Kris eller möjlighetKlimatet Jordens klimat har alltid förändrats, istider har kommit och gått. Men förändringen går otroligt snabbt numera. Många forskare anser att detta beror på människans påverkan genom utsläpp av växthusgaser. Som leder till ökad växthuseffekt.
Vi har olika växthusgaser som t.ex. koldioxid (CO2) som kommer från förbränning av fossilt bränsle som t.ex. olja, kol och naturgas. Koldioxid utsläppen svarar för ca 77 % av utsläppen i världen. Metan (CH4) svarar för ca 14 % av utsläppen som kommer från avfallshantering samt från jordbruk som t.ex. gödselhantering, idisslande djur, vattendränkta risodlingar och odling på mulljordar. Lustgas (N2O) svarar för ca 8 % av utsläppen i världen och anses komma från industri, avfallashantering och jordbruk.
Med fortsatta utsläpp beräknas jordens medeltemperatur stiga med 1,4–5,8c under en hundra års period mellan 1990-2100 (källa SMHI) . För ca 250 miljoner år sedan hade vi 6 grader C uppvärmning och då dog 90 % av alla djur och växtarter ut (källa Benton.M 2003: When life nearly died).
Växthuseffekten uppstår på grund av att solstrålarna som träffar jorden inte obehindrat kan reflekteras genom vår luft (atmosfären) tillbaka till rymden. Det finns ett antal växthusgaser i atmosfären som hindrar värmen från jorden att försvinna ut i rymden. I stället absorberas det och skickas tillbaka till jorden. Detta gör att klimatet blir varmare. Växthuseffekten är ett naturligt tillstånd som alltid har förkommet men har ökat på grund av utsläpp orsakade av oss människor.
Under industrialismens korta tidevarv har utsläppen ökat drastiskt. Om vi skulle sluta omedelbart med alla utsläpp av växthusgaser nu, så får vi alla fall dras med en eftersläpning som leder till att temperaturen ändå stiger ca 40 år framåt i tiden, anser forskarna.
Konsekvenserna av klimatförändringen är att Polarisarna, Grönlandsisen och glaciärerna smälter vilket leder till att havsnivån höjs med översvämningar som följd. Här uppe i Sverige kan vi få dras med häftigare stormar och större nederbördsmängder med svåra problem som följd som t.ex. stormen Gudrun m.m. som kan leda till omfattande elavbrott i stora områden osv. Men vi kan även få större skördar inom jordbruket på grund av varmare klimat. Tyvärr ökar också risken för missväxt på grund av att växtsjukdomar och skadeinsekter frodas, samt att det kan bli häftiga skyfall och hagelskurar under sommaren som följd. I Sydeuropa blir det varmare och torrare som gör att det blir svårt att bedriva jordbruk där. Stora problem med vattenbrist kan uppstå. Om nordatlanten blir uppvärmd och salthalten i havet minskar så kan golfströmmen ändra sin bana och då får vi mycket kallt här uppe i Skandinavien.
Det finns även forskare runt i världen som kritiserar FN:ns klimatpanel IPCC, Al Gore och James Hansen m.fl. De anser att det inte finns tillräkligt med bevis för att koldioxidutsläppen (avgaser från fossilt bränsle) har ökat växthuseffekten. En del länder är emot att man minskar koldioxidutsläppen som t.ex. Polen som vill vara oberoende från Ryssland beträffande energiförsörjning. Polen har mycket kol som de själva vill använda i sin egen energiförsörjning.
För min egen del så tycker jag att det sunda förnuftet säger att man inte ska förorena varken luften, vattnet eller marken, därför bör man minska på utsläppen. Människor, djur och växlighet mår inte bra av stora utsläpp som sker i de stora städerna och ifrån industrier runt om i världen. Dessutom måste vi vara förberedda på klimatförändringens risker och konsekvenser oavsett om den orsakas av oss människor genom utsläpp, eller om den enbart följer naturliga cykler som en del hävdar. Förmodligen är det en kombination av mänsklig påverkan och naturliga cykler. Vi måste upprätta någon form av handlingsplan (dokument) inför de gigantiska globala problemen och hoten som vi står inför beträffande klimatförändringen. Handlingsplanerna bör upprättas lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.
EnergiVi har haft stenålder, bronsålder, järnålder och nu lever vi i oljeådern. Råolja, kol och naturgas är ändliga resurser som kommer att ta slut. Dessa ändliga tillgångar är lagrad energi som bildats med hjälp av solens ljus. Levande material från växter och djur har under stort tryck och värme omformats till olja och naturgas som lagras i fickor under jordskorpan, en process som har tagit miljontals år. Råolja består mestadels av kolväten. Nybildning av olja och naturgas återbildas ständigt men det tar mycket lång tid. Uttaget av olja och naturgas är mycket större än vad nybildningen är.
