Restaurering av gammal betesmark?

[Iris]

Hej!

Jag är helt ny här   och hoppas på många kloka svar nu!!

Vi har ca 4 ha skog och åker, gammal betesmark, som vi vill restaurera som det såg ut förr. Vi har just börjat hugga ur marken, både sly och större träd. Kan nån svara på min fråga eller ge mig en bra länk?

Nu till frågan:
HUR gör vi? Vad ska vi ta bort, vad ska vi spara? Går det att restaurera? Vilka växter var vanliga? Jag tänker att jag vill ha en stor mångfald, men är det rätt? Hur glest/tätt ska man hugga ur?

Dessa växter finns nu: Mest en, björk och gran. Därefter asp och rönn. Vi har får och hästar som betar och håller efter.

Tacksam för svar!!!

[manna]

Det hade kanske underlättat om du beskrev lite mer. Var ligger gården? När brukades den senast? Och vad menar du med "förr"?

[Iris]

Gården ligger i norra Västmanland och det är en gammal plats. HUR gammal kan jag inte säga, men jag skulle kunna tänka mig att förr för mig är i slutet av 1800-talet. Platserna runt omkring har anor från vikingatiden sm boplatser.

Marken ligger precis invid en myr så är det en blöt vår så är det väldigt blött längst ner i hagen. Åkrarna är nog brukade som åkermark innan 50-talet. Alltså, på en karta från 50-talet står de utmärkta som gammal åkermark. Det är bitvis mycket stenigt. Jag vet att det för ca 20 år sedan betade får och kanske 30 år eller mer betade nöt här. Häst hade de oxå, men de betade väl inte så mycket?J
ag är lite dålig på att årsbestämma.....

Glömde skriva att det är ett stort bestånd av enar i hagen oxå!

[Sleipner_]

hej! intresant det här.
Om det ska bli betesmark igen så ska all gran bort kanske en kogran kan få behållas som skydd mot regn för djuren.
Asparna och björkarna kan man  spara i grupper då blir det bra gräs. grupperna kan vara på 5-10 träd. Om där finns rönn en oxel och apel så spara dom eller hugg fram dom om dom står instängda. Om där finns ask, lönn eller lind så kan dom hamlas och lövet torkas och ges som tillskott till fåren på senvåren. hamling innebär att kapa ner grenarna mot stammen och hugga det o lagom höjd på 2 m över marken. där sker det sen en skott bildning som huggs bort efter höskörden i augusti. Lövet bind till kärvar och torkas.

[Iris]

TACK!!! för utförligt och kunnigt svar! Skriv gärna mer och länka om du vet nåt bra!!

Alltså ska granar bort? Alla? Vi har några extremt stora granar, hur många är rimligt på ca 1 ha?? Och i grupper sa du?? Hm.... sälg och vide då? Måste ta fram boken och gå ut och botanisera......

Som sagt utveckla gärna....varför inte gran? Tall då? En? Hur ser apel ut......

Tack från okunniga mig....

[Johnny]

Hej Iris.

Jag rekommenderar att du tar kontakt med länstyrelsen i ditt län.
De har specialister på att renovera gammal betesmark samt för att spara både djur och växter till bästa fördel.

I Värmland kan de komma ut till gården och tittar och gör upp en rekommendation och skötselråd.

/Johnny

[Iris]

Ok, tack för tipset det ska jag göra. Hade kontakt med dem för ett år sedan, försökte få bidrag för gammal betesmark. Men det verkade omöjligt, de hade beviljat det på ETT ställe i hela Västmanland!!!!

Men ge råd borde de väl kunna göra....ska testa!

Tack!!

[Sleipner_]

En gran i en betesmark försurar marken, flera örter försvinner av det. Någon tall kan gå bra med men bara en dåh! jag vet inte hur stor hela betesmarken är men en gran för hela marken har jag själv och det är över 37 ha betesmark. säljen om den är som ett träd så kan även den hamlas. videt ta bort annars så går fåren det ändå. kapa åtminstone ner det jäms med marken.
Apel = vildäpple med andra ord. körsbär och andra bärande träd ska sparas.

