Utfodring av allmogefår

[Johan P]

"Tackorna ska ha kraftfoder under dräktighet och digivning och lammen ska ha tills betessläpp. Mängden beror på hur stora djuren är. En Roslagstacka behöver inte lika mycket som en Värmlandstacka.
Man börjar med en liten mängd en gång varje dag för att tackorna ska vänja sig och ökar därefter givan successivt samt delar upp mängden på två tillfällen /dag.
Mängden beror också på innehållet i kraftfodret. De behöver 20 -25% proteininnehåll under dräktighet och digivning. Obs inte mer! Kolla noga de koncentrat som finns i handeln och blanda ut dem med korn eller havre.
Väger tackan 50 -60 kg får hon vid högdräktighet och digivning så mycket som 400-500g kraftfoder /dag uppdelat på två tillfällen. Mindre tackor 30-40 kg kanske behöver som mest 250-300g/dag. OBS! en tacka kan väga mer för att hon är fet och mindre för att hon är mager kolla därför noga tackans hull och den allmänna konditionen."

Hur många har allmogefår utan att ge dom kraftfoder?

[Birgit]

JAG  >:(och jag anser det helt fel att ge kraftfoder till allmogefår.

Kraftfodergivor generellt till gamla lantraser skapar mer problem än de gör nytta för deras hälsa!

[hustran]

Jag har också allmogefår och de får fri tillgång av ensilage under vintern pga. slöhet m. massor av spill. men inget kraftfoder.

[anette i bugared]

Birgit och Hustran, ger ni inget kraftfoder ens under dräktighet/lamning/digivning?

[Charlotte]

Lika fel som att säga att man ALLTID ska ge kraftfoder till Allmogefår, lika fel är det att säga att man ALDRIG ska ge...
Det vandrar omkring en hel del magra Allmogefår "ute i världen" pga såna "goda" råd... Och fördomarna mot "Alternativ-Djurägare" späs på...
 Innan man slänger ur sig sånt  (speciellt till nybörjare) så kanske man måste förklara att baggen i såna fall måste släppas vid rätt tidpunkt så att vårbetet hinner täcka behovet både under högdräktighet och digivning... Baggen kan alltså INTE gå med tackorna hela tiden om man kör den modellen. Om mina Åsenfår själv får välja vill dom gärna ha lamm i dec-jan, då är inte betet på topp i Norrland i alla fall... Alternativet är ett toppengrovfoder, men då måste det vara TOPPEN. Trots det har jag svårt att tro att tackorna får i sig tillräckligt av det under högdräktigheten när fostren tar plats... Om tackan är högdräktig, lammar och ger di innan betessäsong.
Alla får (även Allmogefår) ska utfodras efter behov!
Jag ger mina kraftfoder när grovfodret inte täcker behoven.
                              Mvh
                          Charlotte

[Kimma]

Jag ger faktiskt mina en halv kopp (några matskedar) av min egen spannmålsblandning och har gjort så sålänge de växer. Men det upphör när de är färdigvuxna och om de inte är dräktiga. Skämmer bort dem lite för att få dem tama   I gengäld får de potatisskal, morötter, vinteräpplen,grenar, bröd och nässlor istället.

Edit: Kan tillägga att jag har mängder med bete,gräs/sly fortfarande och att jag kollar deras hull varje vecka, är ju nybörjare 

[hustran]

Jag ger inget kraftfoder varken under högdräktihet eller laktationsperioden. Har inte haft allmogefår mer än 3år. men inser mer och mer att det är vanligare med överutfodring en tvärtom. Frigång låter dem komma i balans med vommen i god tid för lammning och "rätt lammningsperiod" gör att de utnyttjar betet optimalt. Självklart så stämmer inte tidpunkter för allt när vårt avlånga land är så olika från norr till söder, klimatmässigt men sunt förnuft får väl råda. Men självklart BRA foder.                                                                                                                                                                     

Själv tror jag att foderfirmorna "spär på" det dåliga samvetet med sina olika kraftfoderblandningar (se tex. hästar) Jag fick inte rådet direkt att äta för 2 när jag var gravid så varför ge det till de mindre fertila fåren som inte är avlade för många lamm. Jag har haft feta finullsfår med pyttelamm och magra med rejäla också så min tanke är nog att det är genetiskt. Huvudsaken är väl att de ser pigga och "glada" ut och mår fint.       

 nu får man väl bassning?   

