Hitch vs. lantbruksdrag

[JBF]

Hej alla kunniga mekaniker...
Som ni kanske fattat vid det här laget så har jag inte så stor kunskap inom maskinvärlden.
I alla fall har jag hjälpt min systers svärfar att köra hö i helgen. Då lärde jag mig att jag som har hitchkrok på min MF135:a (1972) inte kan dra tex en självlastarvagn (eller åtminstone inte den vagnen som fanns på gården). Inför framtida inköp av eventuella maskiner undrar jag nu om det är ett "problem" att jag har hitchkrok och inte lantbruksdrag? Kan man inte kombinera detta på något sätt? Kan man sätta dit ett lantbruksdrag i stället eller?
Som ni ser, jag fattar ingenting av detta. Vad är överhuvudtaget vanligast eller "bäst" i ett litet småbruk?

/JBF

[Tjalve]

Hitchkrok är ju en krok som lyfts med hydralen och låses mot traktorn. Redskapet har alltså en stor ögla att haka på kroken.
Lantbruksdrag låser man vagnern med en lös dubb. Draget kan vara med enkel eller dubbelläpp.
Jag tror alla traktorer har drag och de flesta har även hitch, på äldre var nog hitch extra utrustning. Oftast tar man bort draget för att kunna använda hitchen. Man kan på en del traktorer även flytta draget i sidled för att använda hitchen men då brukar det vara risk för att draget tar emot i vagnen när man svänger snävt.
Som jag kommer ihåg MF135:an så hade den vi hade hitch och drag. Men draget hade endast enkelläpp. Om självlastarvagnen i fråga hade koppling till lantbruksdrag måste du ha drag på traktorn.
Kolla på din traktor om det inte finns ett spår att sätta drag på en bit ovan kroken. Jag har aldrig hört talas om en traktor utan drag, kanske har det försvunnit hos tidigare ägare. En smed kan nog skära till en tjock (ca 5 cm) stål bit att använda som drag. Du måste bara veta hur och var hålet som låser draget i traktorn skall vara.
Vidare kanske kraftöverföringsaxel på vagnen inte passar mellan olika typer av drag och traktorer, avståndet på kopplings punkten kan skilja. Kroken sitter närmre än draget på traktorn.
Att klara sig utan drag känns svårt om inte omöjligt, tvärt om är lättare.

[trädman]

Håller med föregående. Den MF135 sedan 70-talets början jag är bekant med har både hitch och lantbruksdrag. Lantbruksdraget är av typen enkeltunga som sitter omedelbart ovanför hitchkroken, är vridbart och kan låsas i olika vinklar. Till den traktorn fanns/finns en "adapter" att trä på tungan så det blev en gaffel, vilket vad jag vet är det normala utförandet av lantbruksdrag på modernare traktorer.

Var glad att du har hitch. Lantbruksdrag kan du säkert få ett fixat för en mindre peng. Den enda fördelen med lantbruksdrag framför hitchkrok (bortsett från att vissa maskiner är svåra att anpassa till hitchkrok) är att draget kommer längre bakom traktorn och det därmed kan gå att svänga snävare.

Ett alternativ till lantbruksdraget kan också vara en hålbom mellan lyftarmarna. Det verkar ha varit en relativt vanlig lösning förr i tiden.

[Tacitus]

På många traktorer så har dessutom hitchkroken högre hållfasthet än jordbruksdraget.

Om du vill använda en vagn som har jordbruksdrag så är det bara att antingen sätta en hålbom i lyftarmarna, eller bygga någon form av egenkonstruerat tvärlänksdrag vilket en händig person kan svetsa ihop själv eller så bygger du om draget på vagnen och svetsar dit en dragögla istället - inget av det är någon "big deal".

Hålbom finns att köpa fabrikstillverkat, tvärlänkdrag fixar en händig person till ett själv eller att skära bort gammla draget på vagnen och istället svetsa dit en dragögla (finns också att köpa lösa för fastsvetsning) fixar också en händig person om man bara har en rejäl svets - när du flyttar ut på landet bör du även skaffa en svets som klarar minst 200 ampere, med en rejäl svets kan du göra många jobb själv.

Jag kör numera även balpress med hålbom/tvärlänksdrag och allt annat har jag antingen dragögla eller 3-punktsfäste, även till den gammla harven har jag byggt ett 3-punktsfäste och kasserat den gammla skitkonstruktionen  som satt där i original (jordbruksdrag + grimma = värdelöst).

