Bönor

[Vitis]

Har odlat lite olika sorters bönor, störbönor och låga, vax-, purpur-, skörbönor och en del kokbönor.

De som fått mogna fina bönor torkar jag nu och tänkte använda till utsäde nästa år men frågan är om dom korsat sig ?

Alla sorterna har växt väldigt nära varandra.

[Anders S]

Trädgårdsbönor är nästan uteslutande självbefruktare, så det lär inte ha blivit många korsningar.

Jag grunnar på om korsningar syns på årets bönor eller först på nästa års plantor och bönor. Beror på vilken del som bönorna utvecklas från (eller består av), fröet eller delar av blomman. Korsningen finns bara i fröet. Ska kolla men det kanske tar lite tid.

[caprice]

Hej!

Jag har tagit bönor som utsäde i många år och det brukar gå bra. Men det händer också att jag får korsningar om olika bönsorter växer tätt. Ff a har det hänt när jag har haft störbönor av olika sort som slingrat sig bredvid varandra. De frön jag då tar på hösten ser inte ut som de jag satt på våren så förändringen märks direkt.
Men korsningarna är komplicerade. En gång fick jag en korsning mellan rosenböna och purpurstörböna. Nästa år fick jag purpurbönor som hade rätt färg men var något platta och ludna. Trots detta tog jag fröna och nu är jag tillbaka på baljor som ser ut som purpurbönor igen. Ett annat problem jag  fått är att låga bönor börjar bli höga vilket komplicerar odlingen.
Men i stort sett är det väldigt lätt att ta bönor och ärter för eget utsäde och om man bara ser till att de växer några meter från en annan sort så blir det sällan problem.

/karin

[Anders S]

Hej!

Jag har tagit bönor som utsäde i många år och det brukar gå bra. Men det händer också att jag får korsningar om olika bönsorter växer tätt. Ff a har det hänt när jag har haft störbönor av olika sort som slingrat sig bredvid varandra. De frön jag då tar på hösten ser inte ut som de jag satt på våren så förändringen märks direkt.
Men korsningarna är komplicerade. En gång fick jag en korsning mellan rosenböna och purpurstörböna. Nästa år fick jag purpurbönor som hade rätt färg men var något platta och ludna. Trots detta tog jag fröna och nu är jag tillbaka på baljor som ser ut som purpurbönor igen. Ett annat problem jag  fått är att låga bönor börjar bli höga vilket komplicerar odlingen.
Men i stort sett är det väldigt lätt att ta bönor och ärter för eget utsäde och om man bara ser till att de växer några meter från en annan sort så blir det sällan problem.

/karin

Tack för bra inlägg.

[ekoStina]

Jag grunnar på om korsningar syns på årets bönor eller först på nästa års plantor och bönor. Beror på vilken del som bönorna utvecklas från (eller består av), fröet eller delar av blomman. Korsningen finns bara i fröet. Ska kolla men det kanske tar lite tid.

alltså nu fattar inte jag... när jag läste biologi så lärde jag mitt att frön utvecklas efter att blomman blivit befruktad. så att ett frö skulle kunna bestå av blomman eller frön låter konstigt. ALLA frön är väl ifrån blomman...

[Anders S]

alltså nu fattar inte jag... när jag läste biologi så lärde jag mitt att frön utvecklas efter att blomman blivit befruktad. så att ett frö skulle kunna bestå av blomman eller frön låter konstigt. ALLA frön är väl ifrån blomman...

Det här är ju lite krångligt. Lite förenklat är det så här hos gömfröiga växter (dvs bl a alla växter vi odlar utom barrväxterna). Den nedre tjocka delen av pistillen är fruktämnet. Inuti den sitter fröämnet. Vid befruktning är det fröämnet som befruktas. Från det bildas fröet. Det vi i dagligt tal kallar frö är dock botaniskt mer korrekt en frukt. Frukten består av fröet plus fruktämnet, alltså delar av pistillen, som helt eller delvis omsluter fröet. De är alltså förenade till en enhet där fröet är den viktigaste delen, men även fruktämnet har en funktion, jag tror som skydd och i vissa fall näringsförråd. Det varierar hur mycket av fruktämnet som finns kvar och hur det ser ut. (Lite reservation för detaljerna här. Behöver kolla detta bättre. Men i stora drag är det så här. Sen är det ännu mer komplicerat med att fröämnet består av olika delar och att det kan finnas flera fröämnen i fruktämnet.)

Frukten består alltså av en ny individ (fröet) plus delar av moderplantan (fruktämnet). Hos bönor är tydligen fruktämnet tillbakabildat, eftersom korsningen syns direkt. Den finns ju bara hos den nya individen, fröet.

