vänner/ovänner

[Annalinnea]

Hej!

Första säsongen i verkligheten. Har nu en fråga om odling som jag grunnar på...
Vilka av grönsakerna gillar varandra resp. inte gilllar varandra.
Som ex. har jag hört att kål inte gillar vitlök, men som sagt har jag hört och ej upplevt detta själv.
Skulle vara kul om ni slog era kloka hjärnor ihop och gav mig en lista med olika grönsaker och örter
Tack!

Håkan

[Tapio]

Halaj!

Jag har syndat. Jag har gjort fel. Jag har underlåtigt att bifoga källan.
Följaktligen har jag fått på tafsen. Via PM.
Texten nedan är ett utdrag som Paul Teepen har tillåtigt att lägga ut på internet (där jag hittade det).
Antagligen för att promota sin bok.

Ett ord från mannen själv:
De här tips finns med i en bok som jag kommer att ge ut under kommande vinter. Titeln på boken är: "Ekologiska tips för dina odlingar". Denna bok innehåller råd och tips som jag har samlat i drygt 20 års tid. De flesta tips grundar sig på enkla och billiga medel som oftast finns i eller kring (träd)gården. Jag har fått dem från många äldre bönder, trädgårdsmästare och andra odlare. Många är utprovade under flera generationer, så det är mycket sannolikt att de verkligen fungerar i praktiken.
De flesta odlingstips handlar om samodling och växtföljd som är oerhört viktiga för att lyckas med ekologisk odling. Därför finns det ett schema om samodling och ett om växtföljd i boken, inte bara för att förebygga sjukdomar och insektsangrepp utan också för att dessa metoder oftast ökar näringstillståndet i jorden.
Boken har ett enkelt språk och är lätt att hitta i. Den ska vara lätt att ta med sig ut i trädgården eller ha liggande i traktorn.

För mera information kan du ringa till Paul Teepen Eskilstuna: 016-22014 eller maila till:
paulteepen@yahoo.se. Adress: Solbacka Gård, 635 19 Eskilstuna.


Vad visar en tistel när den växer på ett ställe?
Jo, tisteln växer där pga. att strukturen är uruselt tex. pga. en plogsula eller något annat som har stått och pressat ihop jorden just där.
Då kommer tisteln: tistelfröet gror och växer ut till en planta och dess rötter växer djupt neråt och luckrar upp den förhårdningen och när tisteln dör förmultnar rötterna.
Plöjer man inte på nytt har strukturen på det där stället blivit bättre.
Så kan man alltså kalla tisteln för en samodlingsväxt eftersom den kan förbereda jorden för nästa års växter eller för en samodlad växt.
Men om det blir allt för många tistlar vad gör man då?
Då får man betrakta allt som en förberedelse för nästa års växter och vänta tills tisteln blommar som finast och plocka då bort alla blommor eller hela växten.
Har man plockat bort alla blommor dör tisteln och kommer det nästa år nästan inga nya på samma ställe pga. att när tisteln blommar är rotreserverna som lägst och uttömda eftersom all näring går till blomningen för att säkerställa den efterkommande generation.

Ett annat exempel där naturen själv är i en tillfällig obalans är det med rölleka.
Där det växer rölleka kan man vara säkert på att just där råder det brist på kalium.

Och naturen löser problemet genom att just där gror det ett röllekafrö som har kanske har legat i många år och väntat på rätt tillfälle.
Och varför gror fröet?
Det gror eftersom jorden där har en kaliumhalt som har kommit under en viss gräns och är den gränsen nådd stimuleras grobarheten hos fröet.
Röllekan alstrar kalium ur andra element som finns tillgängligt genom biotransformation (Prof. Louis Kervran) och ger kalium till jorden när växten dör och förmultnar.
Så blir problemet löst.
Alltså är det nyttigt att låta röllekan vara kvar där den står och låta den göra sitt naturliga uppdrag i livet.

Det här är en sort av samodling, en växt som hjälper andra växter.
Samodling är en teknik att kombinera olika växter med ett särskild syfte, tex. kontroll av insektsangrepp.
Det är många faktorer som har inflytande på hur växter fungerar i samodlingen, såsom jordmån, näringstillstånd, klimat, vind, sol osv.

Syfte med samodling
- attrahera nyttiga insekter eller andra nyttiga djur
- avskräcka skadliga insekter eller andra skadliga djur, genom tex.
doften
- vissa växter höjer aromen hos andra växter
- vissa växter höjer smaken hos andra växter
- vissa växter höjer avkastningen hos andra växter
- vissa växter minskar avkastningen hos andra växter
- vissa växter höjer produktionen av eteriska oljor hos andra växter
- tillfoga näringsämnen som är nyttiga för andra växter
- vackert att se en trädgård med blandade sorter och färger
- skydda växter mot svamp och mögel.

