potatis, bladmögel och urval

[Anders S]

Varför får jag mindre och mindre problem med bladmögel? Det var nu ett tag sen all blast ruttnade ner före skörd. Den är ofta blekgrön eller bara delvis nedruttnad. (Jag brukar inte vara så himla flitig med att slå av den.)

Kan det bero på följande urvalsprocedur? Jag går igenom potatisodlingen några gånger under sommaren och tar bort alla plantor som är svaga eller har synliga sjukdomssymptom. När jag skördar tar jag upp ett stånd i taget och lägger i en hink. Gav det bra skörd av friska potatisar så tar jag många sättor. Annars tar jag inga eller möjligen några få. Jag tycker mina potatisar blivit påtagligt friskare av detta. För det kan väl inte bara att jag gått över till biodynamisk odling, från tidigare "bara" ekologisk? ;-) Eller har klimatet på hög-och sensommaren blivit mer gynnsamt (i Sörmland). Tycker jag knappast.

[kurt]

Nej, hokus pokus med biodynamisk odling, har nog ingen effekt! Preparat från döda djur under fullmåne, och vad de nu håller på med bryr sig knappast växterna om.

[Anders S]

Jomenvisst. Ideologi före fakta tillfredställer de personliga fördomarna. ;-))

Kanske har det då med min urvalsmetod att göra. Det var ju den som var min poäng. Vad har du att säga om den, samt om att jag har minskande bladmögelförekomst? I o f s en rätt kort trend (några år) och helt ovetenskapligt. Bara vanlig odling.

[lallas]

Mina King Edward vissnade ner över hela linjen sista veckan i Juli. På måndagen var blasten gröna och fina, helgen efter var samtliga bruna och nervissnade. Är så tråkigt. Det var ju i stort sett nästan bara halvtid för dom. Blev mycket smått. Ända sättet att sälja dom blev att dubbla priset och benämna dom delikatess potatis... 
Fakse:n klarade sig någon månad till vilket gjorde att dom klarade hela sin växtperiod och blev riktigt fina.
Minerva:n var dom enda som var gröna i blasten vid upptagning. Blev stora och fina. Första året med dom.
Jag köper nya "sättefrön" varje år. Tror inte att dom är 100% fria ifrån smitta även om dom är certifierade.

Har funderat mycket över det här med att dom mindre potatisarna ju passerar igenom sållmattan och blir kvar i jorden. Är dom då brunröta infekterade så måste väl brunrötan övervintra i dom och vara "fit for fight" nästa år igen? Eller?? 

Kan nog tänka att noggrannhet vid upptagning måste vara ett stort pluss för att hålla brunrötan nere. Speciellt om brunrötan kan övervintra i jorden i infekterade potatisar. Samtidigt att bara plocka sättefrön ur friska stånd, så att dom som lagras är fria ifrån smitta måste ju ha en positiv effekt.

[Soshila]

Kan det bero på följande urvalsprocedur? Jag går igenom potatisodlingen några gånger under sommaren och tar bort alla plantor som är svaga eller har synliga sjukdomssymptom. När jag skördar tar jag upp ett stånd i taget och lägger i en hink. Gav det bra skörd av friska potatisar så tar jag många sättor. Annars tar jag inga eller möjligen några få. Jag tycker mina potatisar blivit påtagligt friskare av detta.

Jag tycker det låter väldigt logiskt att man på sikt skulle få bättre och friskare potatisar med din metod, inte bara mot bladmögel. Dessutom borde väl potatisarna bli bäst anpassade till just din jord och dina odlingsförhållanden. Det är väl så man går till väga vid annan fröodling och förädling, att man väljer de bästa och friskaste exemplaren med de egenskaper man vill ha, så varför inte med potatis?

[masa]

Intressant,det där med urval. Funkar det med alla sorter? Har du långt till andra potatisodlingar? Är det bladmögel på de plantor du städar bort under sommaren? Besprutar du med några biodynamiska preparat?

