Utfodring av allmogefår

[Birgit]

Nu tror jag inte på din ensidiga förklaring Charlotte. Fåren måste ha varit illa skötta på andra sätt. Mer troligt mineral/vitamin brist än protein Kanske parasiter? Brist på D vitamin är förödande t.ex. Har inte haft det problemet sedan jag började ha fåren ute året runt och tillgång på löv och bark.
Angående läsa tabeller är det ju väldigt nytt. Hur katten tror du fåren överlevt historiskt sett? Folk förstod dels bättre vad som krävdes för att fåren skulle överleva. De hade en praktisk syn på hållandet osv. De hade lärt sig om djurhållning i generationer av sina förfäder och genom att, just det: läsa sina djur! Bristande tid, engagemang och okunskap är vanligt idag. Man förlitar sig på "experter".
Idag kan vem som helst utan erfarenhet börja med får, skaffa Sjödins bok, läsa fodertabeller osv. Jag påstår inte att alla får som får kraftfoder mår dåligt. Men övergödning och andra problem ökar. Precis som hos människan. 2hg på de minsta raserna är inte så lite! Och kraftfoder till diande lamm då?
Har du Charlotte funderat över hur de stackars rådjuren och för den delen älgarna överlever vintern? Om nu fåren får fri tillgång till grovfoder av hyfsad kvalité och dessutom salt och mineraler + friskt vatten och inte kan reproducera sig, då är något galet och det är inte utfodringen.
Miljödebatten har också gått dig helt förbi? Det finns ju en allt mer kritisk syn på att stoppa i djuren människoföda. Läs i senaste Land t.ex. Forskarna idag är eniga om att grovfoder ger nyttigt kött, nyttig mjölk osv. och att kraftfoder förstör detta.
Dessutom har det konstareats att våra äldre raser mår bättre av gammla, ej konstgödslade slåtterängar och natur/skogsbeten. Där finns en artrikedom som tillgodoser djurens behov. Intensivodlat, ensidiga grödor och konstgödning ger färre näringsämnen.
Det har också gjorts ett antal betesforskningsprojekt, bl.a i Norge, där moderna raser jämförts med äldre lokalanpassade. De moderna jagar protein, de gamla rasernas födosök är mer inriktat på smaklighet och variation.
Det är alltså detta du vill ta ifrån de gamla raserna? Kanske är det då bättre att använda raser som anpassats till fodret man vill ge dem? Än att börja avla på nya egenskaper hos de gamla bevaransvärda raserna?
För så länge du Charlotte m.fl. kraftfoder och tabellfixerade djurägare inte kan bevisa att detta på intet sätt påverkar djuren genetiskt, tycker jag inte ni ska rekommendera detta.
Tänk alla kostråd som livsmedelsverket delat ut, som sedan fått revideras, då nya upptäckter om skadliga biverkningar tillkommer m.m.
Vi mår uppenbarligen inte heller bra av en för stor spannmålsgiva och kompletterar man då med socker (betfor) så är ohälsan på G!
Ta glutenintolerans som ex. En av anledningarna till att detta ökat från 60-talet tros ju vara att kvinnorna slutat amma tidigare och gav barnen spannmålsbaserad välling. Vilket deras kropp inte var utvecklad för vid den ringa åldern.
Om nu samma företeelse inträffar på ett lamm, vad sker då? Man klassar det som dålig tillväxt och kanske rent av avlivar i förtid. För vem gör en utredning med provtagning på ett lamm som inte är helt piggt? De har ju inte fri sjukvård de stackarna. Så länge sånt här inte är klarlagt tycker jag inte att man ska ensidigt påtala vikten av att ge får kraftfoder för deras välbefinnande.
Att fåren klarat sig i 1000-tals år innan kraftfodrets intåg torde ju vara bevisat!

