Ull, Nyheter.!

[Henriksson]

Detta är tänkt som en nyhetstråd med länkar om ull.

[Henriksson]

http://www.faravelsforbundet.com/index.php/startsida/arkiv/16-ekonomi/274-konkurs-foer-ull-i-sverige

Konkurs för Ull i Sverige  

Fredag 03 juli 2009

Den ekonomiska föreningen Ullförädling i Sverige försattes i konkurs 2009-06-26.
Konkursförvaltare är Hamilton & Co Adv.Byrå Karlstad AB.

[Birgit]

Ja, det var ju tråkigt! Ett bra försök, men gissar att upplägget var lite fel. Dessutom är svenskar tämligen rädda för ull. Det sticks och passar inte att köra i maskin i tid och otid! (Om det inte är Merino från Australien eller så, förstås).

[Charlotte]

      Jämtlandsfår:)
http://op.se/krokom/1.2033684-det-blyga-jamtlandsfaret-kan-vara-framtiden-for-uppfodare
                                        Mvh
                                      Charlotte

[Birgit]

Visst är det bra att något görs för att lyfta ullen, men jag tycker fortfarande att det är fel att först förstöra en ras (Svea = finull-texel) sedan för stora EU-bidrag (ullrika-projektet) importera merino sperma och göra en ny ras igen, för att få tillbaka den förstörda ullen!
Varför satsas det inte på finullen istället? Wålsteds var inne på detta redan på 1900-talet med företaget Ulltrikå, som ju detta handlar om i förlängningen.
Jag har själv använt både finull och merino vid hantverk m.m. och finullen står sig väldigt bra i mjukhet om man väljer rätt typ. Då den är mycket glansigare än merino (som ser "död" ut i fibern), upplevs den också mjukare, även om merino har något tunnare fibrer.

[Charlotte]

Visst är det bra att något görs för att lyfta ullen, men jag tycker fortfarande att det är fel att först förstöra en ras (Svea = finull-texel) sedan för stora EU-bidrag (ullrika-projektet) importera merino sperma och göra en ny ras igen, för att få tillbaka den förstörda ullen!
Varför satsas det inte på finullen istället? Wålsteds var inne på detta redan på 1900-talet med företaget Ulltrikå, som ju detta handlar om i förlängningen.
Jag har själv använt både finull och merino vid hantverk m.m. och finullen står sig väldigt bra i mjukhet om man väljer rätt typ. Då den är mycket glansigare än merino (som ser "död" ut i fibern), upplevs den också mjukare, även om merino har något tunnare fibrer.

Intressant att du tycker att fårbönder som försörjer på sina gårdar har förstört finullsrasen genom att korsa fram får som är ekonomiskt lönsamma så att dom kan hålla landskapet öppet och producera ett miljövänligt kött.
 Och när man sedan vill öka lönsamheten och slippa slänga ullen så ska man gå tillbaka och avla på finull som har för låga slaktvikter istället för att förbättra ullen på de redan lönsamma djuren...
 Det är alltså ett projet som startats i Jämtland för de Jämtländska fårbönderna och i Jämtland är Sveafåren dominerande...
 Du vet säkert också att merino har en mer jämn fiber som gör den lämpligare för dagens textilmaskiner även om den inte har finullens glans? Jag håller med om att finullen är roligare att använda till hantverk men det är ju en mer storskalig produktion man satsar på här.
 Det går ju att söka EU-pengar till ett Finullsprojekt också, det är ju bara att ta tag i det om man brinner för rasen och ullen....
                                                               Mvh
                                                           Charlotte

[Birgit]

Finull har låga slaktvikter Jag tycker snarast att de blivet för stora!

Vad som stör mig (vilket Charlotte vet sedan gammalt) är att man hela tiden strävar efter att göra allting större, mer foderkrävande osv. Att sedan kalla det ekonomiskt och miljövänligt får ju stå för var och en. Jag kallar det att göda slakterierna med bulkvara!

Ull-rika projektet har jag för mig, har kvitterat ut runt 30 mille i projektpengar. Att det varit genomförbart beror främst på att det är placerat i "norra" Sverige.
Den typen av pengar för motsvarande inom finull skulle inte beviljas. (Jag har kollat upp det)
Allt detta för ca 700 djur under en 10-års period Sedan kan man snacka om lönsamhet!

I vårt land har vi ingen nationell stolthet: Det som finns här är bra! Nej då, kan man importera så ska man.
Det är väl positivt att man importerat Haemonchus också?

[betsla]

Först måste jag säga att jag inte knappt vet ett dyft om får, men börjar intressera mig. Eftersom jag själv bor i Jämtland har jag letat efter en ras som nån slags koppling till området och hittade Klövsjö-fåret.