[tessiem]

Oj..jag har nog inte ens tänkt på saken.. Tänkte att eftersom betet räcker till hästarna just nu så borde det räcka till fåren.
Men när hästarna ska börja få kraftfoder (slutet av sept) så kanske fåren ocks¨å borde få någon näve?
De kommer ju ha fri tillgång på hö..men det är tyvärr hästhö, ganska grovt. så de kanske inte kommer gilla det..

[Rosa]

Feta djur är ju bara feta, det behöver inte betyda att dom är i gott skick..

Ett FETT får kan alltså vara svältfött dvs ha PROTEINBRIST.

Är foderstaten felbalanserad kan tackorna bli feta men de kan trots det få dåligt utvecklade foster eller mjölka dåligt beroende på proteinbrist.

Fodersäd som enda tillskott till ordinärt hö före och efter lammning kan ge detta resultat.

[Birgit]

Jag har inte sagt att man aldrig ska ge kraftfoder, jag skrev: "jag anser alltid att det är fel".

Vissa här har ju också fått "proteinbrist" på hjärnan.

Just spannmålsbaserat foder är ju det som gör djuren feta. Precis som hos människor. Om man inte tränar hårt. Ni kanske intensiv tränar fåren?
Övergödning med kraftfoder hos lantraserna är betydligt vanligare än tvärtom. Och detta skapar sjukdomar som framfall, lammningsförlamning, krokiga ben hos ungdjuren, för att skelettet inte hinner utvecklas då tillväxten skenar med kraftfoder osv.
Det sistnämnda har det ju forskats i på hundsidan i bl.a USA och Italien. HD-relaterade problem är betydligt vanligare hos hundar med höga spannmåls % i fodret ärn BARFade.

Och precis som på hundsidan tror alla som hustran skrev att man missköter djuren om man inte ger kraftfoder. Tillverkarna har lyckats bra i sin marknadsföring.
Vem gav en massa kraftfoder till djuren innan 1900-talet? Och kom nu inte med en massa skrönor om svältfödda djur. Läs agrarhistoria istället!

[Grimla]

Men stopp nu visst fanns det svältfödda djur det är ingen skröna.

Och man kan inte jämnföra dagens djurmaterial med 1800talets
eller dagens fodersorter med 1800talets, inte heller jorden är idag den samma som på 1800talet.
Att idag se tillbaka drygt 100 år och börja prata om vad som utfodrades då, det tycker jag är irrelavant annat än som kuriosa.

Krokiga ben på ungdjur det vet du också Birgit kan likaväl bero på BRISTER i utfodringen.

Och om jag ska vara petig nu så vart har du källan till påståendet "att detta skapar sjukdomar som framfall, lammningsförlamning, krokiga ben hos ungdjuren på Allmogefår"
har det gjorts seriösa undersökningar på Allmogefåren om det vore intressant att få läsa?

Kalle Hammarberg (får&getguru) sa på en Fårkurs:
Ta inte tips från människor som haft får "förr". Får förändras som vi. Om några år är inte fåren helt samma sak.

[Charlotte]

Jag har inte sagt att man aldrig ska ge kraftfoder, jag skrev: "jag anser alltid att det är fel".

Hm, nu hänger jag inte riktigt med i resonemanget...
Men, det spelar ju ingen roll
Så du menar att det tex är rätt att säga till tessiem att hon absolut inte ska ge sina får kraftfoder? För det är alltid Helt fel, oavsett att hon har ett grovt hästhö att ge till dem? Oavsett om hon köpte dem tillsammans med baggen så att dom förmodligen redan är betäckta? (Har ingen aning om det är så).
Jag skulle också tycka det vore intressant att få reda på var alla dessa problem Allmogefåren finns? Hos mig har ingen av åkommorna någonsin uppträtt trots kraftfoder vid behov.
                                    Mvh
                               Charlotte

[anette i bugared]

Det är sant att det är svårt att slå ifrån sig den aggressiva marknadsföring som fodertillverkarna och deras anhängare "bjuder" på. Det dåliga samvetet och osäkerheten inför de "fakta" tillverkarnas expertispanel presenterar, gör att man ger "för säkerhets skull" .

[Birgit]

Grimla, jag har inte nämt allmogefåren specifikt även om "titeln" anger det.

