Ok (och tack). Så benämningen brukshäst är alltså inte låst till vissa raser.

Men den här gränszonen som t ex en droska dragen av två lättare travare typ amerikanskt varmblod, som går i taxitjänst hela dagarna, blir det brukshästar då?

Ja, det tycker jag nog att man ska se det som.

Men om samma travare, oftast rids, och nöjeskörs då och då, men en gång om året "kör folk mot betalning" på den lokala marknaden, så är det mer "vanliga fritidshästar", sådär som  travare ofta blir, efter travkarriären (ibland blir det inte mer än ett premielopp...).

Alla som använder en häst till ridning eller vad det må vara "brukar den". Om man sedan kör professionellt i skogen, eller tävlar GP i hoppning, eller "bara skogsmullar", så "brukar man hästen.

Men begreppet "brukshäst" används för hästar som utför nyttoarbete som jordbruksarbete, skogsbruk, eller för den delen, används i stadsmiljö för att tömma soptunnor,  eller klippa gräsmattor i parker, i dagens läge.

Brukshästarna används för "körslor", alltså nyttoarbetet består huvudsakligen av att hästen drar något. Spelar mindre roll om det är ett timmerlass, hö, träkol (mycket träkol kördes med häst till gruvor och bruk för i världen), en plog eller harv, eller säckar med säd på väg till kvarnen, eller för den delen i stadsmiljö, transporter av olika förnödenheter.

I det äldre bondesamhället, så brukades hästar så, men förutom allt det där de drog efter sig, kördes de också med finvagnen eller släden till kyrkan, reds när det var lämpligt, eller klövjade när det var befogat.

Det är inte storleken på hästen som spelar roll, utan lämpligheten för utföra sysslorna. Ridhästmodellerna av häst (SWB, Arab, Connemara, Welsh, eller vilken ras som helst som brukas som "ridhäst"), har en kroppsbyggnad, som inte är anpassad till "att dra tungt". De raser som anses vara "arbetshästar" eller "brukshästar", som Ardenner, Nordsvensk Brukshäst, Fjordhäst (av bruksmodell) m.fl. har en modell, kropp och ben, som passar för att dra, och de flesta individer har ett huvud, lynne, som passar för det ändamålet.

Små hästar, som Shetlandsponnys eller Gotlandsruss, kan t.ex. klippa gräs,  dra lättare harvar, ta hem måttliga lass med timmer/ved från skogen eller dra lättare vagnar (än fullstora hästar), men knappast plöja. Om den huvudsakligen användningen är att den brukas i småbruket, och drar saker, så är det en "brukshäst". Om den huvudsakliga sysslan är att "bli riden", så är hästar ur samma raser ridhästar. Det finns en och annan, som jobbar som hästentreprenör, och som använder "små brukshästar", t.ex. för att klippa parker i städer.

Det finns många raser, av måttligt stora "arbetshästar"/"brukshästar" internationellt (flest i Europa), raser som håller ponnystorlek, och som traditionellt använts i blandat  jordbruk.

Brukshästarna växte i storlek, från mitten av 1800-talet ungefär, när nya, tyngre industriellt framtagna redskap krävde mer dragkraft.

Men hur man än vänder och vrider på det, så blir inte Islandshästar, som används för turridning brukshästar.

Om man istället väljer ut lämpliga individer av Islandshäst, kör in dem, och använder dem för att ta hem ved, harva potatislandet med mera, ja då blev de brukshästar.

Om sedan de där körda Islandshästarna någon gång ibland deltar i turridning, så slutar de inte vara "brukshästar", så länge de huvudsakligen brukas som brukshästar...

Hej! Hoppas jag hamnat rätt!
Vet att många liksom jag själv är intresserad av enkla sätt för att kunna sköta det mesta själv. En intressant annons för dem som söker en Aquatron som annars kostar det tredubbla (utropspriset) att köpa: https://www.tradera.com/item/1607/473869830/aquatron-ekologiskt-system-for-vattenspolande-toalett-avlopp-hus-fritidshus

Dina första två frågor finns inget exakt svar på, det beror på. Tex har det stor betydelse hur mycket yngel det finns på dina yngelramar i avläggarna.

Den tredje frågan däremot är lätt. Det går att invintra på en låda 3/4 Langstroth, men det är som du säger inte smart. Hur bra man än gör det så är risken stor, det finns inga marginaler. Eftersom den är så stor till ytan i förhållande till höjden, så kan det tex bli ett delat yngelklot om det kommer en köldknäpp.

Kan de vara att de tycker att det är varmt, eller så gör de ett uppehåll i äggläggningen.