[Charlotte]

 Birgit: Fåren fick precis som dina mineralstenar, mina fick mineralfoder. Precis som du rekommenderar till alla som frågar så fick dom grovfoder, varför behöver man veta näringsinnehåll? Grovfoder räcker ju? Hästen klarade sig fint!
Mina får hämtades samtidigt som hennes, inga blev avmaskade, på hennes gård fanns inga får, har inte funnits på så lång tid någon kan komma ihåg, hos mig fanns det redan, mina tackor borde ha riskerat att få mer parasiter än hennes, eller hur? Men parasiter klarar djuren av bättre om utfodringen är bättre också...
I övrigt kommenterar jag inte vad du skriver, för jag orkar inte göra det...
Jag har klart och tydligt talat om att jag tycker att man gärna kan utveckla sitt fårägande på alla möjliga sätt när man lärt sig.
Vad du inte tänker på i ditt påpekande om hur fåren hölls "förr" är att människorna på den tiden "alltid" haft djur och fick "Djurögat" med modersmjölken, de var inga utflyttade "gröna vågare"
                               Mvh
                             Charlotte

[Birgit]

Och ursprungsbesättningarna är en bit in på 1900-talet! Då är de ju redan väldigt påverkade av gängse rekommendationer av fåravel!
Dessutom har jag aldrig skrivet "sämre" foder. Ett bra grovfoder- med biologisk mångfald, kompletterat med löv, bark och salt/mineraler är inte sämre
Men jag känner folk med gotlandsfår, som lammar på stall i mars och inte får en gnutta kraftfoder. De klarar det bra och lammen växer bra också. ( Det är ganska välrenomerat Gotlandsfolk jag talar om, inte några svältfödda tackor på en bakgård)
Det vore väl bättre att försöka "lära" folk hur man håller får på ett bra sätt utan kraftfoder, än att använda det som en norm för vad dom måste ha?
Felet är ju från början till slut att man utgår från behov av kraftfoder, inte tvärtom.

[anette i bugared]

Nej, jag VET inte. Dom blev alltså inte obducerade. Men fårägaren som hjälpte min kompis kan jag lugnt säga kan "läsa djur", hon har haft en fårbesättning och levt på den hela sitt yrkesverksamma liv och förmodligen sett allt och lite till... Hon var helt säker på sin sak och även en av 

Ett antagande alltså.

[Charlotte]

 Ja, självklart så är det ett antagande av kunnigt fårfolk och veterinär  eftersom lammen inte obducerades, men jag tog lärdom av "antagandet", det står var och en fritt att göra det.
För övrigt så är jag förundrad över att ingen ifrågasätter HUR det kunde vara så dåligt grovfoder? Jag är helt övertygad om att mina tackor hade klarat sig fint på bara sitt grovfoder, kraftfodergivan var som sagt var ytterst liten.
 Kompisen tar in sitt hö själv, det torkar på slag och måste vara så torrt att det går att pressa direkt från backen. Sommaren var extremt ostadig så höet blev slaget extremt sent från åkrar som inte brutits på många år. Hästen som levde gott på det var en gammal pensionär som är av en ras som blir fet på "luft".
 Återigen, Birgit, så måste man inse att fåråret ser olika ut i landet, i mars är det fortfarande LÅNGT kvar till bete hos mig, hur länge ska tackorna i besättningarna du skriver om mjölka på sitt grovfoder utan bete? Och har inte ägarna koll på vad grovfodret innehåller?
 Kul att du skriver vilken sorts grovfoder du tycker att fåren behöver! Och inte bara att kraftfoder är livsfarligt. Det är ett steg i rätt riktning om man vill vara produktionsrådgivare
 Texten på Allmogefårsidan är enkla tips och råd, förmodligen får nybörjarfårägaren veta mer om just sina får och kan fråga om vad som kan tänkas bli bäst på den egna gården när han köper fåren, eller går dom att beställa via postorder från sidan numera?
När man lärt sig hur det fungerar därhemma så kan man börja med "Finliret", det är i alla fall vad jag tycker...
                                       Mvh
                                     Charlotte
 

[Henning]

Det är lite farligt att jämföra olika djurslag och dra slutsatser av det.

Häst kan tillgodogöra sig sämre foder med att öka passagehastigheten och äta mer, det kan inte fåren.
Rådjuren kan inhibera fosterutvecklingen i tider av svält, det kan inte heller fåren.
Nötkreaturen har kraftigare käkar än fåreen och kan sönderdela kraftiga stjälkar bättre än fåren.

