Varför dog geten ett dygn efter killning?

[Bruse]

Kan någon hjälpa oss att hitta svar på varför vår älskade lilla Ester dog.

Getens tillstånd före killning var snabb andhämtning, normal temperatur men diarré och utan matlust. Efter killning (onsdag em) började tempen falla hon blev trött och låg mest. Fick hjälpa henne att resa sig så att hennes två killingar kunde dia. Hon var en relativt liten get, men hade ett stort välfyllt juver. Vi trodde först att hon var trött på grund av killningen men när hennes tillstånd försämrades tillkallades veterinär (torsdag em).

Enligt litteraturen verkar det eventullt som om hon drabbats av kalkbrist? När veterinären anlände verkade det som om geten inte kunde alternativt inte orkade röra sig över huvud taget. Hon låg med huvudet mot bädden och hade någon slags kramper och skrek rätt ut med jämna mellanrum. Veterinären gav henne något slags kalktillskott intravenöst och även glukos. Nu var temperaturen väldigt låg (under 37) och hornen, klövarna och nos var kalla. Hon svarade inte på behandlingen och någon timma senare slutade hennes hjärta slå.

Är det någon som känner igen symtomen? Kan det ha varit kalkbrist? Har också hört av annan getägare att geten kan ha drabbats av gasbrand. Men fodret bestående av havre, sojapellets (nöt, pig) och mineraler har inte förändrats och verkar ha funkat bra tidigare. Mycket tacksam för svar.

[Ronny]

Möjligen, en chansning. Jag har så många gånger fått frågor när maten varit riklig eller till och med mer än riklig. Trots detta uppstår bristproblem. I de allra flesta fall har det berott på selenbrist. Möjligen, jag säger möjligen tyder detta på samma sak.

[Bondmoran]

Vill tillägga VÄRME, det är viktigt att hålla sjuka djur varma. Sjunker kroppstemperaturen får de allt svårare att ta upp näringen.

Hälsar
Bondmoran

[eleonor]

HAR LYCKAS RÄDDA MIN GET MED SAMMA SYNTOM;DET GÄLLER ATT VARA MERA PÅLÄST;DET GÅR ATT FÖREBYGGA,LÄS mera innan man skaffar getter....

[Lantfamiljen]

Hemskt tråkigt att Er get dog.   Vi ger numera getterna ADE-vitamin några veckor innan beräknad killning samt kalcium tillskott som man häller i vattnet. Efter att vi började med detta har inget get mått dåligt efter killning. Prova!

[Bruse]

Möjligen, en chansning. Jag har så många gånger fått frågor när maten varit riklig eller till och med mer än riklig. Trots detta uppstår bristproblem. I de allra flesta fall har det berott på selenbrist. Möjligen, jag säger möjligen tyder detta på samma sak.

Nja, i vårt fall har vi givit ett extra seléntillskott cirka två veckor för beräknad killning. Så jag undrar om det kan vara det i vårt fall...

[Bruse]

HAR LYCKAS RÄDDA MIN GET MED SAMMA SYNTOM;DET GÄLLER ATT VARA MERA PÅLÄST;DET GÅR ATT FÖREBYGGA,LÄS mera innan man skaffar getter....

Vad skönt att Du lyckades rädda Din get! Men ännu bättre hade det varit om Du kunde delge oss andra av Din kunskap...

[Bruse]

Usch, vad tråkigt att ni förlorade er get. Hoppas killingarna mår bra iallafall!

Jag vågar mig på en lite annorlunda gissning än Ronny...

Det låter som om veterinären behandlat din get för hypokalcemi (med kalktillskott) och hypoglykemi/ketosis/acetonemi (med glukos). De här sakerna hänger ihop, och drabbar oftast getterna i slutet av dräktigheten eller strax efter killning och har att göra med felutfodring båda två.

Jag (eller ja, min get) var på väg att råka ut för samma sak, så jag har provat mig fram, frågat runt en hel del i ämnet och läst mig till litegrann själv också.  Jag delar med mig av vad jag lyckats ta reda på, så får du väl se om något kan passa in på det tråkiga som hände för er.  Jag tar gärna emot synpunkter om ni tycker jag har fel för mig. Vi får försöka lära av våra - och varandras - misstag!

