Nästa hund...

[pålle]

Du får inte tävla i några klasser alls med blandras, vad gäller bruksgrenarna, på många klubbar får du inte ens gå kurser i bruks med blandras, eftersom de med renrasig hund har förtur. Agility och lydnad kan du tävla i med blandras, men man kan inte bli champion i lydnad om man inte har renrasig hund. (Enligt reglerna när jag var som mest aktiv i brukshundklubben för några år sedan)

Det jick på mintid i alla fall  och det jick bra att klassa ut den lokala eliten med  vad det handlarom är att den renasiga vill ha all tävlan för sej skälv och inte för tävladet skull. mvh

[grimbart]

min senaste blandrashund var inte ens välkommen på valpkurs.... kollade många olika ställen!
vissa tyckte att man skulle avliva bastarder direkt...

[pålle]

vissa raser är avlade på extremexteriör men inte alla!

vetinte om ja ska skratta eller gråta vill järna veta villka som är fel fria från divärse åkomer men inte är det sälkap eller brucks ialla fal .mvh

[ieenilorac]

Det jick på mintid i alla fall  och det jick bra att klassa ut den lokala eliten med  vad det handlarom är att den renasiga vill ha all tävlan för sej skälv och inte för tävladet skull. mvh

Att rasklubbarna och SKK strävar efter att utesluta blandraserna från tävlande har du säkert rätt i, det hindrar inte att man måste följa de regler som finns. Så om man vill kunna gå kurser och tävla som man vill får man välja renrasig. Bland hundar som avlas för arbete finns det många friska och trevliga raser, de raser som mest avlats till utställning har ändå inte förutsättningar, varken fysiskt eller psykiskt (med få individuella undantag) att hävda sig på tävlingsbanan. Om man väljer en ras som inte är för liten (antalsmässigt) och inte heller så populär att det avlats på alla dåliga avelsdjur man kunnat komma över (läs schäfer, det är svårt att hitta riktigt friska hundar där, även om det blir bättre, det finns många duktiga schäferuppfödare, men att fixa det som förstörts under flera decennier tar tid), och om man inriktar sig på hundar som är lätta i kroppen, och dessutom ser till att hålla dem på den slanka sidan, så finns det goda möjligheter att hitta en hund som är frisk hela livet.

Jag har en släkting, som innan en knäskada var mycket aktiv och tävlade i sm i spår och sök flera gånger, som försökte hitta en bra schäfer att tävla med. Han hade kontakt med de bästa uppfödarna, och fick hjälp att välja den bästa i kullen, trots det fick han tre hundar på raken som fick så stora höftproblem när de vid rimlig ålder började utsättas för ett lite högre arbetstryck, att de fick avlivas. Han har nu valt att ha australisk vallhund istället, men tyvärr hindrar hans knäskada honom från att tävla på den höga nivån där han var förut.

Själv tycker jag, och nu får jag väl halva hundsverige på mig, att ingen hund någonsin ska väga över 50 kg, helst inte mer än 35, och alla ska ha en förväntad livslängd på minst 15 år, och vara friska i rörelseapparaten och vara utan genetiska defekter. Har man inte som mål att ha noll fel på sina hundar ska man inte föda upp hundar, tycker jag.

[pålle]

min senaste blandrashund var inte ens välkommen på valpkurs.... kollade många olika ställen!
vissa tyckte att man skulle avliva bastarder direkt...

Just det dom renrasiga villl pingka in sitt eget revir för dom är räda att förlora ansiktet.mvh

[Attes matte]

Det låter verkligen inte som de hoffar jag träffat. faktiskt inte en enda av de jag träffat har varit gapiga på något sätt. Vår herre moffade i princip bara de få gånger han vaktade inomhus eller i bil och när han skällde så var det i glädje över att få busa och härja. Han kunde liksom stanna upp mitt i leken för att bara skälla upp mot en när han blev uppstissad och galet glad men det är ju inget att haka upp sig på direkt
De gånger det verkligen fanns anledning till att vakta oavsett plats så gjorde han det med eftertryck och stort allvar i rösten. Han tvekade heller inte att försvara i skarp situation vilket är ganska ovanligt och kräver ganska mycket av en hunds psyke.

