Jag tror inte att man brukar hitta Agaricus bisporus på andra ställen i Sverige än i matbutiker och restauranger. De champinjoner man finner i svenska marker är helt andra arter.
Jag överdrev när jag skrev att jag inte äter champinjoner, men jag brukar hålla mig till ängschampinjon. De allra läckraste champinjonerna, kungschampinjonerna och snöbollschampinjon, kan vara ganska giftiga, tyvärr, inte bara läbbigt höga halter kadmium utan också ganska höga halter av agartin.
Av Ronnys syn på champinjoner kan man tro att det bara finns en art, och att det är den samma som man kan köpa på ICA, men så är alltså inte fallet. Det finns ett tiotal vilda champinjoner i Sverige och ingen av dem odlas.
Tittar man lite grovt och slarvigt är en svamp en svamp, t ex strävsopp. Tittar man lite noggrannare inser man att strävsoppar skiljer sig åt. Den senaste noteringen jag har sett är att vi nu troligen har identifierat närmare 35 olika strävsoppar, alla ätliga. Även sillkremla är arter som ofta klumpas ihop som en art fast det rör sig om ett flertal arter. Det finns många, många svampar! Och hittar jag en korallticka kan det hända att jag plockar den, fast den sällan nämns som matsvamp. Eller så låter jag den stå kvar, för den är både vacker och sällsynt.
