Mjölkbonde - någon framtid?

[peter]

halloj på er

satt å läste denna tråd på
3 sidor å disskussionen var intressant faktiskt

christine= är de skärvångens bya mejeri  du menar

varför klaga på milko va innerligt glada att ni inte tillhör arla
harsjälv just idagarna  fått besked att  ja får börja me leveranser igen efter 2 års uppehåll  å de e just till milko

å jag tror inte att en 120kors  lagård är mer lönsam änn en 40 kors lagård
mer ström vatten  kraftfoder  strö mm
å så finns de väl planer på en av sveriges största  gårdar med 1200 kor
där kan man snacka om industri produktion av mjölk

nej  börja på en nivå man klarar av att sköta åstyr sen ekonomin så att man kan klara utgifterna men ändå få en slant över
/peter

[fredrik]

Hej igen,
Jag skaffade en mindre besättning av Highland Cattle i våras som nu betar på markerna. Fick tag i dom ganska billigt och eftersom dom är bra buskröjare kommer jag att ha dom till det främst för att få i ordning markerna.

Har planerat att skaffa någon lite mer köttras så som charolais/hereford. Vad tror ni om det? Ha en mindre besättning "buskröjare" och samtidigt en lite mer produktions besättning. Eller blir det för mycket krångel?

En tanke var att låta en besättning av ex hereford beta på markerna först och sedan låta HC gå efteråt och beta ner buskar/sly, är det någon som har erfarenhet av det? På så sätt borde ju markerna betas ner bra.
Kom gärna med synpunkter eller förslag!

Mvh
Fredrik

[Rosa]

Alla köttraserna äter busk och är bra buskröjare !

Det är inget som Highland är ensamma om att göra  
(så dom lär ju bli utan mat om du gör som du funderar på..)


mvh Rosa

[halle]

Hej Fredrik
Du får lycka till med långhorna, men de röjer inte buskarna bättre än vad andra nötdjur gör det.
Håller helt o hållet med vad Rosa skriver ovanför mig.
Jag har en arrendemark som är nästan igenvuxen med sly utav asp,rönn,bok o björk.
Och jag har inte mycket sly kvar med mina nötdjur som är jersy, rödkulla, fjäll och srb.
Så jag kan inte heller hålla med om att hedenhöskorna är bättre på sly.
Tycker det är bara ett försäljningsargument angående den rasen.
Mvh Halle

[Falin]

Är det med kor som med får - att de lär sig att äta olika saker av varandra, och därmed betar bättre eller sämre oavsett ras?
Jag har ett par av årets tacklamm som har gått på annat bete tills nu, då de går ihop med sina mammor igen. På det tidigare betet har de inte ätit vissa växter, som jag nu ser att de gör och som jag vet att mammorna gör. De måste alltså ha lärt sig de av de andra tackorna. Jag tror också jag har läst om det någonstans, att den "förmågan" går förlorad på en generation om de inte får lära av varandra.

[Margit]

Hej!

Läste i GP i dag:

"Betande kor blir snart en bristvara" På ett år minskade antalet kor med 11 000! Fortsätter utvecklingen hotas det öppna landskapet. Ett rikt odlingslandskap är ett av de nationella miljömålen, detta blir enligt Världsnaturfonden omöjligt att uppnå om inte kotrenden vänder.

Kan kobondens renässans skönjas? Mjölkpriset (alltså det som bonden får) har väl äntligen gått upp lite?

Hoppas, hoppas

[Simon]

Jo visst har det gått upp ...men det har spannmålspriserna också ... Kossorna ska ju ha kraftfoder så vinsten är ju inte så enormt stor precis...    

Blir så trött på att det pratas om att bönderna har fått det så mycket bättre ..mm visst kanske om man bara växtodlar..men vi som producera mjölk/kött/ägg får ju se baksidan av den välgången ...  

[Margit]

Jo visst har det gått upp ...men det har spannmålspriserna också ... Kossorna ska ju ha kraftfoder så vinsten är ju inte så enormt stor precis...    

Blir så trött på att det pratas om att bönderna har fått det så mycket bättre ..mm visst kanske om man bara växtodlar..men vi som producera mjölk/kött/ägg får ju se baksidan av den välgången ...  

Hmmm...tänkte inte på det där med spannmålspriser  , det är klart allt hänger ihop, det som ges med ena handen tas med den andra.
Bara växtodla håller ju inte våra hagar öppna på rätt sätt, det krävs ju betande djur...och jag menade inte att det skulle ha blivit så himla mycket bättre för mjölkbonden   tyckte bara att jag kunde skönja ett visst hopp.