[JBF]

Tack för alla svar. Jag har nu äntligen fått in det sista hölasset. Fick två fulla självl.vagnar som tack för hjälpen. Det var trevligt. Jag kollade min traktor närmare och där finns inget utrymme för lantbruksdrag. Pratade med mannen jag hjälpte och vi kollade hans MF35. Han har ju lantbruksdrag precis ovanför hitchen, men jag har kraftuttaget precis ovanför min hitch. Det blir väl till att fixa en hålbom. Det verkar ju smidigt. Inga nackdelar med en sådan eller? Det är väl bara att ha en längre kraftöverföringsaxel?

[Tjalve]

Du gör som du vill men om traktorn inte har stabiliseringsstag till lyftarmarna som går att låsa blir det nog ganska vingligt. Särskilt när man skall backa med vagn. Att köra en tippvagn på hålbom skulle jag inte rekommendera med det går troligen. Jag hade aldrig klarat mig utan drag.
Har du ingen traktorverkstad du kan höra med? Kanske det finns en "kasset" med drag som passar till din traktor.

[JBF]

Jo det kan jag absolut höra. Bara inte ingreppet kostar allt för mycket... Stabiliseringsstag till lyftarmarna har jag. Annars hade det varit ett rent helv*te att backa kan jag tänka. Det som jag kan tänkas använda draget till är ju gödselspridare samt ev. självlastarvagn.

[TW]

Här i Finland är jordbruksdrag (eller svenskdrag som vi ibland kallar det) väldigt ovanligt. Då jag importerade skogskärran begagnad från Sverige var det ju jordbruksdrag på den så jag kapade bort det gamla draget av kärran och svetsade fast en vridbar dragögla. Kärran kan välta utan att vrida sönder hitchkroken på traktorn. Det var väl en dags arbete ungefär. Resultatet blev bra.

[bo_i_dala]

Hej!
Koppla för allt i världen inte en tippkärra till en hålbom!!
När du tippar får kärran förr eller senare bakvikt och då slår hydralarmarna upp med en jäv....la smäll- farligt och troligen skadligt!
Det funkar att dra en kärra/vagn med hålbom men inte om du ska tippa......

Det finns många olika varianter på drag- det är mycket troligt att det finns/har funnits ett fäste för ett lantbruksdrag även på din traktor.

Det är dock en stor fördel om man har hitchdrag på redskapen- sparar tid och är oftast starkare- glöm inte att kolla slitaget på drag och krok då och då.
mvh

[Tacitus]

Nu så är det ju så att de flesta lyftarmar inte kan slå upp utan vidare... det sitter ju en 2 delad gängad länk (typ M22) mellan själva armen och lyften som tar upp krafter såväl uppåt som neråt (gängen är ju till för att kunna justera höjden på lyftarmarna).

Det kanske finns någon jättegammal traktor med annan konstruktion men jag har då aldrig sett något annat än gängad "stång" som koppel mellan lyften och lyftarmarna.

Har ju en slåttermaskin hemma som väger bortåt 700 kg som är sidohängd så att det bara är på ena sidan som armen bär, på den andra sidan trycker armen nedåt. Det skulle ju vara omöjligt att använda denna maskin om lyftarmarna kunde röra sig fritt uppåt....

Tvärtom så kan jag tycka att det är ganska smidigt att koppla vagnar med tvärlänksdrag i någon form då det blir väldigt enkelt att justera höjden på draget, vilket väldigt ofta sitter på fel höjd för att det ska vara optimalt.

Jag har ju även en delburen ("bogserad") 4-skärig plog som sitter bara i lyftarmarna så det är ingen som helst fara att dra tungt i lyftarmarna.

Ofta kan man ju dessutom justera i vilket hål man sätter sprinten till lyftlänken, om den ska kunna röra sig ca 10 cm i höjdled eller om den ska vara stum i höjdled då det som regel finns flera hålalternativ att sätta sprinten i.

Annars är ju som sagt var ett alternativ att skära bort det gammla skräpdraget och istället svetsa dit en dragögla, en dragögla som är vridbar anpassar sig ju efter terrängen till skillnad från jordbruksdraget där det riskerar att man sätter sprinten i spänn både vid sidolutning och i upp/nerförs lut vilket tom i ogynnsamma fall kan bryta sönder draget eller bryta av sprinten.

[Ulric Eriksson]

Armarna på min T24 kan slå upp. Att häkta på en kärra i en hålbom som sitter i de armarna kan inte vara någon bra idé.

