Jag vill bara skriva ett par rader om Eddie, som fick sluta sina dagar i morse.
Eddie var grannens häst som jag såg varje dag till och från jobbet då han gick och betade. Han var en helsvart Nordsvensk, ca 20 år gammal. Tyvärr hade han under de sista åren en hälta som inte ville ge med sig och som inte verkade bli bättre. "Matte" till Eddie sade att han fått smärtstillande under några veckor och att han nu verkade må bättre.
Tyvärr hittade hon honom i morse liggande på marken med ett brutet bakben. Vad som hänt vet jag inte. Veterinären kom ganska snabbt och Eddie fick avlivas. Jag känner inte matte så mycket, men eftersom jag sett Eddie en del under de senaste 5 åren, tyckte jag det kändes bra att få vara med och stödja och klappa honom, när han avlivades, och också få vara ett stöd för hans matte.
Jag kommer att sakna Eddie. Det är märkligt vad djur i landskapsbilden gör för ens känslor. När de inte finns längre, saknar man dem. Samtidigt är jag tacksam för att allt gick fint till och att Eddie nu slipper att ha ont längre. Han var en mycket fin häst och jag tror han hade en bra hästliv.
