skobruk?skövling

[Jan lindgren]

Hej!
Det är helt rätt att det inte har varit särskilt många skogsbränder inom mannaminne. Det beror på att vi normalt släcker bränderna innan det blivit för stora skador.
I Yellowstones nationalpark släckte man också alla bränder förr. Till slut insåg man att det påverkade flora och fauna på ett negativt sätt. Nu för tiden låter man bränderna ha sitt naturliga förlopp. Kalhyggen är det närmaste vi kan komma ett naturligt förlopp utan att det medför negativa ekonomiska konsekvenser.
MVH
Jan Lindgren

[Huggorm]

Hej!
Det är helt rätt att det inte har varit särskilt många skogsbränder inom mannaminne. Det beror på att vi normalt släcker bränderna innan det blivit för stora skador.
I Yellowstones nationalpark släckte man också alla bränder förr. Till slut insåg man att det påverkade flora och fauna på ett negativt sätt. Nu för tiden låter man bränderna ha sitt naturliga förlopp. Kalhyggen är det närmaste vi kan komma ett naturligt förlopp utan att det medför negativa ekonomiska konsekvenser.
MVH
Jan Lindgren

Frågan är om dom tar reda på om skogsbranden är naturlig innan dom låter den härja som den vill? Tror inte någon skog skulle må bra av att brinna varje år heller

[guba]

Kalhyggen är det närmaste vi kan komma ett naturligt förlopp.

Kalhyggen kan till viss mån liknas med en skogsbrand men inte till fullo.

Trakthyggesbrukets omloppstid skiljer sig ganska rejält mor ett naturligt förlopp. Röjningar, gallringar och till slut kalhuggningen har ingen motsvarighet i en skog som sköter sig självt, naturligt.

Mellan bränderna faller eller dör det träd lite här och där vilket skapar luckor där det sker en föryngring, en stor fura skapar en lucka där den stod plus den yta där den faller.
Den fleråldriga skogen innehåller ofantligt många fler arter än monokulturernas pelarsalar.

Vid en kalhuggning så dör det mesta tex av de upp till 400 000 plantor/ha som faktiskt finns att se om man går ner på knä i mossan och tittar lite närmare.
Insekter försvinner men återkommer så småningom men aldrig till samma mängd och mångfald som tidigare.

Efter en skogsbrand blir det i regel fler arter än innan, det är den stora skillnaden.

[Bo]

bör läsas: skogsskövlingsstyrelsen och den bör befrias från sitt uppdrag.

All central styrning bör vara via lagarna och en utomordentlig lag för markhushållning skulle vara en resursavgift relaterad till exploateringsgrad. Då fick markägarna de rätta incitamenten för att bedriva sin näring med maximal hänsyn till naturvärden och till övriga intressenter.

[guba]

bör läsas: skogsskövlingsstyrelsen och den bör befrias från sitt uppdrag.

[Moderatorn har här raderat en olämplig formulering. Du kan framföra önskemål om anatomiska detaljers uppförande privat eller i annat forum om moderatorn accepterar det där, men inte här på skogsbruksforumet. Skärpning Guba. - Moderator]

En spridd missuppfattning är att Skogsstyrelsen är orsak till allt ont och fel som händer i våra skogar.
Skogsstyrelsen är endast en rådgivande myndighet som skall upprätthålla en skogsvårdslag som är ihåligare än ett durkslag.

Skogsägarna har alltid det sista avgörandet i sina händer vad som skall eller inte skall göras i skogen.

[guba]

Se där.

[Lainde]

En spridd missuppfattning är att Skogsstyrelsen är orsak till allt ont och fel som händer i våra skogar.

Hur är det egentligen med deras uppdragsverksamhet nuförtiden?.
Har dålig erfarenhet av denna!!!, med både felaktigt utförd stämpling samt rågångsutsättning åt en nybliven skogsägare/skiftesgranne där man "agerade Lantmätëri" och dessutom struntade i att sammankalla berörda sakägare.