Under unghundsperioden var det helt klart en stor fördel att köra slut på hunden med rejäl träning regelbundet för att få lite lugn och ro inomhus, men vår hoffe var verkligen en brukshund ut i klospetsarna också. Han hittade på egna göromål om han inte fick sysselsättning. Detta växte bort när han blev runt 4 år, då landade han och var en väldigt godmodig herre som trivdes bra som soffpotatis om det var det som erbjöds. Han njöt dock mest av att få regelbundet arbete givetvis.

Ha ha, det låter ju som min flatte... Leka, leka, leka, och till slut får han tvär-spel och bara ställer sig och gap-skäller av glädje!  Och sen tillbaka till leken. 
Flattarna är ju också lite så att dom behöver köras slut på, men allra helst mentalt, för att man ska få lite lugn och ro... Och det har jag ju absolut inga problem med, lydnad är jättekul och så åker jag gärna skidor efter hunden på vintern, eller åker skridskor med den på isen, så den biten är jag väl inte så orolig över. Det är ju mest det där att "off-knappen" inte ska sitta alltför otillgängligt... 

/Sara

[ieenilorac]

vetinte om ja ska skratta eller gråta vill järna veta villka som är fel fria från divärse åkomer men inte är det sälkap eller brucks ialla fal .mvh

Nu vet jag att du har fel. Det finns statistik från tex försäkringsbolagen, som visar på att det finns raser med mindre medfödda fel än vad blandraserna har i genomsnitt. Om du har två stycken genetiskt felfria hundar (så gott som det är möjligt) så får du en genetiskt felfri hund, oavsett samma eller olika ras. Om du har två hundar med genetiska fel, oavsett samma eller olika ras, så får du valpar med genetiska fel.

De flesta blandrasuppfödare jag träffat på har inte gjort någon som helst hälsoundersökning på sina hundar. Det finns många som parar sin hund trots uppenbara brister, som höftproblem eller hudproblem, och som hävdar att bara för att de korsar med en annan ras så kommer defekterna inte att finnas hos valparna. Inget kunde vara mer fel, det räcker med grundläggande kunskaper i genetik för att förstå detta.

Renrasiga hundar måste följa hälsoprogrammen för respektive ras, de måste genomgå diverse tester för att deras valpar ska få lov att registreras. Om alla länder hade de regler vi har i Sverige, och om rasstandarden för vissa raser (för de flesta är standarden faktiskt redan bra), så skulle vi få fram bättre och bättre hundar, detta är oomtvistat bland veterinärer och andra sakkunniga. Genom att nogrannt kontrollera föräldradjuren, och lägga avelsförbud på dem med defekter kommer vi att få fram jättefina hundar. Problemet är att vi hade för lite kunskap förut, därför har vissa defekter hunnit bli så omfattande som de nu är inom vissa raser. Och det tar tid att avla bort detta, eftersom många defekter är recessiva och därför inte visar sig förrän båda föräldradjuren bär på det anlaget.

[Attes matte]

Såg just ett program på tv där dom visa hur den ren raiga hunden är så sönder avlad så man ar börja jöra höfleds op på hudar för dom ska klara sej den engelska bull doggen var vist värst  så hällre en bladis än en massa ren rasigt skit . mvh

Pålle, jag vill inte att detta ska utvecklas till en renras vs blandras-tråd.
Jag vill kunna träna och tävla i bruks och jag vill veta med stor säkerhet vad det är min hund kommer att utvecklas till, alltså kommer det inte att bli en blandras.
Vänligen respektera.

/Sara

[Attes matte]

Pålle, jag vill inte att detta ska utvecklas till en renras vs blandras-tråd.
Jag vill kunna träna och tävla i bruks och jag vill veta med stor säkerhet vad det är min hund kommer att utvecklas till, alltså kommer det inte att bli en blandras.
Vänligen respektera.

/Sara

Det gäller förresten er andra oxå...  Starta gärna en ny "renras vs blandras"-tråd, jag kommer inte att läsa den. 