Här är det jag kommit fram till:

Om geten är liten till växten och dessutom bär på flera foster (eller ett stort) eller om hon är överviktig och har massor av fett lagrat runt de inre organen, så är hon i riskzonen för att drabbas av dessa problem. En sådan get får inte plats med tillräckligt mycket grovfoder i vommen i slutet av dräktigheten för att få i sig tillräckligt med energi och för att få magarna att fungera som de ska.  (En annan anledning till problemet kan vara svält, men det var inte fallet för min get, och jag tror inte det var det för din Ester heller, så det bryr vi oss inte om här.)

Men, det hela börjar med kalkbrist...
Om man i all välmening försöker fodra upp geten redan tidigt under dräktigheten med hjälp av en hög spannmålsgiva gör man saken ännu värre genom att balansen mellan kalcium och fosfor blir fel (spannmål har hög fosforhalt, en välkomponerad getdiet ska ha en kalcium/fosforkvot på 1:2). Fostren tar det kalcium de behöver, och geten får för lite för egen del. Hon får alltså kalkbrist trots att hon egentligen får tillräckligt med kalk - fosforn "tar ut det"!

En get med kalkbrist är (tyvärr...) klok nog att försöka rätta till obalansen själv, och slutar därför äta det fosforrika kraftfodret (eller om det är så att för mycket kraftfoder i förhållande till grovfoderintaget höjer magens ph så det är därför hon tappar aptiten?), men har för lite plats i magen för att kunna äta tillräckligt med grovfoder för att fylla sitt och de växande killingarnas energibehov. Detta leder till att magen börjar gå på lågvarv, vilket i sin tur leder till att geten slutar äta (först kraftfoder, går det längre slutar hon helt), och det gör saken ännu värre, då ställer kroppen in sig på svält och börjar ta av sina egna fettreserver för att förse de växande fostren med glukos. Dessa fetter klarar kroppen inte av att bryta ner, och hypoglykemi/ketosis/acetonemi är ett faktum (tänk diabetes!).

Kalkbristen leder alltså till att geten blir för svag för att äta tillräckligt - och så är vi i den onda cirkeln - fostren tar näringen och geten får för lite - och det i sin tur leder till hypoglykemi! Det hänger alltså ihop!

Tidiga tecken på hypoglykemi/ketosis/acetonemi är - förutom att geten tappar aptiten - att hon verkar allmänt olustig och slö, är ovillig att resa sig, kan få synproblem, gnisslar tänder av smärta. Ibland kan de få lite diarré. Har hon börjat få acetonemi kan man känna en acetonliknande, sötaktig lukt från hennes andedräkt och urin. Får hon darrningar och kramper börjar det bli riktigt allvarligt. Då är koma och död nära...

Här måste man först och främst få igång ätandet så fort som möjligt genom att få upp blodsockret vilket sätter igång aptiten igen (det är här veterinären ger glukos). Jag upptäckte turligt nog tidigt att något var galet och lyckades "kicka igång" min get på egen hand med druvsockerlösning och bananer (som hon älskar) och massor av ljummet vatten (det verkar som om de tycker det är godare än kallt vatten?) för att skölja igenom kroppen. Sedan, när hon ville äta lite igen fick hon betfor som är sött, gott och rikt på kalcium, utblandat i ljummet vatten (mer vätska!) och hö. När hon efter några dagar åt ordentligt igen la jag till lite grann havre ("en handfull") i betfor-portionen och såg till att hon åt rejält med hö. Hade jag haft tillgång till torkat (eller färskt) löv hade jag gett det istället. På ett eller annat sätt måste man se till att kalciumhalten i fodret blir högre, antingen genom att ge tillskott eller genom att ge foder som innehåller mycket kalcium.

Sedan är det dags för nästa pärs... Klarar geten sig genom acetonemin och och föder sina killingar kommer ännu en påfrestning - kroppen ska göra en massa mjölk! Då behövs ju plötsligt ännu mer kalcium!
Hypokalcemi (kalkbrist, "mjölkfeber", "kalvförlamning") inträffar oftast något av de första dygnen efter killning. Tidiga tecken är oro, trötthet, darrningar (särskilt efter mjölkning), svag och snubblig i bakbenen. Går det ännu lite längre blir pulsen långsammare (hjärtat får inte tillräckligt med kalcium för att orka jobba) och kroppstemperaturen sjunker, hon kan inte resa sig. Utan behandling förlorar hon sedan medvetandet och dör inom några timmar. Helst bör man tillkalla veterinär som kan behandla inom max 5 timmar från att man sett de första symptomen för att det ska gå att rädda geten. (...man borde kanske börja sova hos getterna?   )

Ett sätt att förebygga lär vara att undvika att mjölka, eller åtminstone inte mjölka ur juvret helt de första dygnen, så mjölkproduktionen inte "rusar" så plötsligt. (naturligtvis hjälper inte detta om geten redan börjat bli riktigt dålig, då är det veterinärhjälp som gäller).

