Husköp

[kökshäxan]

 :-\Jag och min pojkvän ska titta på lite gårdar denna vecka. Men de kostar ju så himla mycket att köpa en gård. Vi undarar hur allting kommer att gå ihop och är lite oroliga.
Hur har ni gjort med era husköp, vad betalde ni för erat hus? och hur mycket fanns det då i huset/runt om(andra byggnader).
Hur stor tomt har ni?

[Yehala]

Hmmm... ja, att ta lån kan ju bli en fälla om man nånsin vill komma ifrån heltidsarbete i staden...   det lilla jordbruket ger ju inte särskilt stora marginaler direkt.

Jag tror att man kan få ett ställe ganska billigt om man köper ett äldre ställe och kan tänka sig en enkel standard och eget renoveringsjobb.

Själv köpte jag ett litet torp för 125 tusen, med 1 ha åker och 2 ha kalhygge. Jag köpte kontant efter att ha hyrt ett gammalt torp för 4000 kr/år och jobbat och sparat pengar. Inga utgifter = lätt att spara. Ändå har jag sällan haft inkomst över 100.000.   En vettig gård kanske går på 350.000 om ni har tur. Köp inte för dyrt om ni ska kunna bli oberoende i framtiden.   Dock är ju räntorna fördelaktiga nu, och vem vill vänta i flera år och spara pengar?

[kökshäxan]

Hej

Jo men det tar en tid att spara ihop pengarna.
Vi har sökt alternativet att hyra men får inga svar. Inte så många som hyr ut.

Ett lån är nog det enda. Jag hoppas att huset är bra. Det som vi ska titta på imorrn eller det på söndag.

Tack för ditt svar

[Gruff]

Gå med i JAK vetja. Håller annars med om att låna kan kännas som en fälla. Det tog mig 10 år att helt betala (till vanlig bank) mitt hus som kostade 86000:-. Men nu är det nästan gratis att bo. Lite skatt, sophämtning (minsta antalet hämtningar), el och i det närmaste gratis ved.

Mitt bästa tips är att åka runt och aktivt leta upp ödegårdar och torp, och ta reda på ägaren på tekniska kontoret i komunen. En som redan kontaktat mäklare har ju från början ett vinstintresse. Här i östergötland är ett hyfsat hus för 50000-100000 ingen omöjlighet..

[ninna]

vad är JAK?.

mvh ninna

[Iselin]

Gå med i JAK vetja. Håller annars med om att låna kan kännas som en fälla. Det tog mig 10 år att helt betala (till vanlig bank) mitt hus som kostade 86000:-. Men nu är det nästan gratis att bo. Lite skatt, sophämtning (minsta antalet hämtningar), el och i det närmaste gratis ved.

Mitt bästa tips är att åka runt och aktivt leta upp ödegårdar och torp, och ta reda på ägaren på tekniska kontoret i komunen. En som redan kontaktat mäklare har ju från början ett vinstintresse. Här i östergötland är ett hyfsat hus för 50000-100000 ingen omöjlighet..

jösses..10år för att betala av 86.000kr??

[Fordson]

Vi har precis gjort vår livsinvestering. Vi har haft en liten avstyckad gård i ca 10 år och alltid lidit av att marken inte räckt till (vi förstod inte bättre då, och hade inte råd att köpa större heller).
Vi har letat större gård i ca 5 år och under den tiden har jag förstått att ska man kunna köpa det stället man vill ha så måste man tyvärr betala skjortan och lite till. Men ser man historiskt på det så har ju alla generationer gjort det (förutom möjligtvis på 1960:talet). Att köpa gård har inte varit en billig historia för någon, man måste jobba hela livet för att betala av köpet. Ta vilken gård som helst ute i markerna så har någon nån gång i tiden tagit en stor ekonomisk risk och jobbat häcken av sig för inköpet. Sen ärvs ju gårdar och för dessa arvtagare är det ju inte så dyrt. Min familj har inte den lyxen alltså måste jag och min fru bli "första generation". Jag kommer inte kunna sluta jobba i stan och leva på gården, men den gamla gården var ju så liten att det gick inte det heller. Moment 22.
Det finns ju en annan lösning och det är att köpa gård där ingen annan vill bo. Jag såg en annons på blocket på en gård på 65 ha för 300.000:-, men den låg långt inne i Norrlands inland så det förklarar ju saken. Så: Antingen pungar man ut med stålarna, eller så bosätter man sig långt ute i eländet. Det är tyvärr bara att välja. (Om man inte ärver vill säga)