Bladmöglet sprids i regel via luften och vid lämpliga väderförhållanden har plantorna svårt att stå emot smitta. Det sker en ständig resistensförädling, men detta har blivit svårare sedan typ A2 av Phytophthora infestans kom till Sverige under 1980-talet (1976 till Europa). Tidigare hade vi bara typ A1 och då kunde man förädla för resistens mot denna typ, men nu har de båda typerna förökat sig sexuellt och variationen hos bladmöglet har ökat. Detta har medfört att det kan bildas sporer som kan överleva i jorden under flera år och smitta friskt utsäde i jorden redan tidigt under växtsäsongen.

Jag har dock två ungerska sorter som inte har angripits av bladmögel under de fem år som vi har odlat dem, det är första nattfrosten som sätter stopp för växtsäsongen. I år skedde för övrigt natten till tisdagen (29/9).

[Anders S]

Jag tycker det låter väldigt logiskt att man på sikt skulle få bättre och friskare potatisar med din metod, inte bara mot bladmögel. Dessutom borde väl potatisarna bli bäst anpassade till just din jord och dina odlingsförhållanden. Det är väl så man går till väga vid annan fröodling och förädling, att man väljer de bästa och friskaste exemplaren med de egenskaper man vill ha, så varför inte med potatis?

Ja, det stämmer, men det är lite speciellt med vegetativ förökning eftersom man då brukar räkna med att generna är desamma hos föräldrar och barn. Detta hindrar dock inte att olika föräldrar kan vara olika friska. Dessutom finns nyare genetisk forskning (inom ett område som kallas epigenetik) som öppnar för en sorts nedärvning av miljöfaktorer, åtminstone några generationer. Jag har inte hunnit sätta mig in detta, men jag uppfattar att det ligger till så. Så mer eller mindre kan det nog funka även vid vegetativ förökning. Värt att försöka åtminstone.

[Anders S]

Mina resultat är som sagt preliminära och skördenivåerna inte höga. I år rent låga, ca 1-1,5 kg/m2, men då på jord som inte var i så bra skick. Och plantorna är friskare än förut.

Mer svar nedan:

Intressant,det där med urval. Funkar det med alla sorter?

Jag har noterat en förbättring på alla eller de flesta sorter. Jag odlar mest Matilda, Rosamunda, King Edward, Pimpernell.

Har du långt till andra potatisodlingar?

På en odlingsplats ja, några km minst. Där klarar sig potatisblasten mycket bra i år. På en annan odlingsplats bara ca 100 m. Där klarade sig blasten till ca månadsskiftet aug-sept, sen försvann det mesta, men en del var kvar vid skörden i mitten av sep.

Är det bladmögel på de plantor du städar bort under sommaren?

Delvis ja (bruna bladmögelfläckar på blad, jag rensar bort plantan när de blir för utbredda, mindre noggrannt efterhand som säsongen framskrider), delvis är det misstänkt virus eller annan nedsättning, kan också vara brunröta i sättan som ännu inte syns på bladen (t ex avvikande utseende på blad eller bara dålig tillväxt).

Besprutar du med några biodynamiska preparat?

Ja, som allmän odlingsåtgärd. Jag sprutar inget specifikt för bladmögel.

Jag använder traditionella biodynamiska kompostpreparat i komposten. För besprutning använder jag mestadels en homeopatisk version från det nyazeeländska företaget BDMax. Man slipper stå och röra i en timme, räcker med några minuter:
http://www.bdmax.co.nz/home/article/37

http://www.considera.co.uk/hx/index.php?main_page=index&cPath=2_8

[Anders S]

En idé om hur man kan göra i lite större skala där man skördar med maskin:

I ganska små odlingar kan man kanske odla sättpotatisen för sig och ta upp den för hand för att kunna göra noggrannt urval. Matpotatisodlingen skördas maskinellt.

