sågspånsjordkällare

[Bo]

om germanerna att de förvarade sina kvinnor i gödselhögar.

Kärnan av sanning i den skrönan kan ha varit att man täckte ett litet hus med gödsel och hö som gav trivselvärme under vintern.

[nad]

Vet ej vilka temperaturer eller mängder varmvatten man kan få ut ur en spånhög men som tex förvärmning av varm vatten(högre tempän +4)  eller värmning av ackumulatortank(högre temp än +20) om man har vatten buren golvvärme räcker det med 30 till tanken för att det skall vara ett bra tillskott.
Vänl Nad

[ollebolle]

Jag gick förbi en spånhög vid en såg för några år sedan och såg just det här fenomenet. Det rykte ur spånhögen som såg rätt färsk ut. När jag kände med handen en bit ner så brändes det nästan. Men för att få igång en sådan reaktion vet jag inte hur man ska göra. Har sett 100 ggr så många spånhögar som inte rykt. Färskt gräs har jag råkat se rök och känna hetta från då jag krattat efter klippning. Bara ett par timmar har det tagit för reaktionen att komma igång. Men den avtar väl oftast av sig själv.

[Bo]

om man bara kollar så att det inte blir för blött eller för torrt.

[magi]

NOW you're talking!

Det där kan säkert funka, problemet är bara att vänja de små nippertipporna vid tanken att bo i en dynghög...det går säkert enklast om det är hästdynga.

Det räcker knappast till allt värmebehov men det blir ju ett slags aktiv isolering.

Aktiv isolering.

Det var ett djä*a bra yttryck.  

[ollebolle]

Man skulle kunna tänka sig en apparat ungefär som en stor tunna med en öppning uppåt för förbränningsrester  och ett uttag längre ned där luft kunde komma in. Om man då fyller "tunnan" med sågspån skulle en snabb reaktion kunna uppnås om en kraftigt upphettad  trästicka  anbringades vid det nedre uttaget.

[Filip Skräplund]

Det blir för lufttätt tror jag.

Såg en gång i Fine Woodworking en notis om att man inuti ett stort tomfat satt ett rör i mitten, och fyllt mellanrummet med hårt packat sågspån.
Därefter togs det inre röret bort och spånet antändes i botten av hålet.
Det måste förstås finnas hål för luftintag i botten.
Det brann tydligen rätt länge, man använde metoden för att värma upp en verkstad.

Beträffande värmeutveckling i färsk sågspån, så beror den sannolikt på att det följer med bakterier och svampar från stockens utsida in i stacken.

Jag har inga uppgifter på vad eventuell svampvärme skulle kunna ge, men den värmen kan ju inte komma från ingenstans.
Det måste ske en nedbrytning av stacken om det blir någon värme att tala om.
Alltså bakterierna och svamparna måste ju producera värmen genom att käka nåt.
Ska det bli nåt vidare utbyte så måste stacken sjunka ihop rätt snabbt.
Och det brukar dom ju inte göra.
Att tro att den processen skulle kunna tävla med en eldning i en effektiv panna verkar...........  
I  

[Bo]

är det inget problem. Det enda som kan gå fel är om den blir ofullständig och inte tar vara på materialets energiinnehåll.

Experimentet är busenkelt: Skotta ihop en hög med nedbrytbart material på en markisolering av frigolit eller torvmull. Täck med ett isolerande skikt av hyvelspån eller hö och skydda mot regn med en pressenning.

I en spiralslinga inne i högen skall man ha en slang som tål värmen och den kopplar man till sitt värmeledningssystem med en isolerad anslutningsslang.

Sen kollar man om man kan sluta att elda i pannan.

Sen har man ännu en chans, om det inte skulle bli varmt nog: att dopa högen med någon vätska eller bakteriekultur som får fart på nedbrytningen.

[magi]

Citat från:
http://www.newphys.se/fnysik/1_2/livselement/index_se.html

"Energiomvandling vid eldning.
Om man eldar organiskt material i stället för att låta det förmultna får man aska i stället för mull. Askan innehåller inga humusämnen. Den livskraft som jordens humusämnen är bärare av uppoffras således vid eldning. När det humuslager som nu finns är förbrukat kommer tillgången på biobränsle successivt att minska genom att växandet hämmas p.g.a. humusbrist i jorden.
 
Eldning av biobränsle i stor skala är därför omöjlig att vidmakthålla på lång sikt."

Att tänka på för få hög verkningsgrad på förmultningen är att ta till vara på de brännbara gaser som bildas vid förmultningen.

[Filip Skräplund]

Ska man bo här uppe i kalla norden så är i varje fall inte kompostering en hållbar metod för uppvärmning i stor skala.
Det finns ställen där man tar ut gas från stora soptippar och den räcker väl bara till ett fåtal villor på varje plats.
Hur många hushåll har under hur många år byggt upp soptipparna i fråga?
Hur mycket transporter och energi har gått åt alltifrån råvaror till slutliga sopor på tippen?
Knappast ett hållbart system det heller, men alltid ett välkommet tillskott.

Sågspån är alltför fattigt på lättillgänglig näring för att ge nåt lönsamt utbyte vid jäsning.

[Bo]

bör man väl ha blöt miljö. Det blir knepigare att ta vara även på gasen eftersom god syretillförsel behövs för att få värme och det då inte går att sluta tätt.