Visst kan krokiga ben uppst av brister också, men det ter sig annorlunda.
Eftersom jag hela tiden måste bevisa var jag får mina inlägg ifrån, kanske Grimla o Charlotte kan visa mig var det är bevisat att djuren mår väl av kraftfoder? Att det ökar tillväxthastigheten är välkänt, men?
Helt klart är att vi ändrat på djurmaterialet, men de som har allmogefår/lantraser, borde väl vara lite mer intresserade av att bevara dem istället för att fortsätta ändra dem från sitt ursprung? Det är ju det man gör med att ändra foderstater. Man gynnar de gener som svarar bäst på fodret. De som inte klarar att anpassa sig till "det nya" slås ut!
Har inte påstått att det inte fanns djur som for illa förr, men påstå inte att det alltid var så! Folk var rädda om sina djur. De hade ett mycket högre värde för ägaren än idag.
Dessutom så är det idag vanligt att folk håller sina får på åkerbeten. Det är nytt! Fåren fick gå på magra marker. Får trivs på magra torra marker. Inte kraftigt gödslade åkerbeten. Har haft lantraser av olika raser i så många år att jag har praktisk erfarenhet av en hel del. Dessutom har jag länge varit engagerad i lantrasföreningar m.m. och träffat mängder av folk. Vi pratar om problem och annat också. Jag har rest runt och kikat på mängder av lantrasfår och sett enn hel del.
Jag har inte sagt att tessiem inte ska ge kraftfoder, bara att jag tycker det är fel. Har själv haft får som lammat under stallperioden utan att ge kraftfoder, men bra grovfoder, salt och mineraler. Det funkar väldigt bra. Det kanske är bättre att försöka få fatt i bra grovfoder än att ge kraftfoder!
Vi människor har också ändrats en del på 100 år, som Kalle H påpekade, trots det verkar ju en hel del forskning visa att vi mår bättre om vi går tillbaka till den kost vi åt just "förr i tiden". Och nu talar jag inte heller om nödår m.m.
Charlotte, en fråga bara: Du skrev i ett inlägg om villsau och gemensam marknadsföring osv. Hur hålls villsau då??? Jomenvisst, de får inte käka kraftfoder, för då får de inte klassas som villsau!!! Trots detta är det väldigt friska o pigga djur. Jag har sett massor av dem själv. Råkar ha bekanta i Norge som har dem + bekanta på Island + bekanta på Färöarna + sheep-isle fåren. Ingen av dessa ger kraftfoder + att djuren går ute året runt. På Färöarna äter befolkningen inte kött innehållande kraftfoder. "Det smakar stall" säger de. Dessutom, med risk för att verka tjatig, så förstör kraftfodret OMEGA-3 fettsyrorna i köttet. Halten minskar direkt när man ger spannmål.

[Charlotte]

 Jag kan tydligen inte förklara så att du förstår vad jag menar Birgit...
Jag tycker absolut att det är bättre att INTE behöva ge kraftfoder.
Våra köttdjur äter inte kraftfoder... Det går att anpassa grovfodrets kvalite´ så att det fungerar
bra.
   Vi skördar vallfodret själva och har både första skörd, andra skörd och grönfoder. Vi tar på förstaårsvallar och äldre vallar.
Det finns att välja på för att anpassa fodret efter behov.
 Men hur många som köper sina 3 första tackor (ofta är fåren de första djuren man skaffar också) har tillgång till olika sorters grovfoder? Eller ska man ge toppklassens ensilage på fri tillgång hela tiden, då kan man räkna med feta tackor... Kanske är det bättre att ge "vanligt" hö och lite tillskott av kraftfoder de korta perioder det kan behövas? Särskilt som hö oftast är vad som fungerar om man har en liten besättning som inte förbrukar ensilagebalarna tillräckligt snabbt. Och toppnäringsrikt hö är inte alltid det lättaste att få tag på...
 Jag har aldrig sagt att man MÅSTE ge fåren kraftfoder, men man kan inte bara skriva att man inte behöver det utan att förklara varför och hur man kan göra istället. Antagligen är det därför Allmogefårföreningen lagt ut texten på sin hemsida angående foderbehov (där är JohanPs text i ursprungsinlägget hämtad).
 Lika lite som du vill bli dragen över en kam att du skulle svälta dina djur för att dom inte får kraftfoder, lika lite vill jag dras över en kam att jag skulle göda mina djur med kraftfoder och tro att det är det enda rätta, tvärt om, men man måste inse att alla har olika förutsättningar i sin djurhållning.
   Jag bor i en del av landet (Ja, Sverige är långt och har olika växtförhållanden!) där jag skulle kunna släppa tackorna på bete och lita på att de skulle få i sig tillräckligt med bete för högdräktigheten kanske i mitten av maj (gynnsamma år). Lammen skulle alltså få födas i mitten/slutet av juni... När lammen ska till att utnyttja det fina naturbetet då är betesäsongen i det närmaste över... Det gräs som finns är övervuxet och oätligt för att det inte funnits nog med betande djur där. Lammen får födas upp på stall eftersom det tar längre tid för ett allmogefår att bli "färdigt (oavsett vad det äter), är detta en bättre uppfödningmodell? Villsaumodellen fungerar inte överallt i världen (här i sverige är det ju inte ens tillåtet att hålla djur på det sättet).
                                       Mvh
                                     Charlotte

