Våra små vänner/naturens väsen/gårdstomten

[Ekorre]

Hej alla!

När man var liten fanns det fortfarande de som berättade för en om gårdstomten, brunnsgubben, trädens inre väsen, läkeväxter och hur man kunde bruka och hålla sig väl med dessa.

Nu är morföräldrarna borta sedan en tid och min generation - som mestadels är högskoleutbildad - saknar denna kunskap och föräldragenerationen minns inte eller lägger ingen vikt vid den. Men jag börjar sakna den här dimensionen i tillvaron!

Har alla ni hört om naturväsen och vättar som barn? Har ni själva sett de små eller vad berättade man för er? Hur skulle man blidka tomten? Hur visste man att nått var på tok? Vilka träd och växter hade särskild ställning? Fanns det vårdträd på era gårdar? Hur behandlade man dem? Osv osv!

/ekorre

[Moëll i Trädet]

TV:n är väl den stora kulturförstöraren, passivt tittande istället för aktivt berättande har på femtio år utplånat månghundraåriga traditioner och föreställningar om diverse olika väsen och företeelser, men även traditioner om verkliga historiska händelser.
Det här kan jag tycka är djupt tragiskt, men det finns inget allmänt intresse för det och då år det bara att gilla läget.

Sagor och historier är det ingen brist på i vår tid, men vi har förlorat närkontakten med våra sagoväsen, allt har lämnat det lokala planet och flyttat utomlands, ut i rymden eller in i framtiden, ett slags globalisering även på den fronten.

Visst kan jag känna en viss saknad efter tex. brunnsgubben, men han förlorade sitt existensberättigande när man satte in vattenpump och lade ett tungt betonglock över brunnen. Dragning av kommunalt vatten till mängder av hushåll har dessutom gjort brunngubbarna bostadslösa, de lever väl i exil nånstans.
 
Kunskapen om den huvelösa soa och alla andra företelser här i trakten har redan gått förlorad, de fragment av minnen som finns och gör att man kan känna saknad kommer att försvinna med min generation, mina barn känner ingen saknad!

[jag71]

Jag tyckte om allt sånt som barn och skulle önska att jag kom ihåg allt som min farmor lärde mig om skogens och gårdens småknytt och hjälpredor. Så hjälp mig att komma ihåg.

[Ragnar L]

Det är väl bara att återuppliva dem igen, locka dem till dig, tag kontakt.  Värt ett försök tycker jag om du saknar dem! Hörde om en äldre man som påstod att trollen trängdes undan pga elledningarna, nu är de flesta nedgrävda, kanske vågar de sig tillbaka då??

Om du har en gård så gör en liten öppning längst ned brevid dörren i lagårn åt tomten, annars kan ju alltid katta använda den!

[Ekorre]

Intressant med trollen! och det där med TV:n ligger det nog väldigt mycket i.

Själv ger jag mina husknytt lite varm chokladmjölk i en äggkopp eller lite öl i ett glögglas och ställer längst uppe på kökshyllorna.

När jag var i 7-års åldern berättade mormor för mig att det var något alldeles speciellt med enbärsbusken, vad kunde/ville hon inte precisera. Så vad det alltid, hon ville inte precisera vad hon menade. När jag sen i vuxen ålder läser all möjlig litteratur om folklore från flera olika länder har jag upptäckt att många omtalar ene som ett heligt träslag. Det är sådana saker som har fått mig att fundera...

[Ekorre]

Jag har ett svagt minne av att ha varit med morföräldrarna ute och plockat enbär. Mitt minne säger mig att man lade tidningar runt om busken och sen slog med en käpp på busken, men jag vet inte om jag har efterkonstruerat det minnet. Kan man klubba en helig buske?

[Ragnar L]

Vad gäller enträd -buskar, så har jag hört att man skulle hälla mjölk vid dess rot innan man högg ned trädet.
Vad ursprunget kommer ifrån och anledningen till detta vet jag inte riktigt.

[esten]

När jag var barn och med föräldrarna i sommarstugan , så normalt gick man till sjön för att tvätta sig , men ibland tog man istälet en balja vatten och gick ut på altanen .
Då var det viktigt att inte bara kasta ut vattnet efteråt utan att först säga till småfolket att man skulle kasta .

Detta gällde också om man gick bakom en buske för att kissa .

[Ekorre]

Mycket intressant med mjölken! Det är ju så pass ologiskt att hälla mjölk under en buske, att det måste finnas en 'rimlig' förklaring. Ska forska vidare på den. (vilket landskap kommer den ifrån?)

Det där med att säga till innan man häller ut vatten har jag en svag minnesbild av att ha hört nått liknande. Varifrån var dina föräldrar? Vad kul att man skulle göra det även vid kissning. Hm, undrar om uttrycket "kasta vatten" hänger ihop där på nått vis.

Morfar pratade aldrig om knytt. Däremot hade han flera historier om "lyten". Dvs missbildningar eller födelsemärken som folk hade fått för att deras mor hade kliat sig med en degig hand eller sett en orm eller liknande under graviditeten. När han fick eksem på äldre dar var det bara "Ormsalva", som fungerade. Vi brukade fnissa lite åt ormsalvan, men den fanns visst att köpa på apoteket

[Travelerhorses]

Vi har i många år haft några vätter som har flätat våra hästars manar runt om stallen .
Dom klagade tom på hästkliniken att vi hade tagit med vättarna dit när mitt sto var sjuk för hon flätades även där .

