temperament på australorps och isbar

[malinsandberg]

Jag undrar vad folk har för erfarenheter av australorphöns när det gäller temperament. Har  både läst att de är livliga och att de är lugna. Någon som har sådana som kan säga om de är lätta att få tama, om de är flaxiga , om de flyger bra och högt, om de är lätta att hålla på tomten om de får gå fritt, mm.mm.
När det gäller isbar undrar jag ungefär samma sak, men jag skulle också vilja veta hur stora de blir, hittar ingenting om det någonstans.

[Linkoso]

Har inte Australorp men en Isbarhöna och upplever henne som lugn och snäll och samtidigt lite busig/lekfull (hon kan få för sig att göra ryck/börja skutta omkring och flaxa och hoppa/leka). Kan nog flyga rätt bra om hon får för sig det. =) Hon är ungefär som en brun Lohmann i storlek, lite större kanske eller så är det hennes vackra stora stjärt som gör att hon ser större ut:

[malinsandberg]

Ok, brun lohman har jag, så då är inte isbar mycket större. Jag tycker att mina lohmanhönor är små, men väldigt lugna och tillgivna. Hur högt flyger isbarhönsen? Tar de sig över ett 100 cm nät? Det gör inte mina lohman... men jag ska bygga en ordentlig hönsgård med nättak och allt, men undrar i alla fall vad som kan hända när man har hönsen fria i trädgården.

[Linkoso]

Jorå, 100cm lär de flyga över.

[Jennyt]

Jag tycker mycket om Australorp. Har haft några stycken. Alla åt ur handen på mig. Tuppen-tupp Han var hög som nästan till höften och ville sitta i knät. När han fick se mig kom han springande som en gasell Svärmor blev livrädd en gång och sparkade till honom. Hon trodde han skulle anfalla henne när han kom rännande. Efter det blev han aldrig OK igen Lugn ras som inte är flaxig. Värper bra och fina ägg.

Har ingen erfarenhet av Isbar, men om jag skulle ha en grönvärpare hade jag valt dem framför andra.

[Suss i Sannum]

Har både Australorp och Isbar som stora favoriter bland höns och håller bägge raserna. Våra Australorp är lugna, ganska skygga och reserverade. Inte flaxiga eller benägna att flyga, de springer hellre. Isbarhönsen är orädda, frammåt och lätta att få tama. De är inte heller särskilt flaxiga, men kan hamna på fel sida rastgården någon enstaka gång, oftare om nätet är 100 cm. Båda raserna går utmärkt att ha lösa. Isbarhönsen här har haft en tendens att ge sig ut på turer längre ifrån hönshuset än övriga raser.
Våra Isbar är snäppet mindre än Maraner.

[sonja på slätten]

Jag skaffade en australorp-höna för en del år sedan för att korsa in i mina sussex och få fram en ny färg. Att hönan var stirrig var inte så konstigt, hon var ju ny, men även avkomman blev betydligt stirrigare än mina sussex. Det tog åtskilliga generationer med tillbakakorsning på sussex innan de blev lika lugna.

[anders 67]

Jag har haft australorps.Jag tyckte det var en ganska stirrig lite anonym ras.Värper bra och lägger väldigt goda ägg
men ingen favorit hos mej.Här är det sussex,hamburger och leghorn i olika färger som gäller.

[Rakadero]

Jag vet inte hur det fungerar om man har bara en av varje sort, jag har märkt på mina att de gärna går var ras för sig, leghorn för sig, blomme för sig etc, fråga mig inte hur de kan veta det... och sussexhönan som är ensam sussex är rätt ensam...

Men om alla är 'ensamma' blir de kanske vänner ändå?

[Daaniel]

Min dv kochin går med en vit lohman och två andra raser så jag tror det går bra...
och mina maraner går med en tysk dvärghöna och två blandisar för tillfälligt och det går bra.