Förr i tiden hade man mycket löv till fåren under vintern. Proteininnehållet i asplöv motsvarar ett ganska tidigt skördat hö. Det är dock alldeles för mycket jobb med att ta tillvara löv annat än som godis.

kraftfoder anser flera att det fult att ge men betänk att ett högvärdigt, tidigt skördat ensilage är jämförbart med kraftfoder. Om man hatar spannmål kan man köpa luzernpellets men jag tror inte att lammköttet smakar stall eller att omege-3 halten i köttet sjunker om tackorna får spannmålsbaserat kf innan de kommer ut.

[Johan P]

Varför skall man ha så enkelriktade råd på hemsidan är det inte bättre att ge en nyanserad bild som speglar hur man höll djuren förr?
Att skaffa bra hemma produserat foder till små idisslare (får och getter) är en utmaninge, dom får det bästa som i har i grovfoder väg, resten kan grisar och kor ta hand om. Men att lära nybörjare ett felaktigt sätt att utfodra djuren genom att ge råd som"tackorna skall" i stället för att lära folk att hullbedöma sina djur, det är enklt, biligt och mycket bättre för djuren.
Jag tycker inte att man skall sträva efter att utfodra sina djur med kraftfoder, det är ett slöseri med resurser att mata en idisslare med foder som kunde gå till människa föda. Man förändrar öven rasen onödigt mycket genom att ändra deras foderstat på ett onödigt sätt. Om nu fåren har överlevt till våra dagar utan kraftfoder varför kan dom inte göra det nu??? Tycker att det är lite skamligt att föreningen inte ger en mer nyanserad bild av utfodring på sin hemsida.

[Charlotte]

  Ni som är engagerade i bevarande arbetet kan ju svara på om det alltså är meningen att ni ska avla tillbaka på gamla gener som redan är förstörda (enligt Birgit förstörs generna om man ger kraftfoder, redan efter någon generation). På "min" tid skulle man behålla den genetiska bredden i största möjliga mån och inte avla åt något håll så länge inte djuren hade allvarliga fel och brister. Är ni inte rädda att andra värdefulla gener avlas bort om generna som gör att fåren klarar sig utan kraftfoder (vad nu det är för gener?!?) är viktigast att bevara?
 I flera av ursprungsbesättningarna är ju alltså redan de generna förstörda enligt Birgits teori?
 Jag tror inte det är SÅ många som går sta och köper en fårflock och använder Allmgefårföreningens hemsida som enda kunskapskälla. Den ger ju tex en bra fingervisning om vad det kan kosta att ha fåren eftersom man kan behöva köpa kraftfoder osv. Det är ju fortfarande bara en liten text och inte en fullständig beskrivning av fårhållning. Varken i moderna eller gamla tider. Att lära sig hullbedöma är svårt via internet, men jag hoppas och tror att alla som säljer allmogefår är lika frikostiga med råd och stöd som de människor jag varit i kontakt med.
 Det är ganska många som faktiskt börjar sin djurkarriär med några får och dom har antagligen inte möjligheter/kunskaper att från första början skörda en massa grovfoder av olika kvaliteer på sin gård, många allmogefårsägare kanske inte ens har mer än en liten gård med beten? Och att få köpa grovfoder som håller sån kvalite´att högdräktiga/digivande tackor som lammar i dec/jan/feb klarar sig utan minsta lilla kraftfodergnutta, det är INTE lätt... Tidigt skördat ensilage, kanske? Det är enligt min åsikt inte lyckat att köpa en rundbal om man har 2-3 tackor, så jag undrar HUR man klarar det hela?
 Jag utfodrar absolut inte med kraftfoder i onödan, men inser att det ibland kan vara nödvändigt.
Varför skriver inte någon av er Kraftfoderfobiker en liten artikel som kan sättas in på sidan? En enkel beskrivning av hur man odlar och skördar högkvalitativt grovfoder på nybörjarnivå?
                                     Mvh
                                 Charlotte, Tabellbonden
                                   
 

 

[signe]

