Fårdödare

[sonja på slätten]

Läste just på får-avdelningen om får som dödats och skadats av hundar. Av springer spaniels! Så ska väl inte spaniels  göra?
Inga hundar alls men särskilt inte apporterande hundar. De ska ju hålla sitt byte i ett mjukt, fint grepp  så det levereras till jägaren i
oskadat skick. Ja, frånsett kulhål förstås.
Är det inte ett fel i aveln om apportörer biter ihjäl?  Eller är det bara en fråga om dressyr?
Hoppas på  synpunkter från spaniel och retriever-folk.

[Oskarsgården]

Har jaktgolden och jag tycker oxå det låter konstigt att en spaniel skulle bita får 

Min tik plockar upp allt och kommer tillbaka med det i fint skick.. vad det än är.. and, hare eller småfågel..

[Charlotte]

 Inga hundar SKA döda får, men de flesta med tillräcklig storlek KAN säkert ge sig på att göra sådant om man har otur.
 Men jag funderar lite på "Springer Spaniel-typ", kan det vara Wachtel som är en hårdare ras?
                                  Mvh
                             Charlotte

[Abruzzo]

Det är nog så att deflesta raser kan ge sig till att jaga och skada och döda får.När fåren springer blir de ju ett flyende byte och jaktinstinkten vaknar hos hunden och är de då två hundar så hetsar de varandra till jakt.

[Vilse]

jag har hört om de mest nått "likely to kill breeds" här nere som har tagits på bar gärning.
små rackarns sällskapshundar som i flock blivit riktiga demoner.
jag har svårt att tro på det själv.

min gamla hanhund har vid tillfälle greppat min gamla stöddiga bagge i ändalykten i ullen och hållit honom hårt,,men sen så har han liksom letat efter handboken i hur att göra och glömt att ta med sej den ut i hagen
(inga bitskador bara hållit) typ dominant at du ska inte springa åt det hållet,,nån slags dominerings beteende.
men som sagt jag låter aldrig hund ha tillgång till fårhage utan att jag är med.

[LazarusX]

inga hundar utom arbetande skall vistas med andra husdjur utan uppsikt - alla hundar är vargar innerst inne - att absolut inte döda är helt onaturligt för en hund - den för sig pga ägarens dressyr och kontroll - en uppfattning att hunden på egen hand skall undvika att döda är bara larv...

[sonja på slätten]

Vad jag menar är att apporterande raser borde ha en "inbyggd spärr" mot att bita hårt.
Något sådant har  jag även sett hos mina collies i vissa situationer. Ett exempel: för några år sedan hade vildkaninerna på vår gård fått kaninpest.Collietiken som är ett matvrak gick efter dem och iakttog dem noga men gjorde inget försök att fånga någon, trots att hon lätt skulle kunnat. Jag tillochmed försökte uppmuntra henne att göra det för det var en sorglig syn. Till slut lyckades jag själv fånga en och slog ihjäl den. Jag hann knappt vända ryggen till förrän hon började äta den.
Om mina hundar slulle få fatt i en mus springer de omkring och håller den i munnen, släpper och fångar (i bästa fall) igen. Jag brukar själv få stå för avlivandet annars kommer den lös igen.
Och detta är ju hundar som inte är avlade för apportering.
Att  apportörer kan rusa efter ett byte kan jag köpa, men att bita ihjäl, nej, det låter fel.

[Birgit]

Jag tror man måste skilja på när hundarna arbetar och när de smiter från ägaren. Det borde de ju heller inte göra?
Det verkar ju också ligga i hundens natur att smita iväg och göra sånt de vet är "fy". En boskapsvaktande hund t.ex. biter ju inte ihjäl det den vaktar, men kan mycket väl bita ihjäl inkräktare. Här är det hunden själv som gör valet då den ju arbetar självständigt. Har läst om hundar som bitet ihjäl andras får som smitet in hos de egna t.ex. Trots att de då är vana vid och respekterar just får. (Därför är det viktigt att de får hälsa ordentligt på nyinköpta djur).
Då jag har haft hundangrepp på mina får (innan en utekanin i bur) och det sannolikt är samma hundar (vi såg dem första gången) då vi såg spåren efter dem, så var det en jack russel korsning och en stövare. De användes normalt till jakt, men dödade en inlåst kanin genom att samarbeta för att forcera buren och troligen också hetsjagade mina fem baggar. Det hade varit fullt race och släpande i hagen, en bagge flydde ut ur hagen (skadad) vi letade blodspår i två dagar utan att hitta den. En annan hade undkommit genom att stå helt still under en gran. Vi hittade den och tog hem den, men trots att vi inte hittade några skador på den, så dog den efter några timmar. troligen stress. De tre döda baggarna var fullständigt söndertrasade och mycket ätna!
Jag har även sett dåligt tränade vallhundar, vars vallande, med nervösa flycktbenägna får, övergott till ren jakt.
Jag tror helt enkelt att man måste se skillnad på när en hund arbetar (under mänsklig ledning) och när den har "fritid".
Angående möss, har jag sett min ena boskapsvaktare jaga möss som bor i ensilagebalarna (när man utfodrar ute). Hon biter inte ihjäl heller, utan verkar mer se det som en lek. Ekorrar kan springa förbi dem när de ligger o dåsar utan att de lyfter blicken, men en räv kan inte gå nära stängslet innan de mobiliserar. De verkar själva räkna ut sannolikheten för farlighet hos de djur de möter.