Varför ska man behöva skapa nya raser och hybrider när det redan finns gamla raser som är utrotningshotade?

[JBF]

I vårt land har vi ingen nationell stolthet: Det som finns här är bra! Nej då, kan man importera så ska man.

Detta är en mycket intressant punkt Birgit berör! Jag som har finska föräldrar har länge funderat på detta att Sverige och infödda svenskar inte uppskattar det som finns här hemma. Detta gäller även andra områden än djur, men det är nog ett ämne för en egen tråd.
Nästan alla andra länder har sina egna raser som de håller stenhårt i, även om de i nästa samtliga fall givetvis "förädlats" för ändamål såsom slaktvikt och ullkvalité. Varför kaninte vi i Sverige göra likadant, och ta tillvara på de raser som är anpassade till vårt klimat sedan urminnes tider? Jag menar inte att förädla allmogefår, och jag tror inte en nysatsande storfårbonde skulle satsa på allmogefår heller, men vi har ju andra raser som redan förädlats? Det enda svenska som vi faktiskt lyckats bra med är ju pälsfåren! Är det rent omöjligt att lyckas lika bra med finullen då? Tänk vad 30 mille hade kunnat göra för ett sådant projekt? Djur som är anpassade till vårt land, som är fertila, som ger bra utbyte! Vi behöver ju inte kopiera andra länders framgångsrecept när vi kan skapa oss ett eget recept här, med de förutsättningar vi har i landet! Detta kunde ju bli en ny succé i likhet med gotlandsfårssuccén!
/JBF

[lammemma]

"Vi behöver ju inte kopiera andra länders framgångsrecept när vi kan skapa oss ett eget recept här, med de förutsättningar vi har i landet! Detta kunde ju bli en ny succé i likhet med gotlandsfårssuccén!"

Bra synpunkt. Jag förmodar att det är detta också Birgit vill säga med sina inlägg.

[Birgit]

Precis Även om jag tog i lite

[JBF]

Precis Även om jag tog i lite

Du tog nog inte i alls Birgit. Det är ju precis så det är, men inte många vågar säga det rakt ut. Varför har vi inte fler allmogefår/lantrashöns/lantrashästar/allmogekor kvar? Jo för att allt gammalt svenskt var fult och skämmigt och skulle bort. Sen att man inte hade rätta förutsättningar för att verkligen till fullo utnyttja de nya rasernas kapacitet, det tänkte man inte på så noga (inte i början av importhysterin i alla fall). Det förespråkades väl Cheviotfår för smålandska beteshagar, för att de var de enda som kunde klara sig på det magra betet... Att dessa marker hade betats i hundratals år av "smålandsfår" skrev man ju inte i nån fårskötselbok...

Nej, fram för lite stolthet för det fina svenska kulturarv vi kan bevara, oavsett om det är finullsbesättningar på 350 tackor eller roslagsfår på 3.

[Charlotte]

 Åhå det är alltså patriotism som får en del att se lite rött när UllForumprojektet nämns, inte avundsjuka

Ull-rika projektet har jag för mig, har kvitterat ut runt 30 mille i projektpengar. Att det varit genomförbart beror främst på att det är placerat i "norra" Sverige.

 Nu vet inte jag exakt vad projektet har kostat men dom sysslar ju med liiite mer än att ha importerat merinosperma och Stora Magmasken för pengarna....
http://www.ullforum.se/
 Även om inte jag har någon ekonomisk vinning från projektet så väljer jag att se de positiva effekterna det har för fårJämtland/Sverige i det stora hela istället för att vara avundsjuk på att inte pengarna gynnar mig och mina får direkt...
Indirekt så gynnas även småskalighet av projektet...
Det är väl positivt att en Minimill köpts in och provats ut? Det om något skulle kunna vara något för fårraser som inte har ull som är lämplig för storindustri....
 Att man köpt in mätutrustning för ull så att vi kan göra det här istället för att skicka utomlands tycker jag också är positivt Särskilt om man nu vill utveckla finullsrasen till att lämpa sig för textilindustrin  istället för att använda den ras som textilindustrin efterfrågar, har maskiner anpassade till och importerar idag? (För det är vad projektet handlar om, inte att konkurrera ut lantraserna utan att fylla ett behov som finns hos textilindustrin idag).
 Att Hantverkare fått utbildning i produktutveckling och en hel massa annat ser jag också som positivt...
 En fårfrissa som man får hyra är väl också bra? Att det ordnas klippkurser så att det finns fårklippare att anlita är inte heller helt fel...
 Även Sveafåren och Merinokorsningarna håller markerna öppna, mina fårbeten är det Sveafår som röjt fram en gång i tiden....
Och trots att det verkar svärt för många att tro på så växer även Svealammen upp på bete och tackorna utfodras med eget producerat grovfoder till allra största delen, många av de stora gårdarna odlar även egen spannmål.
 Att UllForum gjort att alla sorters fårägare träffats och startat en förening där all Jämtländsk ull ska marknadsföras tycker jag också är positivt...
 Att människor över huvud taget får upp ögonen för får och ull tycker jag är positivt
 Det finns plats för alla sorters får i Sverige... Vi importerar en så stor del av både kött och ull så att allt någon kan lyckas kapa åt sig av marknaden är väl bara bra? Det finns en massa marker som bara väntar på att få bli betade...
 Jag väljer att se projektet som något bra som kommer att sprida ringar på vattnet och göra det mer gynnsamt för hela Sveriges fårhållning, även Lantraserna, istället för att förkasta ideen....
                                   Mvh
                                Charlotte

