Visst ska man följa vad huset säger först och främst. Problemet uppstår då det inte finns några spår kvar och man vill rekonstruera ett ursprungligare utseende, då kan "årtalsrenovering" vara ett alternativ. Andelen funkishus som byggdes under 30-talet var faktiskt inte så stor, de flesta var av "Per-Albin modell" eller eftersläpande 20-tals klassicism.
Jag håller med dig. Och inte.
Det får ganska mycket till innan ett hus är så förändrat att det inte finns minsta hum om hur huset har sett ut ursprungligen. Hinner man verkligen sabba ett hus från 1938 så mycket att man inte längre ser om det är ett funkisplejs, ett bonnahus med noll av den tidens moderna inslag, eller något annat? Mitt föräldrahem är just ett funkishus från 30-talet, och även om det har blivit renoverat en del sedan byggåret, så finns det en inneboende funkisstil kvar. Men ok, vildbyggen finns det ju alltid.
I
sunshinexs hus finns flera förmodat ursprungliga dörrar bevarade. Kanske finns det fler originaldetaljer i huset. Så slipper man årtalsrenovera och kan istället, om man nu är lagd åt det hållet, ägna sig åt att restaurera.
... fast jag röstar förstås fortfarande på att göra något kul med den där stackars dörren.
Kurbitsmålning är mitt senaste förslag.
