Val av ras

[carinalil]

Har länge funderat på att ta upp ridning igen- har även kört häst förr och vill hitta mig en snäll häst som jag både kan rida och köra. Vill hitta mig ett kallblod men vilken ras ska man välja? Vallack som itne är unghäst vill jag ha och min önskehäst är en ljusfux med ljus man och svans alt en skäck. Min ridning är bara skogsridning. Så till det sista "men"- eftersom jag närmar mig 50 års åldern har jag blivit feg på gamla dar och vill tien ah en het häst- så därför vill jag gärna få tips på vilken ras jag ska leta min kommande häst i?

[Sussilo]

Jag skulle välja en härlig nordsvensk med skönt trav!

[Aklejan]

Tinker såklart!

[Luff]

Med tanke på din favvofärg så är väl haflingern självklar. En liten häst som bär vuxna och är en duktig och pigg arbetare.

[Neinor]

Tinker

[Vårvind]

FJORDING 

[Sonila]

Låter som Finnhästen kunde vara något.. Eller kallblodstravare 

[carinalil]

Oj så många tips :-)
men för att krångla till det- jag är nästan 178cm lång så haflinger är nog för liten, men hur är nordsvenskar i lynnet jämfört med tinker och ardenner?
Har man problem med tinkerns allt hovskägg? tänker på mugg och så? Finns det ljusfuxar i nordsvenskarna? Tinker är väl bara skäckar?
Ni som har dessa raser- kan ni inte berätta lite om er ras? (om ni orkar :-)
Har ridit ardenner men den var väldigt tung och en nordsvensk som var väldigt het (ingen travvariant) - jag gillar att gallopera och det gör man nog itne på en tung ardenner...

[Neinor]

De nordsvenskar jag träffat på har vart envisa och haft ett helvetes humör. Allt går bra tills man gör något de inte vill. Pratar om bruks nu jag tror att de behöver väldigt mycket fysisk aktivitet för att bli nöjda. Märk noga att jag har bara träffat tre fyra st nordsvenskar som jag har hanterat och ridit.

Ang tinkern så finns den i tre olika typer Cob Grai och Vanner. Vannern går upp 175 i mkh och är grov vagnsmodell, Grai är ridhästmodell, dvs lite lättare i typen och coben är en liten bastant variant av den stora.
Jag tycker den svenska aveln dragit iväg, det är svårt att hitta en tinker som inte är söder avlad och ser ut som en fläckig ridponny med hovskägg, men det är en annan historia.

Jag upplever att man bara har problem med hovskägget och mugg om man inte låter det va. På vintern/hösten så blir de leriga istället för att försöka spola bort det och spola in leran till karlederna kan man låta det vara och borsta bort det sen  när det torkar. Kommer skit väl in, ja då är det svårt att få bort. Låter man det bara vara så fungerar hovskägget som ett skydd och det är sällan man får problem.

Skabb kan många importer ha och det går att behandla utan att klippa/raka hovskägget.
Tinkern finns som svart med vita tecken på benen.

Jag upplever tinkern som enmanshäst. Ofta kan de vara lite egensinniga innan man kommer dem under skinnet men väl där så har man en vän som går genom eld och vatten.
De jag har träffat (stort antal) har alla varit väldigt coola och hetsar inte upp sig i onödan.
Imp. från framförallt irland kan vara rädda om hovarna, dels för att de verkas i hängmatta och vet inte hur man lyfter fötter och dels för att det händer att man eldar bort hovskägget och skabben. De häller lite terpentin och fjuttar på.
Annars kan man ju ha den lättare varianten som allround, de fungerar att hoppa och dressyra utan problem. De har ett bra forfäste generellt och gör sig bra i terräng.

mer hinner jag inte skriva 

[Neinor]

Tinker Vanner

[ieenilorac]

Bruksnordsvenskar kan vara väldigt trevliga. De är inte alls svåra att få att göra som man vill. Min syster hade ett sto under ett antal år, vi tömkörde henne, hade inte utrustning till annat, och red. Både dressyr och hoppning gick utmärkt, hon var självklart inte lika spänstig som en lättare häst, men hoppade över 1 m utan problem, med relaterade avstånd. Dressyr upp till Lätt A utan problem, skulle säkert kunna gå vidare, om vi varit duktigare. Hon var mjuk i munnen och hade lätt för sidvärtesrörelser. Jag skulle gärna ha en nordsvensk själv i framtiden, och köra lite i skogen, dra fram ved och så, i mer eller mindre liten skala, och markbereda mindre åkerlappar, hämta hem hö och liknande. En bra allroundhäst, som klarar tunga ryttare, och det är en svensk ras, det tycker jag är bra.

[tomtefrej]

Vist finns det ljusa nordsvenskar det finns även isabell. det är lugna hästar. Men vist finns det undantag. Men det gäller ju alla raser, dom är ju individer precis som du och jag. Jag har tre generationer och ingen är lika. Men titta på många innan du väljer ut en häst. Jag tycker ju att det är bättre med en bra häst med fel färg. än en dålig häst med rätt färg. Men som jag förstod dej så skall du ha den till bruks. Då skall du gå in på Sm skogskörning 2010 Sm brukskörning 2010 Sm bruksridning 2010. Så får du se vilka raser som brukas där.

