Utfodring av allmogefår

[tessiem]

Okej! Då kör jag nog hö och senare när höet är slut ensilage..

[hustran]

Vi gjorde också så att fåren pillade i sig blad och det späda sedan sopade vi ut grovköret till hästarna i hagen. Voila, allt tog slut och alla glada. Idisslare som fö. är underbara på att omvandla foder, inte klarar grovt men det gör hästar bättre. Vi hade nordsvenskar.
 Tror inte man skall krångla till allt. Se och umgås med era djur lär er dem så blir nog allt bra. Om man dessutom har "hushållsfår" så ge dem färdigfoder så slipper ni bli oroliga. Men naturligtvis inte för mycket.       
 Vi har i ca. 30 år haft får, som mest ca. 250 totalt på sommaren. Nu har jag med ålderns rätt o lathet insett att låt naturen få råda mer.
 Därav allmogefår. Hästarna har vi gjort oss av med. HURRA! men får bara måste vi ha pga. glädjen och att hålla markerna öppna.
   Jag önskar lamningen mitten av april som optimalt och slakten början av september, senast. tror inte tillväxten ökar ngt. efter det. Lammen är VÄLDIGT goda och harmonin i tackflocken god. Jag har mycket att lära om dessa härliga får och har en god mentor. För övrigt så putsar vi betena flera ggr. på sommaren. Har backar o sjöängar. Har man inte andra betesdjur så är det nog ett "måste" för att inte betet skall förväxa och en viss parasiteleminering tror jag. De senaste åren har vi fö. inte ens avmaskat lammen. Tuch wood. hoppas det håller i sig.  Detta är väl O T. men jag önskar bara att den goda stämningen på forumet inte störs. Tycker att man får väldigt fin hjälp här. Själv är jag rätt "erfaren" men oftas så grips man av panik och villrådighet, då känns det skönt att få hjälp här. Lycka till med era får, det går säkert finfint.

[Johan P]

Roligt att det var så många åsikter i detta ämne.
Själv ger jag inte vår allmogefår något kraftfoder, grovfoder, salt och mineralfoder det få räcka.
För några år sedan hade jag förmånen att besöka en av ursprungsbesättningarna till Klövsjöfåret.
Damen i fråga älskade verkligen sina djur och det var med gråt i rösten som hon berättade om dagen då hon sålde det sista.
Dom gav inget kraftfoder, djuren fick gå på fäboden på sommaren och i stallet fick dom hö på vintern.
Nä nu ljög jag lite, när tackorna var så gamla att dom hade tappat tänderna kokade hon gröt till dom så dom klarade sig genom vintern.
Min tanke kring bevarande att vi försöker att efterlikna det ursprungliga förhållandena som djuret uppkom i.
Därför lammar våra får och getter oftast i januari-februari, och vist kan tackorna vara lite tunna men dom lägger snabbt på hullet när dom kommer ut på betet. 
Vi hade även får inna vi fick allmogefår, dessa var korsningar och dom fick ganska mycket kraftfoder(enligt listan i boken Får av Erik Sjödin) den ena av dessa tackor slaktades när vi sanerade för MV och hon vägde då slaktad 95 kg alltså en levande vikt på ca 180 kg.
Nä tacka vet jag klövsjötackor som ligger runt 50 sträket när dom är i slutet av dräktigheten

[Birgit]

Håller helt med dig Johan! Vi ska försöka lära oss mer om djurens ursprung och hur de hållits. Det är grunden i bevarandet. Annars är vi snart uppe i de tunga viktklasserna.
Håller med om hullet också. Det är ju lite det jag menade med årstidscykler. De ska lägga på en fettreserv på hösten, som de ska bränna under vintern. Då klarar de lammning och tillgodogör sig betet tidigt. De blir heller inte "över"produktiva när de är i denna balans.
Det är detta system som närmast efterliknar hur vilda djur fungerar och våra föregångare var måna om att behålla dessa egenskaper, som för dem var livsviktiga. Det fanns inget kraftfoder då och ingen av våra gamla raser har någonsin behövt det innan 1900-talet heller. Kraftfodret är framtaget för de tunga framavlade raserna som inte klarar sig på bara bete.

