Hej och hå....

[Anso1971]

...så häpen man blev när 5-åringen fick tre kycklingar i födelsedagspresent.

Ge mig alla era goda råd och tips, vi har aldrig haft djur förut, men varit sugna länge. Åtminstone jag. Tur att det var makens arbetskompis som kom med kycklingarna, så kan inte min man anklaga _mig_ för något om det blir för besvärligt.

Fick dem med löfte att de tar tillbaka dem om vi inte kan/vill ha kvar dem. Det är ju en trygghet, men jag _vill_ verkligen ha dessa små liv. De är inte gamla ännu, fick inga exakta datum men jag ska ta reda på mer. De är kläckta i maj någon gång och en är två veckor äldre än de andra två. Vet inte ens ras. De har fjädrar på benen, finns det många raser som ser ut så?

Vi har en gammal hönsgård där tidigare husägare haft höns. Det är inte använt på 5-6 år. Bör man göra rent efter de tidigare hönsen, det är ju en del fjädrar som ligger och skräpar där inne.

Sand fick vi veta att man kan ha, spelar det roll vilken slags sand, hur fint/grovt det är?

Vilka av våra matrester kan vi ge dem och kan man ge det redan nu eller måste de bli äldre?

Min man träffar ju sin arbetskompis i stort sett dagligen så det är ju inte så att vi blivit lämnade i sticket så att säga, utan vi får säkert svar på många frågor allt eftersom, men det är ju inte utan att man känner sig lite handfallen nu när han åkt hem och lämnat sina kycklingar hos oss...

[Archibald]

du bör nog göra rent i hönshuset, städa ur och spola rent, använda t.ex. virkon (finns på granngården)  för att ta död på eventuella smittkällor som kan finnas från gamla hönsen.

mat, till en början så kan de äta ägg o rivna morötter, men åk förbi granngården och köp en påse med fenix start.

är lite trött efter en dag ute på en hästutställning, men de andra kommer säkert med mer.

[Frissan]

Hej

http://hos.sandnet.se/stackmurs/

På den här sidan står det mycket bra fakta om hönsskötsel.
Ett annat tips är att gå till bibblan och låna hönsböcker....

Om kycklingarna inte är fullt befjädrade dvs att de fortfarande är "kycklingduniga" så behöver de en värmelampa.
Men jag har svårt att tro att din mans kollega har gett bort kycklingar som fortfarande behöver sin mamma.
Angående maten så äter de det mesta som tex pasta,bröd,matrester,frön,gräs,insekter mask,ris,gröt,havregryn,grönsaker mm...

Sen behöver de ett basfoder som du antingen köper färdigt eller blandar till själv av olika sädessslag och fröer som tex hampa,solrosfrön,havrekross, undulatfrön mm

Lycka till! det är fantastiskt kul med höns

[Lena A]

Anso1971, köp eller låna Karin Neuschutz bok "Höns i trädgård". Där får du reda på det mesta.

Jag har kutterspån till mina höns, inte sand. Ge kycklingarna filmjölk, det är bra för magarna. Även uppblött bröd, kött/fisk, havregryn. De måste ha tillgång till friskt vatten jämt och likaså snäckskal. Sand/grus behöver de för matsmältningen.

Fjädrar på benen kan tyda på bl a kochin, dvärgkochin, silkeshöna. Någon annan kommer säker med ytterligare information.

[Helenan]

Är de kläckta i början av maj behöver de väl knappast kycklingstart? Ge dem lite protein rik mat så räcker väl det? Min enda lilla kyckling ger jag förutom tidigare nämnt, keso, blodpudding, falukorv obegränsat med undulatfrön. Det är bra om dom kan springa någorlunda fritt så fångar de säkert lite insekter och får tillskott av det. Har du dem inne nu?

[Anso1971]

Tack så mycket för att ni svarar. Betyder så mycket att få veta mer!

Jag har dem inte inne, utan hade sådan "tur" att mellantjejen fick magsjuka så min man fick vara hemma för vård av barn idag - och vård av kycklingar. Så medan jag jobbade har mannen och de två friska barnen och senare på dagen även sjuklingen, legat ute på gräsmattan och umgåtts med kycklingarna.

Kycklingarna stortrivs under våra stora vinbärsbuskar. Där buskarna brer ut sig växer sparsamt med gräs och det är ett perfekt ställe att hitta små insekter och maskar. De sitter under buskarna hela tiden och krafsar i jorden, och får ju samtidigt även skydd och skugga av busken.

Kycklingarna har lärt känna barnen och mannen ganska väl under dagen märker jag. Jag ligger lite efter, men det bjuder jag på. Jag ska jobba hela sommaren och det blir väl mest de andra som får tid över att umgås med djuren.

Imorgon är jag ledig, så då får jag passa på.

Onsdag-torsdag jobbar vi båda, så jag hoppas att vi får till en liten hönsgård under morgondagen så att de kan vara ute även när vi inte är hemma.

Som sagt så vet jag inte hur gamla de är. Början av maj tror jag inte på, utan snarare att den äldsta kanske kläcktes i mitten av maj, och de två yngre i slutet. Men som sagt så vet jag inte.

Vi fick lite foder (kycklingstart?) tillsammans med kycklingarna, så lite sådant har de ätit också utöver maskar och kryp.

[Anso1971]

Jisses vilken pärs.

Idag har jag jobbat, mannen och två barn var hemma med kycklingarna. När jag ringde hem vid 15-tiden saknade mannen en kyckling, men de har sprungit mellan buskarna här, så han trodde den fanns någonstans. Jag som är värsta "hönsmamman" blev ju lite oroad.