[Sleipner_]

En gran i en betesmark försurar marken, flera örter försvinner av det. Någon tall kan gå bra med men bara en dåh! jag vet inte hur stor hela betesmarken är men en gran för hela marken har jag själv och det är över 37 ha betesmark. säljen om den är som ett träd så kan även den hamlas. videt ta bort annars så går fåren det ändå. kapa åtminstone ner det jäms med marken.
Apel = vildäpple med andra ord. körsbär och andra bärande träd ska sparas. Stamma upp en del enbuskar blir trevligare för ögat=)

[Iris]

Hej!
Nu har jag pratat med länstyrelsen.
Han var väldigt hjälpsam   och sa att vi ska börja med att bort all asp och gran. Inget får växa i diken, såsom sälg och vide. Det växer nåt som jag inte vet vad det är med vita blommor på och flikiga nästan lönnbladsformiga blad, det skulle jag spara.

Mycket glest ska det vara, kanske 20 träd/ha.

Detta är ju inget vi gör över en natt, kommer ta några år med tanke på de, framförallt stora granarna som ska fällas.

Sannolikt har det inte varit skogsbete över hela denna yta och att kalla det skogsbete är inte riktigt rätt då det ligger så nära gården. Man kan i stället kalla det bete i skogsmark.....

Intressant är det i alla fall, fast lite tråkigt med aspen....kommer nog att spara några i alla fall!!

Jag kan riktigt se framför mig hur fint det kommer bli om ett antal år  

[leifhh]

Sett ur ett historiskt / kulturgeografiskt perspektiv är det inga problem att ha kvar en hel del träd i betesmarken. I det äldre karmaterialet (1600-1800) är det inga konstigheter med hagmarker med bra mycket mer än 20 träd/ha (åtminstone inte i götalandskapen där jag jobbar). I ett tidigare inlägg nämns hamling. Det är ett mycket bra råd, ser urtjusigt ut och var extremt vanligt fordomtida. Nu har vi inte så fasligt mycket skriftliga uppgifter om hamling och annan lövtäkt men det beror på att detta foder inte var beskattningsgrundande, altså inte av intresse för staten... Lite praktiska tips om hamling hittar du i senaste numret av Åter. För övrigt knöt jag lövkärvar halva kvällen i går. Fåren gillar lövet skarpt! För övrigt kan man ju alltid börja med att topphugga träd som man funderar på att ta ner, trivs man inte med dem som hamlade så kan man ju kapa dem vid marken i nästa vända med motorsågen!

Lycka till med markerna, det blir säkert bra.

[leifhh]

Just det ja, måste förtydliga mig lite!
Den praktiska poängen med hamlade träd i betesmarken är att man optimerar foderuttaget. Djuren betar av marken samtidigt som det i träden växer vinterfoder....
Samt inte att förglömma, djuren får många skuggplatser att välja bland.

[Iris]

Ok, tack!

Hm...hur får jag tag i senaste numret av åter?? Det där med hamling låetr intressant.... och jobbigt!!

Apropå nåt annat: vet ni om det finns belägg för att asp är avmaskande?? Och vad är det i så fall på aspen som är det? Löven eller barken??

[Filip Skräplund]

Det växer nåt som jag inte vet vad det är med vita blommor på och flikiga nästan lönnbladsformiga blad, det skulle jag spara.

Tippar att det är skogsolvon.