Då är frågan: Har vi verkligen rätt, vi som har bevarande ansvar för dessa djur, att börja hålla dem som intensivproduktionens framavlade djur? Borde vi inte ha en mer ödmjuk inställning till våra förfäders arv?
OBS: Detta är INTE vanvård. Motsatsen kan defenitivt vara det på dessa gamla gener. Vi skapar välfärdsproblem hos djuren och de utvecklas åt ett håll som knappast kan vara positivt.
Hustran, tycker det du skrev var väldigt bra, varför krångla till det? Vi har inte analyserat grovfodret sedan vi slutade med mjölkproduktionen -95. Men samtidigt skapar man sig en erfarenhet av vad djuren föredrar och mår bra av. Som man alltid gjort.
Jag läste också Sjödin som en bibel när jag var ny på får. Nu vet jag att mycket inte funkar hos mig. Man bör absolut umgås med sina får, studera dem osv. Det är mycket givande och lär en mer än 1000 böcker. Framförallt att förstå deras beteende. Får är individer. Kanske framförallt märkbart hos lantraserna där dessa egenskaper fått finnas kvar.

[Fåraherden]

Här har det blivit hetsigt, det är kul
Det är nog riktigt att man inte kan vara helt kategorisk. Jag har givit mina gutefår kraftfoder vid digivning. Däremot har jag slutat ge lammen kraftfoder. Det verkar som det ger mindre fettavdrag vid slakten(inga alls).
Jag tror att man kan ta en rejäl funderare på det här med fårens behov av protein i kraftfoder. Speciellt om man har ett bra grovfoder och fri tillgång. Jag fodrar med rundbalsensilage, fri tillgång. Om man läser sig till vilken proteinmängd fåren behöver och räknar på det antal kilo de kan plocka i sig på en dag bör de få i sig mer än tillräkligt med protein från grovfodret. Jag analyser på grovfodret.

Allmogeraserna är ju relativt lite genetiskt förändrade sedan århundraden. Jag har mycket svårt att tro att man historiskt gett dessa får kraffoder eller spannmål. Det lilla spannmål man hade råd att ge som foder fick nog hästen och möjligen korna, om man hade några.

Men då kan man nog anta att lammen också var betydligt mindre och magrare. Numera kan vi ju få fram betydligt bättre grovfoder, med högre proteinhalter.

Med naturlig fårhållning, det vill säga lamning på våren och bete, tror jag att man, åtminstone med allmogeraser, kan hoppa kraftfodret helt.
Själv sysslar jag ju med vinterlamning (Inte med allmogeraser av naturliga skäl), det är en helt annan sak. Då går det åt kraftfoder.

[ulfg]

Det här med kraftfoder är ju en ekonomisk sak också. Nu rasar spannmålspriserna upp i höjden och då är det ju intressant att se hur pass bra man kan klara sig med så lite av det dyra fodret som möjligt.
I grundläget med lantrasfår, bra naturbetesmarker som är tillräckligt stora och har varierad vegetation, ett högkvalitativt grovfoder, osv kan man antagligen komma ganska långt helt eller nästan utan kraftfoder. Men så kommer det avvikelser, som lite sämre grovfoder och annat. Själv låter jag mina får gå på "vinterbete" på bergig skogsmark med gles tallskog, mycket sly och en hel del ljung över vintern. De hittar ganska mycket grovfoder av låg kvalitet där (snöfritt, regnigt, kusten vid Halland). I ett sånt särskilt läge kan det vara smartare att komplettera med små givor kraftfoder än enbart grovfoder.