Oljan började användas i litet skala under 1850. Och efter 1880 började framställningen och användningen successivt stiga. Först användes lysfotogen sedan började bensin att användas för drivning av fordon. Vartefter kom även dieselolja att framställas. Genom att råoljan kunde förädlas genom raffinering och som blev till standardiserade produkter som bensin, diesel och fotogen så betydde detta mycket för att få igång ett omfattande transportväsende, som i sin tur ledde till industrins tillväxt fram till idag.
Vi är globalt beroende av oljan för vår energiförsörjning. Oljan används till väldigt mycket och transporterna står för en stor del av användningen, som t.ex. privat bilism, lastbilar, bussar, dieseldrivna tåg, fartyg och flygplan. Andra användningsområden som oljan har är uppvärmning av hus, framställning av elektricitet och inom industrins olika tillverkningsprocesser. För att tillverka en liten bil går det åt ca 5m3 olja och för att tillverka en stor bil ca 10m3 olja. Därtill tillkommer energi för transporten av bilarna med fartyg från t.ex. Japan till Europa eller till Amerika. Samma mängd olja går åt för att tillverka en så kallad miljöbil som vi har idag, i praktiken finns det ännu inga riktiga miljöbilar. Plastprodukter, syntetfibrer, färg, lacker, lösningsmedel, rengöringsmedel, smörjoljor, asfalt, kosmetika och även vissa mediciner tillverkas av olja. Det moderna jordbruket är beroende av olja för att driva traktorer osv. Även för att framställa konstgödning går det åt enorma mängder gas och olja. Vid husbyggen, vägbyggen och brobyggen etc. går det åt stora mängder olja för att driva entreprenadmaskiner m.m. Här i Sverige har vi minskat en del av vårt oljberoende sedan 1970-talet och det beror på att vi inte använder så mycket olja nu längre för att värma upp våra bostäder. Ett annat skäl till att vi har minskat oljeförbrukningen är att vi har flyttat tillverkningen av konsumtionsvaror till Kina och andra låglöneländer.
Nu står vi inför ett enormt globalt problem, och det är att oljan snart är slut. Vi har nått det såkallade ”peakoil-syndromet”. Alla världens oljetillgångar tryter, de största reserverna finns fortfarande kvar nere i Persiska viken men även där minskar tillgången. Likaså nordsjöoljan och den ryska oljan. USA har haft god tillgång på egen olja vilket gjorde dem tidigt som den ledande industrinationen i världen och de exporterade olja också. Men USA:s oljeproduktion nådde sin topp 1971 därefter har deras produktion minskat varje år. Numera importerar man 2/3 delar av den olja man förbrukar i USA. De behöver ungefär 22 miljoner fat olja a 159 liter råolja per dygn.
I slutet av 1970 talet hade många länder bl.a. här i Europa kommit ikapp det ekonomiska och industriella försprång som USA hade. De fick en del av sin olja från mellersta östen och från Nordsjön. Nu idag år 2009 har USA:s tillväxt och ekonomi otroligt snabbt dalat, och fortsätter det i samma takt så är snart USA som nation ett konkursbo. Med enorma konsekvenser för omvärlden.
Nu har ju Kina och Indien vuxet till sig ordentligt både industriellt och ekonomiskt. Dessa länder slukar enormt mycket olja och behöver ännu mera energi för varje år för att försörja sin befolkning. Överlag ökar befolkningen här på vårt klot. Då kan man undra hur det ska gå i framtiden eftersom efterfrågan på olja är mycket hög och oljekällorna sinar vartefter runt om i världen.
Det råder också delade meningar bland olika forskare, debattörer och olika lobbyister om hur länge oljan ska räcka.
I den grupp där man är mest pessimistisk säger man att Peak Oil snart är här, eventuellt att den redan har passerats. Man hävdar också att energiförsörjningen inte kan ersättas av varken kärnkraft eller alternativa energikällor. Världsekonomin kommer att gå nedåt. Samt att många oros och krigshärdar bryter ut på vår jord på grund av energibrist. De förutser även att vi på sikt går in i ett lågenergisamhälle med korta transportsträckor, lokal produktion och hög självförsörjningsgrad i byar och samhällen. Förvånansvärt många debattörer i den gruppen är avhoppare från oljeindustrin där de har jobbat som geologer osv.
