Genetisk mångfald

[Sten-Åke Lindell]

Ett problem är att ett enda virus är smartare än hela biavels styrelse i fråga om överlevnad. Hela konceptet är felaktigt men fortsätter för att man får anslag från olika instanser. Var ser vi en förnyelse ang varroa bekämpning? Skall vi använda syror i all tid?
Oss människor vaccinerar man mot olika virus och sjukdomar, kanske lite svårt med bin. Men det måste till något nytt!

[Sten-Åke Lindell]

En artikel som Kerstin själv skrivit!
========================

Går det att bedriva avel med bin?

Biodlarna arbetar med avelsarbete bland annat för att få mera enhetliga bin (färg, storlek, beteende/temperament/svärmning). Genom att låta bina para sig vid speciella parningsstationer eller inseminera dem har man på kort tid framgångsrikt ökat den genetiska likheten mellan bina inom våra bipopulationer. Man har därmed kunnat erhålla bin som ofta är lätthanterliga - de är snälla och svärmar inte så mycket.

Men det aktiva biavelsarbetet leder också till en minskad genetisk variation mellan arbetsbina inom enskilda bisamhällen, och till en total minskad genetisk variation i bipopulationerna. Vad denna minskade variation inom samhällena kan betyda på lång sikt vet vi inte idag.

Forskare har emellertid visat att en stor genetisk variation mellan arbetsbina inom samhället är fördelaktigt för bisamhällenas livskraft.

I naturen parar sig en drottning med många drönare (20 - 40 st). Detta leder till en stor genomsnittlig genetisk variation mellan arbetsbina i samhället dvs att supersystergrupperna är ringa besläktade och därför genetiskt delvis olika. Samhällena har då större förmåga att anpassa sig till miljöstress (sjukdomar, klimat osv) än om alla supersystergrupper är genetiskt lika.

Binas ursprungliga beteende att para sig i luften med många drönare från olika platser leder alltså till en genomsnittligt stor genetisk variation mellan samhällets arbetsbin. Binas naturliga avelsstruktur är därför mycket effektiv vad avser dess förmåga att vidmakthålla en stor genetisk variation.

Slutsatsen av detta är att vi på flera sätt skall vara varsamma om den genetiska variationen hos våra bin för att bibehålla deras förmåga att pollinera den växtlighet som är fundament för syre och luft, vatten, mat och kläder, medicin, byggmaterial och bränsle - och skönhet i naturen!

Men lever hon som hon lär?
====================

Tanten kanske håller på att bli gammal och gaggig 

[Georgisten]

Well, när det gäller svärmiga bin säger sig jänkarna ha lösningen: http://www.bwrangler.com/lche.htm. Har inte testat själv, som jag säkert redan nämnt nånstans, men om det funkar så behöver man ju inte oroa sig om den saken mer.

Stickiga får bin vara till en viss grad, anser jag, det är en fråga om skyddskläder. Men är de allt för jävliga vill jag inte hålla på med dem. Där anser jag att aveln måste fortgå i viss mån.

I övrigt, återigen: survival of the fittest. Bra lag!

[Sten-Åke Lindell]

Svärmning är en del av binas överlevnadsstrategi med tanke på hur deras samhällen ser ut och fungerar, det kan man inte avla bort utan att hota binas utveckling. Men man kan se till att de svärmar mindre genom vettig skötsel som är anpassat för både bin och oss människor. Att t ex göra avläggare vilket är bra bussiness precis som honungen och allt annat, det är ungefär så bina vill ha det.

[G Frick]

För den som vill veta mer om effekterna av olika metoder för varroabekämpning finns det lite att läsa under avsnittet varroa här:http://www.wermdobiodlare.se/under/var.html

När det gäller Kerstin och hennes idéer är det inte helt lätt att hänga med alla gånger.
Jag har t ex förgäves försökt få henne att ge mig källan till hennes påstående att en drottning parar sig med 40 drönare. Jag kan inte förstå hur så mycket sperma kan få plats i den stackars drottningen.