Mvh, Jonas

[Birgit]

ulfg, varför? För att du vill göda dem?
Förvånas över att så få ifrågasätter varför man ger kraftfoder
Det låter ju som om dina får har det exemplariskt på vintrarna, bortsett från just kraftfoder. Varför ger du inte ett bra grovfoder åtminstone för att se hur det funkar?
Sly och ljung är ju toppen kompliment till grovfoder.
Kraftfoder verkar användas som något universalmedel som är bra mot/för allt

[Charlotte]

Allvarligt talat blir debatten så ensidig om man tror att kraftfoder BARA är till för att GÖDA (kanske t o m döda?!?) djuren...
I vissa fall kanske man inte har fått ett tillräckligt bra grovfoder? Nåt hg kraftfoder för att komplettera grovfodret till tackorna innan lamningen/under digivningen blir i såna fall ingen "gödkur", det förhindrar att tackorna magrar ur och kanske t o m råkar ut för juverinflammation pga för dålig mjölktillgång. Man slipper små svaga lamm också...
Allt är inte Svart/Vitt, det finns olika förutsättningar hos olika fårägare.... Det kan t o m skilja olika år hos samma fårägare.
                                                          Mvh
                                                     Charlotte

[456 Rosa]

Jag ger mina allmogefår kraftfoder, och det kommer jag fortsätta med, under högdräktighet har de alldeles för svårt att få i sig tillräcklig mängd för att lammen ska färdigutvecklas.
Vore intressant att se lammdödlighetsstatistik osv hos de som ger kraftfoder kontra de som inte ger om det finns något samband..?

Här föds friska och PIGGA lamm på våren och har mycket låg dödlighet.
Kan tillägas att jag gav grovdoder med väldigt höga värden dessutom.

En öm punkt det här tydligen, men alla måste få tycka och tänka enligt sin linje, och jag respekterar de som tycker annat.

[Charlotte]

Kraftfoder verkar användas som något universalmedel som är bra mot/för allt

Dom allra flesta människor som ger kraftfoder gör det om det är för lågt protein eller energiinnehåll i grovfodret för att täcka fårens behov.
Vid såna brister i foderstaten är kraftfoder ett universalmedel
                                      Mvh
                                  Charlotte

[javill]

Dom allra flesta människor som ger kraftfoder gör det om det är för lågt protein eller energiinnehåll i grovfodret för att täcka fårens behov.
Vid såna brister i foderstaten är kraftfoder ett universalmedel
                                      Mvh
                                  Charlotte

Ja, så är det ju. Vintern som gick hade jag blött ensilage med dåliga värden. Det var helt enkelt tvunget att kompletteras med kraftfoder till de dräktiga tackorna. Något annat hade varit djurplågeri. Det fanns ingen möjlighet för dem att äta så mycket grovfoder som de behövde för att få i sig tillräckligt med protein. Året innan hade jag hösilage med kanonvärden. Inget kraftfoder behövdes.

[Henriksson]

I grundläget med lantrasfår, bra naturbetesmarker som är tillräckligt stora och har varierad vegetation, ett högkvalitativt grovfoder, osv kan man antagligen komma ganska långt helt eller nästan utan kraftfoder.

Själv låter jag mina får gå på "vinterbete" på bergig skogsmark med gles tallskog, mycket sly och en hel del ljung över vintern. De hittar ganska mycket grovfoder av låg kvalitet där (snöfritt, regnigt, kusten vid Halland). 

Mvh, Jonas

Får förr gick väll på utmarkerna så länge de hitta något att äta. När skare eller djup snö hindrade togs de inn och utfodrades. Varvid stallperjoden blev kort. Minsta minsta möjliga ansträngning för bonden.

Slakt under hösten är ej trolig, slakt vid kött behov eller när kylan blivit bestående så att köttet går att frysa. Att luft-torka kött under rötmånad är vanskligt bättre att vänta. Att slakta på våren de överflödiga djuren för att få torkat kött till bytelshandel när man själv klarat vintern.

