Får jag plocka ved?

[singboy]

Där det är extremt försurat kanske, men det blir lätt för mycket aska

Kan du ange ett enda praktiskt exempel på det? Alltså något som kan ha någon betydelse utanför trädgårdar alltså.  Förövrigt vad är för mycket?  

OK jag kan säga att jag vet vad som skulle vara för mycket. Men vore ju kul att höra om du vet eftersom du säger att du vet?    

[singboy]

Jodå, det har snackats i årtionden om askåterföring, men mycket mer har det inte blivit.
Problemet är hur man ska få ut askan i skogen.
Enklast vore att sprida det på hyggena när riset är borttaget, men då har gödsling flera negativa följder, som urlakning och igenväxning med sly.
Gödsla vill man helst ett eller ett par årtionden före slutavverkning, och då är det svårt att sprida askan i skogen.

total sammanblandning av begrepp och effekt.  Någon urlakning från aska på hygge med  markväxter hur skullle det gå till?   Igenväxning  av sly från askåterföring  hur skulle det gå till?  
Det är inte alls svårt att sprida aska ett par årtionden före slutavverkning.  
Askåterföring och gödsling är som att blanda gin och tonic.  Gin ger en jäkla  effekt och tillsamans ger det en smygande effekt.   Aska och gödsel går i och för sig inte att blanda.  Fast efter varandra ger det en smygande dundereffekt.     

[singboy]

Askåterföring har visst blivit populärt/billigt fyllandsmtrl i skogsbilvägar, vad jag fått erfara.

Då är det definitivt inte askåterföring.  Fast som vägfyllnad förekommer det  i lite tester ja.     

[singboy]

Intressant, det har jag inte stött på. Hur är askan att köra på när den är blöt? och torr för den delen, dammar det inte? Och hur sätter den sig på längre sikt, sjunker den ner och försvinner eller hur blir det?

   Man lägger inte inte ut ohärdad aska på en väg.  När den sintrat läggs ett lager under vägen, ett rätt tunt lager som är en aning mjukt förta året men sen blir det givetvis som vilken väg som helst,finns ingen som ser  skillanden på den vägen och andra,om man inte vet vad man ska titta efter.  Tyvärr får sägas så kan det öka för askan skulle vara bäst i skogen.     

[singboy]

Jodå, det har snackats i årtionden om askåterföring, men mycket mer har det inte blivit.

Rekommenderar en resa till Dalarna och söderut i Sverige. Äterkom sedan med en uppdaterad åsikt.

[Lainde]

Då är det definitivt inte askåterföring.  Fast som vägfyllnad förekommer det  i lite tester ja.     

Visst är det askåterföring om det återbördas till skogen/skogsbruket.
Detta oavsett om det används som växtnäring eller vägfyllnad.

[Huggorm]

Kan du ange ett enda praktiskt exempel på det? Alltså något som kan ha någon betydelse utanför trädgårdar alltså.  Förövrigt vad är för mycket?  

OK jag kan säga att jag vet vad som skulle vara för mycket. Men vore ju kul att höra om du vet eftersom du säger att du vet?    

En del bönder sprider aska på sina åkrar för att höja PH-värdet. Men det sägs att man skall nöja sig med rimliga mängder eftersom det är ganska ordentligt basiskt

[singboy]

Visst är det askåterföring om det återbördas till skogen/skogsbruket.
Detta oavsett om det används som växtnäring eller vägfyllnad.

Naturligtvis inte.  Återföring är att det ingår som en post i näringsbalansen.  I en vägkropp är det deponi om än använd på kreativt sätt. 

[singboy]

En del bönder sprider aska på sina åkrar för att höja PH-värdet. Men det sägs att man skall nöja sig med rimliga mängder eftersom det är ganska ordentligt basiskt

Självklart och givetvis gör då bonden en avvägning av näringsbalansen gentemot den kalkning som förekommer och ger en annan effekt .  Men nu var det skog det handlade om.     

