Arbetssele..

[Mårten Swärd]

jag snor tråden för min kära hustru..
Vi ska och hämta selen i morgon och sedan blir det att hämta ett gäng skacklar och två timmerslädar som vi köpt.. Ska ev. även köpa en gammal fyrhjulsvagn utav grannen som jag skulle vilja göra om till en timmervagn för hästen. Ni som har kört en massa med hästar, hur knepigt är det att fixa ett fäste för skacklarna på en vagn? Jag har ingen direkt uppfattning om hur man kopplar ihop alltsammans så jag vet heller inte hur jobbigt/dyrt det blir att konvertera ekipaget till hästdrift.

Vagnen är alltså en liknande denna:
http://www.blocket.se/vi/18311426.htm?ca=14_s&last=1

//Mårten

[Johnny]

Hej, ingen bra vagn för att köra med i skogen.
Den är bättre på platta vägen.

/Johnny

[pålle]

Det heter lurstångsvangn derför att denn kan luras iblan omm man svänger mer än 45 grader då välter den spesijelt när man baackar för övrigt tycker ja att du du ska lunna ut med shälke ut till väg det är snällare mot hästen

[tessiem]

Hejsan!
Tackar för svaren!
Jo jag hade tänkt att hålla mig på vägen med vagnen, iaf inte längre ut i skogen än körvägar. Tanken var väl att i så fall dra ut timmer till en uppsamlingsplats vid en väg och köra det med vagnen därifrån till gården. Den skulle ju även gå att ha att transportera andra saker med, vattentank, ris, sand o.s.v... Så den urprungliga frågan kvarstår.. Hur knepigt är det att fästa skacklarna?

EDIT: Såg att jag var inloggad med frugans användare nu.. Men det är alltså Mårten som skrivit inlägget..

[Mårten Swärd]

PS, guba, vart hittar man en sådan där hatt du har på bilden? 

Jag skulle köpa en direkt om de fanns att köpa någonstans, dels för att jag vill ha en och dels för att min hustru skulle bli irriterad.. 

[tessiem]

  Guba..berätta inte..

PS, guba, vart hittar man en sådan där hatt du har på bilden? 

Jag skulle köpa en direkt om de fanns att köpa någonstans, dels för att jag vill ha en och dels för att min hustru skulle bli irriterad.. 

[pålle]

hej mårten inn fästningen bör vara cirkus Två tum åvan för axele för att det ska bli rät drag pungt

[guba]

PS, guba, vart hittar man en sådan där hatt du har på bilden? 

  Jag har två, en med band  till findagar och en utan band till vardags
http://www.eksons.se/products.php?cid=45&pid=421

[guba]

  Guba..berätta inte..

Sorry, a man got to do what a man got to do

[guba]

Hur knepigt är det att fästa skacklarna?

Inte knepigt alls för en händig kille som du.

Vagnen är ju oförändrad så du utgår bara ifrån de fästen som finns på vagnen, svetsar dit det som behövs på skaklarna för att få ihop vagn och skakel.
Ut och kör sedan.

[guba]

hej mårten inn fästningen bör vara cirkus Två tum åvan för axele för att det ska bli rät drag pungt

Dragpunkten justeras med uppehållarremmarna oavsett skakelinfästningen på redskapet som varierar från låga timmerskaklar till höga giggar.
Man vill helst ha skakelinfästningen lägre än hjulaxeln av den anledningen att dragkraften då samtidigt lyfter hjulet istället för att trycka det ner mot marken vilket blir fallet om infästningen är högre än hjulaxeln.

Ett lyftande drag gör att vagnen är lättare att dra vilket är önskvärt.

[pålle]

Inte knepigt alls för en händig kille som du.

Vagnen är ju oförändrad så du utgår bara ifrån de fästen som finns på vagnen, svetsar dit det som behövs på skaklarna för att få ihop vagn och skakel.
Ut och kör sedan.

    det går bra tills du belastavangen med någåt till rälgt tungt ex ett lass timer då omer selen att resa detta er ror på att drag linjen ej är oret

[guba]

 då omer selen att resa detta er ror på att drag linjen ej är oret

Hänger inte riktigt med vad du menar.
Draglinjen är den linje du ser från dragpunkten vid lokorna, genom skakel/lina och ned till infästningen på redskapet. Den linjen skall vara helt rak och inget annat.
Finns en brytning på draglinjen uppåt vid dragringarna så kommer ett tryck att uppstå i däckelstaden då däckeln pressas nedåt vid drag.
Finns en brytning på draglinjen nedåt vid dragringarna så kommer bukgjorden att pressas upp mot buken på hästen vid drag.
Dessa tryck kan ge upphov till selbrott om de är långvariga och kan orsaka en obrukbar häst under lång tid i värsta fall.

Är draglinjen rätt justerad så spelar det ingen roll hur hög eller låg skakel/lininfästningen är på redskapet.

[pålle]

Hänger inte riktigt med vad du menar.
Draglinjen är den linje du ser från dragpunkten vid lokorna, genom skakel/lina och ned till infästningen på redskapet. Den linjen skall vara helt rak och inget annat.
Finns en brytning på draglinjen uppåt vid dragringarna så kommer ett tryck att uppstå i däckelstaden då däckeln pressas nedåt vid drag.
Finns en brytning på draglinjen nedåt vid dragringarna så kommer bukgjorden att pressas upp mot buken på hästen vid drag.
Dessa tryck kan ge upphov till selbrott om de är långvariga och kan orsaka en obrukbar häst under lång tid i värsta fall.

Är draglinjen rätt justerad så spelar det ingen roll hur hög eller låg skakel/lininfästningen är på redskapet.

   hej guba det äså rät men funggera inte fultut påarbessele det går bra när man sökr med jigg eller dylit adrig med ett tungt timmer ls det kan du lurai någon anan

[guba]

Tja, inte försöker jag lura i någon något alls.