Vi har haft allmogefår i över tio år. Första året läste jag Sjödins fårbok och utfodrade därefter, d v s en hel del tackfor. Första lamningen började med ett dödfött lamm, ingen rolig start. Allt eftersom åren gått har jag minskat på kraftfodret och ger nu bara mycket minimalt med havrekross efter lamningen. Nu är det väldigt sällsynt med dödfödda lamm och jag behöver aldrig "hjälpa till" under födslarna. Ett normalbra hö och mycket torkat löv gör tackorna friska och det går utmärkt med lamning i december också, det händer ibland. Annars lammar de oftast i mars-april. Om lövet tar slut så vill de ha mineralfoder, annars inte. Jag har ingen önskan att maximera slaktvikter, då skulle jag ha valt en annan ras. Och det känns väldigt moraliskt och miljömässigt fel att ge boskap importerad soja. Med risk för att bli lynchad kan jag också här öppet erkänna att jag aldrig gett varken selen, E-vitamin eller AD-droppar till fåren. Men jag har heller aldrig råkat ut för någon av alla de märkliga sjukdomar som finns med i Sjödins fårbok, aldrig anlitat veterinär eller tvingats avliva ett sjukt får (för de har aldrig blivit sjuka). Har jag haft en makalös tur kanske? Jag tycker att Föreningen Svenska Allmogefår bör se över råden på sin hemsida. Jag hade inte läst dem förut men såg nu att de rekommenderar ett halvt kilo kraftfoder om dagen vid högdräktighet!

[Birgit]

Kan bara säga att jag fullständigt håller med dig Johan P.
Nej Henning, man ska inte blanda ihop djurslag. För min del tog jag bara några exempel-utan att blanda.
Men faktum är att det är just fettsyrorna som smakar och det präglas av vad djuren stoppar i sig. Dessutom är det fettsyrorna som blir onyttiga av spannmål. Naturligtvis blir det bättre och bättre ju längre djuren betar, men det tar tid innan balansen är återställd efter vad jag hört. Man kan ju mäta detta hos SLU bl.a.
Dessutom, om nu fettsyra-sammansättningen blir sämre, innebär det ju också att lammens mjölk blir onyttigar Så fungerar ju komjölken iaf. om man nu ska blanda djurslag

Tror varken Johan eller jag pratar om att avla "bakåt" i den bemärkelsen du skriver om Charlotte, utan snarare att de inte ska ändras mer i produktionsinriktning än vad som tyvärr redan gjorts. Dock kan jag erkänna att jag tycker det är lockande att prova Som på Sheep-Isle, eller Färöarna t.ex. Där överlever fåren! Jag är medveten om att klimatet skiftar i vårt land och har heller inte påstått att fåren ska gå ute i Lappland i 1½m snö och leta sin egen föda. Förstår inte varför du drar upp detta ideligen Charlotte. Men det går förträffligt att bara ge det foder som Johan o jag förespråkar. De gener som gynnas av eran kraftfoderhysteri är ju det vi vill slippa
Tycker man det är jobbigt att ge allmogefåren sånt de käkat i århundraden (kanske rent av årtusenden) kanske man ska välja en annan ras Den natur som format djuren är alltså onyttig för dem? Alla kanske inte ska ha allmogefår heller? Dessutom Henning, de flesta som har allmogefår har väldigt få, så orkar man inte fixa löv åt dem bör man nog inte ha djur alls!
Att se till att djuren har det bra och får utöva ett så naturligt liv som för djurarten är möjligt under domesticerade former utan att bryta djurskyddsregler torde troligen vara det bästa för djuren.

[Charlotte]

 Mina får är också friska och krya, jag utfodrar inte efter Sjödin till punkt och pricka jag heller, det fanns inte ens exakta vikter i foderstaterna till de små allmogefåren vad jag kan minnas? Men den kändes trygg att använda som fingervisning i början. I min upplaga var man inte piskad att ge pellets, hemodlat (i mitt fall närodlat) spannmål kan man också räkna på i foderstaten.
 Så vi kan väl i alla fall enas att de är tåliga får som klarar av foderstater både med och utan kraftfoder utan att få dödfödda lamm? Huvudsaken är att de får den näring de behöver.
 Angående min "inblandade" häst i beskrivningen av utfodringen som gick fel så  tog jag med den eftersom flera råd här på Alternativ har gett OK till att utfodra får med grovt hästhö. Jag tycker inte det varken är naturligt eller bra, får äter inte grovt foder. Och uppenbarligen (som jag beskrev) var behoven för en tjock, gammal slö häst inte samma som för högdräktiga får...
Birgit, samlar du och torkar Asplöv till alla dina får så du kan använda det som ett fodermedel i foderstaten?
 Nu känner jag mig riktigt lat Mina får bara fällda träd att gnaga på vintertid, jag tycker löven är för svårtorkade och vill inte riskera att fåren får i sig mögel. Är ni många som torkar lövruskor så att det blir en betydande del i vinterutfodringen och inte bara godis?
                                             Mvh
                                          Charlotte