För att undvika att det här händer tror jag det gäller att börja i rätt ände. Så här tänker jag själv göra:

• Se till att getterna är i lagom hull när de blir betäckta, varken för feta eller för magra.
• Att inte överutfodra getterna under dräktigheten. Det går lite emot "litteraturen" (t ex Sjödin), men jag har fått för mig att det är bättre att killingarna är lite mindre när de föds och får växa desto mer sedan. Att mjölkmängden blir mindre i början när man inte "förberett" med en ökad kraftfodergiva kan jag också stå ut med - en levande get mjölkar trots allt mer än en död...
• Se till att kalcium/fosforhalten i fodret är 2:1, dvs 2 delar kalcium per 1 del fosfor (svårt att veta exakt om man inte har analyserat hö osv... men man får försöka iallafall....).
• Låta getterna äta så mycket som möjligt av det de är skapta för att äta, dvs löv, bark och liknande. Försöka hamla och torka löv för att ersätta en del av höet under vintern för att ge dem en varierad kost året om.
• Se till att de dräktiga getterna rör på sig så mycket som möjligt även under vintern, om det så innebär att jag måste skotta snö i hagen varje dag. Vissa källor säjer att brist på motion kan vara en bidragande orsak.
• ...och sist men inte minst - En get med gott om plats i vommen måste löpa mindre risk för att drabbas, eller hur? Därför tänker jag se till att de killingar jag föder upp nu och i framtiden får så bra vomkapacitet som möjligt genom att helt undvika att ge dem kraftfoder när de växer upp låta dem träna på att gnaga bark och äta hö så tidigt som möjligt. Jag vill alltså att de ska få växa långsamt och leva längre!

Lite läsning/källor:
The Merck Veterinary Manual -Pregnancy Toxemia in Ewes
The Merck Veterinary Manual -Parturient Paresis in Cows
HYPOCALCEMIA… THE LINK BETWEEN CALCIUM and PHOSPHORUS in the DIET
Hypocalcemia: How to Recognize, Treat and Prevent It
KETOSIS: What is it Actually, and How Does it Happen?
Metabolic and Nutritional Diseases - Goats and Nutrition
Pregnancy Toxemia and Ketosis
...och så lite om utfodring
Feeding During Pregnancy
The Feeding Of Goats
Raising Rumens

Tack för mycket bra och givande svar och länkar! Vi skall läsa och begrunda!

[Bruse]

Hemskt tråkigt att Er get dog.   Vi ger numera getterna ADE-vitamin några veckor innan beräknad killning samt kalcium tillskott som man häller i vattnet. Efter att vi började med detta har inget get mått dåligt efter killning. Prova!

Vilket ADE-preparat ger Ni era getter? Vi beställde en hink från Nordpost men när vi fick hem den stod en mer utförlig text om att den inte var lämpad för flermagiga djur, så vi fick skicka tillbaka den igen. Angående extra kalciumtillskott så har vi läst att det naturligt skall frigöras från benstommen och att extra tillskott innan killning kan rubba balansen "Goat husbandry av David Mackenzie".

[Rosa]

BASIC ADE-vit från Granngården/Lantmännen.

[Staina_]

jag tor att det kan vara coli !
mjölkade du ur juveret?
hur så mjölken ut?
selen skas ges flera gånger ........men inte lika mkt

[bea]

hej på er alla
tänkte delge mina tan kar även om jag inte har någon egen erfarenhet.
min bror har får (vet inte om det är stor skillnad mellan får och gätter)
men iaf en av hans tackor måste varje lammning få dessa sprutor ni talade om men ingen av de andra tackorna och de får ju samma kost så min slutsats är att alla är individer .
naturligtvis så kan ju en get/tacka ha perfekta lammningar i flera år och sedan sorgligt nog drabbas av detta men förstår inte hur ni kunde "läst på bättre" som någon uttryckte det då det dels gick så fort och ni hade ju dit veterinär...
men som sagt detta är egentligen inte mitt ämne lycka till med de små och kanske om det varit mina små och om de är honor ett extra öga när de i sin tur en dag ska killa om det kan vara genetiskt betingat....