För att minska behovet av handelsgödsel och för att minska användandet av bekämpningsmedel vore det också intressant att använda samodling.
Tänk på subklöver bland kål eller som insådd i spannmål.

Ekologiska odlare som tillämpar samodling måste noggrann planera säsongen.
För det första planerar man vad man ska odla till kommande tidens mat och sedan ska man kolla vilka samodlingspartners man ska ha för att nå en så naturlig och problemfri odling som
bara är möjligt.

Tänk på att det finns växter också som ej ska odlas ihop eftersom de har en negativ verkan på varandra.
Ett exempel på negativ verkan är lök och bönor, de tål varandra inte så bra.
Ett exempel på positiv verkan på varandra är gräslök och rosor.
Gräslöken ger rosorna bättre doft och gör att de blir mindre känslig för svartfläcksjuka.


Ogräs kan ha både en positiv och en negativ verkan.
Därför bör man se till att inte ogräset tar överhand, att det blir för mycket.
Men man ska speciellt inte plocka rent.
Ogräs kan alltså vara en samodlingsväxt.

Vad som är viktigt för att över huvud tagit lyckas med ekologisk odling óch samodling är att man verkligen ska se till att man har en bra mångårig växtföljd.
Växtföljd är egentligen en samodling på längre sikt!

Samodling sker inte bara mellan levande varelser ovanför jorden, men också under jordens yta nämligen samverkan mellan växternas hårrötter och mikrolivet i jorden.
Kvävebindande växter som ärtor/bönor/klöver som binder luftens anorganiska kväve till organisk kväve med hjälp av en bakterie som heter Rhizobium, är också en form av samodling.

För att få en så bra som möjligt effekt av samodlingen bör man se till att:
- man anpassar jorden till den växt som ska växa där
- eller man anpassar växten till den jorden som man har
- jorden har rätt näringstillstånd med rätt pH
- jorden har en bra struktur och vattensamlande effekt (är humusrik) men ändå kan
släppa igenom för mycket regn, alltså är bra dränerade
- mikrolivet har en bra kondition och rik mångfald
- man odlar på ett naturligt sätt utan kemiska tillsatser, bekämpningsmedel och utan
genbehandlade/GMO växter.

En viktig fördel med samodling är också att man genom hela odlingssäsongen kan ha jorden täckt med växter vad som är bra för mikrolivet, man får mindre ogräs att fajtas med och eroderingen eller urlakningen är minimal.
Genom samodling suger man inte ensidig ut jorden såsom man gör med monokultur.


Samodlingsexempel:
Tagetes hjälper växter mot nematoder genom att Tagetes producerar Thiopene.

Höga solälskande växter ihop med lägre skuggälskande växter:
Havre eller korn med insådd för att få fram vall.
Havren/kornet fungerar som skyddsväxt.

Klöver i spannmålslandet ger organisk kväve och undertrycker ogräs.
Dessutom blir det mindre urlakning av näringsämnen.

Det som används sedan länge också är att när man sår in en ny gräsmatta, man blandar in vitklöver i gräsfröet.
Det gör att efter en längre torrperiod man ändå har kvar en gräsmatta beroende på att vitklövern gör att gräset klarar torkan mycket bättre.
Praktiska exempel på samodling:

Kål:
Vitkål har fördel av att växa ihop med bl.a.:
basilika, bondbönor, dragon, isop, anis, dill, timjan, selleri,
indiankrasse, oregano, malört, salvia, rosmarin, renfana.
Till nackdel för vitkål är: jordgubbar, störbönor, vit senap, Tagetes, vinruta, sallat.
Kålens tillväxt befrämjas av dill, kamomill, mynta, salvia, malört, rosmarin och buskbönor.
Kål skyddar selleri mot rost, bladselleri skyddar kål mot kålfjäril.
Mellan kålraderna är det bra med subklöver och haricots verts mot löss, kålfluga och kålmask.
Krus- och pepparmynta ökar smaken + vigören av kål, men odla myntan i krukor annars är det lätt att den blir till ogräs, också ur växtföljdens synpunkt.
Lök höjer tillväxten och avkastningen hos brysselkål.
Dill och mynta ger broccoli en bättre tillväxt.
Bönor, selleri, lök och potatis ger blomkål en bättre smak och tillväxt.

Anis och koriander ihop odlade gör att de gror bättre båda två.