Illa!,,,, och defenetivt inget skoj att få rätsida på igen.

[guba]

Hur är det egentligen med deras uppdragsverksamhet nuförtiden?.

Inget vidare efter årsskiftet om jag förstått det hela rätt

[Skytten]

Kalhuggning och brand är inte detsamma. Kalhuggning och monokultur tillämpas för att få ut maximalt ur skogen.  Men metoden är inte den mest ekologiska (minst sagt) och den är inte långsiktigt hållbar, liksom en del andra metoder i jord och skogsbruk.

Granen är trädet som passar ett mekaniserat skogsbruk, där skogen odlas på samma sätt som en åker.

[Lainde]

Inget vidare efter årsskiftet om jag förstått det hela rätt

Stämplingsverksamheten ska väl upphöra helt?

Synd tycker jag!,,, även om man kan ha skarp och befogad kritik runt själva arbetssättet inom vissa områden.

[trädman]

Kalhuggning och brand är inte detsamma. Kalhuggning och monokultur tillämpas för att få ut maximalt ur skogen.  Men metoden är inte den mest ekologiska (minst sagt) och den är inte långsiktigt hållbar, liksom en del andra metoder i jord och skogsbruk.

Granen är trädet som passar ett mekaniserat skogsbruk, där skogen odlas på samma sätt som en åker.

Det du kallar "Kalhuggning och monokultur" är beprövade sätt att producera virke. Jordbruk i alla dess former oavsett om det är "ekologiskt" eller "konventionellt" är väsentligt mer extrema monokulturer där man dessutom nyttjar arter som är synnerligen exotiska för växtplatsen. Hur "ekologiskt" skogsbruket är beror naturligtvis på vad man jämför med.

För övrigt går det utmärkt att driva helmekaniserat skogsbruk med mängder av andra trädslag än gran, även lövträd.

[Perth County Conspirator]

Lämpligen jämförs en skogsbruksmetod med en annan när man ska komma fram till hur mer eller mindre ekologiska metoderna är; att stora delar av jordbruket bedrivs under påtagligt icke-ekologiska former är en helt annan sak. Viktigare är frågan om jakten på virke motiverar vilka metoder som helst (t ex kalhuggning) - jag anser inte att den gör det, och att kalhuggningen borde upphöra omedelbart.

[Barka]

Jag köpte för ett par år sedan en liten gård, 25 ha, mest skog. Den har fått själföryngra sig sedan lång tid tillbaka och är väldigt fin att vandra i. Jag har mycket ek, mycket björk, ganska mycket ask, en del lönn, rönn, m fl lövträd. Också mycket gran och tall, som på vissa ställen dominerar men oftast är det blandskog. Där föregående ägare avverkat tall och gran, finns massvis småplantor, självsådda, under de stora fröträd som lämnats. De senaste stormarna har fällt mindre än ett dussin träd totalt. Det skogsvårdande arbete jag behöver göra de närmaste åren är att gallra i de tätaste björkbestånden, liksom där granplantorna kommer väldigt tätt. För husbehov tar jag ner enstaka träd, vilka tillsammans med vindfällena jag sågar upp på egen såg till plank och bräder, för att laga uthusen med. Stortrivs med detta, som känns självklart naturligt och ger minimala spår i skogen. Inte så enormt lönande kanske, men det är heller inte vad jag är ute efter.

[Skytten]

Vilken metod som är lönsammast beror på perspektiv, såväl tidsmässiga, och vad man värderar mest.  En granodling kan ge mer pengar än mer traditionell skog, de första hundratals åren, men med längre tidsperspektiv, är troligen det inte det mest framgångsrika.

Känner till de som tjänar mycket på att avverka efter ca fem år, en julgran betalar sig lika mycket eller mer än ett träd avsett för papper.

