Gapiga får?

[hustran]

Fy för den lede säger jag för mina gutar. I o med vädret så måste jag fordra inomhus och utomhus.....Fan vad jag hatar dem. gapar och skriker så fort de ser mig. De får mer foder än vad de behöver.....och tallris... men fy attan vad de gapar, hela tiden. Vill ni ha Gutar så får ni vara berädda på hysteriskt skrikande hela dan. Våra finullsfår var så tysta och rara, saknar dem i bland. 

[gurkan]

Usch då, det är jättejobbigt med skrikande får. Men jag måste ändå försvara gutarna. Mina är så tysta och snälla så. Däremot har jag en finullare också, och hon är inte att leka med! Konstigt hur olika det kan vara.

[Birgit]

Kan bara säga att mina gutar är de tystaste, snällaste får man kan tänka sig (rosorna är lite mysigare och lite tystare ). Men mina finull var vidriga. Man fick ha hörselskydd när man gick in i lagården. Fodrade man dem ute fick en jaga dem för att den andre skulle lägga en bal i foderhäcken. Då hade de fler än en häck, men nyast vann alltid

Det hela kan nog bero på hur man håller dem, hur de hållits innan man köpt dem osv. Men själv tycker jag det är så lugnt och tyst nu med gutar och roslagsfår Så är ju gutarna så coola också , lugnet själva!

[javill]

Mina gotlänningar bräker nu bara när de är hungriga. Jag har inte börjat fodra med kraftfoder ännu i höst men, när jag gör det så blir det mer liv på dem. I alla fall runt fodringstiden annars pratar de mest när man kommer.

[Mmmm]

Undrar om det inte kan vara som med getter? De kan också bli extremt gapiga, om man lär dem att det kan vankas mat så fort de ser en....

Enda sättet jag fått dem att hålla tyst är att konsekvent utfodra vid ungefär samma tid och aldrig gå och lägga till dem nåt gott däremellan.

[Wisteria]

Det är nog som Mmmm säger, dom förknippar dig med mat och blir skrikiga. Du skulle inte kunna ha fri utfodring av grovfoder? Och om du ger dom kraftfoder så bör det ske väldigt regelbundet. Har inte heller någon erfarenhet av att mina gutar är skrikiga. Hö och ensilage kan ju vara väldigt grovt och osmakligt för fåren som ju är lite av finsmakare om man jämför med kor. Hö/ensilage med blålusern, slaget väldigt sent kan stå där orört, men lammen äter ingenting och de förlorar snabbt i hull, speciellt i höglaktation.

[hustran]

De har fått fri tillgång på ensilage hela hösten, men nu är det så blött att vi inte kommer ut med traktorn, så därav "handutfodring". De får inget kraftfoder och jag fodrar samma tid varje dag. Det är klart de förknippar mig med mat men varför skrika så fb. Jag blir så stressad.

[mille]

Det låter ju som att du tänker rätt med utfodringstiderna.

Jag funderar på om du är hos fåren även när det inte är mat? En sak som du skulle kunna pröva annars är att vara hos fåren, gå runt o känna på dem, sitta en stund i hagen eller stallet, utan att ge dem mat? Rätt snart är du inte så intressant längre och det kanske kan hjälpa på gapigheten?

Jag har gjort så när mina är på bete för att undvika att tretti får kommer i full galopp och springer ner mig så fort jag kommer.....

[ulfg]

Ett par bra hörselskydd i början kan ju göra det tyst och lugnt omkring en bland djuren. Själv har jag hörapparat för att jag är en aning lomhörd numera. Det blir så tyst och lugnt omkring mig när jag tar av dem. Då hör jag varken frun eller fåren...

[christine]

Jag har fri tillgång till grovfoder åt mina får. Jag är hos mina får väldigt ofta under dagarna och sitter med dom och kelar med dom.

Så mina får är väldigt tysta och lugna. Dock har jag inte börjat med kraftfoder än.

[hustran]

Hörselskydd, va bra det har jag faktiskt hängande i fårhuset. Använde ofta dem vid utfodringen vid lamningstider. Mycket bra. Jag blir extremt stressad vid höga ljud och när mannen och jag fodrade tillsammans så använde vi alltid skydden man blev liksom lite snällare då. Upptäckte att man skrek högre och högre till varann och till slut blev vi osams.  Tack för påminnelsen.   För övrigt vill jag inte gärna gå ut och "gulla" med dem i regn och gyttja.