Troligt eller ?!

[Birgit]

Henriksson, kan köpa det första. Det är sannolikt att man strävade efter minimalt arbete.

Vad gäller slakt tror jag att man slaktade undan de flesta handjur efter avslutad avel. Det skedde nog mer framåt oktober/november än i rötmånad. Köttet torkades säkert till viss del och även röktes. Är väl rimligt att även vissa djur fick stå som köttreserver och slaktas efterhand om fodret räckte.

Man hade troligen en väldigt praktisk syn på djurhållningen. Bar inte mat åt djuren så länge de hittade mat själva utomhus t.ex.

[Zeb]

"Tackorna ska ha"  står det på deras hemsida, är inte det väldigt missvisande

[Birgit]

Jo, Zeb, det tycker jag absolut! Det saknar alla nyanser. Att man dessutom påtalas utfodra lammen med kraftfoder innan betessläpp Det är ju värre än de flesta produktinsraser som ju åtminstone ser till ekonomisk nytta.
När jag satt med i Finullsföreningen brukade inte de som hade vårlammning ge kraftfoder till lammen. Det var ju bara möjligen överskottslamm som fick det. Finull får ju i snitt 3-4 lamm. Ändå räknade de flesta där med att om tackorna fick och var i god kondition klarade de lammen själva.
Det här är ju djurskyddet baklänges! Varför ska tackor o lamm gödas intensivt hos bevarande raser? Ska vi skapa fetma och ohälsa?

[Zeb]

Undra om dom som har skrivit det där har får själva inte allmogeraser får man hoppas.

[Birgit]

Jo, tyvärr Välkommen i gänget!

[Charlotte]

 Zeb:
   Ja, och de jag varit på besök hos hade FINA, VÄLSKÖTTA allmogefår...
 Om man behöver ge kraftfoder eller ej hänger helt på grovfodrets kvalite´ INTE på rasen.( Det är väl runt 2 hg man rekommenderar till högdräktiga tackor av de mindre raserna, vilken gödning ).
 Jag önskar att alla som inte kan inse detta kunde få ta del av den erfarenheten min kompis har. Hon gick på myten om att grovfoder ska se fint ut och lukta gott, analys är bara för dom som inte kan läsa sina djur.
Bättre läsa djuren än foderstater och fodermedelstabeller, osv...
  AV HENNES 7 FÖDDA LAMM DET ÅRET ÖVERLEVDE 1.
  De andra hade inte nog med livskraft pga proteinbrist. Trots att hon fick hjälp av en erfaren fåruppfödare med sondmatning och div upplivningsförsök. Det lamm som överlevde föddes när betet kommit igång utomhus.
 Och innan man börjar fundera på dåliga tackor eller dålig bagge så kan jag upplysa om att jag köpte tackor därifrån samtidigt och alla mina lamm överlevde! Blev fina och starka. Mina fick ensilage av bra kvalite´och lite lite spannmål och betfor. Kompisens tackor såg inte magra ut innan lamning. De hade fått hö som var grönt och doftade gott, gårdens häst mådde väldigt bra av det... Mina var INTE feta, bara lagom.
 Det här är mitt sista inlägg ifråga om utfodring på ett tag, börjar bli less på att idiotförklaras
  Men  om man rekommenderar nybörjare att utfodra med endast grovfoder utan att veta ett dugg om hur de håller fåren (var i landet), var i "fåråret" de är och vad de har för grovfoder, det tycker jag är enbart elakt!
 Jag tycker Allmogefårssidans råd lämpar sig väl till de som vill börja med får! "Finlir" och egna "experiment"
kan man börja med när man är mera van. Det är ju vanliga Frågor man svarar på i artikeln, det är inte en
Avhandling i ekologiskt fårjordbruk
 Och om jag inte minns fel (hittar inte den gamla tidningen) så beskrev en av ägarna till någon av
Ursprungsbesättningarna sin skötsel av fåren under alla år, det var bla en hink med kraftfoder som
 bara lammen kom åt. Allmogefåren lammar ju enligt tradition tidigt på året (som någon mycket riktigt skrivit i tråden) och då är det långt till betessläpp.
Frågan är ju ibland (om vi nu ska prata mera "finlir") om det nu är fåren i Ursrungsbesättningarna och deras genetiska bredd som ska bevaras? Eller ska man "bakåt utveckla" "nya" härdigare Allmogefår? Är det fåren i Ursprungsbesättningarna som ska bevaras så borde ju de olika raserna skötas som DE ägarna gjorde (om nu en sån sak som lite kraftfoder (om grovfodret inte är bra) skulle förändra den genetiska uppsättningen?
 Det är inte helt fel att ha analyserat foder och titta lite i Sjödins bok om man är nybörjare (precis som jag tror Birgit skrivit att hon gjorde när HON var nybörjare)... Att läsa djuren är något man lär sig, alla är inte födda med den egenskapen (inte jag i alla fall). Det är klart att det låter himla bra och "Alternativt" att säga åt någon att strunta i vad "myndigheter" såsom Fåravelsförbundet och "övriga" har att säga och istället lära känna sina djur..., men för att göra det så bör man ha kunskap och erfarenhet. Min kompis fick en mycket dyrköpt och sorglig sådan, det är orsaken till att jag protesterar vilt ibland när jag tycker saker och ting skenar iväg.... Jag önskar inte andra nybörjare att råka ut för samma sak.
                                   Mvh
                                 Charlotte

