Tipsa på plocksidan i nästa Åter!
Goda nyheter, smarta självhushållarknep och roliga händelser.
Maila petter@alternativ.nu Gärna med bild.
Välkommen! För att skriva i forumet måste du logga in först. Har du inget konto går det bra att registrera ett eller logga in med Facebook här. Det kostar inget.  :)

Författare Ämne:  Nybyggares dagliga leverne  (läst 11255 gånger)

Petter B

  • Administratör
  • Inlägg: 3598
    • Västergötland
Nybyggares dagliga leverne
« skrivet: 21 mar-06 kl 09:36 »


Skönliterär handbok i
överlevnad och självhushållning


Boken ”Nybyggares dagliga leverne” handlar om en familj med tre barn som fått en markbit ovanför Vilhelmina i Södra Lappmarken. En kväll i mitten av 1800-talet kommer de roendes och gåendes fram till stället vid sjön, med sina två kor, tre tackor och några enkla redskap. Första natten bor de under en gran, men redan nästa dag börjar arbetet med att bygga upp en gård. Vi får sedan följa familjen under sju år, hur de dag för dag kämpar för att överleva och få rätsida på sitt nya fria liv som nybyggare. Föräldrarna är väldigt kunniga och boken redogör i detalj hur de jagar, fiskar, tar tillvara maten och bygger och snickrar.
  Folklivsforskaren O.P. Petterson började redan på 1880-talet intervjua och göra uppteckningar om den första generationen nybyggare. 1935 var manuskriptet om familjen Gustavsson på nybygget Dåres (i dag Dorris) färdigt: 2048 handskrivna sidor som sedan dess legat opublicerade. Nu finns de, redigerade, i en rejäl bok på 480 sidor. Nybyggares dagliga leverne är utgiven av Vilhelmina kommun som gav den i gåva till sina 4000 invånare, men nu finns den tillgänglig för Åters läsare via bokklubben till ett pris av 250:- + porto. Det här är både en livsskildring av skönliterär karaktär och en praktisk handbok i överlevnad och självhushållning. Den naturliga miljön i boken är kanske bistrare än för många av oss och typen av självhushållning är av en enklare och mer naturnära men ”fattigare” karaktär än vad de flesta av oss eftersträvar, men ändå finns här mycket värdefull kunskap att hämta. Dels i form av detaljerade bruksanvisningar i hur man tillverkar och använder olika redskap mm. Dels i form av en inblick i dessa människors vardag och deras självklara förhållningssätt till sitt sätt att försörja sig. Något som i kontraster och likheter med dagens nybyggare och utflyttare kan ge ett nytt perspektiv på tillvaron.
 Jag kan varmt rekommendera den.
____________________________
Här följer ett smakprov ur boken.  Det är nu andra dags morgon och familjen har ställt upp lite småbjörkar som väggar runt sitt provisoriska hem under granen. Fadern har rott ut på sjön för att vittja de nät han lade ut kvällen innan.



Den första bostaden under kvistkronan på en storgran. Med hjälp av småbjörkar byggdes ett kåtaliknande hus.

”Sedan husbonden hade gått, lade matmodern allt fågelkött i den stora matgrytan av gjutjärn, som de hade fört med sig jämte en liten kittel och en stekpanna av järnplåt, på grytkäppen, som var lång och stadig och vilade i en klyka i änden av en liten stake, som man hade slagit ned i marken tätt invid eldstaden. På änden av den långa grytkäppen hade man lagt ett par stora stenar, på det att käppen skulle ligga stadigt. Från kallkällan ett stycke väster om granen de bodde invid, hade hon hämtat vatten i en bankhytta, som de hade haft med sig då de kommo, och ur den slog hon vatten i grytan över köttet, och släppte i grytan några få saltkorn, lade kvistar och kubbar på elden och gick att mjölka korna.