[Tacitus]

Nä, då är det självfallet en dålig idé, men som sagt var så är det standard att lyftlänken även kan ta upp tryckrafter - dvs inte slår upp.

Du kan ju även få problem med vissa sidohängda redskap med en sådan konstruktion på lyftlänken, vilket förmodligen är skälet till att man inte ser denna konstrution längre... fast volvo har ju haft en del lösningar på traktorsidan som inte har varit riktigt bra.

Vilken konstruktion man än har så måste man ju tänka sig för vad man gör, tänker man efter innan så är det mycket som går bra.

[Existens?]

På alla mina traktorer kan lyftarmarna gå uppåt. Ska dom inte göra det så får det ju vara en dubbelverkande hydraul..och hur många har det? belarus?

Däremot kan de inte gå upp oberoende av varandra, vilket förklarar att man kan ha en slåttermaskin i t.ex.

[bo_i_dala]

Hej!
Nu vet jag inte så mycket om väldigt moderna traktorer men vi pratade om en MF ca 1970-75.
Att det går att köra en sidohängd slåtterkross eller liknande beror på att lyftatmarna är kopplade till samma lyftcylinder- dvs en kan inte ensam åka upp eftersom den andra håller emot.

Jag förstår inte riktigt vad för begränsningskätting som det pratas om i ett tidigare inlägg- förklara gärna!

Att det går att dra tungt med dragarmarna har ingen protesterat emot.
Jag har aldrig varit med om att dragarmarna har dubbelverkande cylindrar- berätta vilken traktor detta var?!
mvh

[TW]

Tacitus
Ni har förmodligen mest Belarus traktorer i dina trakter men vi som har tillgång till västeuropeiska maskiner måste vara försiktiga så att inte lyften slår upp Jag har aldrig sett en traktor med dubbelverkande lyft som varit tillverkad utanför gamla Sovjet.
Hmmm.....var bor du? Petrozavodsk? 

Jag har en MF 165 och grannen har en MF 135 och en MF35. Av egen praktisk erfarenhet vet jag att lyftarmarna slår upp på alla tre. Lyftcylindern är nämligen enkelverkande så att dragstängerna till lyftarmarna är styva gör ingen skillnad.

[Källtorparn]

precis som flera andra har sagt så vore det vansinne, rent livsfarligt, att nyttja en tippkärra i hålbommen, i alla fall om man ska tippa av ett lass, den slår ofelbart upp och har du otur så ryker sprinten och draget kommer uppfarandes i ryggen på dig..

men du har rätt i att det går bra att dra saker i hydraularmarna, de heter ju liksom så, dragarmar..
så att t ex dra hövagnar eller andra, just, vagnar går bra, dom belastar ju inte draget (oavsett det är lbr-drag eller hitchkrok) vare sig positivt eller negativt..

gör ett test på din MF, sänk ner armarna till nedre halvan, ta i bägge armarna och lyft dom för hand, jag ger mig f*n på att du klarar att lyfta dom i topp..

[brainghost]

"tacitus" är ute o simmar på de flest traktoret är hydralen enkelverkande dvs lyfter enbart uppåt, sätt armarna tex mot en stubbe o se om du lyfter traktor troligen inte mvh Mats

[Aqualize]

Ja som sagt det heter dragarmar för det är till för att dra i. Men att dra redskap, inte för att hänga på tunga tippkärror. Det som Tacticus skrev "lyftarmar" är alltså dragarmarna. Det är lyftgafflarna (eller ibland lyftarmar kallat) som via lyftarmarna (gaffellänkarna) lyfter upp dragarmarna. Mordernare traktor och framförallt större använder inte intern hydraulcylinder som påverkar lyftgafflarna inne ifrån utan har synliga hydraulcylindrar på var sida som lyfter upp dem (och därmed lyftarmarna osv.).

Som sagt så rör dem sig tillsammans uppåt och neråt. Om man höjer lyften till max innan man börjar tippa kanske det går (eller så går något sönder för att det blir för hög negativ belastning).
Just kärror som lyfter traktorn är riktigt farligt. Många kör med enorma lastväxlarvagnar idag, när de flyter på flak så blir det väldigt stor negativ belastning på hitchkroken, spärren för den är inte gjord för sådana laster så det släpper ibland, då åker draget upp men kommer sedan ner i traktorhytten. Har för mig en arbetare (lärare?) vid ett lantbruksgymnasium dog förra året just pga. det här. För att göra detta säkrare försöker man gå över till dragkula modell kraftigare.