[Birgit]

Signe, jag ger heller inte Selen E-vitamin eller AD-droppar Har heller inget problem. Iof får de saltsten med mineraler. Den innehåller lite Selen, men inte så mycket som allmogefår behöver, vad jag förstått
Håller helt med dig om mineralerna, för har fåren tillgång till löv och barkgnag på vinterhalvåret, så är de väldigt ointresserade av mineraler och även saltsten faktiskt
Vi ser till att våra får har tillgång till sly på sommaren också och då äter de absolut inte mineraler.

Under alla år med får har jag haft två lammningsförlamningar och det var precis i början, då jag följde Sjödins bok. Sedan jag slutade med kraftfoder har det inte inträffat. Att göda tackan i slutet på graviditeten leder bara till ökad fostervikt. Stora foster i små får går inte ihop. En tacka ska kunna lamma själv i 99 fall av 100. Visst kan det gå fel, men det är ytterst sällsynt. Har haft får i 16 år och dessförinnan och nu med, även kor. Vi har inte haft besök av vet. för sjuka får på minst 10 år!

[Henning]

Den natur som format djuren är alltså onyttig för dem?

Det beror på hur man ser det. I det naturliga urvalet slås de djur ut som inte passar i miljön. Ju högre selektionstryck (= onyttig natur) desto härdigare djur på sikt. Allmogefårens historia är nog inte "en dans på rosor".

Det bevarandearbete som bedrivs med stöd från SJV är en nödlösning och kommer inte att bevara raserna mer än till namnet. DE är utspridda över hela landet, t.o.m. i Skåne, på ett stort antal ägare som pysslar om varje enskilt djur som familjemedlemmar. Inte något selektionstryck där inte.

Värmlandsfåren ska avlas i Värmland, rosorna i Roslagen, gestrikefåren i Gästrikland o.s.v.

Jag har inget emot att man flyttar raser men då ska man inte tala om bevarande.

[Charlotte]

 Att klumpa ihop Allmogefåren till något som skulle klara sig på Sheep Isle tror jag också blir fel...
När jag var som mest intresserad av Allmogefåren var Gutefår just Gutefår och Allmogefåren var nåt annat (även om båda kategorierna var berättigade till stöd för utrotningshotade raser).
Gutefåren har levt väldigt annorlunda än vad tex Helsingefåren gjort? Fåren i Norrland stod inomhus på vintern, Gutarna har väl mer fått klara sig själva? Eller har jag helt fel? Kanske man ska selektera på djur som klarar inomhusvintrar i riktigt varmt, fuktigt och äckligt inomhusklimat för att veta att man sparar på "gamla allmogeegenskaper"?
 Jag kan inte riktigt förstå varför det ska vara svår att förstå att klimatet (när betessäsongen börjar och slutar) är relevant för hur man utfodrar fåren? Det är pga detta som jag tjatar om fåren i norrland och deras behov kontra de får som kan börja beta mycket tidigare.
                                  Mvh
                                charlotte

[Johan P]