[ekoStina]

det låter helt snurrigt...blir inte klokare 

[Anders S]

Nu har jag läst på lite mer. Bönans omvandlade fruktämne är bönskidan, som omsluter fröna=bönorna. Här är alltså det vi uppfattar som frön (bönorna) verkligen frön.

Citat från
http://skoltips.wordpress.com/2008/03/22/blomvaxter/
"Familj Leguminosae , ärtväxter
Hyllet är ensymmetriskt, 5-taligt, fjärilslikt. Ståndarna är 10 stycken och pistillen är endast en. Frukten är en enrummig kapsel, s.k. balja. Fröna saknar frövita och växtembryots hjärtblad innehåller upplagsnäring. Familjen omfattar många arter i världen och i Sverige finns c:a 100 arter. Ärtväxterna är ofta kväverikare än andra växter eftersom de lever i symbios med kvävefixerande bakterier som finns i rötterna. Till familjen hör många nyttoväxter såsom ärtor, bönor, klöver, sojabönor och även lupiner och gullregn. Se figurer på ärtväxt nedan."
Kolla även på teckningarna här (en bra bit ner på sidan)!

Läs även mer här:
http://www.bioresurs.uu.se/skolprojektlinne/pdf/idehafte5_24-25.pdf

http://www.bioresurs.uu.se/skolprojektlinne/pdf/idehafte5_8-15.pdf

http://sv.wikipedia.org/wiki/B%C3%B6na

Annan källa: Åberg, Lindblom & Johansson, Biologi för jordbruk, skogsbruk och trädgård.

[Anders S]

det låter helt snurrigt...blir inte klokare 

Summan av kardemumman blev helt enkelt att bönan är ett frö och att korsningar finns med i fröet och därför syns (hos växter som bönor, som har så många färgvarianter). Däremot syns korsningen inte på bönskidan.
Man kan heller inte se på en pumpa om den är korsad, för pumpan kommer från moderplantan. På fröna kan man i princip se om korsning föreligger, men eftersom pumpafrön är så lika så kan man troligen inte se det. Korsningen syns ordentligt först i nästa generation, när man sår fröet. Då får man konstiga pumpor.

[ekoStina]

då var det som jag trodde då med fröet...tänkte väl att 5 års biologistudier borde ha satt sig 

om det är som du säger med korsningen så borde den inte synas på första generationens böna utan fröst på nästa generations bönor. alltså sår du bönorna du har som är första generationens korsning så borde bönorna från dess planta ha andra färger.

[Jonte76]

                              Men fröna från bönorna kan man i bland se skillnad på om det är en hybrid fröna kan då bli prickiga eller olika färgade

[Anders S]

då var det som jag trodde då med fröet...tänkte väl att 5 års biologistudier borde ha satt sig 

om det är som du säger med korsningen så borde den inte synas på första generationens böna utan fröst på nästa generations bönor. alltså sår du bönorna du har som är första generationens korsning så borde bönorna från dess planta ha andra färger.

Jag är ingen stor bönodlare. Där jag mest odlar är det för frostlänt. Men enligt Caprice och som jag uppfattar det även Jonte76 så syns korsningar direkt på fröet. Och det är även vad teorin säger, i alla fall att det finns en möjlighet att det syns. Fröet är ju den nya individen, och är den en korsning så har den delvis andra anlag än moderplantan. Och då kan den också se annorlunda ut än det frö som gav upphov till moderplantan (och är samma individ som moderplantan).

Jag har märkt att biologer ibland har svårt att fatta fröodling, fast det till synes är en klockren tillämpning av biologiska baskunskaper. Jag vet inte varför. Kanske är biologiundervisningen för abstrakt eller allmänt hållen? Eller så är det den moderna människan som inte så lätt fattar sådana jordnära saker. Jag talade nyligen med en person som var andra generationen av (minst) tre i rad som bedrivit fröodling til husbehov. Jag vet inte vad hon hade för utbildning, men hon fattade i alla fall mycket bra vad det handlade om, även teoretiskt. Med det vill jag absolut inte avskräcka biologer från att ägna sig åt fröodling, utan tvärtom uppmana dem att ägna sig åt den (eller t ex djuravel) och fundera över hur denna praktik hänger ihop med den biologiska teorin.

Jag försökte själv bli biolog en gång i tiden, men blev stressad bl a av att det var så allmänt hållet att jag inte fattade vad det gick ut på.

[ekoStina]

där slog du huvudet på spiken! biologistudier idag är väldigt teoretiska (för att inte säga dåliga- iaf på högskolan i skövde!). därför valde jag bort halva programplanen till fördel för mer praktiska inriktade kurser på andra universtiet o högskolor. dock är ju alla teoretiska ändå. sällan fick man känna jorden under naglarna ...ändå känner jag att jag saknar praktisk kunskap 

när man tänker efter så borde det ju stämma att fröet blir anonorlunda vid korsning och att baljan inte blir det.