[Birgit]

Även om inte jag har någon ekonomisk vinning från projektet så väljer jag att se de positiva effekterna det har för fårJämtland/Sverige i det stora hela istället för att vara avundsjuk på att inte pengarna gynnar mig och mina får direkt...

Nu har ju inte jag heller finullsfår och är inte avundsjuk alls för egen del. Men när Sverige har ett bevarande ansvar av de gamla raserna, så skulle dessa pengar kunnat göra mycket nytta!
Dessutom köptes till ovannämnda projekt in en Mini Mill från Canada? Den är väl ute till salu nu, om den inte är såld? Jag vet folk runt dig som blev jätteglada och trodde de skulle kunna nyttja denna till sina "små partier" av lantrasull, till ett överkomligt pris, istället för att slänga ullen. (De stora spinnerierna vill ju ha ett antal kilo ull - i var färg, för att ta sig ann spinnjobbet).
Man undrar vad syftet med Mini Millen var? Kul o testa?

[Charlotte]

 Jag antar att du är insatt i att ett EU-Projekt som UllForum inte får vara vinstdrivande och ta jobb ifrån andra småspinnerier tex?
Utan man ska tex testa ett sånt maskineri som Minimillen för att  Företagare sedan ska kunna använda sig av kunskaperna och starta upp.... Så antagligen har det varit "Kul" att testa  den men det ska sedan leda till att skapa jobb inom "den gröna sektorn". Visst hade det varit kanon att få sin ull spunnen billigt men så fungerar inte såna här projekt...
 Det är ju tex ett ypperligt tillfälle för antingen Allmogefårföreningen eller kanske några driftiga Lantrasfårägare med ullintresse att skaffa sig en Minimill och börja spinna åt andra fårägare och sig själva, nu finns ju erfarenheter av att driva en sån...
 Ja, Sverige har ett bevarande ansvar för sina Lantraser (och vad jag vet betalas det ut en del pengar till sånt ?), men varför tror du att pengarna till Ullforum gör att Lantraserna skulle få mindre pengar
 Det rör sig om två helt skilda saker....
 Men vill man bara se allt negativt så kan man....
                              Mvh
                           Charlotte

[Birgit]

I normala projekt har man ett åtagande på att behålla införskaffade inventarier i minst 5 år. Därför tycker jag det är märkligt med Mini Millen och dess upplägg.
Problemet är att det inte finns någon samordning mellan vart pengarna går och vilka åtaganden vårt land har. Därför kan lösrykta projekt, med "Norrlands-anknytning" få stora pengar, medan ett riksomfattande försök för de hotade lantraserna failera p.g.a samordning.
De är inte lokaliserade i ett område, inte en exakt grupp osv. Därför fungerar inte systemet om du söker bidrag. Så enkelt är det.
Det är inte Charlottes fel, ingen annans heller. Det är ett systemfel. En samordnings miss! Men väldigt beklagligt! Tyvärr inte två helt skilda saker, men två skilda sätt att se på samma problem, utan syn för samordning.

[renee d]

Problemet med mini-mill er at den inte er rentable utam E.U. stöd. Ellers en bra spinneri. Merino ull er svärt at håntere på gamla maskiner. Finull er bra på mine Maskiner- inte merino. Merino er inte et kött får. Cheviot er importeret från Nord England för over 100 år siden ogh er blandet i Svea får (tror jag och i hvert fald i Norsk rygja)) Der finnes bra körsnings, och original raser i Sverige med utmärket ull, men industri folanger ens kvalitet )i enormt mängder). Interessant om man kan markeds före en lokale produkt med lokalt får

[Henriksson]

Ulligt besök i Hovs ridhus

Det är inte bara hästar och ryttare som är välkomna till ridhuset i Hov. När NST gör ett besök där på tisdagsförmiddagen har ett 20-tal fårintresserade personer och 15 kelsjuka lamm tagit plats i manegen.
Bildmaterial

Hov. Spindelhår, lockform och röda toppar. Jo, visst handlar det om hårkvalitet. Men inte på dig och mig, utan på lamm.