Vidare så är jag skeptisk till att köra med kärror i lyftarmarna då det slänger till rejält då och då. Känns som det skulle kunna häva sönder saker. Ferguson rekommenderade stag som kopplas från ungefär dragarmarnas fästen till redskap (hålbom i det här fallet) och upp till toppstagets fäste. Det var väl på tiden innan man hade fixat teleskopiska begränsningslänkar (som inte alltid ser så hävligt infästa ut).



För att återgå till det ursprungliga. Jag har för mig jag läste att man kunde få MF100-serien med skogsdragkrok. Det var då helt enkelt utan jordbruksdrag (lantbruksdrag) så frigångshöjden blev lite högre på den redan väldigt låga frigångshöjden traktorn har. Så det är nog sådant JBF har.
Man kan köpa en svängbar dragbrom med infästning och allt i England för £110 men det är ju då bara lantbruksdrag (fast gaffel). Hitchkrok är väl en rätt nordisk sak. Bästa är nog att ringa några traktorskrotar och fråga. Det var så jag fick tag i mitt förlängningsdrag (med nedsänkning) så jag kunde använda hårdpressen på traktorn. Ferguson har ju egenheten att ha kraftuttaget monterat väldigt lågt (nära dragen).

http://www.tktraktordelar.se/sve/index.asp
http://www.gidos.se/sv/

Telefonnummer till några fler
http://www.maskinisten.net/viewtopic.php?p=104707#104707

Det du ska fråga efter är en komplett kassett för lantbruks- och hitchdrag (med kroken och själva draget såklart också). Jag vet inte hur lika "skogsdragkroken" är, om delarna från den passar in så man kan föra över utifall de inte har en hel komplett.

[Tacitus]

Jag har nu varit ute och tittat på lite konstruktioner på traktor... det verkar ju tyvärr vara så att jag hade fel angående hydrauliken på lyftaramarna.

Det är ju så att man rent tekniskt skulle kunna sätta ett ventilpaket på en kolv så att den "sitter fast" där man ställer in den och varken kan röra sig uppåt eller neråt utan att man rör spaken, i min enfald trodde jag att konstruktörerna skulle tänka på samma sätt som jag... vilket dom tyvärr inte har gjort utan det sitter verkligen bara 2 st enkelverkande kolvar med enklast tänkbara anslutning - en synnerligen primitiv och bristfällig lösning som dom dessutom anser att man ska behöva betala hutlösa pengar för.

Dock tar ju lyftstängerna till hitchen i om armarna slår uppåt och dessa går på min traktor (ej vare sig Belarus eller Zetor ) att ställa in så att de tar stopp innan man riskerar att slå sönder packningen på kolvarna...
Dock får man säga att om dessa traktorer har dubbelverkande kolvar i lyften så är ju deras lösning bättre då man kan relativt enkelt bygga så att man kan ställa om mellan stum dubbelverkande eller flytande enkelverkande efter situationen.

Att de jordbruksredskap man köper ofta ligger på en teknisk nivå som motsvarar en fjortis som har blivit lössläppt i garaget med pappas vinkelslip har jag redan resignerat inför och idag skulle jag många gånger antingen bygga grejjerna själv eller bygga om begagnade redskap hellre än att köpa dåliga konstruktioner för dyra pengar... men att lyften på traktorn skulle vara så förbaskat primitiv var ändå djupt nedslående.

Ska fundera lite på om det går att förbättra och om hur mycket det i så fall skulle kosta - en hydraulisk toppstång är ju för tusan 100 ggr mer genomtänkt än 3 punktslyften iom med att man har pilotventil m.m. på den.

[trädman]

Idag vore det naturligtvis en barnlek att bygga dubbelverkande 3p-lyft på alla traktorer. När 3p-lyften en gång standardiserades var det troligen en inte obetydlig merkostnad. Frågan är bara om det är till någon nämnvärd nytta att ha dubbelverkande 3p-lyft. Redskap avsedda för 3p-lyften är anpassade för att gå i flytläge. Man kan maximera djupet, men de kan röra sig uppåt fritt. Armarna kan dock inte röra sig individuellt. Vill man dra tippkärror och liknande i hålbom vore som konstaterats dubbelverkande funktion bra, men det finns andra och i de flesta fall bättre lösningar på det problemet.