I den andra gruppen är man lite mer optimistisk och säger att oljan kanske räcker 10-20 år framåt. De hävdar att de alternativa energikällorna har börjats på och tagits i bruk innan peaken kommer. Och att vår livsstil förändras så tillvida att vi åker mera kollektivt osv. samt att samhället överlag blir mindre energikrävande än idag.
Den tredje gruppen som är mest optimistisk säger att oljan kommer att räcka under många år. De brukar hävda att vi har större oljereserver nu än för 30 år sedan. De anser att inte vår livsstil behöver förändras något sätt på grund av energibrist utan snarare tvärtom att är bara att slösa med tillgångarna som tidigare. De som finns i den här gruppen kommer ofta från olika lobbygrupper från industrin, bensinbolag och oljeshejker från mellersta östen.
Det som är det mest troliga och som många forskare med flera är överens om är att oljeproduktionens kurva numera har planat ut i ett platåläge och inom en mycket snar framtid kommer att vara på väg neråt på väg neråt. Tidigare har oljeproduktionen stiget oavbrutet år efter år. Samtidigt har oljekonsumtionen stiget för varje år. Och gör det fortfarande och när konsumtionen blir större än produktionen går det fort att förbruka de oljereserver som finns kvar. Vi närmar oss den skärningspunken mycket snabbt när vi konsumerar mera olja än vi producerar. Många forskare räknar med att peak oil inträffar någonstans mellan 2010 – 2020. Samtidigt minskar tillgången på sötvatten runt om i världen. Bristen på olja och sötvatten leder i sin tur till matbrist, samtidigt som världens befolkning ökar. Olika krigshärdar, revolter och ökad organiserad brottslighet uppstår runtom i världen på grund av energibrist, vatten och mat.
Kärnkraften är inte heller någon säker energikälla att satsa på eftersom det radioaktiva avfallet är farligt för många generationer framåt. Dessutom kan kärnkraftverk råka ut för härdsmälta. Kärnkraftteknik kan också användas för att framställa kärnvapen. Uranbrytning lämnar efter sig stora sår i vår natur. Uranet är dessutom en ändlig resurs och räcker inte hur länge som helst.
Vilka möjligheter har vi i framtidenVärldsekonomin och nuvarande försörjningssystem brakar samman efter peakoil kollapsen vilket kan jämföras med att åka i en brant utförsbacke. När vi har nått slutet av utförsbacken slår vi oss hårt. Men vi måste resa oss efter utförsracet och det är då som vi kan gå in i en ny tidsepok.
För att skapa framtidens samhälle måste så många som möjligt redan nu få ta del av den information om vad som är på gång i framtiden. Politiker och massmedia har en viktig funktion i detta sammanhang. Men tyvärr råder det stora brister i informationen, kanske för att man inte vet hur man ska tackla problemen vi står inför. Det tycks finnas en stor rädsla från politiker eftersom man inte vet hur man ska ersätta den stora billiga energimängd som oljan har varit för oss. Därför är det viktigt att redan nu bygga upp nätverk med personer som är medvetna om vad som håller på att ske. Dessa kan då sin tur upplysa andra i sin omgivning och få dem mera insiktsfulla om nuläget och om framtiden. Det är viktigt att så många som möjligt, åtminstone blir mentalt förebredda. Då blir det lättare att förbereda sig praktiskt inför kriser som vi står inför. Medvetna personer som bildar nätverk som t.ex. ”Resursbyar i krisdabbat samhälle” (se bilaga) kan bli lite av pionjärer som är med och skapar det nya samhället. Ett annat intressant projekt som befinner sig i ett begynnande skede är ”Cooperative Community Sweden”. I detta projekt kommer en ny by att byggas från början, där man blir självförsörjande så långt som det går. Stora resurser kommer också att satsas på forskning och utbildningar i detta projekt.
När vi reser oss efter peakoil kollapsen kommer vi att använda oss av förnyelsebara energikällor såsom solenergi, vind, vatten, biogas, vätgas, bergvärme, sjövärme, grundvattenvärme, luftvärme med värmeväxlare, vågkraft och tidvattenkraft från havet, bioenergi från jord samt skogsbruk. Vi kan inte slösa med energin som vi har gjort tidigare utan det är hushållning som gäller. Det går exempelvis inte att ta ut för mycket bioenergi från skogen och jordbruket, här måste det vara en balans så vi inte ägnar oss åt rovdrift. De alternativa förnyelsebara energikällorna bör också vara utspridda över hela landet. Följande punkter nedan ger exempel på förändringar och möjligheter i det nya samhället.