/Sara

[pålle]

Nu vet jag att du har fel. Det finns statistik från tex försäkringsbolagen, som visar på att det finns raser med mindre medfödda fel än vad blandraserna har i genomsnitt. Om du har två stycken genetiskt felfria hundar (så gott som det är möjligt) så får du en genetiskt felfri hund, oavsett samma eller olika ras. Om du har två hundar med genetiska fel, oavsett samma eller olika ras, så får du valpar med genetiska fel.

De flesta blandrasuppfödare jag träffat på har inte gjort någon som helst hälsoundersökning på sina hundar. Det finns många som parar sin hund trots uppenbara brister, som höftproblem eller hudproblem, och som hävdar att bara för att de korsar med en annan ras så kommer defekterna inte att finnas hos valparna. Inget kunde vara mer fel, det räcker med grundläggande kunskaper i genetik för att förstå detta.

Renrasiga hundar måste följa hälsoprogrammen för respektive ras, de måste genomgå diverse tester för att deras valpar ska få lov att registreras. Om alla länder hade de regler vi har i Sverige, och om rasstandarden för vissa raser (för de flesta är standarden faktiskt redan bra), så skulle vi få fram bättre och bättre hundar, detta är oomtvistat bland veterinärer och andra sakkunniga. Genom att nogrannt kontrollera föräldradjuren, och lägga avelsförbud på dem med defekter kommer vi att få fram jättefina hundar. Problemet är att vi hade för lite kunskap förut, därför har vissa defekter hunnit bli så omfattande som de nu är inom vissa raser. Och det tar tid att avla bort detta, eftersom många defekter är recessiva och därför inte visar sig förrän båda föräldradjuren bär på det anlaget.

Hur för klarar du då det fenomenet att uder mer än 35 år så har bladisen vare vida över stigande frisk i för holland till dom ren rasiga ja har haft  säjer inte att ja har rätt i  allt men jatror inte på skk eller försäkrings bolagen  det fins ju något som heter lobbing  mvh  ps ja har väll haft tur då

[pålle]

Det gäller förresten er andra oxå...  Starta gärna en ny "renras vs blandras"-tråd, jag kommer inte att läsa den. 

/Sara  ok Sory var ju inte min mening presis  .mvh

[Annika Johansson]

Hoffe - den enda ras som verkligen skrämt mej.. Nerver, resultat korning?
Riesen ( pers. erf. ) Underbar eller demon? Jaa, det är nära däremellan.. Oxå: kolla resultar korning - nerver.

Briard?
Bruks-malle klart intressant, men vet vi om vi har en "av/på-knapp?"
Cattledog?

[grimbart]

hur är den holländska herdehunden då?

[lialan]

Bouvier de Flandres!

Ur rasbeskrivningen:
"Ursprungligen användes rasen som boskapsvallare och som draghund.
Moderniseringen av lantbruket har gjort att den numera
huvudsakligen används som vakthund men också som skyddsoch
polishund. Rasens fysik och temperament, dess goda spårsinne,
initiativförmåga och intelligens gör den användbar som
spår- och rapporthund."

[Attes matte]

Hoffe - den enda ras som verkligen skrämt mej.. Nerver, resultat korning?
Riesen ( pers. erf. ) Underbar eller demon? Jaa, det är nära däremellan.. Oxå: kolla resultar korning - nerver.

Briard?
Bruks-malle klart intressant, men vet vi om vi har en "av/på-knapp?"
Cattledog?

Skrämt dig? Som vakthund, eller?

Briarden är intressant, men då skulle jag nog vilja klippa ner den... Funkar det, eller pajjar man pälsen då? Hur är den i övrigt som arbets- och sällskapshund? Jag har nog aldrig träffat en briard nån gång...

/Sara

[ieenilorac]

Kände några som har briard. De tränade mycket bruks, hundarna var duktiga. Ganska skarpa. om man gick för nära deras bil, men skällde inte på saker som var längre bort än 2-3 meter. Gick man närmre ångrade man sig... Sällan hört ett mer kraftfullt skall.

Vet inget om deras pälsvård dock.

[Attes matte]

Kände några som har briard. De tränade mycket bruks, hundarna var duktiga. Ganska skarpa. om man gick för nära deras bil, men skällde inte på saker som var längre bort än 2-3 meter. Gick man närmre ångrade man sig... Sällan hört ett mer kraftfullt skall.