[Vurre]

Men jag tror att Mille m fl har rätt. Vill du att de ska förknippa dig med mat, dvs bara träffa dem när du fodrar så får du stå ut med att de låter. Ägnar du dig åt flocken andra tider under dagen utan att fodra dem kommer oljudet att lugna sig - förutsatt att de får tillräckligt med mat. Är de hungriga låter de alltid. Dessutom tycker jag att det bra att gå runt och kolla lite så att allt ser bra ut.

[Angelica]

Jag var på studieresa förra året och besökte 2 besättningar. Den ene fårägaren använde sig av transponderutfodring och den andre hade mer konventionell utfodring. Skillnaden var milsvid!! Besättningen som transponderutfodrades var alldeles tyst och och de "konventionella" fåren slamrade och skrek!

Det var fascinrande att uppleva!!

[Birgit]

Fast transponderutfodring käns väldigt långt från alternativ!!!!
Vi hade intensiv mjölkproduktion slutet av -80 talet början på -90 talet med kraftfoderautomater och transpondrar på de sönderavlade holsteinkorna. Inte en tid jag vill ha tillbaka och knappast något jag vill överför på fåren.
Däremot tror jag mer på Vurre, att det är viktigt att vistas bland fåren utan att det är mat. Gå runt bland dem i tid och otid, så de inte förväntar sig mat så fort de ser dig

[christine]

Fast transponderutfodring käns väldigt långt från alternativ!!!!
Vi hade intensiv mjölkproduktion slutet av -80 talet början på -90 talet med kraftfoderautomater och transpondrar på de sönderavlade holsteinkorna. Inte en tid jag vill ha tillbaka och knappast något jag vill överför på fåren.
Däremot tror jag mer på Vurre, att det är viktigt att vistas bland fåren utan att det är mat. Gå runt bland dem i tid och otid, så de inte förväntar sig mat så fort de ser dig

Det finns inte bättre terapi för själen. Att sitta bland fåren är den mysigaste stunden på dagen. Ett socialt får är också ett lätthanterligt får.

[hustran]

Våra får är otroligt lättillgängliga men att ha 45 tackor med horn dessutom, fastnandes i fickor och halslinningen är liksom ingen hit. 

[Vurre]

Våra får är otroligt lättillgängliga men att ha 45 tackor med horn dessutom, fastnandes i fickor och halslinningen är liksom ingen hit. 

Skaffa en bättre overall.

[Åbacken]

Vill bara skryta lite om våra Klövsjö-får (tre tackor och en bagge) som är så tysta och snälla. De står bara och tittar på oss (stirrar är nog egentligen ett bättre ordval ) när de är hungriga. Knappt ett bräkande och kommer det nåt ljud så är det ganska lågmält. Dessutom har de inte visat nån större benägenhet att rymma. De verkar också väldigt tåliga, de har knappt brytt sig om snöovädrena som varit. Jag är så glad att vi valde just Klövsjö-får, jag tror verkligen att de passar bra häruppe i norra Ångermanland.

[Birgit]

Ja, Åbacken, känner igen det där hos Roslagsfåren De liksom "kuttrar" lite. Enda gången de blir högljudda är om man delar flocken De bara måste vara tillsammans.
De är också fullständigt oberörda av snö!

[Fåraherden]

Mina gutar har vissa egenheter, de river staket, öppnar grindar, dörrar pratar lite högt, ibland. Men å andra sidan...

Sociala, trevliga, snälla, kuttrar och...

Tämligen högproducerande, fantastiska modersdjur, mycket friska, får i stort sett aldrig tarmparasiter. Man kan i stort sett ställa klockan efter deras dräktighet De är dessutom mycket lätta driva.

Problem som jag uppfattar det, förrutom staketrivandet. Tackorna växer inte klart första året. Får de lamm då blir det ett, litet. Är det en tacka fortsätter hon gärna att vara liten och föda små lamm. De vuxna, stora tackorna verkar flitigt få två lamm, åtminstone mina. Ett annat problem är att tackorna ibland skadar varandra med hornen.