När jag varit hemma har jag ju vakat över dem hela tiden, väl medveten om faran med katter och skator som plötsligt kan dyka upp från ingenstans. Min man är inte den oroliga typen utan har tittat till dem i och för sig ganska ofta, men inte vakat på samma sätt som jag.

När jag kom hem en timme senare gick han och letade bland buskarna, och hade plötsligt tappat bort alla tre:-/
Ingen vidare kycklingbarnvakt jag har ihop det med.

Vi letade och lyssnade, letade och lyssnade. Knäpptyst. Sedan kom den mardrömslika upptäckten när den äldsta av dem låg död i en buske. Eftersom de två mindre var borta trodde vi båda att skatorna tagit dem först och att den stora sedan varit för tung. Det var dessutom en av de mindre som min man hade saknat första gången. Trots att vi drog den slutsatsen så gick vi och lyssnade en bra stund till innan vi gav upp.

Barnen blev så klart jätteledsna. Och även jag! Det kändes tungt. En erfarenhet rikare. En smärtsam och dyrköpt sådan. I synnerhet för den döda kycklingen. Jag kände sådan skuld trots att jag inte ens varit hemma under dagen. Men det var ändå vårt ansvar att vakta dem när de inte hade någon mamma som gjorde det. Det var vår uppgift att vara hönsmamma. Och vi försummade vårt ansvar. Och det kostade deras liv.

Senare såg vi även skatan.

5 timmar senare var jag ute i trädgården för att plocka in lite saker innan natten. Då hör jag pipanden misstänkt likt kycklingarnas, men jag vågade inte tro det. Jag trodde det var några andra fåglar, vi har ganska många småfåglar omkring här, och svalor under tegelpannorna. Jag gick ändå mot pipandet, och när jag var alldeles intill, så rusade de två små kycklingarna fram till mig.

Jag trodde aldrig att jag skulle få sådana mammakänslor för dem, men att de tyr sig till oss bidrar ju starkt till att sådana känslor utvecklas. Jag blev så glad att jag grät en skvätt och så även barnen såklart.

Mardrömsdagen slutade i lycka. En lärdom rikare men jag känner skuld för att den tredje fick dö för denna lärdoms skull.

[Anna Ho]

Mitt tips: skaffa en bur åt dem, väldigt vågat att ha dem lösa i trädgården, skulle jag aldrig våga när de inte har nån mamma.

/Anna

[Anso1971]

Jo, vi har tänkt fixa en bur. Det har inte hunnits med ännu. Vi var helt oförberedda på att vi plötsligt skulle ha kycklingar, och de tre dagar som förflutit har helt gått åt till att fundera ut hur vi ska ordna till det för dem, planera och köpa spån och grejer.

Som nybörjare vet man ju heller inget, och när vi fick dem så släppte de vi fick kycklingarna av, ut dem på gräset. De hittade snabbt in under en buske och hittade så mycket gott där inne. Och när vi sett hur bra de hade det under busken, så tyckte vi synd om dem om de skulle vara inomhus hela dagarna, men med facit i hand så...

Jag kände mig trygg med att ha dem ute så länge vi satt nära dem och jag bad barnen lösa av mig ibland om jag behövde göra annat, men min man fattade nog inte riktigt det där tror jag. Första dagen var det väl lite nyhetens behag, för då låg han på mage på gräset och studerade dem hela dagen.

Tyvärr så var den äldsta lite modigare än de två andra, den sökte sig till andra buskar som inte skyddade lika väl, och de två mindre vågade med nöd och näppe följa efter. Ibland följde de med, ibland inte.

Men nu blir det absolut inomhus tills vi har en bur. Imorgon jobbar vi båda två så då blir det inte mycket gjort hemma, men på fredag blir det burbygge.

[Ulric Eriksson]

Första gången jag släppte ut våra första hemruvade kycklingar och deras ömma moder vakade jag över dem som en, eh, kalkon. Så var det något jag var tvungen att ta hand om och vände ryggen till i högst två minuter. När jag tittade igen var en kyckling spårlöst borta.

Det var ju inte så kul. Kycklingar som går tillsammans med vuxna djur torde dock vara säkrare än om de är helt ensamma.

[Lena A]

Jag har en kycklingbur till min höna och hennes 2 kycklingar som på lördag blir 2 veckor gamla. När jag är ute (och katten inne  ), låter jag kycklingarna gå ut i det stoooora gröngräset ett tag - under uppseende av mig  . När jag inte kan hålla koll på dem (och katten är ute) är det kycklingburen som gäller.

Om ni inte hinner bygga en bur, köp en kaninbur till att börja med och låt dem vara där. Då kan de åtminstone vara utomhus.

[Helenan]

Jag har mina inom kompostgaller med fint nät runt så kycklingen inte kan förvilla sig ut. Billigt tillfälligt arrangemang.

[Grimla]

Hur har det gått med kycklingarna, lever dom än ?

[Anso1971]

Ja, de lever än. Hur lär man dem dricka vatten ur en sådan där uppochnedvänd vattenflaska (vet inte vad den heter, men vanlig till tex kaniner).

Nu ställde jag vattenskålen alldeles intill med förhoppning att de ska vara lite nyfikna och komma på hur flaskan fungerar.

Jag gjorde en bur i fredags men jag är ingen snickare så den blev lite...ranglig *hm*

Jag som trodde att jag skulle fixa det där lätt som en plätt, byggde ju mina egna kaninburar när jag var 10-12 år. Men det går väl att ge den lite stadga med någon tvärslå kanske.

Jag läste att det inte ska vara nät i botten eftersom det hindrar deras krafsande. Men vågar man åka hemifrån och lämna dem i en bur med öppen botten?

Tusen frågor från mig. Kommer fler sedan.