Man kan klaga över träets dåliga energiinnehåll men det är ju en invändning som gäller vedeldning också.

[magi]

Ska man bo här uppe i kalla norden så är i varje fall inte kompostering en hållbar metod för uppvärmning i stor skala.
Det finns ställen där man tar ut gas från stora soptippar och den räcker väl bara till ett fåtal villor på varje plats.
Hur många hushåll har under hur många år byggt upp soptipparna i fråga?
Hur mycket transporter och energi har gått åt alltifrån råvaror till slutliga sopor på tippen?
Knappast ett hållbart system det heller, men alltid ett välkommet tillskott.

Sågspån är alltför fattigt på lättillgänglig näring för att ge nåt lönsamt utbyte vid jäsning.

Transporten av sopor kommer alltid att finnas och om slutstationen är en biogas anläggning eller soptipp, kostar lika mycket i transportkostnad.
En biogas anläggning är väl att föredra.

[magi]

Jag tok funderade lite.

Om det inte finns bakterier eller svampar som bryter ner ved tillräckligt effektivt.
Skulle man kunna använda insekter som lever av ved och ge dom en optimal miljö så att de förökar sig och man får miljoner insekter som först bryter ner trät.
Sedan när man bara har insekter maler man ner hela klabbet och har en insektsmos som man kan jäsa och få mull och gas av.

Skulle det vara en lösning?

Energin finns ju i veden.
Frågan är ju hur man bryter ner den så effektivt som möjligt och får ut maximal värme och biogas.

Skulle det vara möjligt att biologisk nedbrytning kan göras effektivare än den förbränning vi har idag av spån,pellets o dyl?

Skulle man kunna minska CO2 utsläpp på detta viset?

Om detta skulle gå kommer nästa fråga.

De olje och kolkraftverk vi har.
Kan då olja och kol brytas ner effektivare biologiskt på något sätt och samtidigt minska på CO2 utsläpp på samma gång?

[magi]

Nu snackar vi processindustri, inte småskalighet.
Det finns inte en chans att få ett sånt system funktionellt och framförallt ekonomiskt vettigt i liten skala.

Dessutom hamnar du garanterat på djurrättsorganisationernas dödslista.

Dessutom så ska du ha en optimal miljö för insekterna vilket innebär oerhörda energiförluster.

Du har väl hört vilka förluster det blir att låta vegetabilier gå omvägen via husdjur, jämfört med att vi äter vegetabilierna?

CO2-utsläpp från biomassa anses väl inte som ett problem.

Det jag frågar mig är om avlopp, sopor och ved skulle kunna arrangeras på ett småskaligt sätt så att en optimal förmultning/nedbrytning kan göras så att verkningsgraden kan göras lika hög eller högre?

Skulle det vara möjligt att med veden man eldar istället använda till en småskalig biogas anläggning.

Kan avloppet och övrig nedbrytbart sop-material kombineras för biologisk nedbrytning med ved?

Skulle detta kunna minska CO2 utsläpp?

Detta i liten skala.

Naturligtvis är det ju effektivare om det kan göras i stor skala så frågan är också om man kan bryta ner flis och pellest som idag används till förbränning istället kan brytas ner i biogas anläggningar och få lika hög verkningsgrad och minska CO2 utsläpp.

[magi]

Hittade en testanläggning som bryter ner ved:

http://www.medact.se/t_projekt/artikel_detalj.asp?Artikel_Kod=346&Sid_kod=projekt

Synd att det ska vara så komplicerat och storskaligt för att fungera.

Men med tiden kanske det går att göra småskaligt.

[Filip Skräplund]

Här står lite om verkningsgrader:

http://www.vok.lth.se/~eep/courses/em/F5.pdf

Inte så imponerande för etanoltillverkning, det skulle vara bättre om man satsade  på metanol.

Tyvärr är metanol mycket ohälsosamt att få i sig.

Det gäller alltså att denaturera all metanol på lämpligt sätt, helst så att den brinner med synlig låga.

Ska metanolen användas av allmänheten måste man på nåt sätt undvika att man behöver slabba med den.

Påfyllning av soppatankar måste nog ske i slutna system, inte som i dagens bensinpumpar.

Där borde det finnas utrymme för nya innovationer.

[magi]

Bensin är väl inte speciellt hälsosamt heller.

[magi]

Man riskerar inte att dö av ett par centiliter bensin...

Men man måste dricka metanol för att bli förgiftad.

Jag har aldrig druckit bensin och jag har mekat en hel del under 40 år.

Jag tror inte det är några problem att tanka metanol med slang.

[Bo]

och etanol- och metanol-produktion ur billiga råvaror förtjänar egna rubriker och behöver inte trängas med idéer om värme från komposthögar.

[magi]

och etanol- och metanol-produktion ur billiga råvaror förtjänar egna rubriker och behöver inte trängas med idéer om värme från komposthögar.

Metanol och etanol kan fås ur vedkompost+kemi.
Jag ser debatten viktigare än forumbyråkrati.

Jag skulle vilja införa en regel till forumsbyråkrater att inte störa diskussioner förrän debatten spårat ur med i alla fall 20 poster.

Debatten måste ju för jösse namn få ha företräde.