I lite större odlingar kan man kanske ha en elitsättpotatisodling som skördas för hand med noggrannt urval. Skörden från denna sätts nästa år i en brukssättpotatisodling. Denna rensas manuellt från sämre plantor under säsongen och skördas sen med maskin och ger sättor till matpotatisodlingen. Matpotatisodlingen skördas förstås maskinellt. Om man odlar 1 ha potatis skulle man kanske "bara" behövs skörda några hundra m2 för hand. Beror på storleksfördelning m.m.

Det är troligen bra med ett visst avstånd mellan sättpotatisodlingarna och matpotatisodlingen. Kanske sättpotatisodlingen bör ligga i en egen växtföljd för att inte drabbas av växtföljdssjukdomar och oskördad matpotatis.

Troligen blir en del av detta för krångligt för många odlare, men för några kan det kanske fungera praktiskt och vara värt att pröva.

[Existens?]

Jag tror ärligt talat att det mer är slumpen som gjort att du haft mindre angrepp ett par år. Urvalet har jag svårt att se att det skulle kunna göra så stor skillnad. En brunrötesmittad potatis överlever ju ändå inte vintern, så per automatik har man ju alltid utsäde som åtminstone är fritt från brunröta.

Den markbundna smittan som börjat uppträda i de intensiva färskpotatisområdena kommer ju av ensidig odling i tiotals år på samma ställe, en helt regelvidrig odling som bara bygger på dom höga priserna.  Med ett hyfsat normalt växelbruk så ska det inte vara nån risk för marksmitta, utan den kommer ju som sagt luftvägen.

Din ide om utsädesodling tillämpas ju redan i viss mån, fast i lite större skala, mycket utsäde odlas ju i Norrland där allehanda sjukdomar är mer sällsynta.

[Anders S]

Det är mycket möjligt att du har rätt i mycket av detta. Mina erfarenheter är som sagt preliminära, från två odlingsplatser, och detta är inget systematiskt upplagt försök.

Urvalet är främst avsett att ge allmänt friskare och livskraftigare sättpotatisar. Dessa kanske står emot bladmögel-/brunrötesmitta bättre, även om de inte har någon särskild resistensgen el dyl.

Jag vet att min idé hur man lägger upp det här inte är särskilt ny. Det är min version av gamla och ganska självklara regler vid växtförädling och noggrann utsädesodling. Men min tanke är förstås att göra så här när man tar eget utsäde. Hur många är så noggranna idag? Inte så många väl?

En sak som kan ifrågasättas är hur meningsfullt noggrannt urval är vid vegetativ förökning. Tanken är som sagt främst att få allmänt friskare sättor. Att välja bort sjukdomar (synliga sjukdomssymptom) och välja till allmän livskraft. Ärvbarheten kan diskuteras, men rimligen överförs i alla fall något av detta till nästa generation. (Jämför mitt svar till Soshila.)

Jag tror ärligt talat att det mer är slumpen som gjort att du haft mindre angrepp ett par år. Urvalet har jag svårt att se att det skulle kunna göra så stor skillnad. En brunrötesmittad potatis överlever ju ändå inte vintern, så per automatik har man ju alltid utsäde som åtminstone är fritt från brunröta.

Den markbundna smittan som börjat uppträda i de intensiva färskpotatisområdena kommer ju av ensidig odling i tiotals år på samma ställe, en helt regelvidrig odling som bara bygger på dom höga priserna.  Med ett hyfsat normalt växelbruk så ska det inte vara nån risk för marksmitta, utan den kommer ju som sagt luftvägen.

Din ide om utsädesodling tillämpas ju redan i viss mån, fast i lite större skala, mycket utsäde odlas ju i Norrland där allehanda sjukdomar är mer sällsynta.

[Existens?]