Tätmjölk
Nu silade hon icke all mjölken i tråg utan letade fram ur skinnsäcken i kåta rittet en liten glasflaska fylld med tätmjölk, och slog av denna i en stor träskål, strök omkring tätmjölken med träskeden över skålens botten och sidor och silade mjölk i skålen och ställde denna på mjölkstängerna i kåtarittet, så att det skulle få bildas tjockmjölk, tätmjölk, i skålen.
  Husmodern och husbonden voro visserligen lappar, men de hade varit i nybyggarehemmet i Djupdal så lång tid, att de hade vant sig vid att dagligen äta tjockmjölk och visste väl, hur bra mat denna var, bara man hade så mycket mjölk, att man kunde få tillreda den.
  Barnen hade vaknat och kommit fram till elden, där både gossarna och flickan sutto med bara ben och värmde sig framför elden. Husbonden kom nu hem och bar på en grenklyka två storstenbitar, en röding och två sikar. Han sade att sjön ännu var så flo, hade högvatten, så att man ännu kunde få blott litet fisk.
  Husmodern öste emellertid upp köttet ur grytan i en träskål, varefter hon slog ut spadet på marken och slog vatten i grytan för att skölja ur den. Sjöfågelspad kan nämligen icke användas till mat för människor. Spad, som man erhåller då man kokar skogsfågel kan man koka god soppa av, blott man har kornmjöl att vispa i spadet. Alla i hushållet satte sig omkring skålen med köttet i, och var och en tog i handen ett köttstycke ur skålen, slet mindre bitar ur de större styckena och åt med glupsk ihärdighet. Matmodern bar fram ett tråg med mjölk i och ur detta åto nu alla ovanpå köttet. Uti köttskålen funnos nu ej ens benen av fåglarna kvar, ty de ben, man hade gnagit köttet av, kastade var och en på marken år skilda håll från eldstaden.

Första stugan i Dåres
Nu gällde det för Gustaf Arvidsson att gripa sig an med att söka bygga upp en bostad åt sig och sin familj. Han började fälla späda granar, vilka sönerna fingo kvista av väl släta. Husbonden högg av de flesta stockarna till lika längd, men en del stockar gjorde han så, att den ena stocken blev litet längre än näst föregående stock. Varannan stock täljde han spetsig i rotänden och varannan stock spetsade han till i toppänden.
  Medan husbonden och sönerna arbetade med dessa stockar, sysslade matmodern med att göra upp, rensa, fisken. Alla fiskar fjällade hon och tog sedan ut tarmarna och ganen, gälarna, ur fiskarna. Alla fiskarna utom storstenbitarna eller laxarna, såsom man vanligen kallade dessa fiskar, skar hon av i tre stycken och kastade styckena i kokgrytan. Uti laxarna skar hon ett så djupt snitt efter ryggbenet längs fisken att snittet nådde nästan till skinnet på fiskarnas rygg och vek sedan ut köttflaken åt sidorna, så att varje fisk blev mycket bred. Hon hade flakat de båda fiskarna.
  Därefter skar hon till två björkpinnar, så långa, att de skulle nå tvärs över var och en av de flakade fiskarna och båda ändarna på dessa pinnar skar hon spetsiga, och innanför spetsarna skar hon in ett litet hak i veden. Stickans ena spets stack hon in i bukköttet i en fisk, töjde ut fisken på bredden och stack in den andra spetsen i köttet i andra sidan av fiskflaket. Stickan tjänade såsom en spita, som höll ut fisken på bredden. När hon så hade spitat ut de två stora fiskarna, stack hon upp ett hål genom fiskflaken innanför fiskarnas stjärtar, gick med dessa till en stor björk och skar av ett par späda kvistar i björken och stack upp vardera fisken på den avskurna kvisten genom hålet vid fiskens stjärt, och nu hängde de två stora fiskarna i björken, där de av solen och vinden skulle få torka till torrfisk. Redan innan kvällen hade dessa fiskar blivit så hårda i ytan, att flugorna icke kunde spy, lägga ägg, i dem.
  Under tre dagar fortsatte Gustaf Arvidsson att hugga och spetsa till stockar. Men på kvällen rodde han ut på sjön och lade ut näten, och på morgonen rodde han ut och tog upp näten. Den fisk, han hade fått, stack han upp på en stor grenklyka. Hade han en morgon fått ett stort antal fiskar, skar han till två klykor för fisken. Innan han gick upp till bostället med en fiskklyka i vardera handen, så hängde han upp näten på de nätgistor, han hade satt upp nere vid sjöstranden.

Nätgistor
Nätgistorna voro tre och en halv aln långa gran- och björkstänger, i vilkas toppändar satt en några tum lång avhuggen kvist. I nedra änden voro dessa stänger tillspetsade och hela stången var avtäljd och slät. Stängernas nedra, spetsiga ändar truga- des ned i marken, så att stängerna kommo att stå lodräta, och de ställdes upp i rad, på vid pass fyra alnars avstånd mellan varandra utefter en avröjd rand på jämn mark.

Gistställningen för torkning och rengöring av näten.