Vet inget om deras pälsvård dock.

Kikade lite på Briardens RAS-dokument, och dom verkar ha ganska stora hd-problem. Klubben hade som mål att minska hd-frekvensen till under 20%, vilket är alldeles för mycket för min smak. Kring 10% hd i snitt kan jag acceptera, men helst inte mer än så...

/Sara

[Mysla]

Ha ha, det låter ju som min flatte... Leka, leka, leka, och till slut får han tvär-spel och bara ställer sig och gap-skäller av glädje!  Och sen tillbaka till leken. 
Flattarna är ju också lite så att dom behöver köras slut på, men allra helst mentalt, för att man ska få lite lugn och ro... Och det har jag ju absolut inga problem med, lydnad är jättekul och så åker jag gärna skidor efter hunden på vintern, eller åker skridskor med den på isen, så den biten är jag väl inte så orolig över. Det är ju mest det där att "off-knappen" inte ska sitta alltför otillgängligt... 

/Sara

Det är helt klart inget fel på en bra hoffes off-knapp! Men det är ganska svårt att hitta en hoffe av rätt kaliber idag tyvärr. Vi hade tur med vår hane, han var makalöst bra mentalt. Det ser inte generellt ut så inom rasen nu för tiden... För mycket utställningsavel och för lite bruksmeriter över lag skulle jag vilja skylla på.
Annars, det största problemet med hoffen enligt mig är värmekänsligheten. Flertalet av de hoffar jag känner till har det väldigt jobbigt på sommaren eftersom de är så välpälsade och de blir inte så väldigt uthålliga i arbetet när det är som varmast. Eller... de jobbar på så gott de kan och man får passa sig så man inte kör för hårt med dem helt enkelt.
Vi tränade väldigt sporadiskt med vår hoffe kan man säga, vissa perioder låg vi ute i bevakningsskogen dygnet runt i flera veckor och sen kunde vi ha totalt träningsstopp i flera veckor. Vi hade aldrig några problem med att han visade tecken på att vara understimulerad efter 4 års ålder. Men före det hade vi stundtals ett rent helvete.
Hoffevalpar och unghundar är inte lätta att ha om det är en "redig hund". Det krävs en hel del tålamod när man kommer hem och ser det sjunde paret söndertuggade skor... detta trots att man ställt upp alla skor högst uppe på hatthyllan för att få behålla dem. Eller när man kliver in genom dörren och finner ett 20cm stort hål rätt genom hallväggen in till rummet bredvid. Eller att betongpelarna runt ytterdörren helt plötsligt saknar färg och en hel del övrigt material.
Ja, du förstår var jag vill komma. Men du är ju hundmänniska och har flatte, du borde veta vad du ger dig in på med en rejäl brukshund

[Attes matte]

He he, ja, det är väl bara det att jag har glömt bort (eller kallas det medveten förträngning??) hur Atte var innan fyra år...   

Men efter att ha kollat runt lite på diverse hoffe-uppfödares sidor så ser man massor, massor med utställningsresultat... Förvisso även mycket bruks-resultat, men det är ju verkligen inte en utställningshund jag är ute efter. Så hur sållar man?

/Sara

[Mysla]

Så hur sållar man?

Jag hade till att börja med kikat runt på lite hemsidor och kollat hur det ser ut rent generellt. När jag fastnat för någon skulle jag kolla Hunddata och se över hur väl uppföljda tidigare valpar och framför allt föräldradjuren är gällande mentalitet och hälsa. Tävlingsresultat är givetvis plus men inte ett måste om man har många MHn/Korningar att se på.
Det bästa är väl om man har träffat några hundar irl och kan kolla upp dem för att kanske få ett litet hum om vilka linjer som är vad så att säga.

Jag har några kennlar i huvudet som då när jag var väldigt insatt var mycket bra, det är ingen garanti för att det fortfarande är så givetvis men om du vill ha några namn droppade, nån varning och kanske lite mera info om just vår hanes stam så kan du ju PMa. Kommer inte diskutera såna saker helt öppet