Det är ett helt riktigt resonemang.  Naturligtvis finns det en hel del sjukdomar och fel som man kan minska genom  ett bra urval. Främst då de utsädesburna sjukdomarna som virus t.ex. Kräfta behöver vi ju knappt nämna..  Ett problem för den ovane kan ju t.ex vara att se ett virusangrepp, skulle det vara karftigt och utbrett kan man ju tro att plantorna ska se ut så, är det enstaka plantor så ser man ju tydligt att nåt är fel med dom.
Men just vad gäller bladmögel så får jag erkänna att jag efter många års potatisodling känner en viss uppgivenhet.  Jag har svårt att se hur det ska kunna odlas potatis ekologiskt i nån större omfattning faktiskt. Visst finns det nya sorter som inte får brunrötan, men är dom goda och säljbara?

[Anders S]

Det är ett helt riktigt resonemang.  Naturligtvis finns det en hel del sjukdomar och fel som man kan minska genom  ett bra urval. Främst då de utsädesburna sjukdomarna som virus t.ex. Kräfta behöver vi ju knappt nämna..  Ett problem för den ovane kan ju t.ex vara att se ett virusangrepp, skulle det vara karftigt och utbrett kan man ju tro att plantorna ska se ut så, är det enstaka plantor så ser man ju tydligt att nåt är fel med dom.

Jag vet inte hur väl jag känner igen virus heller precis, men om bladen är t ex rullade i kanterna eller har mosaikmönster så tar jag bort plantan. Annars går jag mest på plantans allmänna vitalitet.

Men just vad gäller bladmögel så får jag erkänna att jag efter många års potatisodling känner en viss uppgivenhet.  Jag har svårt att se hur det ska kunna odlas potatis ekologiskt i nån större omfattning faktiskt. Visst finns det nya sorter som inte får brunrötan, men är dom goda och säljbara?

Jag får tyvärr konstatera att den ekologiska potatisen som finns att köpa i butik sällan smakar bra. Måste jag handla potatis i butik köper jag hellre konventionell King Edward. om det inte finns t ex ekologisk Matilda eller låt gå för Ukama. En del ekoodlare väljer troligen sort alltför mycket efter resistens och avkastning. Dock har jag varit nöjd med potatis inköpt från yrkesodlare (biodyn och eko). Jag behöver nu inte köpa potatis, men har ändå kontakt med några odlare, och ska försöka hinna med att fråga dem hur de ser på detta. Från eget deltagande i ekologisk potatisodling i lite större skala minns jag främst kladdig upptagning på lerjord (p g a fel jord och för sen skörd) mer än några större problem med bladmögel. Men det var före den markbundna smittan.

[Existens?]

Tyvärr är det ju så inom all potatisodling, att alltför mycket av fokus ligger på att ta fram sorter som avkastar bra och håller bra i maskinerna. Alltför lite möda läggs på smaken och konsistensen.

Sen, som lök på laxen, så är det en total okunskap inom handeln vad gäller potatissorter. Vem minns inte påsarna som fanns för några år sedan...två varianter fanns,  fast och mjölig..... ibland kunde dom sträcka sig till: gul eller vit....
En satsning jag såg på småpotatis från Gotland för några år sedan var placerad i små plastpåsar för att man skulle se hur fina potatisen var. För att understryka detta hade sen personalen i affären satt dit en strålkastare som lyste upp påsarna. Behöver jag säga att samtliga potatisar i påsarna var illgröna?

När kunde senast någon få stå i en affär och provsmaka olika potatissorter?

Jämför med bagerier, deras personal går in med brödet, exponerar det och plockar bort gammalt. Potatisen kommer i en jordig låda och ställs av på lastbryggan.

Det spelar ingen roll hur många miljoner potatisbranschen lägger ut på marknadsföring för att öka konsumtionen, tar man inte tag i problemen med smak och kvalitet på potatisen till att börja med, så kommer folk aldrig att äta mer potatis.

