Lönsamma får?

[purex]

Jag har några frågor till er som kan får.
Funderar lite på att byta inriktning i mitt liv. Står nu på en industri hela dagarna och drömmer om att skaffa en gård.
Funderar på får som huvudnäring, men vet inte vilken ras som är mest lönsam. Vilken ras ska man satsa på?

Jag efterlyser en fin mentor som man kan bolla idéer med också, ta det som PM till mig då.

[vårlängtan]

Vet inte var du bor, men mitt tips är att ta kontakt med Birgit Fag på Hushållningsällskapet, Jönköping. Hon besitter mycket kunskap och brinner för fårnäringen. De har också kurser.

[tench]

En liten snabb fråga bara som är relevant ifall man vill ha ett gårdskoncept flera inkomstkällor.
Hur tidskrävande är får?

Lycka till med gården vårlängtan! Vart har du tänkt dig?

[Tord_Lj]

Saxat från experterna...
Vårlamm - en lönsam produktion - Länsstyrelsen i Jönköpings län
(med tanke på referensen ovan i tråden)

"Den som klarar att sköta 300 tackor på halvtid, har 30 hektar bete och lika mycket åker, bör kunna uppnå en arbetsersättning på 200 kronor/timme. Har man tilläggsersättning för betesmarken förbättras ekonomin ytterligare."

..."Lammen hålls inomhus under hela uppfödningstiden och lever till största delen på kraftfoder och tackans mjölk."...

Hur känns detta?
Jag har läst allt jag funnit för att hitta en modell som kan rättfärdiga tid/kostnad för att ha en flock på 15-20 Gutar på ett naturligt sätt.
Det ser mörkt ut men det SKA gå!

[Mårten Swärd]

Vad menas med "en modell som kan rättfärdiga tid/kostnad"?
Vad är det du vill ha ut?

[Tord_Lj]

Gångtrött: Jag vill få igen kostnaderna som fåren för med sig.

På plus-sidan räknar jag även in att fåren sköter slyet i skogsplätten jag har (va 5 ½ha) samt att mina gäster på B&B tycker det är fint så de väljer oss och kommer tillbaka. Värderar det till ca 5000 + 10000 per år.
Kostnader är foder, byggnationer, försäkring, hälsa & utrustning.

Jag hoppas lite på skinn / ull (tovade tofflor etc) men det är tveksamt om det blir något verkligt plus i slutändan.

[Mårten Swärd]

Ja.. Det är ju en komplicerad sak det där.. Och VÄLDIGT avhängigt av vad man räknar in för kostnader som man har på dem..

Jag räknar så här:
Foder: (diesel för traktorn) c:a 1000 kronor
Veterinär: 1000 kronor om året
Kornkross: c:a 400 kronor om året.

That´s it..
Räknar man på det sättet är det enklare att få ihop kostnaderna för dem..

[purex]

Idag fick jag pärmen som Birgit Fag på Hushållningsällskapet har skrivit. Handlar om lönsam lammproduktion.
Så jag får titta lite i den och se om man kan få ihop någon ekonomi där ifrån.

[Mårten Swärd]

Ska jag vara helt ärlig (och tråkig jag veeeeet) så tror jag att det är nästan helt omöjligt att köpa en gård (med lånade pengar) och få ut så pass mkt att det går att betala ränta/amortering och sedan leva på det.. Och det oavsett vad man har för inriktning på gården.

Den enda möjlighet jag ser är att komplettera det hela med något annat, icke-traditionellt jordbrukande.. Typ att kombinera fåruppfödning med en gårdsbutik där man kan sälja köttet (och gärna förädlade köttprodukter), pälsarna + andra matvaror och hantverk. Eller gårdsmejeri med ung. samma upplägg.. Men det kräver ju att en hel del andra saker ska funka.. Man måste ju ha en ganska charmig gårdsmiljö, få ut ett gott rykte, skapligt nära till kunderna o.s.v..

Som sagt, att köpa en gård och driva ett traditioellt jordbruk är nog nästan helt omöjligt, man måste nog hitta kombinationer och specialtillämpningar för att få det att gå runt och ge pengar över.