[anette i bugared]

Charlott, vet man att lammen dog pga proteinbrist (och hur vet man det i så fall)? Eller är det ett antagande? Jag tycker det låter märkligt om lammen överlever ända fram till födseln och sedan dör av en sådan orsak. Förklara gärna lite närmare, nån som vet.

[Charlotte]

 Nej, jag VET inte. Dom blev alltså inte obducerade. Men fårägaren som hjälpte min kompis kan jag lugnt säga kan "läsa djur", hon har haft en fårbesättning och levt på den hela sitt yrkesverksamma liv och förmodligen sett allt och lite till... Hon var helt säker på sin sak och även en av våra bästa fårveterinärer (som dock inte sett lammen) var inne på samma spår, så jag känner mig ganska säker på att det var vad som hände.  Att det enda överlevande dessutom var en efterssläntrare som föddes ett tag in på betessäsongen (med fint spätt vårgräs) tycker jag också talar för samma sak. Lammen hade låga födelsevikter och var orkeslösa.
 Samme veterinär har jag varit på föreläsning med och han är insatt i "Allmogefåreriet" och blev nästan lite "sträng" när det togs upp att de skulle klara sig på "sämre" mat än andra, mindre pga storleken, men INTE sämre.
Anette: Har du läst mina sista ändringar i inlägget? Där skriver jag hur en ägare till en av ursprungsbesättningarna höll/håller? sina får, dumt nog kommer jag inte ihåg vilken ras det var, men jag tror inte hennes sätt är helt fel om fåren lammar vintertid (som de flesta allmogefåren gör om de får välja själva).
  Det är inte helt konstigt att det kan bli så här. Om man utfodrar fåren med för "dålig" mat så kompenserar de genom att försöka äta mer, när de är högdräktiga är det "Fullt" i magen och då krävs mer koncentrerat foder.
 Jag har märkt att det kan vara så att en lite undanskuffad tacka får mindre lamm så jag brukar försöka få i dom lite extra vid sidan om, därför gruppindelar större besättningar (inte pga något sorts elakt sätt att tjäna mera pengar...). Ungtackorna behöver ju förutom näring till växande lamm också näring för att växa själva.
                                         Mvh
                                      Charlotte