[Birgit]

Angående ursprungstexten, så vet jag att det också finns folk i styrelsen som är emot den. Vissa driver sina linjer där också och tycker alla ska följa den kammen!
Jag släpper själv mina tackor på bete i april/maj beroende på väderlek. De lammar också normalt i början på maj. Tillväxten i % av vuxenvikten är inte dålig i början av oktober, även om man inte kan jämföra med köttraser osv.
Min erfarenhet har visat mig att om man inte ger kraftfoder, utan enbart grovfoder, så svarar djuren mycket bättre på betet (de tillgodogör sig det bättre alltså). Har haft uppe det ett antal gånger tidigare: lantraserna har en tydlig årstidscykel, då de t.ex sätter fett på hösten för att klara en tuff vinter.
Jag kan också förstå att en nybörjare kan ha problem med rätt grovfoder. Men därför behöver inte kraftfoder rekommenderas.
Jag inser också att fåren inte kan gå ute i hög snö i norra Sverige. Men djuren behöver inte vara i dålig kondition och gå och äta upp sig till mitten/slutet av juni för att lamma. Vi bor i zon 5 med mycket frost på våren osv. och det funkar bra med lammning ändå, trots enbart grovfoder under vintern. Kompletterat med sly att gnaga osv. Gran o tallskott är exempelvis supernyttigt på vårvintern. Man kan finna andra lösningar utan att ge kraftfoder, det är det jag försöker säga. Det verkar lika svårt att få fram det budskapet, utan att framstå som djurplågare.

[Charlotte]

 Vi har nog fortfarande lite olika växtperioder i olika delar av Sverige...
Här växer det först inget och sedan inget och SEN får vi ljust dygnet runt och då växer det som sjutton, och finns det inte nog med betesdjur så förväxer gräset och blir ingen bra mat för några djur och speciellt inte får som vill ha späd och fin mat.
 Jag menade inte att djuren skulle behöva äta upp sig till juni för att kunna lamma, utan att om de skulle ta sin energi från enbart betet för fostertillväxt och digivning så är sommarn redan slut innan lammen börjar äta gräs ordentligt, det gäller alltså HÄR, förmodligen inte i hela sverige...
                                                            Mvh
                                                         Charlotte

[tessiem]

Vill förövrigt förtydliga att mina får INTE gått med bagge och att det grova hästhöet kommer att analyseras.

Vi står i valet och kvalet om vi ska köpa in mer hö eller om vi ska köpa in ensilage. OM vi köper ensilage har jag förstått att fåren tycker bättre om det (?) men då måste även mina hästar äta det och det undviker jag helst (har inte blivit vacc. mot botulism)..dessutom ska djuren ha fri tillgång eftersom de går på lösdrift,, tror ni att fåren blir för feta då?

[Grimla]

Det beror ju helt på innehållet i ensilaget och vilken ts det har.

[Birgit]

Vad gäller grovfoder finns ju även i grovt hö finare strå. Vi låter fåren äta det de vill ha först, sedan äter hästarna resten. Gäller även ensilage. Vi har heller inte vac. mot botulism och haft hästar i 20 år nu. (för tillfället 3) Utan några som helst problem.
Har aldrig upplevt att fåren ogillar hö om det är välbärgat och inte mögelskadat. Huvudsaken är att kvalitén är bra. Tycker närmast att hästar och får har samma smak, fast den ene äter bladen och den andre mer stjälkar.