[Vilse]

apporterande hund apporterar för att den fått beröm när den aporterat,, men har också fått lära sej att maten får man av chefen och man jagar inte för födan.
en apporterarnde hundras kan stjäla höns och äta dom.
(spaniel som snodde grannens höns)

en fåraherdehund vaktar får för att den har det inbyggt och att vi berömmer vid gott arbete,,men har också fått lära sej att maten får man av chefen och man jagar inte för födan.
en fåraherdehund dödar, javisst,,mina fåraherdar jagar möss och råttor och stoat (e' de hermelin?) och dom dödar dom.

jag tror att mina hundar skulle kunna döda får om jag lät dom sitta utan jobb och kanske hungriga och nån av dom steg upp och tog överchefskapet om jag inte var där.

[Birgit]

Det tror jag inte mina skulle göra. De är lägst i rang och man käkar inte chefen
Däremot lamm som dör äter de och de bevakar sjuka får, så inget ska ge sig på dem, men också för att de då ev. kan få lite käk. Men de är väldigt noga med att inte äta "ny" döda får. Verkar som om de tycker de är för personliga då! Vissa individer, som ex. om man fått avliva en sjuk tacka, så måste man stycka upp den, helst också frysa den först innan de äter den!

Skulle de drabbas av svält, tror jag de skulle lämna fåren och jaga  skogen, för att återvända med bytet till hagen och äta nära fåren.

[Vilse]

jag ger aldrig mina hundar något att äta i samband med slakt.
vill inte at dom ska associera att köttet kommer från ett djur.
slaktrster kan dom få ine på tomten eller i köket men borta ån det djur som det komer ifrån och borta från päls o ull.

test med vargar i hägn tillsammans med ett får, dödar o äter fåret.
om fåret har blivit preparareta med kräkmedel så vargarna blir sjuka så rör dom inte ett får dom är instängda med igen.

jag tror starkt på att om mina hundar skulle associera fåren,stutarna,hästarnas levande lukt med at det kan vankas middag då skule det vara bäddat för att dom skulle kunna attackera.
men mina hundar får aldrig associera o sammanblanda promenaden i hagen med annat än levande djur och inte at det är middagsdags.

lite hagskit slinker ju ner men det är ju bara färska grönsaker med vitamin C   

[Birgit]

Döda och levande djur luktar helt olika Vilse.
Mina hundar är ju avlade för att vakta djuren inte äta dem, men samtidigt ska de också rensa allt som drar till sig rovdjur. De städar helt enkelt. De har inte jaktinstinkter. Dessutom är de ju lägst i rang i fårflocken

[Neiklot]

Att döda får har inte med hundens rasegenskaper att göra.
Utan det grundar sig nog mer i hundens naturliga instinkter till jakt.

Även om en springer spanieln kommer med anden i ett fint grepp till husse/matte.

"Fel" eller "dålig" avel ligger knappast till grunden för beteendet.

[Vilse]

det är naturligt för en hund att jaga, oavsett ras,,rasen är bara om den är mera eller mindre benägen att jaga men ingen garanti för att inte jaga.

även fast jag går genom fårhagen varje dag så tror jag at OM jag lämnade mina hundar ensamma i hagen utan uppsikt så kunde det sluta med att dom tog ett får.
jag tror inte dom skulle äta det men ta det för jagandets skull.


de hundar här nere som har som jobb at vara fåraherdar lämnas INTE utan uppsyn hos fåren.

för en hund är en hund,,
samma anledning som at man inte lämnar barn med tändstickor eller husse ensam med en lapdancer
,,eller mej med en chokladkaka

jag skulle inte ta livet av en hund som tagit ett får, bara skärpt kontrollen-stenhårt.
husse däremot   ,,,,   

[sonja på slätten]

Mitt exempel om min hund var kanske inte så väl valt.  Men såhär då: jag har åtskilliga gånger sett mina hundar vara i situationer då de VELAT bita men inte gjort det, och det inte ppå grund av någon träning eller uppfostran. De har rytit och visat   tänder och gjort utfall och huggit i luften men inte bitit personen eller hunden eller hönan eller vad det nu varit, detta i försvar av sig själva eller framför allt sin mat. Det har även varit i jaktliknande situationer som den jag beskrev.
Varför biter de inte? Jag kan inte se någon annan förklaring än att de har en spärr eller hämning mot att bita.
I varje fall när det gäller något levande. Bollar o.d. är en annan sak, sådant biter de gärna.