• Transporter kommer att ske mera på järnväg och via kustsjöfart. Järnvägsnätet måste byggas ut. Lastbilar används för kortare transporter från järnvägsstation eller hamnen till den plats som godset ska transporteras. Lastbilar, bussar, jordbrukstraktorer och entreprenadmaskiner osv. kan drivas med biogas, vätgas eller biodiesel som framställs av inhemsk rapsolja etc. Samma drivmedel som beskrivets ovan kan användas till personbilar. Elbilar kan utvecklas bättre än vad de är idag, de kan kanske kombineras med hybridteknik där olika alternativa drivmedel används. För övrigt kan man samåka mera. Cyklar och elmoppar är bra alternativ i städerna.
• Jordbruket, trädgårdsodling och fiskodling får en allt större betydelse i det nya samhället. Jordbruksmark kommer att behövas för både mat och energiproduktion. Mejerier och slakterier bör decentraliseras. Att bygga hus på produktiv åkermark runt våra städer och tätorter får ej längre förekomma. Eftersom konstgödsel som kväve till exempel kräver enormt mycket energi för att framställa så måste vi lägga om jordbruket till ett mera ekologiskt system. Ett väl utvecklat växelbruk är att föredra istället för det konventionella jordbruket som vi har idag. Ensidig odling av grödor på samma stycke mark utarmar jorden. Naturen strävar alltid efter mångfald, därför bör vår odling följa naturens rytm och mönster. Användandet av stenmjöl är ett utmärkt gödselmedel. Vi måste också ersätta kemiska bekämpningsmedel med biologiska. Matproduktionen får en allt viktigare roll i framtiden som kommer att sysselsätta flera människor än idag. Vi måste återgå till närproducerad och regionproducerad mat.
• Skogsbruket utvecklas till att producera mera biobränsle/energi på olika sätt. Pappersindustrin kanske får en nedgång, men sågat virke och andra förädlade träprodukter för byggnad av ekologiska hus osv. kan få ett uppsving. Sågverken och annan träindustri blir åter igen decentraliserade över landet för att minska transporterna. Vi måste vara försiktiga så att det inte sker för stora uttag av vår skog. Återväxten är viktig för att kommande generationer ska få ha skog kvar. Vi måste vårda vår skog med omsorg.
• Tillverkningsindustrin kommer till en viss del tillbaka till Sverige när globaliseringens era upphör. Tillverkningsindustri som tidigare hade flyttat till låglöneländer kommer delvis tillbaka på grund av fördyrade transporter och tillverkningskostnader. Detta skapar flera arbetstillfällen i Sverige. Det kan uppstå problem med att förse industrin med tillräckligt stor mängd energi till rimligt pris, detta problem måste lösas.
• Handeln kommer att förändras stora köpcentra utanför tätorterna kommer att minska i omfattning på grund av transporterna till och från dessa. Istället kommer det ske en ökad satsning på små närbutiker i samhällen och i byar. Internethandel får också en ökad betydelse. De stora kedjorna som ICA, KF och Axfood m.fl. måste öppna flera grossistlager regionalt och lokalt istället för att ha några fåtal över hela landet som vi har idag. Detta då för att minska transporterna. Önskvärt är också att flera små privata aktörer kan starta både detaljhandel och grossistverksamhet.
• Offentliga sektorn blir också decentraliserad som t.ex. åldringsvården osv. Varje skola måste få ha ett eget kök för att få laga sin mat. Det är vansinnigt att köpa färdigräddade tunnpannkakor från Polen osv. när vi kan tillaga maten själva vid varje skolkök. Samma sak gäller inom åldringsvården och på sjukhusen. Maten får en betydligt bättre kvalitet om den tillagas med omsorg med närproducerade råvaror lokalt på varje skola och äldreboende.
• Tjänstesektorn får även den minska på sina transporter genom ha telefonkonferenser, resa kollektivt och avstå från att flyga osv. Användandet av internet och datorer får allt mer ökad betydelse. Många kanske kan jobba hemifrån, åtminstone någon dag per vecka.
• Turism/besöksnäring eftersom utlandsresor med flyg blir mycket dyra kan det bli attraktivt med semester i Sverige. Långväga resor kan ske med tåg och buss. Turister från Europa kan åka tåg hit till Sverige. Vi har mycket att erbjuda som vacker natur som omfattar skogslanskap, odlingslandskap, skärgård och fjäll. Ekoturism, natur/kulturturism och att bo på lantgård är goda exempel inom turistnäringen som går att utveckla. Lokalproducerad mat med olika specialiteter från olika landskap är också intressant.