Bevarande är svårt eller lätt beroende på hur man ser på det.
Henning jag håller med om at många får hålls som familjemedlemmer och man selekterar inte alls eller väldigt lite.
Min svärmor testade den varianten, resultatet blev feta tackor på vikter över 130 kg som hade stora klumpiga juver, kunde ofta inte lamma utan hjälp och hade urdåliga moderegenskaper och man var tvungen att boxa dem i flera veckor för att dom skulle hålla reda på lammen.
När vi blev med Klövsjöfår la vi om foderstaten helt och skippade tackfor,betfor och krossad havre. våra tackor lever på 1 skörden hö eller engilage. Mineralfoder och saltsten i bland selen får dom nära lammning men jag är inte så renlärig och följer inte de rekomenderade mängder.
Våra tackor lammar i grupp 1-4 lamm utan problem på varje tacka, inga mastiter, lammförlamningar eller liknade, vissa av våra tackor lammar två gånger om året. Yterligare en anledning till att våra får inte får kraftfoder är att vi har baggen med tackorna 365 dagar om året, han hade varit stor som ett hus och ha urinsten om vi hade gett dom kraftfoder.
Det är viktigt att man bevarar djur i sitt ursprungsområde!! men när man har en liten ras kan man inte alltid välja var djurägarna skall bo.
Men man kan försöka minska infyttandet som denna flytten påverkar föret genom att köpa in nya avelsdjur från ursprungsområdet, detta för att behålla den ursprungliga lokalanppsaningen.
Det är viktigt att djurägare som bevarar lantraser försöker att efterlikna det ursprungliga förhålanderna så mycket som möjligt.
Tex att ha djur på naturbeten, inte bedriva avelsurval baserat på avkstning utan i stället låta härstamning och bevarande värde avgöra.

[Exotica]

Angående selen och andra spårämne, vitaminer och mineraler. Det tar lång tid att urlaka ett djur, men när det väl skett så är det ofta försent! Om man får brister bland sina djur så tar det lika lång tid att bygga upp som det tog att få bristen. Därför kan det vara bra att ge en liten giva av tex selen isf ingen giva alls! Sen är det ju så, precis som Henning mfl har påpekat att djurens ursprungliga miljö spelar stor roll. Kan tänka mig att gutefåren från de Gotländska hedarna har helt andra mineralbehov än tex värmlandsfåren från Värmländska skogarna.

Jag följer denna diskussion för att det är exakt samma diskussion som förs bland oss med lamadjur. Jag hör ofta att folks lamor får inga mineraler för de vet ju att det är så kargt där lamorna ursprungligen kommer ifrån. Mig veterligen så innehåller många gånger ett kargt landskap mer mineraler och spårämnen än ett frodigt lantbrukslandskap (vi lakar ju ur våra marker pga all gödning vi sprider på åkrarna). Vissa lamor blir feta bara av att titta på en pelletsspann, medan andra behöver lite extra.

Rätt eller fel i denna diskussion? Ingen aning! Allmogefår som har parasitfria beten eller blir avmaskade på rätt sätt, blir betäckta i rätt ålder, klippta i rätt tid osv klarar sig nog enligt mig helt utan kraftfoder. Men en blöt sommar med ökat parasittryck, lite problem med klipptid, mineralbaljan ratas eller något annat (och detta är ju saker som de flesta utav oss råkar ut för vare sig vi vill eller inte!) så kan det kanske vara bra med lite back-up av kraftfoder! Tack för en intressant tråd!

[Birgit]

Angående karga beten och mineraler håller jag fullständigt med dig Exotica. Gutar har också ett annat behov än många av allmogeraserna. Det är ju människans intensivodlande som skapar mycket av urlakningen. Har ju flera gånger frågat mig varför inte folk med allmogefår ALLTID är ekologiska. Fåren ska inte gå på kraftiga åkerbeten, de ska inte utfodras med intensivgödslat ensilage osv. De har under århundraden/tusenden anpassat sig till något helt annat och på de senaste 50 åren (framförallt) ställts inför stora förändringar. Skulle detta vara till det bättre?