Tänk ett Sverige utan betande "Bregott-kor", usch vad trist  

[Simon]

Bara växtodla håller ju inte våra hagar öppna på rätt sätt, det krävs ju betande djur...och jag menade inte att det skulle ha blivit så himla mycket bättre för mjölkbonden   tyckte bara att jag kunde skönja ett visst hopp.

Hej Margit..det var inte personligt menat utan mer allmänt..Tycker man läst mycket i tidningar och fått den uppfattningen när man pratar med folk... Vissa tycks tro att man mjölkar "svart guld" ... om det ändå vore så  

[gimskogen]

här i milko området har foder priserna ökat med snart 100 % mot förra året vid denna tid...
mjölken skall nu höjas med 40 öre .. från oktober..  

det är en ekvation som är svår att få ihop..
då även priserna på dieseln och elen har skjutit i höjden.....

Så inte har det blivit så mycket bättre för mjölkbonden....
 

[Simon]

Svart guld? Hur är det med mjölkhygienen?

haha ...nu menade jag ju inte dirket så... "svart guld" = olja  
Mjölkhygienen fungerar bra...Arla har inte klagat hittils..men var så säker på att de blir ramaskri om mjölkproven visar förhöjd halt av kolväte ...

[nittonhundranittiosex]

Går det idag att starta upp en mjölkgård med 40 mjölkande, lösdrift, mjölkgrop (fiskben) och klara ekonomin?

[Karlsdotter]

Nej , tror att 100 kor är för litet antal idag för att kunna starta upp med .

[donderboss]

Der sages hele tiden ,stordrift er det eneste rigtige ,men det kan ju inte heller gå rundt , der måste ju være nogon ting galt med verdensordnen ,når man har skuld på 50 mill for at drive en malkegård ,der er nogon som lever och er nøjd med 30-40 køer , så småskallig verksomhet kan gå ,men som nævnt før i denne tråd ,hvad forventer man.
Der er en artikkel i small farmers jurnal om hu man starter op utan gøre skuld ,måske man skal funderer i den retning.
Er der ingen der har funderet at starte op med mjölk går på kooperrativ fundament , at være flere om det ,både til at gøre jobbet och gøre det gældfrit?

[nittonhundranittiosex]

Jag känner folk som har 70 och får lönsamhet på mjölken

[Karlsdotter]

Men har de köpt gården och byggt upp den som du beskrev i ditt förra inlägg ? Eller har de tagit över efter sina föräldrar eller andra släktingar eller köpt en redan igångsatt produktion där de då inte har behövt lägga ut allt du tog upp ??

[nittonhundranittiosex]

En har köpt en gård för 75 mjölkande i grop. Han köpte maskiner etc men får ihop ekonomin ändå.
jag kanske får arrendera en gård med mycket åker och bra byggnader och vill ha ca 40 mjölkande plusrekrytering. 

[Karlsdotter]

En gård i norrland eller på annat ställe som inte är så attraktivt kostar ju inte ens hälften av vad en gård i riktig jordbruksbygd kostar som ex skåne .

[TiB]

Går det idag att starta upp en mjölkgård med 40 mjölkande, lösdrift, mjölkgrop (fiskben) och klara ekonomin?

Beror väl helt & hållet på, om inkomsterna blir högre än utgifterna men en sån besättning hinner man med att sköta. Då finns det en möjlighet. Han som fick ekonomi i nyinvestering för 70 kor.......hur länge har han fått det?
Att STARTA en verksamhet är skitenkelt jämfört med att fortsätta.

Siffervis kan jag inte detta men all företagsamhet bygger på de förutsättningar som finns i det aktuella fallet. Att köpa sig en TAXI och börja köra/km går att kalkylera nästan sådär enkelt, men varje gård har sina unika förutsättningar...................... och sin bonde, inte minst!.

Vi känner en familj som just byggt en sådan ladugård och normalt sett hade jag sagt: Vansinne.
Men nu är dehär av en företagarfamilj där allt de tar i blir guld, De har tillgång till både eget kapital, gården går i släkten samt ett par djevflar på att jobba, hemma och borta. Natt och dag  tills det är klart.
Det är skillnad på gård och gård men mycke mer skillnad på bönder (eller andra företagare), och det är däri nyckeln ligger.

[mclaeson]

Går det idag att starta upp en mjölkgård med 40 mjölkande, lösdrift, mjölkgrop (fiskben) och klara ekonomin?

Det går absolut men det gäller att inte få för höga lån att vara slav under.
Ett arrende måste ju också vara satt så att det går att klara sig som företagare på gården. Detta får ju bli en dialog med markägaren. Har markägaren höga lån måste han ju också ta ut ett högre arrende.