Jovisst, om det har blivit kortslutning i ett gammalt Ni-Cd eller Ni-mh-batteri så brukar det kunna gå att få igång det genom att ladda det med mycket hög ström ett kort ögonblick. Dock får man vara försiktig så inte den säkring som finns inbyggd i varje batteri går pga strömstöten.
Jag brukar för min del använda en stor elektrolytkondensator (storleksordning 10000-30000 uF), uppladdad till 10-20 V, och ladda ur den genom den kortslutna cellen, eventuellt upprepa flera gånger tills det lyckas.
När man väl har blivit av med kortslutningen gäller det att sätta cellen på laddning omedelbart, om det får ligga orört några minuter är det risk att det blir kortslutning i den igen.
Undvik att göra detta på ett helt batteripaket där det finns både kortslutna och icke-kortslutna celler. Strömstötarna innebär en onödig påfrestning på de "friska" cellerna och dessutom minskar deras inre resistans toppströmmen, vilket ju minskar sannolikheten för att den energi man har till hands ska räcka för att väcka de kortslutna cellerna. Plocka alltså isär batteripaketet först och koppla in stötström bara till de celler som verkligen är kortslutna.
När paketet väl är isärtaget så visar det sig ofta att cellerna har standardmått och alltså är ganska lätta att ersätta en och en (men köper man ändå nya celler är det bäst att byta allihop).
Man får räkna med att en cell som det har varit kortslutning i aldrig blir riktigt bra, den kommer att ha hög självurladdning och låg kapacitet resten av sin livstid. Men den fungerar förstås bättre än ingen cell alls.
Möjligen kan det bli något bättre genom kontrollerad cykling - upp- och urladdning flera gånger i följd.