[Bullerybo]

Många på det här forumet har mycket av en allt-eller-inget attityd. Inget fel i att vilja ta stora kliv men jag vill påminna om att man kan ta små steg i taget också.

Vi har en liten avstyckad gård precis i utkanten av staden. Där finns alla uthus man behöver och yta nog att hålla lite "hushållsdjur". Plats nog att kunna odla sina grönsaker och frukt för husbehov för en familj. Men ingen mark.

Gott nog för oss, för realistiskt sett skulle i inte ha tid att bruka den nu under småbarnsåren i alla fall. Vi har knappt kommit till grönsaksodlingen ännu. Men den dag vi önskar något större så tar vi ett steg utåt, och köper något annat med lite större ytor.

Fördelen med vårt upplägg (som jag ser det) är att vill vi flytta längre ut på landet kommer vi ha pengar från nuvarande fastighet att lägga in i nästa. Då kan vi få något större utan att det blir dyrare. Tvärtom skulle det antagligen bli betydligt billigare (kanske gratis?) och då skulle det inte göra något att det är längre till stad och arbeten eftersom man skulle bli mindre beroende av detta.

Nu menar jag inte att alla måste göra precis som oss, olika lösninagr passar olika människor. Men det är ändå värt att nämna att en "boenekarriär" (om man lite fult vill kalla det så) faktiskt är det som många gånger ger en större bostad till en lägre kostnad.

[Bullerybo]

Missade att det var en lastgammal tråd. Men det kan ju vara intressant ändå...

Särskilt lustigt att vi (eller rättare sagt min sambo) köpte vårt  hus/gård just det år tråden startades. Vore kul att få veta hur det gick för trådstartaren men hon verkar inte finnas här längre.

[Fordson]

En "gård" är enligt mig en Lantbruksfastighet vilket kräver minst 2ha brukbar mark, d.v.s ca 2,5 ha om det är en bostad också. Det retar mig alltid när ett rött hus + lada och 5000kvm mark annonseras ut som gård. "Avstyckad gård" eller "Liten hästgård" kan väl gå an men är ju lite missvisande det med.
Det är ju bra att det finns så folk som inte är bönder kan bo på landet etc. Men om man säger att man ska "köpa gård" bör det rimmligtvis handla om en Lantbruksfastighet. Jag kommer ihåg ett TV rapportage där kvinnan i rutan sa att hon hade köpt en skogsfastighet. Det hon hade köpt var ett hus i skogen. Ganska stor skillnad där.

[Bullerybo]

Ja det är ju en definitionsfråga.

Min granne, i sin modulentvilla från tidigt 1990-tal på liten villatomt, skulle nog inte anse sig bo på en gård trots att de äger (dock ej brukar) stora delar av den mark som tidigare tillhörde vår gård. Men enligt din definition gör de det.

Vår gård skulle då ha slutat vara en gård i samma ögonblick som grannen köpte marken, och sedan återgå till att vara det i samma stund vi köper tillbaka tillräckligt många ha av den...

Den lantbrukare som brukar marken som nu tillhör grannen bor enligt din definition inte heller på en gård, då hans fastighet också saknar egen mark och han brukar på arrende.

Tycker personligen att det är ganska ointressant vad man kallar det. Självhushållande kan man ju vara i en radhusträdgård om man så vill.

[Bullerybo]

....Och min poäng var helt enkelt att om man vill köpa en gård med hyffsat läge utan att ta lån kanske man får räkna med att bo någon annanstans innan.