[Jano]

Svärmning är en del av binas överlevnadsstrategi med tanke på hur deras samhällen ser ut och fungerar, det kan man inte avla bort utan att hota binas utveckling. Men man kan se till att de svärmar mindre genom vettig skötsel som är anpassat för både bin och oss människor. Att t ex göra avläggare vilket är bra bussiness precis som honungen och allt annat, det är ungefär så bina vill ha det.

Det var intressant och roligt att det finns fler som har upptäckt nackdelarna med för hårt styrd avel. Följden är ju att man avlar bort många beteenden som annars skulle hjälpa bisamhället igenom många svåra påfrestningar.
 Genom svärmning, som kan styras, blir samhället yngelfritt under 4-5 veckor, vilket försvårar varroans fortplantning . Gör man konstsvärmningen vid rätt tidpunkt, den första hälften av juni, så föds det inte en massa bin i onödan, då draget är så gott som obefintligt i sista halvan av juli och första veckorna i augusti.
 De ägg som läggs av den nya drottningen från mitten på juli blir vinterbin och de flesta gamla dragbina kommer att sluta sina dagar ute i det fria innan bina går i vinteride. På detta sätt vet man att man bara invintrar bin som är rustade att att klara vintern på ett förträffligt sätt.
 Tyvärr så händer det att man tycker att ett samhälle är jättestarkt vid invitringen men bara består av en massa utslitna fältbin som är döda långt innan vintern är över.

[Sten-Åke Lindell]

Och jag har inte ens ett eget bi än  Men de är på väg. Hoppas på 25 samhällen i höst om jag hinner, annars får jag ha kvar de 12 som är på väg snart.

Det intressanta är att läsa och sätta sig in i hur biodlarsverige fungerar eller snarare kanske inte fungerar riktigt bra alls.

Mina biår är 0 SMH x 0 år = 0   Alltså skall jag hålla klaffen ... men det kan jag inte och har aldrig kunnat vara tyst.

Det finns så mycket att göra och jag går in i det här och tycker det är skitroligt ändå för bin har jag alltid tyckt om.

Vi får hoppas att det kommer en ung ny genaration biodlare med lite egna idéer och som kan utföra en egen kritisk granskning av allt de ser och hör.
Det saknas faktiskt nya idéer, nya kreativa tankar. Det finns en hel del nytt uti biodlarvärlden som man borde prova här hemma.
Men allt skall toppstyras och sådant har aldrig fungerat.

[Jano]

Hej!
Det finns väl ingenting som hindrar någon att prova olika saker inom biodlingen. Men till alla som tänker börja med biodling vill jag säga: Läs, läs och åter läs allt vad ni kan komma över, framförallt hur ett bisamhälle fungerar och det individuella biets olika faser. Sen kan ni göra egna konsekvensanalyser av olika ingrepp i bisamhället. Lita inte på alla goda råd som ges om hur ett bisamhälle skall skötas.
Prova gärna olika tips, men bilda er en egen uppfattning om vad som händer om man gör si eller så.

Sten-Åke: Var har du läst att en drottning parar sig med 20-40 drönare
Det om något låter som en skröna . Det rör sig om 10 på sin höjd. 
 Lycka till.  /Jano

[Sten-Åke Lindell]

Läser du längre upp så är det Kerstin Ebbersten som påstår detta och flera har ifrågasatt antalet.

[G Frick]

Sten-Åke - det där med biår tycker jag vi kan glömma. Det har använts av sk yrkesbiodlare för att tysta oss amatörer. Det är ungefär lika relevant som att säga att efter som jag är 50+ måste jag vara smartare än en som är 40 år. Så enkelt är det ju inte. Fortsätt dina resonemang och bry dig inte om de som försöker tysta dig!

[Georgisten]

Well put!

[Sten-Åke Lindell]

Jag mailar lite och kontakt med några odlare utomlands. Det verkar som om man tar in Ryska bin till USA.
Genetiskt är det säkert bra men har man inte lika mycket bisjukdomar österut?

[Skytten]

http://www.beebehavior.com/russian_bees.php

Det finn en del att googla på, ryska bin har levt med varroa  länge, och man har hållt för troligt att de har byggt upp resistens.