[pappi747]

De nya metoder som används i skogsbruket vid avverkning har ingenting att göra med vad som är bäst för skogens återväxt. Allt har att göra med storskalighet och mekanisering. skördare och skotare är idag väldigt stora maskiner och kan inte arbeta effektivt på små ytor. Det innebär alltför mycket ineffektiv förflyttning av maskinerna om man ska plocka ut endast vissa dimensioner/trädslag. Det är billigare och effektivare att göra "rent hus" och sortera upp skörden intill bilväg.
Så länge som vi fortsätter vara rädda för manuellt skogsarbete med små maskiner kommer argumenten för kalhyggesbruk att leva vidare..

[ulfg]

Tycker i all stillsamhet att det går troll i den här diskussionen. Skogsstyrelsen skall balansera både produktion och miljö i sin verksamhet och hade med förra chefen Enander en ganska hög profil i miljöfrågor. Diskussionen om trakthuggning kontra blädning/naturkultur är intressant och har mer än 100 år på nacken. Men den ena skogen och skogsägaren är aldrig den andra lik. För den småskaliga skogsägaren är det mer intressant med naturkultur än med trakthuggning. Naturkultur fungerar bra med gran, tall, ek och bok. Där står ungdomsträden i skuggan och väntar in sin chans. Med björk, ask, asp, mfl lövträd funkar det uselt. De är pionjärträd och kommer upp först på ett brandyta. Eller ett kalhygge.
Det centrala är att det blir en föryngring efter avverkningen i vilken form den än är. Och att det är en tillräckligt bra föryngring. 

[trädman]

Lämpligen jämförs en skogsbruksmetod med en annan när man ska komma fram till hur mer eller mindre ekologiska metoderna är; att stora delar av jordbruket bedrivs under påtagligt icke-ekologiska former är en helt annan sak. Viktigare är frågan om jakten på virke motiverar vilka metoder som helst (t ex kalhuggning) - jag anser inte att den gör det, och att kalhuggningen borde upphöra omedelbart.

Allt jordbruk är "påtagligt ickeekologiskt" jämfört med skogsbruk. Skillnaden mellan sk ekologiskt och konventionellt jordbruk är i det stora hela tämligen marginell. I båda fallen odlar man mer eller mindre monokulturer av växter vars vilda anfäder ofta växer på havsstränder. Växterna är också förädlade så till den grad att det är svårt att se likheten med deras vildväxade släktingar. Båda formerna försörjs med näring genom vittring och tillförsel av näringsämnen som inte ingår i ett kortsiktigt kretslopp. Avloppsslam från konsumenterna återförs inte in någon nämnvärd utsträckning.

I skogen används huvudsakligen inhemska trädslag (undantaget 500000 ha Pinus contorta och marginella arealer av lärk, douglas sitka etc) Vissa skogar är monokulturer, men flertalet är inte väsenskilda från en spontant föryngrad skog efter exempelvis en brand, en storm eller ett kraftigt insektsangrepp. Gödsling förekommer, men sällan och i liten omfattning. Trakthyggesbruk har tämligen marginell miljöpåverkan i stort, men innebär en drastisk förändring lokalt. Att det som kallas Naturkultur skulle innebära mindre negativ miljöpåverkan generellt är inte alls självklart. Det blir naturligtvis en mindre förändring i det aktuella skogsområdet än vid konventionellt trakthyggesbruk. Å andra sidan påverkas större arealer årligen av avverkningar. I praktiken är det knappast något som hindrar den som vill att praktisera Naturkultur eller andra kontinuitetsskogsmodeller att göra det, även om det finns ngt fall i Norrland där skogsstyrelsen varit negativ som fått stor medial uppmärksamhet. Själv ämnar jag fortsätta med något som liknar trakthyggesbruk på större delen av vår skog tillsvidare. Här har bedrivits intensivt skogsbruk av trakthyggestyp i flera hundra år pga järnhanteringen. Detta till trots finns gott om lokaler med hotade och hänsynskrävande arter även här.

[Bo]

En effekt av felaktigt skogsbruk som inte uppmärksammas är den på fisktillgången i älvarna.

Alla har väl sett naturprogrammen där björnarna i Kanada fiskar och det vimlar av lax i forsarna. Det såg likadant ut i våra älvar innan de stora avverkningarna. Det handlar om kemin i vattnet. Där det avverkats i Kanada ser man samma nedgång för laxen.