Nu vet jag inte vad kökshäxan valde. Men hade hon köpt en bostadsrätt, radhus (eller för den delen ett stadsnära torp och odlat i trädgården) i Västerås 2003 (när inlägget skrevs) hade hon IDAG haft pengar att köpa en gård på landsbyggden MED mark, UTAN lånade pengar.

De råd som ges här på Alternativ handlar väldigt ofta om att råda till att köpa någon gård med extremt avigt läge för att kunna få det så billigt som möjligt. Jag tror tvärtom sällan att det är den billigaste vägen till drömboendet.

[Fordson]

Det blir invecklat det här.
Min mening är att man ska veta vad man köper eller letar efter att köpa. Jag har stött på många dom senaste åren som köpt en "gård" för att efterhand inse att det inte är en "gård" man köpt.
Många kommer direkt från lägenhet i stan och har helt enkelt inte koll på vad en gård egentligen är. Det är en ganska stor skillnad på om man har en vanlig fastighet eller en lantbruksfastighet nämligen. Jag hade en elektriker här nyligen som köpt en hästgård med ca 0.5 ha mark. Han trodde att det var "bara" att köpa mer mark om han behövde senare. Det visade sig vara helt omöjligt när ingen vill sälja till honom. Nu står han där med en gård som är obrukbar förutom till ren bostad och uppstallning av en (1) häst. Har man stenkoll på detta och kan arrendera mark etc så är väl det ok, men jag tror att många inte tänker så långt innan man köper.

[Bullerybo]

Jag håller med om att man aldrig kan räkna med att få köpa till mark, i  stadsnära läge kan det ju också vara aldeles för dyrt även om det finns mark att tillgå.

Men man kanske inte heller behöver jättemycket mark i sitt första boende även om man har som sikte i livet att bli självhushållande. Jag tror bara att en del är så inställda på att "ta det stora steget" att de promt vill flytta direkt från hyreslägenhet till en stor avlägsen gård där självhushållning plötsligt inte blir en möjlighet - utan ett krav, för att få det att gå runt. Samtidigt blir det yrkesarbete man ändå måste utföra mycket krångligare pga avstånden.

Det går ju att flytta längre och längre ut på landet i etapper. Stadsnära boenden har bättre värdeökning generellt och då får man också en större peng att stoppa in i den nya bostaden. Dessutom hinner man känna sig för, om man är på rätt spår.

Precis som med arbete kanske man inte kan räkna med att få det kreativa välbetalda drömjobb man önskar direkt efter plugget, utan man kanske får räna med att ta några sämre jobb på vägen även om man har målet högt satt. Samma sak med bostad. Det kanske inte går att köpa drömgården redan dag 1 om man inte vill sitta i skuldträsket hela sitt liv. Då kanske man får räkna med att sattsa på ett enklare boende som kan bli ett steg på vägen till drömgården (eller vad det nu är man drömmer om).

[Tokyoboy]

Det gar som sagt att gora bostadskarriar pa landet ocksa, eftersom vardeokningen ar storre ju narmare en stads centrum man kommer.

Gor sa har: kop en liten bostadsratt i centrum. Da menar jag liten (ej mer an ett rum per tva personer). Jobba jarnet och betala av alla lan. Salj 5 ar senare (utan maklare!) och kop en villa 10km utanfor staden. Under tiden har bostadsratten 100% prisokning och villan 50%. Jobba har igen och salj sedan villan, kop en avstyckad gard 50 km fran staden. Sedan du kopte bostadsratten (ar 0) har vardeokningen giort:

Bostadsratt 200%
Villa 100%
Avstckad gard 50%

Efter 10 ar alltsa.

Upprepar igen tva ganger, och till sist sitter du pa en gard med manga hektar langt utanfor staden utan lan! Men rakna med att det tar 20 ar av hart arbete. Men inget i livet ar gratis.

Ett annat alternativ ar att starta ett kollektiv (antingen med likasinnande slaktingare eller med andra manniskor, ingifta eller sambos eller vuxna barn etc.) Da gar det fortare om ni alla kan dela pa de "fasta" delarna av en fastighet (brunn, avlopp, varme, kok, djurstall etc).