– Pälshåret och locken är det viktiga.

Katarina Fritjofson från Aneby utanför Jönköping undersöker med van hand pälsen hos ett svartgrått bagglamm. Hon är en av Sveriges mest kända pälsbedömare av dessa fyrbenta ulliga tamdjur.

Runt om henne står ett 20-tal fårintresserade personer som rest till Bjäre för att lära sig mer om avel och pälsbedömning. När Katarina Fritjofson berättar hur poängbedömningen går till antecknas det febrilt i kollegieblocken.

http://hd.se/bastad/2010/08/10/ulligt-besok-i-hovs-ridhus/

Art. är längre men fina bilder.

[Henriksson]

– Vore det inte så roligt skulle jag aldrig hålla på

Att vara fårbonde innebär hårt slit i alla väder och där de största belöningarna inte alltid kommer i form av pengar.
– Det är ingen dans på rosor, men man får ihop en lön, säger han.

– Det är roligt att vara fårbonde och vore det inte så roligt skulle jag aldrig hålla på. Det är ingen dans på rosor, men man får ihop en lön och man ser alltid tydliga resultat på det man gör. Både på misslyckanden och framgångar, säger Björn Jonsson.

Genom att korsa den finulliga merinon och det fertila Sveafåret så har Jämtlandsfåret kommit till världen. En ny ras där både ull och kött är av högt värde och som får många av länets fårskötare att tro på framtiden. Efterfrågan på lammkött ökar alltid inför den muslimska högtiden Ramadan och köttproducenten Scan har nu gått ut med att de vill betala bönderna mer för köttet under ett par veckor. Men Björn Jonsson tror inte att erbjudandet tilltalar så många av länets fårbönder. – Det rör sig inte om så mycket pengar per djur, så det är inget man kan ställa om produktionen för, säger han.

I den natursköna lilla byn Väster-Övsjö utanför Kälarne stros­ar betande lamm omkring i de gröskande hagarna och på gården håller Björn Jonsson på att lasta av höbalar från en vagn, med vallhunden Floss som sällskap i traktorhytten.

– Vi har haft en mycket bra sommar med lagom mängder regn och mycket värme, så det har blivit en bra skörd i år, säger han.

Björn Jonssons gård är en av länets största när det gäller produktion av lammkött, där de senare årens ökande efterfrågan också gjort att han kunnat utöka sin verksamhet. I dagsläget har han cirka 300 tackor, 550 lamm och 10 baggar.

Men trots att livet som fårbonde kan förefalla idylliskt på ytan, så innebär det i själva verket hårt slit med dålig lönsamhet för många inom branschen och trots att efterfrågan på lammkött ständigt växer så upplever han inte att det innebär någon guldålder för näringen.

– Hela branschen växer, men samtidigt minskar graden av självförsörjning i landet och numera kommer bara 30 procent av det lammkött som finns i handeln från Sverige. När EU:s stöd till lamm- och grisproducenterna dessutom är så lågt som det är blir det en svår bransch att få ut en vettig lönsamhet i, säger Björn Jonsson.

http://op.se/ettan/lokalt/1.2239585--vore-det-inte-sa-roligt-skulle-jag-aldrig-halla-pa

Art. hamnade här på grund av inkorsningen av ullrasen merinon.

[Henriksson]

Tisdag 17 augusti 2010
Brittiska LRF hoppas på olympiskt lyft för ullen

Brittiska LRF, NFU, lobbar för att organisatörerna av OS i London 2012 ska lyfta fram den brittiska ullen under evenemanget.

NFU, National Farmers Union, menar att ullen kan lyftas fram under de olympiska spelen på många olika vis. Några förslag är mattor och andra textilier av ull i de olympiska byggnaderna samt att varje idrottare ska få var sitt minnesmärke eller en brosch av ull.

I ett upprop från NFU, som citeras av lantbrukstidningen Farmers Weekly, konstateras att det under många år sett dystert ut för ullen och att priserna är så låga att de inte ens täcker kostnaden för fårens klippning.
"Olympiaden utgör ett fantastiskt tillfälle att visa upp britternas bästa och där har ullen sannerligen förtjänat sin plats", står det också.

NFU hoppas att uppropet ska undertecknas av 10 000 namn. Redan har 5500 skrivit under det, skriver Farmers Weekly.

ATL.nu
info.atl@lrfmedia.lrf.se

http://www.atl.nu/Article.jsp?article=61639&nyhetsbrev&&a=Brittiska%20LRF%20hoppas%20p%C3%A5%20olympiskt%20lyft%20f%C3%B6r%20ullen