Själv kör jag ut mellan 100 och 300 m3 timmer varje vinter och ungefär lika mycket ved och massaved med både domänsax, lunnkälke, skakelsläpa, timmerkälkar eller 8 hjuling. Inte så mycket i och för sig, i framtiden hoppas jag det kan bli mer av den varan.
Mycket lunning av frötallar med sax vilket blir riktigt tungt med rejäla stamblocksstockar.

Det har jag gjort de senaste tio åren nu och aldrig haft de problem du antyder.

[pålle]

Tja, inte försöker jag lura i någon något alls.

Själv kör jag ut mellan 100 och 300 m3 timmer varje vinter och ungefär lika mycket ved och massaved med både domänsax, lunnkälke, skakelsläpa, timmerkälkar eller 8 hjuling. Inte så mycket i och för sig, i framtiden hoppas jag det kan bli mer av den varan.
Mycket lunning av frötallar med sax vilket blir riktigt tungt med rejäla stamblocksstockar.

Det har jag gjort de senaste tio åren nu och aldrig haft de problem du antyder.

  du från går ämnet de hadlad om draget påmårtens vane draget på vanen är anpasat till traktor  läs vadu skriver men det hadlar och så hur hästen bog vingel så där för fung ar det inte altid och aprå på selniens anpasning komme det i moderna hästrfte fram över  för ¨övrigt  har ja kört häst sen ja var fem och i dag är jag dryga femti om vi ska skräppa lite hej och gonat

[guba]

  du från går ämnet de hadlad om draget påmårtens

Möjligt att jag avvikit från ämnet men det är tack vare dig som  tog upp infästning kontra dragpunkt från början och jag svarade på det

hej mårten inn fästningen bör vara cirkus Två tum åvan för axele för att det ska bli rät drag pungt

Dragpunkten kan vi väl ändå vara överens om att sitter på två tredjedelar uppifrån av längden från bogspets till övre delen av bogbladet och ingen annanstans? Och att dragpunkten är totalt opåverkad av vilken höjd skakel/lininfästningen sitter på redskapet?
Dragpunkten är just den del där centrum på draglädret skall vara inpassat i lokstaden.
Allt annat är fel.

[pålle]

Möjligt att jag avvikit från ämnet men det är tack vare dig som  tog upp infästning kontra dragpunkt från början och jag svarade på det
Dragpunkten kan vi väl ändå vara överens om att sitter på två tredjedelar uppifrån av längden från bogspets till övre delen av bogbladet och ingen annanstans? Och att dragpunkten är totalt opåverkad av vilken höjd skakel/lininfästningen sitter på redskapet?
Dragpunkten är just den del där centrum på draglädret skall vara inpassat i lokstaden.
Allt annat är fel.

   du menar väl lokorna för övrigt är viöverens så länge det hadlar om en korekt loksta nu till mårtes vangn ja föreslår att han tar en titt på några liknande vangnaroch jöra efter egt huve så tror ja det blir bra des utom haran fått en läkscon ihur man annpasar en sele

[ardennervän]

Grabbar nu får ni lugna er. Som jag förstått det pratar Pålle om att lokorna kan glida uppåt eller neråt beroende på en felaktig höjd på infästningen i vagnen vid tung last vilket stämmer bra. Guba däremot talar om att draglinjen skall vara rak och att infästningen i vagnen skall ha en lyftande verkan vilket naturligtvis är helt korrekt. Våra hästar har individuella olikheter som gör att man inte kan garantera att ett specifikt mått på en infästning skulle vara den bästa.
Nu tillbaks till frågan om var och hur skaklarna skall vara infästade. Såvida planen inte är att konstruera någon form av rekade skaklar så spelar det absolut inte någon roll var skaklarna är infästade. Eftersom du inte ska dra tunga lass med fasta skaklar utan att använda linor och svängel. Om vagnen vi pratar om en gång varit hästdragen finns det säkert infästning för skaklar någonstans på framaxeln (förmodligen är det samma fästen som den nuvarande dragstången sitter i brukar vara två järnöglor på varje sida) Och då kan man använda dessa. Vad gäller infästning för svängel är det lämpligt att använda en T-balk i dimension 60x60 mm 8-10 mm gods som man borrar hål med ca 30 mm mellanrum. Sedan fäster man balkbiten lodrätt i mitten av framaxeln och vips har man en justerbar dragpunkt i vagnen. Beroende på hur lång balken är kan man justera mer eller mindre och man kan anpassa efter den egna hästen.

[guba]

Som jag förstått det pratar Pålle om att lokorna kan glida uppåt eller neråt beroende på en felaktig höjd på infästningen i vagnen vid tung last vilket stämmer bra.

Visst är det så att lokorna kan resa sig på en häst. Det har emellertid inget med infästningshöjden på skaklarna i redskapet att göra och neråt kan de rimligtvis inte komma tack vare nackputan.
Är selen korrekt anpassad i förhållande till dragpunkten och draglinjen är rak som den skall vara så flyttar sig inte lokorna vare sig upp eller ner vid tungt dragarbete. Svårare är det inte.

Skulle de nu trots allt resa sig vid drag av tung last och allt är korrekt anpassat så har men helt enkelt en inkorrekt häst i selen.
Hästens lokstad är för mycket bakåtsluttande och bör inte användas som körhäst, här är det omöjligt att få lokorna att hålla sig kvar i rätt läge hur mycket man är korrigerar anpassningen.
Felet ligger i hästens anatomi och den hästen skall användas till något annant än körning.

Ingen mening med att krångla till något som är så enkelt i grund och botten.