Jag tror att ett stort problem med dagens manniskor ar att alla nodvandigtvis maste ha sitt eget. Om man kan tanka sig att dela pa en fastighet mellan flera generationer och grenar av en slakt blir det langt mycket billigare.

[Bullerybo]

Ja dela är skitsmart...

Min mor gjorde en kombination av det du beskriver. Hon köpte bostadsrätt för 10 år sedan, och förra året köpte hon en gård tillsammans med en kamrat - för det nuvarande värdet av bostadsrätten.

[Strajder]

Stirra inte på prislappen som oftast med jordbruk handlar om flera miljoner (vi betalade själva 3,2 miljoner för vår gård) utan titta på boendekostnad. När det gäller litet större äldre hus eller gård så handlar boendekostnad också om hur mycket man kan/vill göra själv. Räkna istället hur mycket ni vill/kan lägga på att bo, ofta vill man ju kunna göra annat också.

Vår boendekostnad eller snarare "levnadskostnad" gick ner(!) när vi flyttade från villan som vi hade byggt 1987 till en gammal "ko-gård" med 17 ha mark trots att vi ökade våra lån jämfört med villan. Det var en kombination av många olika saker såsom uppvärmningskostnad, intäkter i form av EU-bidrag och att vi inte behöver betala stallhyror för hästarna.

Jämfört med villan så rör sig mer pengar fram och tillbaka under året vilket gör att vi nu alltid måste ha en stor buffert på banken.

[trädman]

Kan bara hålla med föregående talare. Det är stor skillnad på att köpa en gård som har sådan storlek att dess verksamhet ger substantiella bidrag till kostnaderna och en ren bostadsfastighet. Om man bara stirrar sig blind på den till synes stora prislappen är det stor risk att man missar de riktigt bra objekten, där gården i sig kan ge substantiella intäkter och därmed till stor del vara "självfinansierande". Rent generellt blir ofta små "dåliga" objekt för  dyra och större "bra" för billiga om man skulle försöka vardera dem med samma måttstock. Detta lär vara i stort sett allmängiltigt (statistiskt, inte nödvändigtvis för den enskilda affären!) för fastigheter oavsett inriktning eller plats på jorden.

[Yrmff]

Intressant tråd och bra att nåt hittade å puttade upp!!
Det är väl som med alla andra vägar till "alternativet" ,med hus/gårdssköpet att det går att göra på många sätt .
I vårt exempel så köpte vi ett torp(ruckel) för futtiga 240000 i ett då inte speciellt attraktivt område i en by ca.20 km utanför stan. med 1200m2 tomt. I norrland hade vi förmodligen fått 20ha mark åxå.

Vår förutsättning var att vi skulle klara av stället även om vi båda skulle bli arbetslösa istället för att behöva gå ifrån ett flermiljonställe.

Nu sex år senare bor vi fortfarande i ett ruckel som är delvis renoveerat men i ett expansivt och populärt område! Detta har lett till att vi har ett ställe som värderas betydligt mer än det som vi en gång köpte! (tillägas bör väl att även om det inte ser ut som att det har hänt så mycket med stället så har vi naturligtvis lagt ner en maaassa tid på stället..)

Vi har ju på allvar börjat att rota oss (framförallt barnen) i trakten och har ju "drömmen" kvar om ett ställe med minst 5ha ,men omges av sura träda/eubidragsbönder som vägrar att släppa så mycket som en m2 ..
till vårat nuvarande boende.

Vi ställer oss inte i träda utan försöker så gott det går att odla, hålla höns,kaniner osv i avvaktan på att den perfekta gården ska dyka upp i horisonten.

Det som vi vann på denna variant är en skaplig kontantinsats på "nästa ställe" och en start på landet(prövapåperiod) utan en massa pengaångest och detta utan att behöva vänta i lägenhet i flera år på nåt som visade sig vara ett lyckokast.

Naturligtvis har det inte bara varit rosa under resans gång,men vilket liv är det ?

Så nu väntar vi bara på nästa "ruckel" och denna gång betydligt bättre förberedda!!

mvh Heikki