[Sten-Åke Lindell]

I vilket fall som helst är det intressant läsning.

Här en jämförelse mellan det Italienska och det Ryska biet.

http://www.cals.ncsu.edu/entomology/apiculture/PDF%20files/2.16.pdf

[Sten-Åke Lindell]

Etablerade institutioner håller faktiskt på med att etablera dessa bin i USA.

http://www.glenn-apiaries.com/catalog_wo1.html

[Skytten]

Jo man har tom placerat ryska bin vid Vita Huset i ett federalt finansierat forskningsprojekt.

Det ryska honungsbiet brukar räknas till en särskilld art, ska ge bättre utbyte, ha större vinterhärdighet. Mer svärmbenägen dock.
Startar lite senare på säsongen, men hinner snabbt upp. 

Uppgifterna finns på många webbplatser, även ganska trovärdiga.

[Sten-Åke Lindell]

http://www.glenn-apiaries.com är en bra länk om utvecklingen i USA.

http://www.glenn-apiaries.com/vsh.html#what

Här hemma handlar det enbart om Kerstin och Fries, suck! Man blir trött av bara tanken, inte undra på att vi står stilla och omvärlden ångar på.

Men har man lättat på importreglerna som även omfattar bin, på gott och ont.

Det goda är att få tillgång till genetiskt material för en vanlig odlare, alltså inte bara genom någon BF/SBR avelshistoria som gjorts tidigare.

Det onda är att vi kan få in sjukdomar igen som vi har väldigt lite av trots allt.

Man kan tycka vad man vill om Jordbruksverket! Men vi kan inte vara någon jäkla öststat i något avseende, det är bara en tidsfråga innan vi har både bättre bin och säkerligen en del annat oönskat krafs hos oss.

I USA har man allt, även en fungerande handlingsplan för att komma till rätta med allt. Det är bara frågan vad som är värst, att tillåta eller förbjuda på sikt. Liberalare regler kan vara bra ändå även om det just nu kokar hos bisjukdomskonsulenter och andra låtsasförespråkare för den svenska binäringen.

[wictor]

Det bästa biet för Svenska förhållanden har vi redan.

Sedan finns det en massa önsketänkare som tror att om vi bara importerar någonting utifrån (säg USA eller Ryssland) så kommer honungsskörden att skjuta i höjden alldeles enormt, flera hundra kilo per samhälle...
...med de fredligaste av bin som finns, gadden är närmast bortavlad... jaja tänk vad de kan i USA...

De som tror detta glömmer att vi redan har det bästa svenska biet. Som ger en skörd lika god i såväl USA som Ryssland. Som sticks lika lite som de bästa bina från Over There...

Dream on!

Vi har haft en import av bin i 100 år som inte har lett framåt.
Först sista 20-30 års perioden när duktiga biavlare i detta landet gett oss goda drottningar och den förödande importen upphörde så fick vi goda bistammar.
Nu vill vissa knäppgökar börja importera igen. Varför?
Om knäppgökarna lärde sig att sköta de bin de redan har så skulle resultat nås.
Knäppgökarna vill ha bin som ger god utdelning utan skötsel. Sådana bin finns inte. Det finns gott om Knäppgökar uppenbarligen.

Goda bin finns det också gott om. Men de skall helst skötas av tänkande människor, Knäppgökar borde nog hellre syssla med något annat, något som helst inte har att göra med levande material. Knyppling eller träsnideri? Snickerboa, hopp fallera...

[Skytten]

Blott Sverige svenska bin har!

Du får säkert medhåll av SD.

[Sten-Åke Lindell]

Sanningen är kanske att "svenska" bin är ganska så sönderavlade.

Det finns företrädare för t ex Kennelklubben som anser att det inte finns problem inom svensk hundavel, samtidigt som det väller in rapporter från vetrinärer runt om i landet att hundar avlas med rena funktionshinder för att se ut som på ett sätt som ger höga poäng. Avelsfolk har inget högt förtroende i någon näring!! Kossor, Hundar, Bin ... same same ...

Det finns alltid dom som tror att vi är bäst! Men också dom som förstår att det inte är så, och det tycker jag är bra.