[Gruff]

"Goat husbandry av David Mackenzie"

Den boken är fantastisk! Borde finnas i var getägares bokhylla. Oavsett om man har 2 eller 50 getter.

[geting]

Hej,

Vi (Bruse + sambo) är nu ganska säkra på dödsorsak. Ytterligare en get dog några dagar efter Ester och en till blev sjuk men klarade sig tack vare häftig medicinering snabbt efter upptäckt. Då hade vi ganska starka misstankar om vad de dog av och kunde lättare medicinera. Get nr 2 och 3 hade kraftig diarée och get nr 2 dog inom 8 timmar från det vi upptäckte att hon var sjuk. Get 2 obducerades och en inte helt säker diagnos visade vad vi misstänkt, nämligen gasbrand/enterotoxaemia. Så varför blev de då sjuka??? Orsaken till gasbrand är ju att djuret får för hög andel protein i fodret, ofta föranleds den av förhöjd kraftfodergiva, byte av foder, betessläpp eller att de ätit något de inte tålt, t.ex. vetestärkelse. Vi kunde inte hitta någon sådan koppling i vårt fall och visste inte vad vi skulle göra. Jag sänkte den lilla kraftfodergivan, uteslöt sojan och slängde knäckebrödet med de blev sjuka i alla fall. Till slut kom vi så på det. I samband med att de första killingarna föddes flyttade vi ut de båda bockarna till deras egen hage och hus. Hökonsumtionen sjönk drastiskt i getstallet och vi skyllde förstås på de glupska bockarna. Nu har det dock gått upp för oss att killingarna lagt sig att sova i höhäcken och dessutom använt den som toalett. Inte konstigt att det inte går åt hö, vi vet ju alla att getterna är finsmakare och absolut inte äter förorenat hö. Alltså har de fått för lite grovfoder, andelen kraftfoder har blivit för stor, de elaksinnade bakterierna har växt till sig och bildat gift vilket dödat våra getter. Detta är iaf våran teori, det verkar som att den stämmer för inga fler har nu blivit sjuka efter att två nya höhäckar byggts (peppar, peppar...). Vi har också vaccinerat mot gasbrand nu vilket kanske kan lindra effekterna av sjukdomen om de skulle drabbas igen. Mycket medicinskt kol, snabb antibiotika och sulfa kan också rädda djuret, men det måste gå snabbt!

Killingarna mår bra, jag är deras nya idol och det är ju alltid trevligt att vara omtyckt  
 

[ninna b]

Just det....har man getter så är det en god ide´att vaccinera dom på samma sätt och med samma vaccin som man ger till får mot gasbrand. Vi använder Miloxan och vi hoppas att vi slipper den här massdöden som annars kan uppstå.

[Trollmor]

(Gruff citerar någon som nämner David Mackenzies bok Goat Husbandry.  Det har fallit bort; jag måste lära mig hur man hanterar citatknappen!)

Den boken är fantastisk! Borde finnas i var getägares bokhylla. Oavsett om man har 2 eller 50 getter.

Absolut.

[Torptomten]

Alla de råd som getts för att undvika accetomi- energi brist skriver jag under på men vill till lägga fem punkter.
1)Ge gärna getterna välbärgad havrehalm i tillägg till höet under dräktigheten.
2)På våra i sydsverige försurade marker kan det vara gott att ge getterna en matsked foderkrita (för hästar)  var dag, året runt.
3)Under dräktigheten ger jag alltid en dl foderjäst per get och dag. Detta ökar matlusten och grovfoderätandet,underlättar proteintillgodogörandet av kraftfodret och minskar risken för diareén.  
4)Undvik sojja till getter- ge krossat korn, krossad havre, vetekli (endast liten giva - kan lätt ge lös mage) , lucern pellets och betfor. Om getterna går fritt ut och in på vintern kan man ge lite oskalt solrosfrö för att stimmulera värmeframställningen.
5) Fri tillgång till grangrenar (barken).
 gott om tall (barken och vid sträng kyla barren) samt sälg.
Att inte dagligen ge getterna grenar att barka av (vinter och sommar) och löv (sommar tid) är en onödigt risktagande tycker jag. Mycket jobb blir det  men det blir det också av en sjuk get!