Rosor:
Rosor trivs bra ihop med: malva, temynta, citronmeliss, söt stenört (Alyssum), kejsarkrona,
liljor, lök, strandkrassing (Lobularia), spenat, näva (Geranium),
revsuga (Ajuga reptans), Tagetes, renfana, valeriana, gurkört, buxbom
(Buxus), rölleka, kattmynta, häckfuchsia, scharlakensfuchsia, mattram
och jungfru i det gröna.
Lök + rosor ger en starkare färg en intensivare lukt.
Vitlök höjer rosens arom, oljehalt, doft; tillsammans med gräslök verkar den mot svartfläcksjuka.
Lavendel, salvia, timjan och isop är bra mot bladlöss på rosor.

Exempel på samodling av djur och växter:
Lägg fiskavfall från insjöfisk i planteringshålet när man planterar tomater.
Detta ger extra stora och fina tomater.


Exempel på samodling av saker och växter:
Gräv ner några rostiga spik intill rosenbusken.
Man får då friska plantor utan insektsangrepp och utan mjöldagg.

Samodling inom spannmålsodlingen:
Blåklint och råglosta höjer rågens avkastning.
Vete har fördel av bondbönor, ärtor, spenat, klöver, sojabönor.
Spannmålets tillväxt stimuleras av: groblad, svart kämpar, rödklöver, lucern, esparsett, rödplister, blåklint, små mängder kamomill.
Vete stimuleras av kamomill, åkerklätt, vitsenap.
Man kan då blanda in i vete-utsäde:
1 gram kamomill, 1gram åkerklätt, 1 gram vitsenap i 100 kilo utsäde.
Odla inte råg nära vete då blir vetets tillväxt sämre.
Vallmo är speciellt för korn dåligt.

Fruktodlingen:
Växter att hålla insekter och sjukdomar i schack:
Vitlök mot knoppätande fåglar, mot Monilia, Gräslök, Vitklöver mellan träden, Pepparrot, Tagetes, Pepparmynta, Åbrodd, Indiankrasse, Timjan, Maskros speciell fördelaktig hos äpple och plommon,
Renfana, Vitsenap, Cyklamen mot parasiter på träden.
Häng upp lökringar i träden när frukten mognar, fåglarna äter inte på frukterna.

Blommor:
blanda med kamomill, kungsljus, ringblomma, Tagetes och solhatt.
Blommorna är skyddade av lökfamiljen som stärker blommornas dofter.
Mot bladlöss: spruta kallt kaffe/ svart te på blommorna.
Man kan också hälla detta på jorden intill plantorna.

Tomater:
Gurkört ger tidigare tomater.
Rödbladig basilika stimulerar tillväxten och smaken av tomat, i viss mån produktionen.
I växthuset: Tagetes erecta och tomat då inga vit flygare.
Tomat med sparris, basilika, morot, lök, persilja, salvia ger bättre tillväxt och smak.
Bönor, tomat och majs ger bättre tillväxt för alla 3!!
Brännässlor mot mögel + tomaterna håller längre.
Med ringblomma och tagetes bättre tomatproduktion.
Tomater tycker inte om kålrabbi, betor, potatis, ärtor, fänkål, jungfru i det gröna (Nigella damascena), malört och svart valnöt.

Potatis:
Bra att odla nära potatis: åkerbönor, indiankrasse, kål, pepparrot (helst i krukor eller runt
potatislandet), persilja, majs, sallat, Tagetes, lin, dill, ringblomma, ärtor,
selleri, renfana, buskbönor +lök +äggplanta mot Coloradobaggen (behövs ej GMO), bondbönor mot bladlöss, maskros ger resistens mot
sjukdomar.
Odla EJ nära potatis: hallon, pumpa, squash, melon, tomat, gurka, vete, fruktträd, trädgårdsmålla.
Solros bromsar potatisens tillväxt.
Odla EJ året innan: ärtor, havre eller korn för då finns det en större chans på skorv.
Odla året innan sojabönor: mindre skorv.

//T

[alexthesaint]

Fasiken, -intressant läsning.

TACK TAPIO!!!!

[Skytten]

Jag orkade inte läsa allt, slutade när man menade att en växt tillverkar kalium!  Annars är växtföljd och samodling beprövat.

[Kuling]

Hej!

Tack för alla tipsen, mycket intressant...har du allt det där i huvet?

Kuling

[Edgar]

Ett annat exempel där naturen själv är i en tillfällig obalans är det med rölleka.
Där det växer rölleka kan man vara säkert på att just där råder det brist på kalium.