[tench]

Ja, det låter rätt tråkigt. Jag skulle t.ex. kunna få starta-eget-stöd på upp till 250 000 och sedan något som jag har för mig kallas för investeringsstöd som är upp till 500 000. Beroende på storlek på gården osv kan man också söka andra former av stöd.
Sen kanske leader är värt att kolla upp?
Du får tro vad du vill Gångtrött. Men jag tror att det går och det ser ut som om man kan få rätt mycket hjälp på traven ifall man är ung (under ~40) och driftig. Utöver eget kapital, vid-sidan-om-arbete och lån alltså.

[Mårten Swärd]

Ja, det låter rätt tråkigt. Jag skulle t.ex. kunna få starta-eget-stöd på upp till 250 000 och sedan något som jag har för mig kallas för investeringsstöd som är upp till 500 000. Beroende på storlek på gården osv kan man också söka andra former av stöd.
Sen kanske leader är värt att kolla upp?
Du får tro vad du vill Gångtrött. Men jag tror att det går och det ser ut som om man kan få rätt mycket hjälp på traven ifall man är ung (under ~40) och driftig. Utöver eget kapital, vid-sidan-om-arbete och lån alltså.

Jag hoppas för fulla muggar! Är det något som behövs på landsbygden är det fler entreprenörer och lönsamma företag!

Men jag tror nog ändå att om man ska satsa på jordbruket (på en mindre gård) så ska man satsa på traditionellt lantbruk med tillägget vidareförädling av sina "råvaror". Att bara föda upp köttdjur och skeppa iväg till slakteriet ger allt för lite tillbaka om man kör i liten skala, oavsett hur mkt investeringsbidrag man får..

[tench]

Ja, det har du nog rätt i. Traditionellt innebär väl allt som oftast också småskaligt. I större skala behövs ofta moderniteter för att hinna med.
Något som jag läst lite här och där och som jag tror politikerna på olika sätt vill gynna är grön turism.
Att ha någon slags djurhållning på kontrakt och skeppa iväg som du sa är nog svårt ekonomiskt. Då är det nog bättre att komplettera och specialinrikta verksamheten.
Du fick det att låta som om att det är helt omöjligt bara. Det var därför jag reagerade

[Tord_Lj]

Om man ser det ur en annan synvinkel så;
Mycket beror på dina kunskaper, din gård och vad som är tillåtet i lag.
Läs mycket för att lotsa dig fram och ta dina beslut baserat på fakta.
En affärsplan är i detta läget guld värt och ett måste om du vill söka stöd och finansiering (läs bank, almi etc.).

Affärsplan är inget hokus pokus utan i korthet;
1 vad är det du skall ta betalt för, läs: vad skall det stå på kvittot du ger till kunden.
2 Vem är kunden.
3 Hur får du kunden att komma till just dig.

En bra gratishjälp är Vismas program för affärsplan, där fyller du i uppgifter och svarar på frågor. Du får har även en möjlighet att budgetera utifrån olika förutsättningar och över olika tidsperioder.
Länk; Visma Affärsplan.
Jag tycker det är en bra sak som Visma och Nyföretagarcentrum skapat.

Tycker det är bra om du kan acceptera att du blir en jordnära entreprenör på landsbygden. Man kan ha en annan roll, idealist tex, men det handlar till slut om att få det att gå ihop.

Vilka kunskaper har du om får? Läs, läs och läs allt du kan få tag i.
Skaffat minimun djur för en flock (3 till 5) och tränat?
Kontaktat någon existerande fårgård och bett om praktik / lärling / jobb?

Vill gärna ge ett annat litet råd som lyder "gräv där du står", mao använd dina egna styrkor och egenskaper tillsammans med det som redan finns i form av "gratis" resurser på (framtida-)gården . Alla gårdar har sina styrkor och svagheter där lösningen på svagheterna alltid heter kunskap.

Nu kan man inte kunna, eller läsa sig till allt om allt, så se till att du kan skaffa hjälp om något händer, man kan också bli sjuk eller "kalva sta" med motorsågen...
Att vara självverksam på en gård är farligt!

Tja, jag kan fortsätta länge med sånt här skitprat... Det är en yrkesskada (kvalitets och miljöledning) men läs en gång till och ta ut de viktiga saker som du själv tycker, och kör sen.

Lycka till.

[purex]

Tack för alla svar!
Jag ska läsa och ta till mig det jag läser och se om jag kan komma fram till något vettigt.