Det nya samhället
I det nya samhället måste vi inse att vi har tre viktiga grundbehov som vi måste tillgodose och det är vatten, mat och energi.
*** Vatten kan vi inte vara utan. Det råder stor brist på dricksvatten runt om i vår värld och tillgången minskar i takt med att vi får varmare klimat. Jordbruket i många länder använder stor mängd för konstbevattning. Jordbruket läcker ut giftrester från besprutning av grödor som förorenar vattnet, likaså från industrin. Vi måste vara rädda om våra kvarvarande sötvattenreserver.
*** Mat är livsnödvändigt. Många här på vår jord svälter. Vi måste gå in för ett hållbart jordbruk och matproduktion.
*** Energi är vad vi behöver för att producera mat och för att få tillgång till vatten. Energi behöver vi för att producera nödvändiga varor och för att få elektricitet och värme till våra hus. Energiförsörjningen måste vara förnyelsebar och hållbar.
Omställningsprocessen kan nog bli svår för många inför det nya samhället. Den omställning som mänskligheten numera står inför måste vi göra under en ganska kort tid och det är en gigantisk förändring som vi inte tidigare har upplevt.
Ökad ekonomisk tillväxt vilken hela tiden stegras är ett förlegat system som utarmar moder jords ekologiska system. Naturen har gränser som inte är förhandlingsbara. ”Människan vävde inte livets väv, vi är endast en tråd i den”. (Citat: hövding Seattle) Undersökningar har visats sig att lyckan hos människor ökade i takt med de ekonomiska framstegen i västvärlden fram 1960 talet. Sedan kom en stagnation vilket ledde till att många stressrelaterade sjukdomar och psykosocial ohälsa ökade.
Såväl för individer som för samhället i stort behöver vi nya visioner. Vi måste arbeta fram och forska i nya ekonomiska system där inte rovdrift förekommer på bekostnad av de ekologiska systemen och det mänskliga kapitalet. Pappershandel med aktier och valutor osv. i den form vi har idag är ohållbart i framtiden. Vi måste ha ägare till företagen som är mån om och har ansvar för företagens utveckling på lång sikt beträffande de ekologiska förutsättningarna, de ekonomiska resultaten och för de som arbetar inom företagen. I det nya samhället måste vi ta tillvara gammal kunskap och teknik, vilket kan kombineras med ny teknik och nya kunskaper. Detta för att bygga upp en hållbar livsstil och hållbar utveckling.
I dagens konsumtionssamhälle glömmer vi bort att ta tillvara det goda här i livet som till exempel att njuta av små vardagliga saker som t.ex. att äta god näringsriktig mat tillsammans med familjen, njuta av soluppgången och nedgången. Samt att njuta av vad naturen har att ge oss i form av rekreation och avkoppling osv. Vi måste sakta ner på den personliga brådskan som så många har utvecklat. Vi behöver inte stressa hela tiden - lev mera långsamt och må bättre. I vårt förhållningssätt till naturen så kan vi utveckla en större andlighet som gör att vi mår bra och känner en vördnad samt tacksamhet för Moder Jords existens, som vi alla är beroende av.
När det sista trädet är fällt
den sista floden förgiftad
den sista fisken fångad
då först kommer människan att inse att hon inte kan
äta pengar.
Citat: okänd Cree indian
Sammanfattningsvis kan man konstatera att vi lever mycket kortsiktligt och har dålig framförhållning i dagens samhälle.
Oren Lyons som är hövding för Ondogoafolket i USA har sagt att vi måste planera för sju generationer framåt och att varje generation har sin ledare som styr med goda visioner, framsynthet och ansvar. Han har också sagt att alla föds med sunt förnuft men måste lära sig att använda det, annars är det en förlorad möjlighet.
Här följer några exempel på informativa hemsidor: www.simmonsco-intl.com , www.green-eye.se , www.energikris.nu , www.peakoil.nu , www.globalutmaning.se , www.helasverige.se , www.oljepris.se , www.stockholminitiativet.se , www.energimyndigheten.se , www.meetup.com/oljegruppen , www.smhi.se , www.lrf.se , www.slowsociety.se och www.civil.se
Kjell Aleklett är en svensk forskare som är mycket insatt energifrågor som berör peak oil osv. Mattew Simons är en amerikansk expert på peak oil han är tillika bankir.
Natur & miljökonsult Tomas Skogstjärn
Gärdegatan 3
827 32 Ljusdal
0651-76 91 01 07-812 19 54
Mailadress: naturizzimo@tomas.skogstjarn.dinstudio.se
Hemsida: www.tomas.skogstjarn.dinstudio.se