Sedan gör Henning t.ex ett stort fel i sitt resonemang, som visar att han inte riktigt läst historia!
De rester av allmogefår som lokaliserats under andra hälften av 1900-talet är just bara rester av får som faktiskt funnits i nästan hela landet. Det fanns får liknande värmlandsfår/gutefår i både Skåne och Småland.
Det är utposterna som överlevt. Men det innebär inte alltid att de idag återfinns exakt där de uppstod! Dessutom är de flesta av dessa raser tämligen besläktade, kanske var de från början exakt samma "ras" och endast är lokala varianter?
Tycker absolut att det alltid bör finnas helst några populationer kvar i ursprungsmiljö. Men att därifrån anse att det går lika bra att hålla dem som moderna får, likaväl som att hålla dem "gammaldags" på annan ort är en väldig skillnad. Naturligtvis sker en lokal anpassning, men så har ju alltid gjorts. Men börjar man anpassa dem till moderna foderstater kommer de att dra iväg storleksmässigt och troligen har vi ett gäng nya finullsfår (bortsett från ullen då) men även ullen ändrar sig rejält om man stallar in får hela vintern. Här finns också stora skillnader i ulltyperna hos allmogefåren. Det är här du ser om de är anpassade för ett liv ute eller om de hållits skyddat på vintern.
Jag förstår inte varför Charlotte hela tiden ska dra upp detta med klimatet? Är det någon som sagt att djuren inte togs in i Norrland? Jag har påpekat detta flera gånger. Nu är det ju förbjudet att hålla djur i fuktiga lagårdar likaväl som utan vindskydd ute, men det är också en fråga om härdighet, att kunna hantera svåra förållanden åt båda hållen.
Visst Henning slogs får ut som inte klarade detta. Det är därför de är härdiga idag. Men med modern fårhållning avlar man på helt andra egenskaper. De som överlever i ett mer intensivt klimat med bl.a överutfodring, snabbgödning, överskott på mineraler och vitaminer osv. Brist på naturliga beteenden m.m.
Igen  Charlotte drar du alla allmogefåren över en kam. Jag har aldrig nämnt att man ska klumpa ihop dem och skicka till Sheep-Isle. Bara att tanken frestade, men framförallt hade det varit intressant att göra detta med finullsfåren. Allmogefåren är oftast nog härdiga!
Även gutarna hölls lite olika. Det fanns hemfår och utegångsfår.
Igen förespråkar varken jag eller Johan(tror jag) att man ska dra alla äldre raser över en kam, utan just intressera sig för hur just ens egen ras hölls och framförallt innan 1900-talet. Hur var traditionen att hålla får där man själv bor t.ex. Anser fortfarande att man bör vara intresserad av historia och då framförallt allmogens historia (agrarhistoria) om man vill ha allmogefår. Detta innebär inte att man ska anamma avarter och misskötsel, utan att man ska ta reda på hur djuren hölls, vad de åt och vilket syfte som fanns med den typen av hållande.
Sedan att sitta och ruta in Sverige i exakta län osv. för hållande av allmogefår verkar lite överdrivet Henning, Så mycket skiljer inte på Värmalnd och Småland t.ex. Snarare då kustfår och inlandsfår. (Och ja, jag vet att rosorna är kustfår, de har en tydlig ull för detta ändamål).

[Henning]

Birgit, du läser mina inlägg som en viss potentat läser Bibeln.

Vi har i grunden samma uppfattning, jag bara hårddrog lite för att vara tydlig med miljöns inverkan på aveln. Jag håller helt med dig om att de som håller allmogeraser borde vara ekologiska. Det är ett bra förslag som borde framföras till SJV.

Inget bevarandestöd till de som inte håller hotade lantraser ekologiskt.

[Birgit]

Jo, Henning, jag har tagit upp det med SJV och de hänvisar till att bevarandeföreningarna själva får ta ställning. Vi tog upp detta på Allmogefårets årsmöte också och fick där mothugg av just de där bakgårdsavlarna som köper in en massa foder och tycker det blir för dyrt med eko

En Får Tacka Henning för berömmet av min läskunnighet

[Charlotte]

 Fast bevarandearbetet måste bli lidande av att raserna flyttas.
Jag tror inte att fåren hemma i Klövsjö med en relativt kort betesperiod (kort men intensiv) skulle klara upp till 2 lamningar/ år med allt från tvillingar till fyrlingar.
Birgit: Förstår du fortfarande inte varför jag tycker klimatet påverkar fårhållningen?
 Det blir alltid en balansgång mellan hur vi VILL hålla våra får och hur de hölls "förr", jag tror ingen vill hålla dom på riktigt gammalt vis. Och även om vi tror att vi inte selekterar så gör vi det ändå...  Man selekterade ju redan på "Allmogens tid", vi har väl alltid selekterat när vi avlat våra husdjur? För att kunna säga att vi inte selekterar så får vi ju inte lov att slakta över huvud taget.
                                 Mvh
                              Charlotte