[vårlängtan]

Va snabb du va på att fixa pärmen! Vill gärna hålla kontakt, för det är ett kul projekt och vi håller sakta på att lära oss det här med att skicka till slakt och hur man håller koll på lammens vikter osv för att få bra betalt. Bara det är en grej som vissa uppfödare verkar ha dålig koll på. Kunskap är aldrig fel.
Att föda upp lamm under vintern känns väl inte så kul, man får väl också räkna noga på kostnader och så. Än så länge vill vi hålla fåren så naturligt och så mycket ute som möjligt. Men ok, man får väl ta hänsyn till vilka marker och byggnader man har. En familj vi var hos på klippkurs hade fem ! lamningar per år. Ja, det gäller att vara kreativ och hitta lösningar som passar sej själv.
Vi försöker också utveckla alla fyra benen, livdjur, kött, ull och skinn. Alla fyra kräver vissa förutsättningar, som är bra tt ha koll på innan du köper djur osv.

[Tacitus]

Med de priser som slakteriet här betalar så finns det inte en chans i -'¨-¨att få vinterlamm att bära sig ekonomiskt, fodret till lamm och "mjölkande" tackor kostar helt enkelt för mycket.

Så även om man får en 20-lapp mer per kg för dessa lamm så måste den "selman" sättas i relation till ökade maskinkostnader (det går åt mer grovfoder vilket kräver större och effektivare maskinpark !) och att det går åt mera byggnadsyta och bördig åkermark.

När jag har räknat lite så har det mest lönsamma varit att lammen föds i skiftet april/maj så att de mjölkproducerande tackorna (som har det dubbla näringsbehovet jämfört med annars) snabbt kan komma ut på det tidiga späda betet då är som mest "krut" i gräset.
Slaktlammen kan dessutom snabbt komma igång med att beta och växa på sig rejält under sommaren, bete är ju faktiskt det absolut mest ekonomiska sättet att skörda vallgröda på, samtidigt som kraven på byggnadsyta minskar väsentligt.

Detta ger också att kravet på högkvalitativ åkermark minskar då betesmark kan frigöras från tex skogsavverkning (jodå, det är ofta bättre ekonomi i att göra om kalhygget till betesmark än att plantera ny skog där...),  svårbrukade åkrar med dålig arrondering och övrig mark som är svår att odla upp med dagens moderna teknik istället kan användas för att "tillverka" lammkött.

Fö tror jag öht inte på den heliga stordriftsmodellen - om priset på en producerad vara är låg så är inte alltid den bästa lösningen att producera ännu mer så att varan blir ännu billigare 

Då är snarare Italien ett föregångsland där man istället producerar mindre mängder av högkvalitativa delikatesser istället för producera skitkass hushållsost till lägsta kostnad 

Då är det nog bättre att försöka ta fram egna högförädlade delikatesser etc. som kan säljas till lokala restauranger och att kanske kombinera detta med turism... kanske man rentav kan lyckas att framställa en lokal variant på peccorino ?

[Nina W]

Min före detta hyresvärd ca 200 tackor. För honom lönar det sig med vinterlamm. Jag har aldrig sett hans kalkyl, men några fakta. Han hade redan rejält stora byggnader på gården och en rejäl maskinpark innan han började med fåren. Bördig odlingsmark och så arrenderar han en hel del betesmark. Han ultraljudsundersöker tackorna för att se vilka som är dräktiga, men också hur många foster som dom har. Dom delas sedan in i grupper efter hur många lamm som dom bär. Fåren var "EU-ekologiska", eller vad det nu kallas. Inte KRAV men gården odlas ekologisk. Fåren klarar sig på det gården har att ge. Dom börjar lamma på jul och sedan är det väldigt intensivt i en månad. Hitintills så har det gått bra.

[Tacitus]

Med födsel i början på maj och med redan befintliga hus och maskiner så får du lönsamhet vid 50 tackor...

Men det blir fel att räkna på befintliga maskiner som att dom är "gratis", en dag ska dom ersättas och allihop ska underhållas - ju större och mera avancerad en maskin är ju dyrare blir underhållet så det är inte bara inköpet som kostar... och ju större installad besättning desto större och komplicerade maskiner krävs för att du ska hinna med att få fram tillräckligt med foder och för att fördela detta foder till djuren.