[Pjöllerberg]

total sammanblandning av begrepp och effekt.  Någon urlakning från aska på hygge med  markväxter hur skullle det gå till?   Igenväxning  av sly från askåterföring  hur skulle det gå till?  
Det är inte alls svårt att sprida aska ett par årtionden före slutavverkning.  
Askåterföring och gödsling är som att blanda gin och tonic.  Gin ger en jäkla  effekt och tillsamans ger det en smygande effekt.   Aska och gödsel går i och för sig inte att blanda.  Fast efter varandra ger det en smygande dundereffekt.     

Ta det lugnt med rallarsvingarna.
Det blir alltid näringsläckage från hyggen, och det blir väl inte mindre om man öser på aska samtidigt med markberedning.
Man vill ju att tillförd växtnäring ska komma träden tillgodo, men hur ska små paperpotplantor fixa det?
Följden lär bli att gräset tar över, och plantering med små rotade plantor blir nästan omöjligt.
Sen kan jag hålla med om att det borde gå att askåterföra i samband med sista gallringen, med skotare och centrifugalspridare (kanske något i stil med vad som används för kalkning).
Det kan nog hända att askåterföring kommit igång på sina håll, men i mina trakter i östra Uppland har jag inte hört talas om det ännu.
Antagligen är det vanligare i närheten av fjärrvärmeverk.

[singboy]

Ta det lugnt med rallarsvingarna.
Det blir alltid näringsläckage från hyggen, och det blir väl inte mindre om man öser på aska samtidigt med markberedning.
Man vill ju att tillförd växtnäring ska komma träden tillgodo, men hur ska små paperpotplantor fixa det?
Följden lär bli att gräset tar över, och plantering med små rotade plantor blir nästan omöjligt.
Sen kan jag hålla med om att det borde gå att askåterföra i samband med sista gallringen, med skotare och centrifugalspridare (kanske något i stil med vad som används för kalkning).
Det kan nog hända att askåterföring kommit igång på sina håll, men i mina trakter i östra Uppland har jag inte hört talas om det ännu.
Antagligen är det vanligare i närheten av fjärrvärmeverk.

Det är bara det att du uttalar dig tvärsäkert men har inte en susning  och säger att det knappt förekommer, baserat på  en titt ut från fönstret på en plats. 

Du blandar ihop aska och gödsel säger jag igen. Det går inte att jämföra alls.
 Gödsel är enkelt uttryckt kväve i detta fall, NPK  som bönderna säger men här är det verkligen kvävet man är ute efter i skog.   

Aska i skogsmark är en helt annan sak, bland annat är kvävemängden liasom redan förbrukad, den användes i förbräningen. Sen är det inte aska som man har från öppna spisen. Den är härdad och kan spridas, igen när markfaunan finns, även på hygget och ger en långsiktig effekt på vattnet. jonutbytet som sker är synnerligen långsiktig för att ge effekt på vattnet. 

[trädman]

Jodå, det har snackats i årtionden om askåterföring, men mycket mer har det inte blivit.
Problemet är hur man ska få ut askan i skogen.
Enklast vore att sprida det på hyggena när riset är borttaget, men då har gödsling flera negativa följder, som urlakning och igenväxning med sly.
Gödsla vill man helst ett eller ett par årtionden före slutavverkning, och då är det svårt att sprida askan i skogen.

På huvuddelen av den svenska skogsmarken kan man inte räkna med att askåterföringen ska ge någon tillväxteffekt alls (på den trädgeneration som lever när den sprids, möjligen indirekt med  närmast geologiskt tidsperspektiv)., eftersom tillväxten begränsas av kvävetillgången och på sina håll kanske också vatten. Att kvävegödsla något årtionde före slutavverkning är därför en etablerad metod.

Så vitt jag förstått så lakas härdad och granulerad eller pelleterad aska mycket mycket långsamt. Om man sprider den på hyggen eller i växande skog har därför liten betydelse. Att den skulle bidra till någon igenväxning av sly vid spridning på hyggen tror jag därför inte alls på.