[Ekorre]

Men gudars skymning vilken gullig historia! Berätta mer!

[eremit]

En gång när jag kramade ett träd så kände jag att det var mycket liv i det och en gång när jag var i en torpstuga där min äldsta dotter bodde så kom det fram tomtar i ett hörn och sprang fram och tillbaka längs med en vägg och pratade och in i ett annat rum och sen tillbaka igen.
När jag bodde på Gotland pratade man ofta om di sma undar jordi.

[Sussilo]

Vi har i många år haft några vätter som har flätat våra hästars manar runt om stallen .

Det är välkänt att vättarna flätar och tvinnar hästarnas manar till hårda, trassliga flätor, nästan omöjliga att reda ut, om man retat upp dem! Men det finns också elaka vättar som gör så här utan att gårdsfolket har misshagat dem  .

Har man småfolk inpå knuten, är det viktigt att hålla sig väl med dem. Att ställa ut ett fat med risgrynsgröt och mjölk på trappan på julafton, är viktigt!

[eremit]

Ja det gjorde vi alltid när vi hade hus och den gröten var ju uppäten på juldags morgonen!

[Gronavagen]

Jag fick lära mig att man skulle göra vättarna glada genom att hälla mjölk vid flädern (kan erkänna att jag gör det också) för det är där de bor. Men man ska akta sig för att hälla gammal mjölk, då blir de hämndgiriga. 

Jag försöker hålla mig väl med knytt, har dessutom min egen gengångare här på tomten.

Hmmm, visst låter jag galen?

[Ragnar L]

Jag fick lära mig att man skulle göra vättarna glada genom att hälla mjölk vid flädern (kan erkänna att jag gör det också) för det är där de bor. Men man ska akta sig för att hälla gammal mjölk, då blir de hämndgiriga. 

Det var nog för vättar, eller småfolkets skull som man skulle hälla mjölk innan man tog ned enträdet. Låter bekant.

Mycket intressant med mjölken! Det är ju så pass ologiskt att hälla mjölk under en buske, att det måste finnas en 'rimlig' förklaring. Ska forska vidare på den. (vilket landskap kommer den ifrån?)

Det var Uppland i Roslagstrakten jag hörde det.

[Ekorre]

Åh det här blir bara intressantare och intressantare! Enligt en tysk bok om trädväsen så är just Flädern ett träd med särskilda egenskaper. Förr så lyfte de på hatten när de gick förbi en fläder. Varifrån är du Grönavågen?

Din egen gengångare? Berätta mer! Som ditt dubbeljag? Elin Wägner (författarinnan till boken Väckarklocka 1941) som spenderade sina somrar i småland skriver någonstans att ordet "vard/vård" har med människans dubbeljag att göra, och därav ordet vårdträd. Alltså inte ett träd som man vårdar, utan ett träd där vården/andejaget bor. Min mormor pratade en del om sitt vårdträd, men hon ville aldrig precisera vad saker egentligen hade för innebörd. Det var nog ändå lite tabu att prata om sånt. 

När jag har rest runt i Sverige har jag märkt att det är lite "friare" att prata om di sma och sånt på vissa ställen, t ex i Lappland och på Gotland som du skriver e.

[Ekorre]

Hur såg du tomtarna e? Med ögonen som man ser på en stol eller ett bord, eller på något annat vis? Hur såg dom ut??

[Gronavagen]

Varifrån är du Grönavågen?

Din egen gengångare? Berätta mer! Som ditt dubbeljag?

Jag skulle gissa på att det kommer ifrån min mormorsmor som var ifrån Småland, dock bodde hon i Kolmården. Min familj kommer ifrån hela södra och mellersta Sverige samt Tyskland, så det är svårt att säga egentligen.

Min gengångare är ifrån svunna tider. Såg honom en vinterdag för ca fyra år sen, precis när jag flyttat hit, när han gick förbi mitt fönster efter att jag hört en dörr slå igen. Gick ut på trappen för jag trodde att det var en granne som genade ifrån skogen. Behöver jag säga att det inte var någon där?
På våren började jag gräva bakom huset och hittar då resterna av ett golv som förmodligen är vikingatid-tidig medeltid. Visste inte innan att det hade legat något där, jag har bara hört att det varit en hage.
Ser denna ljushylta smala man några gånger i månaden, alltid slår han igen "sin"dörr innan han går förbi mitt hus.

[Travelerhorses]

Vi sätter alltid ut gröt på julafton med en stor smörklick i
Men vättarna försvann när mitt älskade sto dog i februari .
Många vackra flätor hon hade .
en gång stod jag o ´kammade ut alla flätorna -släppte henne i hagen o gick efter en hink -när jag kom tillbaka efter 3min var hon flätad igen .Vättarna hade ett speciellt förhållande med henne .
Dom kanske visste att hon var sjuk .

För några dagar sen såg jag en liten försiktig vättefläta i hennes sons man o jag blev så glad att jag blev tårögd.
Jag tror inte att dom är negativa mot oss tvärtom !
Jag tror dom vill göra hästarna extra fina !