Hamling är jobbigt, och hör mest hemma i gammaldags ängslandskap, där man slår med lie.
Varför inte satsa på att skapa en hagmark istället?
Den vackraste kulturmarkstypen enligt många.
Skapa en gles pelarsal av björk och enstaka uppstammade enar och rönnar.
Finns det ädellövträd och hassel så spara dom.
Någon enstaka tall där det är torrast är ok.
Aspen är bäst att ta bort helt.
Asp funkar inte i ängs- eller hagmark, den har ett ytligt vitt utbrett och otroligt kraftigt rotsystem
och ett tätt lövverk som gör att inte mycket växer inunder asparna.
Det är egentligen bara granar som trivs där.
Problemet är att hugger man en asp så kommer det tusen rotskott som kväver all gräsväxt.
Bäst är att ringbarka asparna så dom torkar ihjäl, sen kan man fälla utan rotskottproblem.
Finns det någon fin grov asp som står t ex vid en bergkant eller där det ändå inte växer mycket gräs,
så spara den för att utvecklas till boträd åt hackspettar.

Beträffande Åter, se längst upp till vänster på sidan.
Det tidningen ska du prenumerera på!  

[leifhh]

Hamling är jobbigt, och hör mest hemma i gammaldags ängslandskap, där man slår med lie.
Varför inte satsa på att skapa en hagmark istället?
Den vackraste kulturmarkstypen enligt många.

Nu är du väl generaliserande och missar hela dynamiken i det historiska bruket av hagar och ängar. Det var vanligt med hamlade träd även i betesmarken och i kanterna av åkermarken fram tills för knappt 100 år sedan. Hamlade träd hör hemma i princip över allt i kulturlandskapet, såväl på inägomark som utmark, ju fler dess bättre (inte minst för den biologiska mångfalden).
Och visst, att hamla eller på annat sätt täkta löv är jobbigt, men inte värre än att slå en äng med lie! Man kan bärga mer vinterfoder per timme vid lövtäkt än genom att slå en äng med lie, det är min bestämda uppfattning. I jämförelse med höskörd med mekaniska hjälpmedel är hamling synnerligen dåligt investerad tid.
Den specialintresserade kan med stor behållning läsa Håkan Slottes avhandling Lövtäkt i sverige och på åland, SLU agraria 236, uppsala 2000.

[Filip Skräplund]

Som jag fattat det är inte meningen i detta fall att skaffa mesta möjliga foder utan att skapa en vacker omgivning.
Åtminstone här i Uppland har det inte förekommit nämnvärd lövtäkt de senaste 100 åren,
utom kanske på de fattigaste torpen.
Ibland tog man asprotskott från skogsmark till foder.
Nu har hamling tagits upp på enstaka håll,
men det verkar vara en lite konstruerad metod åtminstone i mellansverige,
främst påhejad av professionella naturvårdare.
Bland vanliga bönder har hamling varit helt ute under lång tid.
Personligen tycker jag att träd är vackrast när de får växa fritt, avkapade stammar ser lite klåfingrigt ut.
Sen är det inte så många träslag som lämpar sig för hamling, det är främst vissa ädellöv (lind, ask, alm)
och de är inte så vanliga i norra Västmanland.
Hamla björk är inte lyckat, det blir lite löv och träden ser inte roliga ut.
Att man skulle få så mycket foder av lövtäkt tror jag inte på.
Jag har en granne som ibland fäller fullvuxna aspar om sommarn och låter korna mumsa i sig löven.
Löven från en stor asp räcker några timmar åt ett tiotal nöt, knappast värt besväret tycker jag.
Men på 4 hektar kan man väl alltid avsätta en bit för hamlade träd om man vill.
Trädalléer längs vägar och stigar och träd nära bebyggelse är inte sällan hamlade,
och ska man transportera lövet är det förstås praktiskt om det är nära till väg.
Som med all skogsvård så ska man avverka försiktigt om man är osäker på hur man ska göra.
Man kan alltid återkomma och hugga lite till,
men ett ohamlat träd eller en stor fin björk får man inte tillbaka under sin livstid.
Sen kan man åka runt och titta på bevarade gamla betesmarker,
och se om man kan skapa nåt liknande på sin egen mark.

http://www.tiundaskolan.uppsala.se/vbilder/var4.jpg

[Iris]

Hej!
Nej, syftet är inte att få ut så mycket foder som möjligt. Syftet är att försöka återskapa eller skapa betesmark som det en gång såg ut. Om det då ingår hamling eller annat som ger mer foder är det naturligtvis välkommet!