Aska kan användas för att öka produktionen på torvmarker, där kvävetillgången i regel inte är begränsande. Det finns mycket gamla försöksytor som visar på sådana exempel. Då är det dock knappast heller frågan om askåterföring utan gödsling (men med aska som gödselmedel)

[singboy]

Äntligen lite verklighet och nån reson.  Men data är nog gamla, all skogsmark påverkas positivt i tillväxthänseende. I lite äldre gallringar med god kvävebalans mycket god effekt som varar en tioårsperiod men det är egentligen den kemiska balansen som är denhelt övervägande  grunden. Torvmark givetvis där ger det också stor, störst, effekt men också i all annan mark. Jag vet alla nyare mätdata som inte kan googlas fram.  Det finns lite negativa effeker i svag mark men det är en missuppfattning att det skulle vara negativt. Dels finns ingen statistiksäkerhet som visar negativt och dels är det övergående då orsaken är nedbrytarna itllfälliga fest men det är ju tillgängligt kväve senare.   Inte ens på pinfärska hyggen finns något N-läckage p g a aska och tre år senare blir N-läckaget lägre om aska återförts.    Väldigt många marker skulle må bra av de 350 000 ton aska som produceras /år. Ja nån kan säkert googla fram 300 000 ton men det är från 2005. 

[Frances]

Intressant diskussion, det här vore värt att kapa till en egen tråd 

Nu undrade inte jag för en större skala.. Utan för eget bruk 

Här eldar vi med flis och funderade om vi hade nånting för att slänga tillbaks askan till våran skog (på torvmark)

[Lainde]

Naturligtvis inte.  Återföring är att det ingår som en post i näringsbalansen.  I en vägkropp är det deponi om än använd på kreativt sätt. 

OT!, men,,,,

Hörde på radion att man nu forskar runt askåterföring vid nyanläggning av skogsbilvägar nära våtmarker/vattendrag.
Gäller främst för att få ner kostnader och förbättra bärighet, men som "bonus" måste det ju även bli ett visst "näringsläckage"
från vägkroppen (eget antagande).

Sedan är det väl skillnad på "aska och aska" beroende på var den den kommer ifrån?.

[singboy]

OT!, men,,,,

Sedan är det väl skillnad på "aska och aska" beroende på var den den kommer ifrån?.

Både nej och ja
Media är definitivt den sämsta informationskällan fast det är riktigt att utlakning kan vara en pluspost men inte i näringsbalansen. Aska är inte så olika fast den är unik från resp producent.  Det beror på förbränningsteknik och givetvis bränsle.  Men massaindustrier, trävaruindustrier och bränslepannor är de vanligaste producenterna.  Har de biobränsle klarar de nästan jämt de kriterier som finns.  Kalcium, kalium, och zink etc har då en miniminivå men sen ska det inte ha nivåer av bly, kadmium, cecium etc som är högre än marken där de ska ut, enkelt uttryckt.  All aska analyseras före spridning.   

[trädman]

Äntligen lite verklighet och nån reson.  Men data är nog gamla, all skogsmark påverkas positivt i tillväxthänseende. I lite äldre gallringar med god kvävebalans mycket god effekt som varar en tioårsperiod men det är egentligen den kemiska balansen som är denhelt övervägande  grunden. Torvmark givetvis där ger det också stor, störst, effekt men också i all annan mark. Jag vet alla nyare mätdata som inte kan googlas fram.  Det finns lite negativa effeker i svag mark men det är en missuppfattning att det skulle vara negativt. Dels finns ingen statistiksäkerhet som visar negativt och dels är det övergående då orsaken är nedbrytarna itllfälliga fest men det är ju tillgängligt kväve senare.   Inte ens på pinfärska hyggen finns något N-läckage p g a aska och tre år senare blir N-läckaget lägre om aska återförts.    Väldigt många marker skulle må bra av de 350 000 ton aska som produceras /år. Ja nån kan säkert googla fram 300 000 ton men det är från 2005. 

