Genbanksfår, vilken ras skall man välja?

[Charlotte]

 Jag kan faktiskt inte tro att mark som använts till bete i 20 år skulle vara farlig för allmogefår att beta på.
 Jag har som sagt haft mina på allt Från naturbete, gamla vallar, återäxt på gamla och nya vallar Till gamla gräsmattor när dom röjt runt ett hus min pappa har. Och hittills har inget får blivit sjukt eller övergött. Just såna gamla övergivna betesmarker som du verkar ha har mina städat till flera stycken så att dom blivit riktigt fina.
 På såna gamla vallar brukar det kunna bli ett spätt och bra hö för får. Jag vet att en bonde i närheten gjorde analys på sånt hö på skoj för en massa år sedan (där alltså ogräs och örter härjat fritt och han hade inte gjort något annat än slagit hö där) och värdena var riktigt bra
                                         Mvh
                                     Charlotte

[Henriksson]

Här avses åtgärder som gödsling med stall- eller handelsgödsel, kalkning, insådd, markbearbetning
i form av betesharvning m m. Åtgärderna har vidtagits i produktionshöjande syfte.

Ingen påverkan (magert bete)
Ytan är opåverkad av produktionshöjande metoder i form av gödsling m m.
Kännetecknas av en stor andel örter och smalbladiga gräs.

Svag påverkan (normal bete)
Påverkan finns genom att de naturliga vegetationstyperna är störda men
påverkan är trots allt ringa. I många fall kan det vara en enstaka eller en i
tiden ganska avlägsen tillförsel av växtnäring. Fältskiktet är gräsdominerat
och örtinslaget mindre med arter som rölleka, kummin, enstaka vitklöver
eller ogräsmaskrosor.

Tydlig påverkan (fett bete)
Påverkan ligger nära tiden eller framgår fortfarande mycket tydligt i vegetationen.
Delytorna är frodiga och oftast finns bara ett fåtal gräsarter närvarande.
De naturliga vegetationstypernas mosaikartade växttäcke är borta.
Dominerande arter är ängsgröe, vitklöver och ogräsmaskrosor samt inslag
av nässlor och åkertistel.

http://www2.sjv.se/webdav/files/SJV/trycksaker/Pdf_rapporter/ra05_2.pdf

[Henriksson]

Hagen har använts som bete i minst 20 år innan vi flyttade hit. (hästhage)
Den var hårt nerbetad när vi flyttade hit.

Hästar är vanligtvis utfodrade med extra kraftfoder det tillförs hagen som gödning, så hästhagar kan vara feta beten för får.

[Rosten]

Hästar är vanligtvis utfodrade med extra kraftfoder det tillförs hagen som gödning, så hästhagar kan vara feta beten för får.

Det är nu tredje sommaren utan någon typ av betning.
Det har alltså inte gått något annat djur än våra katter och någon räv på marken dom tre sista åren.

[Henriksson]

Om hästarna skitigt i hagen i 20 år är det så mycket gödning som finns i jorden. Viss utlakning sker med regn men det mesta av gödningen bör vara kvar. Om du slår, torkar och brännerupp höet och för bort askan utarmas jorden snabbt. Ett långsamare sätt är att skaffa får som betar utan kraftfoder, då för du bort näringen via fåret upp på ditt matbord, som dagen efter spolas ner i toan hannar på reningsverket där det kallas slam och som deponeras på tippen förvi inte törs använda det som gödning på våra åkrar.
Slå gärna hagen och lägg gräset i en komposthög utanför hagen så har du om ett par år fin kompost till kökslandet.!

Men kolla floran är det mycket nässlor är betet fett är det därimot mycket smalbladigt gräs är det magert.

[Birgit]

Slå gräset verkar logiskt, med tanke på säsongen, men sedan är det väl bättre att spara som hö? Visst gödslar hästar, men alla hästar får inte alls kraftfoder, mina får aldrig. Dessutom gödslar fåren själva, så den typ av påverkan får man ju alltid på ett bete.
Är det mest som  typ 1 eller 2 av det Henriksson beskriver är det knappast någon fara. Kolla lite närmare på vad som växer där m.m. Rosten. Det mest idealiska är ju att ha historiska naturbeten/slåtterängar till sitt förfogande, men om du vill ha lite får av lantras mest för egen del tror jag inte det är någon fara.
Börja med några stycken och låt dem gå där ett par år och se hur det artar sig. Marken ändrar sig också efter betesdjur och betestryck. Så även ett naturbete.
Så ska man hårddra detta bör ingen få ha bara ett djurslag på ett naturbete t.ex. En annan sak är att får ska ut på betet när gräset är runt 4 cm, det är inte långt. Väntar man för länge bildas direkt rator av förvuxet gräs som de aldrig vill äta.