[masa]

Men just vad gäller bladmögel så får jag erkänna att jag efter många års potatisodling känner en viss uppgivenhet.  Jag har svårt att se hur det ska kunna odlas potatis ekologiskt i nån större omfattning faktiskt. Visst finns det nya sorter som inte får brunrötan, men är dom goda och säljbara?

Sarvari Research Trust i Wales har tagit fram 6 potatissorter, (finns på den brittiska sortlistan), med god bladmögelresistens. Två av dessa, båda sena sorter, har vi odlat i 4-5 år och de har än så länge inte angripits av bladmögel, utan nattfrosten har tagit blasten. 4 andra tidiga och medeltidiga sorter blev godkända i år, men det dröjer några år innan de blir tillgängliga för allmänheten.

[Jan lindgren]

Hej!
Ett av skälen till att "ekologisk" potatis smakar sämre än konventionell är arr den "ekologiska" skördas för tidigt och hinner därför inte utveckla smaken riktigt. Vi gjorde ett blindtest med sorten Laura i den lilla miljögruppen jag är med i. Det var mycket stor smakskillnad mellan "ekologiskt" och konventionellt odlade. Den konventionella hade en intressant , god smak men den "ekologiska" hade en neutral smak som förmodligen är utmärkt till en god sås.
MVH
Jan

[Anders S]

Sarvari Research Trust i Wales har tagit fram 6 potatissorter, (finns på den brittiska sortlistan), med god bladmögelresistens. Två av dessa, båda sena sorter, har vi odlat i 4-5 år och de har än så länge inte angripits av bladmögel, utan nattfrosten har tagit blasten. 4 andra tidiga och medeltidiga sorter blev godkända i år, men det dröjer några år innan de blir tillgängliga för allmänheten.

Hur smakar de?

Här är länken: http://sarvari-trust.org/

[Anders S]

Hej!
Ett av skälen till att "ekologisk" potatis smakar sämre än konventionell är arr den "ekologiska" skördas för tidigt och hinner därför inte utveckla smaken riktigt. Vi gjorde ett blindtest med sorten Laura i den lilla miljögruppen jag är med i. Det var mycket stor smakskillnad mellan "ekologiskt" och konventionellt odlade. Den konventionella hade en intressant , god smak men den "ekologiska" hade en neutral smak som förmodligen är utmärkt till en god sås.
MVH
Jan

Neutral smak stämmer in på den mesta ekopotatisen man köper i butik. Bättre har en del potatis inköpt direkt av ekoodlare smakat. Jag vet inte när de har skördat, men de är kvalitetsmedvetna, så jag skulle tro att de låter potatisen växa klart, om det är möjligt. Naturligtvis kan detta vara svårare för ekoodlare. En av dem talade jag med på telefon igår. Han sa att han inte hade några större problem med bladmögel-brunröta. Han odlar i enköpingstrakten.

Min egen ekologiska potatis brukar smaka utmärkt. Slår allt annat. I år har jag så jag klarar mig.

[masa]

Hur smakar de?

Här är länken: http://sarvari-trust.org/

De smakar utmärkt, tycker jag och de som köpt eller fått Mira eller Axona av oss. För övrigt anser jag att det är hanteringen av potatisen som är mer avgörande för smaken än sorten. Har man t.ex. kvävegödslat  för mycket, smakar ingen potatis bra. Hanteringen vid skörd och lagring påverkar också smaken.

[Jan lindgren]

Hej!
Även växter som förökas vegetativt kan förändras genom mutationer. Det verkar finnas flera kloner av vissa gamla äppelssorter.
Ett sätt att studera om potatis muterar på ett sätt som gör dem friskare vore att noga undersöka stora potatisåkrar som odlas utan växtskyddsmedel. Letar man på tillräckligt stora arealer skulle man eventuellt kunna hitta enstaka plantor som är friskare. Dessa plantor skulle då ge utsäde till nya försök. OSV
MVH
Jan