Livet med pälsängrar är sådär. En pälsänger eller två kan finnas i mina gamla gryner ibland, irriterande men sant. Pappa har massor av pälsängrar i sin lägenhet tyvärr, de verkar gilla att vara uppe i en lampa konstigt nog. I hans skafferi packar han in allt hur noga som helst, plastpåsar runt allt verkligen. Det är uthärdligt med pälsängrar, men inte i maten! I övriga lägenheten lever pälsängrarna en tyst tillvaro, men ibland ser man ju deras skelett som ligger någonstans i nån pappkasse. Han har haft dit anticimex några gånger, men han har nog slutit fred med de små rackarna nu. Han har en jättegammal lägenhet.