[Charlotte]

Jag tycker att Rosten ska köpa den fårras han vill:) Jag kan inte tänka mig att hästgödseln har gjort mer skada än att det bildats rator med en massa nässlor där dom ha haft gödselhörnor, det är i alla fall vad som händer i mina hästhagar. Egentligen känner jag att mina får är ännu mer värdefulla när dom fixar till gamla åkerplättar som ingen är intresserade av att bruka eller beta (för små för att bruka och inga värdefulla växter som gör att man får högt bidrag). Till slut blir det riktigt fina naturbeten där också:)    Mvh Charlotte

[tessiem]

Våra hästbeten (ett är dessutom f.d kobete) funkar iaf bra för våra hälsingefår..
(Har fin bagge till salu som kan hämtas ihop med grisarna ) Finns fler Hälsingefår här i krokarna dessutom..

Det är nu tredje sommaren utan någon typ av betning.
Det har alltså inte gått något annat djur än våra katter och någon räv på marken dom tre sista åren.

[Rosten]

Vi har en del maskrosor och vitklöver i hagen.
Men inga brännässlor i hagarna.
På och runt dygnstacken finns det därimot gott om nässlor.
Men det räknar jag med att grisarna skall hålla efter till viss del. (inte på dygnstacken)

[Henriksson]

Det låter som "normalt bete".

Tuta och kör med vilken ras  eller blandras som du vill.?


PS.! Finull utan kraftfoder är inte så jobbiga som om man flussar med kraftfoder för att få många lamm.

[Rosten]

PS.! Finull utan kraftfoder är inte så jobbiga som om man flussar med kraftfoder för att få många lamm.

Vi har inga krav på hög avkastning.

[Birgit]

Fast det krävs lite mer planering än det för att hålla dem på mattan

[Charlotte]

Dom Finullsfårägare jag känner flushar inte sina renrasiga tackor, det blir många lamm ändå, det är ju en av rasens egenskaper...
Jag inser inte riktigt vitsen med att köpa en hotad ras med egenskapen mycket hög fruktsamhet för att försöka avstyra och tom jobba med att försöka avla bort den som ibland nämns... 
 Det finns ju hotade raser med lägre fruktsamhet.
Mvh Charlotte

[Henriksson]

Rasens kännetecken
Rasen kännetecknas av hög fruktsamhet, goda modersegenskaper, hög mjölkproduktion och en mjuk glansig och silkig samt finfibrig och finkrusig ull i de tre färgvarianterna vitt, svart och brunt.

Med den rasen behövs inte så många tackor för att fylla betet med lamm, färre tackor betyder lägre kostnad för foder under vintern. Och man får märelfri ull. Det finns relativt många så det är lätt att hitta livdjur. Ullen är färdig sorterad i färg, bara förpacka och sälja.

[Charlotte]

Visst är Finullsfår kanondjur:) Men kanske inte den första rasen man tänker på när man vill ha väldigt 'enkla' får som sköter lamning osv i stort sett själv.      Mvh Charlotte

[Birgit]

Nej, inte direkt nybörjar-djur!
Men Charlotte, att "man" talar om att dämpa deras fertilitet beror på att "man" de senaste 10-20 åren lyckats få dem mer fertila än vad som är nyttigt för dem.
Många lamm är inte bara av godo, för de klarar sig inte utan mänsklig hjälp. Lamm som inte får dia tillräckligt, får sämre immunförsvar och utsätts tidigare för parasiter än få födda lamm, där mamman kan ge dem di länge.

[Rosten]

Nu har vi kommit så långt att fåren är köpta. (roslagsfår)

Men nu behöver vi lite hjälp med stängslet.

Vi sätter upp 4 trådar i första skedet. (granngården hade inte mera tråd på lagret)
Mått från marken 25, 45, 65, 90cm. Som jag har förstått så skall jag gjorda tråden som sitter 45 cm från marken.

Då kan jag sätta in ett antal jordspett vid elapparaten. Men kan jag trä ner några jordspett i det vattenfylda diket på andra sidan hagen och koppla dom på jordledningen?

Hur stort aggregat behöver jag? Ledningarna med ström blir straxt under 2 km. +jordledningen.

[JBF]

Jag har också bokat roslagsfår, men de kommer först i början på augusti. Jag har stängslat med 4 trådar, 20-35-55-80 cm höjd, el i alla trådar (ingen jordtråd alltså-kanske borde jag haft det). Jag har köpt ett Rutland ESM4400 från Börjes Tingsryd, 3800:- tror jag det kostade, 16,9 Joule laddenergi, ingen uppgift på antal Joule i utenergi. Har uppmätt 6,900 volt på tråden i alla fall. Jorda ordentligt! Låter som en bra idé att jorda där det är blött och koppla på det på jordtråden!!
Som sagt, jag VET inte om detta kommer att fungera för fåren, men jag hoppas innerligt det....

JBF

[kison]

om någon känner sig sugen på Roslagsfår så finns det fem tackor till salu ovanför Umeå...
Maila mig om ni vill få mera fakta om detta..... sommarhälsningar  Kison

[Mårten Swärd]

Vi har Helsingefår och de har funkat kanon det här året som vi har haft dem.. Inga sjukdomar eller skador *peppar peppar* och väldigt lätta lammningar. På det hela en enkel och robust ras som borde passa nybörjare, de passade ju i.a.f. oss.

Och eftersom att du ändå ska hit och hämta grisar så kan du ju köpa dig ett bagglamm här också.. Så har du något att börja avla med sen.