerar ägg som går att sälja med vinst.
Samma sak med köttproduktionen. Vi ska ha mer köttdjur som går fritt, med enklare byggnader.
Grisarna är svåraste nöten, men fler koncept med frigångsgrisar, som i Danmark, borde kunna få plats.

I sverige är vi dåliga på mellanting, av gamla traditioner förmodligen. Vi har en konventionell och effektiv uppfödning av djur, och sen den ekologiska. Däremellan finns ingenting. Jag tror på en ökning av det som inte är ekologiskt men ändå uppfött i en något mindre effektiv ordning. För alla de som vill betala lite extra för hur djuren har det, men inte är tillräckligt engagerade för att dra det hela vägen till ekologiska produkter.

Ekologisk odling tror jag aldrig kan bli mer än en nisch, tyvärr. Det kräver alldeles för mycket olja både för ogräsbekämpning och långa transporter, eftersom ekogårdarna tvingas till storlek. Vi kan heller inte begära att underbetalda kineser ska komma hit och rensa ogräs och göra andra jobb som vi inte vill göra själva.
De höga priserna blir också väldigt känsliga, vi ser ju nu hur försäljningen av ekoprodukter stagnerar så fort det blir sämre tider. Vi kan inte ha ett jordbruk som endast kan sälja sina produkter när det är högkonjunktur.
Det ska däremot även fortsättningsvis vara dyrt att konstgödsla och bekämpa ogräs kemiskt, ingen ska göra det slentrianmässigt.

Bra skrivet 

Bara ett extra tillägg till det du skrivit så bra

Jag tror att ett stort problem för grisuppfödarna är det att de måste bygga om sina lokaler vilket de helt enkelt inte har råd med. Det finns också de som har hanterat djurhållningen bra http://forsagard.se/index.html.
Såg en fantastisk film under min utbildning som jag försökt hitta min tyvärr inte gjort om en fantastisk grisuppfödare som verkligen sett till grisarnas behov. Problemet med metoden som gjort att andra grisbönder valt att inte göra enligt hennes koncept var det att det var perioder med massiv arbetsbörda då djupströbäddar togs ur och och stallarna rengjordes. Slog man däremot ut arbetstimmarna över året var det ingen skillnad annat än att grisarnas grundläggande behov tillgodosågs i alla produktionsled.
Vad jag vill säga är att det finns fantastiska grisbönder och jag hoppas verkligen att de överlever den svåra period som grisproducenterna går igenom nu  Givetvis finns det dåliga grisuppfödare också men sådana finns i det överallt även vad gäller ägare av sällskapsdjur 

[pålle]

Den länk du hänvisar till fungerar inte tyvärr.

[Existens?]

Bra skrivet 

Bara ett extra tillägg till det du skrivit så bra

Jag tror att ett stort problem för grisuppfödarna är det att de måste bygga om sina lokaler vilket de helt enkelt inte har råd med. Det finns också de som har hanterat djurhållningen bra http://forsagard.se/index.html.
Såg en fantastisk film under min utbildning som jag försökt hitta min tyvärr inte gjort om en fantastisk grisuppfödare som verkligen sett till grisarnas behov. Problemet med metoden som gjort att andra grisbönder valt att inte göra enligt hennes koncept var det att det var perioder med massiv arbetsbörda då djupströbäddar togs ur och och stallarna rengjordes. Slog man däremot ut arbetstimmarna över året var det ingen skillnad annat än att grisarnas grundläggande behov tillgodosågs i alla produktionsled.
Vad jag vill säga är att det finns fantastiska grisbönder och jag hoppas verkligen att de överlever den svåra period som grisproducenterna går igenom nu  Givetvis finns det dåliga grisuppfödare också men sådana finns i det överallt även vad gäller ägare av sällskapsdjur 

Grisarna har en särställning som problem, eftersom de endast ses som en omvandlare av spannmål till kött.
Så när lönsamheten ligger på 100 kr per gris, då finns det inte utrymme att göra nånting annorlunda än mallen sen 40 år, då tappar man genast den hundralappen, och mer därtill.
Jag tror absolut på storboxar och utegång för grisar, men då måste dom betalas med 4-5 kr extra av slakteriet, och det mellanläget finns inte i svensk produktion, här är det antingen eller.
Jag försökte med grisar i lösdrift och sälja till slakteri.. det har sånär kostat oss gården.

http://www.forsagard.se/index.html

[Birgit]

Historiskt sett har grisar levt på det överblivna från övrig produktion. Varför är det idag ett problem med allt avfall vi producerar?

[pyromanen]

Grisar äter också idag "avfall". Dock under mer kontrollerade former för att växa optimalt. Var på ett intressant studiebesök i Danmark hos en storskalig högteknologisk grisproducent som använde stor andel "avfall" i sitt foder. Bland annat gammalt bröd, tunnor med margarin, tunnor med chokladmousse! Allt "avfall" var näringsdeklarerat och utfodringen datastyrd, d.v.s. de olika "maträtterna" stoppades in i ett datasystem så att grisarna fick optimala proportioner mellan protein-fett-kolhydrater mm.
Meen  I Danmark produceras över 20 millioner grisar om året!  Så mycket lämpligt matavfall finns inte!

[fishyerik]

Skönt att se att vissa här har viss insikt i vissa av problematikens grunder, det höjer mitt hopp om mänskligheten lite. Tack!



 

[Birgit]

Sen kan man ju fråga sig vad grisen ska med chokladmousse till?
Vi slänger nog med frukt, grönt och spannmålsbaserat utan att vi behöver ta till "dum"produktion också i utfodringen. Frågan är hur man får sådant att fungera i vårt land. Verkar betydligt mer tungrott kan jag säga med regler od.

[pyromanen]

Sen kan man ju fråga sig vad grisen ska med chokladmousse till?
Vi slänger nog med frukt, grönt och spannmålsbaserat utan att vi behöver ta till "dum"produktion också i utfodringen. Frågan är hur man får sådant att fungera i vårt land. Verkar betydligt mer tungrott kan jag säga med regler od.

Grisar är allätare och tillgodogör sig energin i chokladmoussen. Nu lär det väl knappast vara något vanligt med utfodring med chokladmousse, men ibland händer det inom industrin att det blir nåt litet fel på ett parti av det ena eller det andra så det inte duger för människor som det var tänkt, men duger som grismat, och då är det väl vettigare att det blir grismat än att det kastas.

Grisar liknar människan rätt mycket och ett flertal sjukdomar är gemensamma.  Det är en vettig anledning till att det finns en del regler om vad man får utfodra med.  En annan grej som gör det "tungrott" tror jag är att det oftast handlar om små partier matavfall åt gången och stora avstånd i detta land. Har man en hushållsgris går man ut till den direkt med sina potatisskal, men grisen ska ju inte ha vecka gamla potatisskal och vi kan ju inte ligga o köra bil till grisbönderna var med sin halva hink med dagens skal..