När husbonden om kvällen kom för att lägga ut näten, hade han först att ta ned näten. Han lyftade lös nättelnen från kvist efter kvist i gistorna och lade nätet i garnveck till samman, tog till sist samman garnvecken och band och knöt till nätsnöret omkring de sammanlagda garnvecken tätt nedom nätets flöttelne eller tylltelne, och lade sedan in näten på båtens mitt.
  När han hade burit upp fisken till eldstaden, ålåg det matmodern att taga hand om fångsten. Sedan hon hade rensat och skurit av kokfisken, med vilken hon fyllde mer än till hälften i grytan, slog hon vatten över fisken och släppte i grytan några få saltkorn och hängde grytan över elden för att komma i häftig kokning. Under det grytan kokade fortsatte matmodern att göra upp den övriga fisken. Utav den lade hon undan fisk, som skulle kokas till middagsmåltiden fram mot aftonen. Den fisk, som ytterligare fanns kvar, flakade hon och hängde upp den i kvistarna på den stora björken.  Hon lät fiskgrytan stå och koka länge, och när hon såg till grytan, fanns i den blott en liten droppe vatten kvar. Fiskstyckena voro fastbrända och delvis stekta. Hon öste upp fisken i skålen och bar fram en skål, i vilken hon hade silat tätmjölk. Grädden av skålen hade hon skummat av i en annan skål. När hon erhöll tillräckligt mycken grädde i den skålen, skulle hon av den grädden vispa smör, gnugga åt sig finsalt eller smörsalt på en stenhäll med en rund sten från sjöstranden, reda och salta smöret och lägga ned det i en liten bytta, som hon hade i kåtarittet. När man började få torrfisk, skulle man hetta upp torrfiskar på glöden och äta smör till den fisken. Ännu hade man ingen smörkärna att kärna smör i.
  Av granstammar hade husmodern tagit lös stora barkrullar och skurit sönder en del rullar i mindre stycken. Några sådana stycken hade matmodern hämtat fram ur kåtarittet och lagt dem vid fiskgrytan, varefter hon ropade åt sin gubbe och barnen, att de skulle komma och äta. Runt fiskgrytan satte man sig och tog upp heta fiskstycken ur grytan och lade dem på ett barkstyckes savsida och rev lös mindre stycken ur de stora fiskstyckena och stoppade styckena i munnen. Hade fiskben följt med i munnen, så samlades dessa i mungiporna, varifrån man tog ut dem med fingerspetsarna. En efter annan flyttade sig till tätmjölksskålen och åt några skedblad tätmjölk, varefter den drog sig tillbaka och tog upp ytterligare ett fiskstycke ur grytan och åt upp det.
  Efter måltiden knäppte de båda föräldrarna händerna och sade: ”Tack gode Gud för maten!” och barnen gjorde såsom de sågo föräldrarna göra. Fram mot aftonen fingo alla åter äta fisk ur grytan till middagsmåltid, men till fisken fingo de äta tunnmjölk. Under hela sommaren skulle matlaget äta fisk två måltider om dagen och till fisken skulle de äta tunnmjölk eller tätmjölk eller ock till omväxling fiskspad, i vilket matmodern hade vispat in en liten nypa kornmjöl och därefter slagit i spadet en betyd lig mängd mjölk. Det lönade ej mödan att bliva led vid den enformiga maten, ty var man blott tillräckligt hungrig, märkte man icke att matordningen var enformig. Fram på sommaren fick man till omväxling en och annan gång äta torrfisk och smör.

  Efter några dagar hade husbonden huggit till och spetsat ett tillräckligt antal stockar. Nu hämtade han järnstören från kåtarittet och med den stack han upp hål i marken tätt invid varandra och vredade ut hålen upptill mycket vida. I dessa hål trugade han ned den tillspetsade änden av en stock, drog upp stocken ett stycke och trugade ned den med kraft än djupare ned och såg till att stocken stod lodrät. Bredvid denna trugade han ned en stock till på samma sätt som den första. På detta sätt satte han ned stock tätt invid stock till dess att han hade ställt upp en vägg av stockar av åtta alnars längd.
  När han hade väggen färdig klöv han inne i skogen en något grövre stock och täljde av klovarnas sidor, så att klovarna blevo en tvärhand tjocka och täljde dem raka i ena kanten. Dessa klovar bar han fram till väggen, som han hade ställt upp. Invid väggen resre han upp tre långa kubbar och lade stockar på kubbarna till en timmerställning. Denna behövde han ej göra hög, ty väggens hela höjd var ej mera än fyra alnar. Sonen Arvid skulle nu få vara sin fader behjälplig. Fadern hämtade från kåtarittet en ganska grov navare, ej så grov som en timmernavare, varefter han skar till pinnar av samma tjocklek som navareaxet av björk. Han lade upp en klove på ställningen, lade dit upp navaren och pinnarna och klättrade upp på ställningen och uppmanade Arvid att klättra upp och ställa sig på mitten av ställningen. Fadern lade nu upp kloven, så att den kom att ligga tätt utefter väggens övra sida. Gossen fick nu gripa fast tag i kloven och hålla den orörligt fast mot de stående stockarna, medan fadern i största hast borrade ett navarhål genom kloven och en av stockarna bakom den och slog in en pinne genom hålet, varefter han skyndade till klovens andra ände och borrade in en pinne där. När han hade borrat i en pinne i klovens mitt, fick Arvid släppa sitt tag.