[carinalil]

jag vill hellre ha en bra häst i "fel färg" :-) men jag har i hela mitt liv velat ha just en ljusfux med ljus man o svans. det behöver itne vara en grov brukshäst men det där lite mittemellan tror jag skulle passa bäst och en häst som inte absolut måste ridas varje dag som halvbloden utan att bli stollig. En allround liksom men det är kanske för höga krav?
Jätteintressant att läsa om era erfarenheter av raserna.....och läser gärna mera om ni har mer att berätta...

[Gårdsfrun]

Själv har jag störst erfarenhet av kallblod, har haft shettis, welsh, varmblod och korsning halvblod/nordsvensk och så kallblodstravare förståss. Min röst faller på nordis såklart, travare eller bruks men travarna får man billigare. Dock ska man vara noga med vet.besiktning(oavsett ras såklart men helst om dom sprungit på trav) Mina kallblodstravre har varit enormt stabila, trygga,viktbärande och orädda. Dock har dom stor integritet och inga hästar som tar ett felaktigt beteende från oss människor, man har fått veta om man uppträtt på ett icket önskvärt sätt Men just därför älskar jag rasen, dom är sådana läromästare, vackra, personliga och kloka. Men man måste förtjäna deras respekt och det är sådant som gör att man utvecklas som hästmänniska tror jag Nästa gång jag köper häst kommer det att vara en bruks nordis(gääärna fux med ljus man och svans;) för att jag vill värna om lantraserna och så är dom så infernaliskt vackra och kloka...

[Pettersborg]

 kanske lite partisk men varför inte en härligt ljusbrunblack Fjordhäst, Varför ?  Billig i drift, allroundhäst som funkar till allt, jag har några stycken och har aldrig ångrat mig att jag skaffade en från början bättre vän får man leta efter.

[Mánadis]

Basjkir förstås!!

[fjäderfän]

självklart en islandshäst kan man använda till allt och dom e lätt hanterliga och jätte trevliga.

[carinalil]

fjording- hm..red ett par såna för många år sedan som var mkt envisa och istadiga och åkte på fång titt som tätt.....sånt färgar ens tankar om rasen tyvärr

islännäning känns så liten att rida- har ridit det ett par ggr och ofta är de inte inkörda...men jag har grunnat på dem- fast de är lite för dyra kan jag tycka.... kan inget om dom...tyvärr...

Baskir häst- jag har aldrig träffat någon sådan- hur är dom?

ardenner är ju ofta väldigt tunga - kanske en nordsvensk ändå är en bra kombination...
men endel säger att de har mkt hett blod och kan vara lynniga att ha att göra med? isabellfärg lät jättvackert  men vill ju helst ha en ljusfux-fånigt jag vet - men lite drömmar måste man få ha :-)

[Mánadis]

fjording- hm..red ett par såna för många år sedan som var mkt envisa och istadiga och åkte på fång titt som tätt.....sånt färgar ens tankar om rasen tyvärr


Baskir häst- jag har aldrig träffat någon sådan- hur är dom?

Min första häst var en fjording. De bör få arbeta för att vara tillfreds med livet, arbetande fjordhästar är mycket trevliga.

Basjkirer är ungefär som fjordingar i kroppen och på samma sätt pendlar de mellan ponny och stor häst då de oftast inte har någon manke. De kan förutom de vanliga gångarterna (fast de har två sorters trav, "vanlig" och en slags jogg som är väldigt behaglig) tölta, passa, kosacktrava (vad nu det är) samt en gångart som heter foxtrot.

De har ett tydligt flockspråk, de bör gå på lösdrift året om, de ska inte stallas in (de mår bäst då). Skogsbete är toppen då det ligger inprogrammerat hos dem att äta medans det finns. De har starkt psyke, deras första instinkt är inte att fly utan att stå stilla

De finns i alla färger (blacka), ska försöka få in en bild på lilla Kalinka som är gul med ljusa hår (men jag tror mina bilder är för stora). De har vilttecken, (ål, randiga ben och ofta randiga över manken), ofta trefärgad man. De tål temperaturer ned till -50°.

Det finns ett fåtal Basjkirer som uppvisar exem, men jag är helt övertygad om att det beror på stress, uppstallning samt i många fall brist på fysisk kontakt. Det sistnämnda har jag varit med och experimenterat i. Ett par bekanta med tre basjkirer, ett sto som får exem på sommaren. I maj körde jag dit min vallack för att prova teorin om att hon saknade fysisk kontakt (de två andra höll ihop och kliade varandra, men stoet gick själv). Min häst och stoet stod och kliade varandra, betade och sov ihop och alla hennes besvär var som bortblåsta!

Min man är extremt allergisk mot hästar, men Basjkirer tål han. Det var faktiskt han som fick mig att börja med dessa fantastiska hästar! Jag skickar länk till min mentor, Carina.

http://www.basjkirhastar.se/


http://www.basjkirhastar.se/historia.htm

[Luff]

Nu för tiden är alla hästar i riskzonen för fång - verkar som det har blivit något lurt. Så fjord eller nsv brukshäst kvittar samma. Individerna kan vara heta, lata, pigga, busiga. Prova mååånga innan du bestämmer dig.