Så vitt jag vet är det mycket svårt att påvisa någon positiv tillväxteffekt av askåterföring på "vanlig" skogsmark på 10-20 år sikt. Motivet är snarare att på mycket lång sikt försäkra sig om markens produktionsförmåga. Därmed inte sagt att askåterföring skulle vara något negativt.

[singboy]

Intressant diskussion, det här vore värt att kapa till en egen tråd 

Nu undrade inte jag för en större skala.. Utan för eget bruk 

Här eldar vi med flis och funderade om vi hade nånting för att slänga tillbaks askan till våran skog (på torvmark)

Finns inte tid att svara då det är så mycket fel som sägs och lite vassare påpekande ibland behövs så de som svarar på allt tänker sig för lite
Privatanvändare med ett par säckar ohärdad aska är inget att bry sig om det kan man ta var som helst väl utspridd som utkastat damm. Lite utspritt på vårvinterns gräsmatta gör fint för snösmältningen och så ut med det var som helst i skogen, utspritt bara då det är ohärdat. Men inte på bärbuskar och liknande. Talar vi 3 ton/ha börjar det bli dags att diskutera mer detaljerat men sån stor flisbrännare hade du kanske inte.    

[singboy]

Så vitt jag vet är det mycket svårt att påvisa någon positiv tillväxteffekt av askåterföring på "vanlig" skogsmark på 10-20 år sikt. Motivet är snarare att på mycket lång sikt försäkra sig om markens produktionsförmåga. Därmed inte sagt att askåterföring skulle vara något negativt.

Jo då. Kan det vara rester av vitaliseringsdebatten från tio år sen som påverkat tron att det inte ger effekt.  Enda problemet är att under Si- index 24 kan man ibland få kortsiktigt, 10årsperioden, något under kontrollgrupperna men det är inte möjligt att dra slutsatser om detta. Minns då att nedbrytarnas tillfälliga kväveanvändning finns för framtiden där. Därför kan vissa säga för att säkra att kanhända att man på svagare mark kan få tillfällig sänkning, finns egentligen inget underlag till det.  Förvirrande men så är det.  ÖVer S-I 24 fins ingen tvekan alls. Ca, K och Mg ingår ju med minst 15,125 och 20 g /TS  minst alltså och de är försurningsmotverkande  medan   B, Zn Cu,  etc är vitaliserande sen fosforn  med minst 7 g /kg T S, minst alltså. Tacka sjutton för att det ger effekt på omsättningen.  DET ger i sin tur sen effekt på den långsiktiga kemin för våra barnbarn,  Hoppar man över orsak och verkan blir det missuppfattning att inget händer rnu men är bra om 100 år. Både och ger det. Plussa sen på kväve så har man effekt i mer än 20 år till skillnad mot enbart gödsel som ger effekt i 8 år. Antingen ska det till en istid ibland eller annars måste vi vara rädda om den sura mark vi har, den debatten dog för 15 år sen men gnejs- och granitmarken är lika sur för det.   

[Travelerhorses]

Hej
Jag har en liten sommarstuga med väldigt liten tomt, precis utanför är en stor skog. Jag brukar plocka nedfallna och gamla grenar från avverkning flera år tillbaks. Som jag sågar upp till ved o eldar med.
Får jag göra så?
Vad jag läst i allemansrätten så får man ta nedfallna pinnar och så, men i hur stor mängd? Får jag ta till min hushållsuppvärmning i stugan? Vad räknas som gren kontra virke? Vore bra att känna till det juridiska i detta.
Har ingen aning om vem som är markägare, men när jag vet ska jag naturligtvis kontakta honom/henne och fråga om det är okej.

mvh

/Timmy

Det är klart att du får .
Det står i allemansrätten att det är tillåtet att flocka kvistar o grenar .
ja en gren o kvist växer ut från trädet , stammen är en annan sak .