Jag är väl lite romantiskt .... vill gärna kunna gå i hagen och drömma mig bort om hur det en gång sett ut eller varit. Kan man känna historiens vingslag så är det det ultimata, trots att det kanske inte överallt i mina marker varit bete utan ren skog kanske??

Tack för alla bra tips... jag har nu gått och inventerat och plockat några kvistar som jag inte vet vad det är. Tänkte ta med det till dagis.... för dagisfröknar borde väl veta ??

[Sleipner_]

Jag har hört det att al andvändes som avmaskningsmedel till får det tog bort magparasiter. jo men förr var lövet för defattiga torparna ett viktigt tillskott för att fodret skulle drygas ut.

[Filip Skräplund]

Fram till jag var 9 bast bodde vi på ett litet ställe, ungefär 4 hektar.
Det var kråkslott med fullt av skumma prång, en liten lagård, fullt av bikupor, några små skogsdungar, ett dike där vattnet forsade om våren och där man byggde dammar, broar och vattenhjul, en vitsippsbacke med alkärvar längs diket, ett halvdussin smååkrar, längst  bort ett rivet torp i med en förfallen lada, ett litet kärr, en stort fågelbärsträd där man käka körsbär så man nästan sprack osv.
Allt utom tomten betades men det var stängsel runt åkerlyckorna.
Det är fortfarande mitt paradis på jorden.
Fyra hektar var stort när man var liten.
Som ett lantbruk i miniatyr, lite av varje.
En variant är att skapa nåt liknande, istället för att göra hela marken ungefär likartad.

Åtminstone i Uppland och troligen även i Västmanland
var det förr vanligt med skogsbete även i gles granskog.
Man betade i princip all skog i närheten av byarna förr i tiden.
Det var inte frågan om trista granplantager utan omväxlande skogsdungar av alla trädslag (det blir mycket svamp i betad skog) och öppna gläntor.
Tyvärr ser man numera sällan den typen av skogsbeten.

[leifhh]

Syftet är att försöka återskapa eller skapa betesmark som det en gång såg ut.

Aj aj aj, nu tittar den yrkesverksamma antikvarien i mig fram igen... "Som det en gång såg ut".... Svårt att avgöra eftersom landskapet och bruket därav är dynamiskt och hela tiden genomgår stora förändringar, så även fordomtida....

Skapa dig en bild av hur du vill ha det, arbeta sedan mot den och med lite tur så har det under något eller några tillfällen förr i tiden liknat denna bild.... Det finns en del platser där man försökt återskapa hur det en gång såg ut. I närheten av Frillesås i Norra Halland (Äskhult) ligger en liten oskiftad by där man återskapat en 1700-tals miljö. Man har utgått från situationsbilden i en lantmäterikarta från något av skiftena. I åkrarna har man återuppbyggt röjningsrösen, man har huggit bort den mesta skogen och hamlat i princip alla kvarvarande träd.

Skogsbete är ett spännande fenomen, har för mig att det finns en tjej på SLU i Uppsala som skriver en avhandling om detta i ämnet agrarhistoria. Kan försöka jaga fram info om detta om någon är intresserad.

Zeke, du liksom så många andra underskattar betydelsen av lövtäkt före det mekaniserade jordbrukets inträde. Rester av detta synnerligen omfattande och landskapsdanande bruk kan fortfarande anas i skog och mark (kolla upp min tidigare referens till Håkan Slotte). Det finns uppskattningsvis ett par hundra tusen tidigare hamlade träd kvar i markerna, ett viktigt biologiskt kulturarv att värna om. Ett minne av en annan syn på naturens tillgångar. Sedan kan man ju hålla i minnet att fram till ca 200 e.Kr då den långskaftade lien började användas så var löv det primära vinterfodret för de djur man höll på gårdarna. Också något att fundera på (mer info om det hittar du t.ex. i min avhandling Landskapsutnyttjande, bete och odling på sydsvenska höglandet under äldre järnålder)