Den första stugan byggdes av stående stockar och hade jordgolv. I den skulle också de två korna och de tre fåren rymmas under vintern.
Alla illustrationer: Mats Fahlén



« Senast ändrad: 12 jun-10 kl 18:01 av Petter B »

Bran althor

  • Gäst
Re:Nybyggares dagliga leverne
« Svar #1 skrivet: 21 mar-06 kl 18:38 »
Måste tippsa om två romaner "I Marsfjällets skugga" och "Fjällfolk" av Bernhard Nordh. Också nybyggare i norr, jädrans vilka karlar!! och kvinnorna å barna, vilket slit.

flygtyg

  • Inlägg: 117
  • svamlar efter drömlivet, njuter av nuet.
    • Småland
Re:Nybyggares dagliga leverne
« Svar #2 skrivet: 24 mar-06 kl 07:50 »
Blev störtförtjust i boken och beställde me en gång! ;D
peak oil-intresserad, misslyckad fru, mamma med självhushållnings ambitoner med en "hamstrande" läggning.

bladhis

  • Inlägg: 365
    • Västergötland
    • www.prastakvarna.se
Re:Nybyggares dagliga leverne
« Svar #3 skrivet: 09 apr-06 kl 21:30 »
Tack för detta boktips! Har läst denna bok under ett par veckor nu och den har givit stooor inspiration och motivation att jobba på. Det är lätt att tappa fokus när man försöker sig på att vara nybyggare själv. Men nu är siktet inställt igen på de gamla målen. Våren gjorde förstås sitt till också...

/Bladhis

Sågaren

  • Inlägg: 609
    • Medelpad
Re:Nybyggares dagliga leverne
« Svar #4 skrivet: 16 jul-06 kl 15:25 »
På ett sätt var det lättare förr när man kunde få mark gratis, och att ingen hade något skäl att se ner på dom som försökte sig på detta med att bygga sin egen framtid. men i dag har vi bättre redskap men dessa kostar pengar tex solosåg och hyvel så man kan bygga av planktimmer om man vill.
« Senast ändrad: 16 jul-06 kl 15:27 av Sågaren »
Med många kulörta lyktor jag gick mig i världen ut. De slocknade - ljudlöst och oförmärkt,
och så tog det vackra slut...

Remma-Rambo

  • Inlägg: 16
Re:Nybyggares dagliga leverne
« Svar #5 skrivet: 01 dec-06 kl 13:18 »
Albert Viksten har använt O P Petterssons material när han skrev "De sökte nytt land" som utkom 1947.

Den handlar om nybyggarparet Gustaf och Ingrid som bygger upp en gård helt från grunden i Vilhelminas fjällvärld.

Hur mycket Viksten har lånat från Pettersson vet jag inte, men boken är helt klart läsvärd för alla som är intresserade av ämnet.

Själv tycker jag det är en underbar bok av, enligt min mening, Sveriges bäste författare.

Viksten är inte minst en mästare på naturbeskrivningar. Ett exempel:

"Gustaf höll en kort tacksägelse för allt det goda teglet som de fått nåd till att slå, sedan läste han Fader vår och tog med skrovlig röst upp Allena Gud i himmelrik...

Det hela var så enkelt och troskyldigt. I den stora stillheten föreföll det som om själva himlen och alla bergen andaktsfullt stod och lyssnade. Det var en enkel och okunnig mans hyllning till arbetet och skapandet."


 


Dela detta:

* Inloggade just nu

220 gäster, 8 användare (1 dolda)
Spiken1, anders flix, rikardn, busholle, antlina, Gröfre Slissing, carlos

* Forum

* Om tidningen Åter



- Kan bara varmt rekommendera denna tidning!
/Sanna

* Nya inlägg

* Nytt i ditt landskap

För inloggade medlemmar visas här nya lokala annonser, aktiviteter och presentationer.
Logga in eller
registrera dig.
 :)

* Nya annonser