[Vilse]

visat, det är bara första steget och djuret de visat tänder för har backat eller sagt ifrån.
hunden har inte känt sej manad till mera men kan göra det om hunden "triggas"

om flera hundar i pack så går de ett steg till,,om dom känner sej manade,,även om dom så bara är chiuaua

[sonja på slätten]

Nej, de hotade djuren/personerna   HAR INTE backat eller sagt ifrån. T:ex hönsen har bara obekymrat fortsatt att äta hundens mat, för de tycks inte förstå hundspråk i detta avseendet. Jag har fått sluta att ge hundarna mat ute.

[Birgit]

Menar du Vilse att det inte skulle gå att släppa boskapsvaktare utan tillsyn med sin flock
Det gör man ju på många håll i världen idag, så även jag och ca: 20 andra lantbrukare med får och getter.
De har ju avlats för att vakta boskap i tusentals år. Naturligtvis har man rensat bort de som jagat och skadat sin flock och på så vis fått fram hundar som saknar jaktinstinkter.
Likaså var min islandshund ofta ensam med fåren. Han sov ibland i lagården med dem på sommaren. Han skadade aldrig något får, inte heller våra höns som gick lösa ens när kycklingarna var nykläckta!

[Charlotte]

 Risken att  hundar skadar och dödar tamdjur tror jag beror på flera olika orsaker...
Jag tror definitivt att rasen och framavlat användningsområde spelar in. Men även uppfostran och vilken miljö hunden växt upp i.
  Jag tror tex inte att Jakthundar skulle vara mer benägna att döda tamdjur än sällskapshundar (däremot är risken större att misslyckade exemplar kommer åt att döda djur eftersom de vistas lösa i närheten av djur oftare än vad sällskapshundar gör). Tvärtom tror jag att en jakthund som vet HUR och VAD den ska jaga hellre låter bli tamdjur än vad en vilsekommen hund av annan ras gör. Min familj har ägt stövare i "alla tider" (utom just för tillfället) dessa hundar jagar ju självständigt men vi har ALDRIG haft någon som gett sig på någon form av tamdjur. Till viss del kan det bero på att dom levt med div. djur runt omkring sig, men det beror förmodligen lika mycket på att dom är avlade och tränade för att spåra och driva hare och räv (att hålla sig till rätt djurslag och inte döda bytet).
 Min Stående fågelhund hjälper mig att hitta ev rymmarkaniner genom att ställa sig och visa var dom är, men han skulle aldrig få för sig att döda någon. Han rusar inte ens efter dom när dom springer iväg.
 Han är en utmärkt fosterpappa till lamm som inte har någon mamma, tvättar och fixar med dom Border Collien får inte komma i närheten, lammskötseln är hans jobb.
  Det absolut roligaste jag varit med om var när jag fått tvillinglamm som var lite svaga och nerkylda och jag hade bråttom iväg till jobbet några timmar, lammen fick stanna inne i köket för att hålla värmen.
När jag kom hem hade lammen "tinat upp" och hunden stod på köksbordet och såg olycklig ut och de två lammen stod nedanför och bräkte. När jag sa åt honom att hoppa ner sprang lammen fram och försökte dia på den stackars hunden som såg något förtvivlad och förbryllad ut
 Eller när fågelhunden och en av våra stövare lyckats få upp dörren till mitt "kycklingrum" med en kull nykläckta kycklingar i. Jag kom hem från jobbet,  dörren stod på vid gavel och jag gick in med hjärtat i halsgropen. Inte en kyckling var skadad eller borta. Men all kycklingmat var uppäten även den som kycklingarna fått på ett fat i lådan dom bodde i.
 Så ev. framavlade jaktinstinkter tror jag egentligen inte har så mycket med tamdjursdödande att göra...
 ALLA hundar har jaktinstinkter! Men vi människor har genom avel och träning styrt dessa egenskaper så at jag tror att en hund som Vet vad den ska göra med sina instinkter är mindre farlig för tamdjuren.
                                             Mvh
                                          Charlotte

[Birgit]

Jag tror det ligger mycket i ditt resonemang Charlotte
Naturligtvis förekommer att jakthundar attackerar tamdjur, men oftare är det nog hundar som inte används i jakt, som råkar smita eller dyligt!
Kommer ihåg bl.a "vargangreppen" utanför Stockholm (kommer inte ihåg exakt var) som ju visade sig vara ett par husky på rymmen.
Vissa saker har de i generna genom avel och anpassning, men mycket ligger också i prägling och fostran.
Alla boskapsvaktare funkar inte heller. Vissa vill inte stanna hos djuren de ska vakta, andra visar jaktbeteenden. Men de flesta fungerar bra, bara de får rätt förutsättningar.
Många jakthundar är ju också väldigt präglade på just det de ska jaga osv. vilket innebär att de oftast är tämligen ointresserade av annat "villebråd".
Jag känner folk som har jakthundar gående lösa på gården med får och höns och andra djur utan att visa någon jaktlust, så det är nog mycket fostran och prägling som spelar in.