Och naturen löser problemet genom att just där gror det ett röllekafrö som har kanske har legat i många år och väntat på rätt tillfälle.
Och varför gror fröet?
Det gror eftersom jorden där har en kaliumhalt som har kommit under en viss gräns och är den gränsen nådd stimuleras grobarheten hos fröet.
Röllekan alstrar kalium ur andra element som finns tillgängligt genom biotransformation (Prof. Louis Kervran) och ger kalium till jorden när växten dör och förmultnar.
Så blir problemet löst.
Alltså är det nyttigt att låta röllekan vara kvar där den står och låta den göra sitt naturliga uppdrag i livet.

WOW!   Alkemin är inte död!

Edgar

[Annalinnea]

Tusen tack!
det är så här det ska vara på ett forum
nu jävlar ska det odlas som aldrig förr

håkan

[Anders S]

Enligt Tapios tillägg i rött så föreslår jag att ni främst tackar upphovsmannen Paul Teepen.

Här är en länk till Pauls hemsida:
http://www.ekologiskradgivning.se/

Där finns också aktuell epostadress.

[Tapio]

Halaj!

Texten ovan jag klippte ut nånstans ifrån är urgammal.
Jag såg nu att boken finns i två delar, på hemsidan.
Ingenstans står priset! Det kan ju vara allt mellan 50 och 500 Kr!
Vilken tabbe! Om beställningarna inte haglar in kan jag ju gissa varför...

Men det här med kalium och rölleka.
Nu är ju mina gymnasiekemikunskaper väldigt rostiga så jag bara gissar.
Men skulle det inte kunna vara så att det finns en massa kalium i marken.
Men inget rent utan allt finns i föreningar som växter inte kan tillgodogöra sig.
Röllekan tar upp dessa kaliumföreningar och uppgraderar dem till kalium och något annat och när den dör hamnar detta kalium i marken efter nedbrytning.

//T

[odlaren]

Hej!

Allt detta är ju spännande men jag tycker man ska ta det med en stor nypa salt. Jag har själv böckerna i fråga och studerar dem med intresse, men jag måste säga att efter att ha odlat i snart 30 år har jag aldrig kunnat dra några slutsatser av den här karaktären. Om en växt växer bra eller dåligt har ju så många olika orsaker: jorden, gödsel, vatten, insekter, kvalitet på fröna etc. Det är svårt att direkt säga att det beror på att växten växer nära en annan växt.
Jag tror däremot att det generellt är bra att samodla och blanda växter. Det leder till mångfald, bättre skydd mot skadedjur och sjukdomar, bättre balans i jorden mm. Men om man vill ha bra skörd ska man nog satsa i första hand på att skapa en bra, mullrik jord, gödsla balanserat, gärna täckodla och ffa måste man ha koll i sin trädgård varje dag. Det är ett betydligt säkrare tips för att få bra skörd än att exakt veta vilka växter som passar ihop.
Men Teepens böcker innehåller mycket läsvärt så jag rekommenderar dem till alla odlingsintresserade.

[Anders S]

Hej!

Allt detta är ju spännande men jag tycker man ska ta det med en stor nypa salt. Jag har själv böckerna i fråga och studerar dem med intresse, men jag måste säga att efter att ha odlat i snart 30 år har jag aldrig kunnat dra några slutsatser av den här karaktären. Om en växt växer bra eller dåligt har ju så många olika orsaker: jorden, gödsel, vatten, insekter, kvalitet på fröna etc. Det är svårt att direkt säga att det beror på att växten växer nära en annan växt.
Jag tror däremot att det generellt är bra att samodla och blanda växter. Det leder till mångfald, bättre skydd mot skadedjur och sjukdomar, bättre balans i jorden mm. Men om man vill ha bra skörd ska man nog satsa i första hand på att skapa en bra, mullrik jord, gödsla balanserat, gärna täckodla och ffa måste man ha koll i sin trädgård varje dag. Det är ett betydligt säkrare tips för att få bra skörd än att exakt veta vilka växter som passar ihop.
Men Teepens böcker innehåller mycket läsvärt så jag rekommenderar dem till alla odlingsintresserade.

Jag håller med och lägger till:
De samodlingskombinationer Paul rekommenderar är väl värda att pröva. De bygger dock till stor del på litteraturstudier, och litteraturen på det här området är full av dåligt belagda påståenden, där man inte vet hur omfattande eller välgjorda undersökningar eller annan erfarenhet de bygger på. Inte heller vet man alltid på vilket sätt det skulle finnas en positiv eller negativ påverkan mellan olika växter. De kan t ex påverka varandra med olika slags signaler, t ex kemiskt, konkurrera om näring, skugga varandra, och detta i den ena eller andra fasen av sin utveckling.