En stor installad besättning blir väldigt kapitalintensiv - dvs det krävs bandfoderfördelare för att klara av och hinna med utfodringen, det krävs nya större traktorer och större redskap för att hinna med att odla upp tillräckligt stor areal för att få fram foder i tillräckliga mängder etc.

I de flesta fall tror jag att det räcker med något sådant futtigt som att man bor i skogsbygd och därmed har några km längre att köra med traktorn för att en sån produktionsmodell inte ska fungera tillfredställande.

Jag säger inte att det inte finns dom som absolut inte kan få lönsamhet med den sortens uppfödning, men det kräver att man har tillgång till mycket bördig åkermark i slättbygd till låga kostnader  och redan där skiter det sig för de flesta...

[vårlängtan]

Jag är inne på Tacitus tankar. Att utnyttja det goda i betet under den gröna delen av året. Det ger också många mervärden i öppna landskap, betande djur (friskare?) och ett kött från utegångsdjur. Tror det märks i smaken.
Förstår att kunder efterfrågar färskt kött även på våren, men det har ju sitt pris på flera sätt.

Nu arbetar ju Lrf för att lammproducenterna ska komma igång och få lönsamhet, vet inget mer om deras satsning.

Men att det finns mycket okunskap kan jag berätta om i ett exempel. Vi skickade 7 bagglamm i oktober till KLS, det var första gången. Vi vägde och kollade mot slakteriets avräkningslistor för att få fram när det va dags att skicka. Nu blev det så att vi tog återtag på dem allihop och fick det styckat och sålde lammlådor. MEN. Alla sju var sk butikslamm = mycket god kvalite och storlek. Tre var lite väl feta, vilket vi hade kunnat förhindra om vi planerat bättre och skickat tidigare ( och sluppit ge hö ett antal veckor).
På styckeriet sa de till oss att våra var väldigt fina. Bredvid hängde ett antal lammkroppar från en mer väletablerad uppfödare. De var små och magra. Han tycker det är dålig lönsamhet på får "man får inget för köttet" !!!
Så har jag hört från annat håll med. Folk har får, skickar lamm på gehör och klagar sen på att de får dåligt betalt. Hallå!?
Inget går väl av sej självt, lite planering och arbete behövs.
Nästa år ska vi ha bättre våg och bättre framförhållning. Vi kommer slakta lammen i september eller början av okt. Inte kul att behöva stycka när de har fullt upp med älg. Samma med skinnen, har Tranås dem före v39 så får man dem till jul.

[samaka]

Men att det finns mycket okunskap kan jag berätta om i ett exempel. Vi skickade 7 bagglamm i oktober till KLS, det var första gången. Vi vägde och kollade mot slakteriets avräkningslistor för att få fram när det va dags att skicka. Nu blev det så att vi tog återtag på dem allihop och fick det styckat och sålde lammlådor. MEN. Alla sju var sk butikslamm = mycket god kvalite och storlek. Tre var lite väl feta, vilket vi hade kunnat förhindra om vi planerat bättre och skickat tidigare ( och sluppit ge hö ett antal veckor).
På styckeriet sa de till oss att våra var väldigt fina. Bredvid hängde ett antal lammkroppar från en mer väletablerad uppfödare. De var små och magra. Han tycker det är dålig lönsamhet på får "man får inget för köttet" !!!
Så har jag hört från annat håll med. Folk har får, skickar lamm på gehör och klagar sen på att de får dåligt betalt. Hallå!?
Inget går väl av sej självt, lite planering och arbete behövs.
Nästa år ska vi ha bättre våg och bättre framförhållning. Vi kommer slakta lammen i september eller början av okt. Inte kul att behöva stycka när de har fullt upp med älg. Samma med skinnen, har Tranås dem före v39 så får man dem till jul.

Inte nödvändigtvis bara kunskap... det är mycket lättare att hålla koll på 7 lamm än 50. Både vad gäller utfodring, betetsbyte, när det är dags att skicka m m. Jobbar själv minst 50 tim/vecka med annat jobb och hinner därmed inte planera så väl som jag skulle vilja för mina 50 lamm. Ska man bli lönsam måste man, enl mig, ha så några så att man kan ha full koll. Ska man ha några och leva på blir det svårt, då lär man jobba med annat och då får man mindre tid till planeringen. Det är inte utan att det blir lite moment22 av det hela...