[Perth County Conspirator]

Jag förstår fortfarande inte varför skogsbrukets miljöpåverkan jämförs med jordbrukets i en diskussion om just skogsbruket. Vaga ”det är i alla fall bättre än”-argument legitimerar varken den ena eller den andra miljövidriga verksamheten.

Att trakthyggesbruk skulle ha en ”tämligen marginell miljöpåverkan i stort” är direkt felaktigt. Exempelvis höjs metylkvicksilverhalterna i skogssjöar kraftigt efter att avverkning skett; genom avrinning från skogsmark leds giftet sedan ut till älvar, sjöar och kustområden och därigenom också till fisken. Sönderkörda och sönderdikade skogar bidrar till denna negativa utveckling.
Vidare så är trakthyggesbruket rena döden för mängder av hotade arter i skogen (vilka uppgår till över 2000 stycken); en väl genomförd plockhuggning påverkar dessa i betydligt mindre utsträckning.

Att sedan kvaliteten på virket blir sämre med trakthyggesbruk borde också tala för en genomgripande förändring av rådande skogsbruksmetoder, inte minst för de som i huvudsak ser skogen som en ekonomisk resurs – vilket tyvärr inbegriper en stor del av skogsägarna.

Allt jordbruk är "påtagligt ickeekologiskt" jämfört med skogsbruk. Skillnaden mellan sk ekologiskt och konventionellt jordbruk är i det stora hela tämligen marginell. I båda fallen odlar man mer eller mindre monokulturer av växter vars vilda anfäder ofta växer på havsstränder. Växterna är också förädlade så till den grad att det är svårt att se likheten med deras vildväxade släktingar. Båda formerna försörjs med näring genom vittring och tillförsel av näringsämnen som inte ingår i ett kortsiktigt kretslopp. Avloppsslam från konsumenterna återförs inte in någon nämnvärd utsträckning.

I skogen används huvudsakligen inhemska trädslag (undantaget 500000 ha Pinus contorta och marginella arealer av lärk, douglas sitka etc) Vissa skogar är monokulturer, men flertalet är inte väsenskilda från en spontant föryngrad skog efter exempelvis en brand, en storm eller ett kraftigt insektsangrepp. Gödsling förekommer, men sällan och i liten omfattning. Trakthyggesbruk har tämligen marginell miljöpåverkan i stort, men innebär en drastisk förändring lokalt. Att det som kallas Naturkultur skulle innebära mindre negativ miljöpåverkan generellt är inte alls självklart. Det blir naturligtvis en mindre förändring i det aktuella skogsområdet än vid konventionellt trakthyggesbruk. Å andra sidan påverkas större arealer årligen av avverkningar. I praktiken är det knappast något som hindrar den som vill att praktisera Naturkultur eller andra kontinuitetsskogsmodeller att göra det, även om det finns ngt fall i Norrland där skogsstyrelsen varit negativ som fått stor medial uppmärksamhet. Själv ämnar jag fortsätta med något som liknar trakthyggesbruk på större delen av vår skog tillsvidare. Här har bedrivits intensivt skogsbruk av trakthyggestyp i flera hundra år pga järnhanteringen. Detta till trots finns gott om lokaler med hotade och hänsynskrävande arter även här.

[pappi747]

ur verkligheten: Jag brukar gå en skogsrunda med hunden och på ett avsnitt av promenaden har en skördare farit fram.. hygget i sig självt ser ganska ok ut, inte så stort i omfattning och med sparade frötallar, torrakor och någon björk. Det trista är hjulspåren och all kvarlämnad ved. Herregud vilket slöseri! Mindre björkar har fått verka som "körmatta" där marken varit sank. trots det är hjulspåren en halvmeter djupa, framförallt längs utkörningsvägen där skotaren kört upprepade ggr. Alla djurstigar är förstörda och området avvattnas nu effektivt och oavsiktligt.