[Anders S]

Jag orkade inte läsa allt, slutade när man menade att en växt tillverkar kalium!

Biotransformation (biologisk transmutation) är (om den förekommer) troligen besläktad med kall fusion, som först verkade vara möjlig, men sen tror jag inte den stod sig vid närmare vetenskaplig undersökning. Men sista ordet kanske inte är sagt.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Kall_fusion

http://en.wikipedia.org/wiki/Biological_transmutation

[Ulric Eriksson]

Jag reagerade precis som Skytten, slutade läsa där alkemin började.

[Anders S]

Biologisk transmutation förefaller vara alkemi för att det är en teori om hur ett ämne kan övergå i ett annat. Men om du läser länkarna jag lämnade så ser du att man inom fysiken kan omvandla ett ämne till ett annat, samt att detta också händer i naturen. Frågan är under vilka betingelser detta kan ske. Kan det ske med en mindre mängd energi än vad man hittills utgått från? Detta är inte bevisat, men är det motbevisat? Jag vet inte.

Paul tycks övertygad om att biologisk transmutation inte bara är möjlig utan inträffar för jämnan, åtminstone när röllekan är inblandad. Han hänvisar till Kervran, som jag inte läst. Jag tycker Paul kunde skrivit om detta på ett mindre tvärsäkert sätt, eller tydligare lagt fram sina argument. Som det nu står har jag viss förståelse för om en del börjar peka finger och tala om alkemi. Den attityden är dock inte mer vetenskaplig än Pauls sätt att behandla frågan.

Dessutom har denna fråga inte mycket med samodling att göra. Jag tycker det var lite osorterat av Paul att plocka in biologisk transmutation när han skriver om samodling.

[Skytten]

Transmutation sker i naturen, alla ämnen har tillkommit på något sätt, vid Big Bang eller i exploderande stjärnor. Vidare har många grundämnen en radioaktivitet av spontan natur och transmuterar.  Transmutationer i en växt av ett stabilt grundämne tar jag tills vidare som mycket osannolikt. Hur en bioprocess skulle klyva en kärna eller frigöra en proton, knäcka de krafter som håller samman kärnan, eller lyckas skjuta in en proton, låter inte troligt, och skulle det fungera, vore det nog undersökt och skapat stora rubriker.
Med dagens kunskap får man nog säga att detta inte går.

[Ulric Eriksson]

Eftersom jag håller på och läser The New Self-sufficient Gardener passar jag på och citerar några rader från inledningen:

Some advocates of organic gardening also put forward eccentric notions like planting crops according to the phases of the moon, sprinkling tiny amounts of obscure substances on the soil, and so on. Plant seeds will germinate and plants will grow when temperature, humidity, and nutrients are right for them. The organic philosophy has no need for these irrational and superstitious notions. The organic approach is based on sound fact and science, and its practice can be seen to be effective and correct.

[Skytten]

Det finns en del hocuspocus inom den organiska odlingen, påverkad av antroposofin. Detta får man väl se som en påbyggnad av de som tror på det, reultatet av deras metoder är oftast väldigt tillfredsställande trots detta.

[Anders S]

Eftersom jag håller på och läser The New Self-sufficient Gardener passar jag på och citerar några rader från inledningen:

Some advocates of organic gardening also put forward eccentric notions like planting crops according to the phases of the moon, sprinkling tiny amounts of obscure substances on the soil, and so on. Plant seeds will germinate and plants will grow when temperature, humidity, and nutrients are right for them. The organic philosophy has no need for these irrational and superstitious notions. The organic approach is based on sound fact and science, and its practice can be seen to be effective and correct.

Jag vet inte varför man ibland talar om sound science. Varför inte bara science? Man tycks mena att det finns vetenskap som inte är sound. Vilken vetenskap är det? Den som inte stämmer överens med ens förutfattade meningar?

Ett vetenskapligt förhållningssätt borde innebära att man undersöker hur det ligger till, snarare än att man förutsätter att det ligger till på ett visst sätt. Vad gäller inverkan av olika planeter m m på skörden (och för all del groningen) så finns vad jag vet motsägelsefulla resultat. Det som kanske har starkast stöd är en inverkan av månens faser, så att det gror bättre före och vid fullmåne. Det är bara att testa.

[Skytten]

Vet en bonde som harvar på natten då han anser att vissa ogräs får "groningskick" av ljuset.

[Tapio]

Halaj!

En frivillig månskensbonde?
Eller är det bara hans ursäkt? 

//T