Utfodring av allmogefår

[Birgit]

Jo, Charlotte jag förstår visst och det är ju därför jag också ofta påtalar att djuren klarar sig väldigt bra utomhus (med skydd) och utan kraftfoder.
Jag har ju benämnt detta som "julafton". Har de för bra foder ökar ju prestationen iom att de är uppkomna ur knappa förhållanden. Tror det var rätt sällsynt att får lammade två ggr/år innan år 1800 t.ex. Även fellammningar (årstid) och många lamm.
Beror på vad du menar Charlotte med gammalt vis? Om det igen är avarterna, när de hade det som sämst, eller om vi pratar om fodergivor och hur och var de ska beta osv?
I det sista fallet vill jag
Jag har aldrig förnekat selektering, inte Johan  heller vad jag fattat, utan just selekteringen mot större och "bättre" slaktkroppar. De flesta plockar bort djur de tycker är nervösa osv. Säkert även oönskad ull osv. Där är jag mer kritisk. Ett nervöst djur kanske hade varit den bästa överlevaren i det vilda t.ex. Den oönskade ullen idag, kanske var väldigt användbar för 200 år sedan!
Håller man på med dessa små populationer måste man vara försiktig. Därmed inte "korkad". För det finns de i föreningen som inte slaktar djur

[Charlotte]

 Jag tror i alla fall inte att du förstår... Raserna förändras av att bo i annat klimat, det har väl inget med vad de Tål eller Klarar att göra. (Att utfodringen under fåråret måste se olika ut i Sveriges avlånga land är ytterligare en annan fråga ).Om en fårras är utvecklad med en kort intensiv norrländsksommar så är väl levnadsvillkoren annorlunda i Skåne där det finns växtlighet att gnaga under en mycket större del av året något som kan förändra fåren?
 Den allra största anledningen till att fåren inte lammade "fel" och för ofta KAN ha varit att man inte hade bagge med hela året förr, det tror jag inte man hade. Så lever inte fåren "i det fria" heller. Det är inte säkert att det är något som beror på maten.
 Jag menade på riktigt gammalt vis (som vore det enda rätta om vi skulle försöka bevara fåren exakt som de var) då fåren levde ett hårt liv. Och oftast inte alls speciellt "naturligt", vad var de korta sommarmånaderna på bete om man jämför med de långa vintermånaderna i en laduård med lågt i tak och trångt?
 Men visst blir det konstigt om man får selektera vissa egenskaper men inte vissa, eller hur?
Vem vet vilka egenskaper som försvinner samtidigt som man selekterar bort "dålig" (för vem) ull?
 Varför är det "finare" att selektera för "bra" ull och lugna djur än stora kroppar? Eller små nervösa får som kanske klarade rovdjur bättre? Vi famlar lite och "tror" en hel del egentligen... Kanske de lugna tama fåren höll sig till "Butösen" och klarade livet i skogen bättre på det sättet?
  Nu var jag inte intresserad av att selektera för något alls när jag hade genbank... Den största anledningen till att jag valde Allmogefår var just variationsrikedomen. Jag kan ju t o m hitta fler olika sorters ull på samma får. Jag hade en tacka som på halsen hade den krusigaste finullen, på mitten glansig gobelängull och baktill ganska rya-liknande ull, ett allt-i-ett får!
                                Mvh
                             Charlotte

[skum]

hejsan, har nu läst alla intressanta inlägg i denna "debatt". Jag ser att flera är intresserade av agrarhistoria  och "folklig kunskap" när det gäller utfodring av får. Jag måste bara få ge ett tips om ett fantastiskt bokverk som heter ETNOBIOLOGI I SVERIGE. Verket består av tre böcker Människan och floran, Människan och naturen samt Människan och faunan. Ett användbart verk som består av samlad folklig kunskap inom alla områden.

[Birgit]

Ja, skum, jag har skummat  8)lite i verket och läst en hel del böcker i ämnet.

Charlotte, jag tror vi "som vanligt" pratar om varandra! Det du nu skrev är nästan precis det jag försökte få fram. Undantaget är storleksaveln. För stora djur är mer foderkrävande och det prioriterades inte historiskt sett. Sedan ligger inte Klövsjö så ruskigt långt upp. Har varit där ett antal gånger, men visst det är inte Skåne och allt detta påverkar ju. Problemet är att de får som fanns i de sydliga regionerna "rensades" ju bort tidigare. Längre norrut var nog folk lite mer envisa och motspänstiga till nyheter.
Jag skrev även att jag inte tyckte man skulle avla mot viss ulltyp, utan just bevara mångfalden i typ och färg. Att jag nämnde de nervösa är ju att de lider störst risk att slås ut, för att de är mer svårhanterade.
Håller även med dig om baggar. Tror jag haft uppe detta i någon annan tråd också. Likaväl som att bagglamm inte gärna betäcker mamma och syster om annat finns att tillgå. Däremot tror jag gruppbetäckning var vanlig.

[Charlotte]

 Jag har också varit i Klövsjö Sveriges Vackraste By?
 Klövsjö ligger nästan mitt i Sverige men skiljer sig himmelsvitt från Skåne utan att vara Lappland (bra förklaring?). Om inte annat skiljer sig Topografin en del. Johan, jag undrar om Klövsjöfåren kanske har ett kortare benpar för att underlätta bete i sluttningar?
                                  Mvh
                                 Charlotte
 

[skum]

Birgit!
Du kanske vill dela med dig av de böcker, uppsatser med mera som du tycker är värda att läsa.
Tackar på förhand!

[Birgit]

Charlotte: ganska troligt Har rest mycket i Sverige och älskar framförallt miljön och naturen norrutnorrut.    Visst är det skillnad på Skåne och Klövsjö, till Klövsjös fördel! Skulle gärna dra norrut om familjen följde med
Skum: återkommer när jag letat igenom bokhyllan

[gimskogen]

Jo, Henning, jag har tagit upp det med SJV och de hänvisar till att bevarandeföreningarna själva får ta ställning. Vi tog upp detta på Allmogefårets årsmöte också och fick där mothugg av just de där bakgårdsavlarna som köper in en massa foder och tycker det blir för dyrt med eko

En Får Tacka Henning för berömmet av min läskunnighet

Jag är krav bonde...
vi har haft kontroll av både länstyrelser o krav kontrollanter.. de gör inget annat än klagar på våra vallar som inte innehåller tillräckligt med klöver o baljväxter...
de finaste får hö vallarna är de inte ens säker att de godkänner.... då de är utarmade o har för lite odlade växter... de är gamla vallar på arrende mark som inte plöjts på MÅNGA år...

Så att KRAV skulle vara de bästa om man vill hålla sina djur extensivt.. de vet jag ej om jag kan hålla med om.. efter som hö o ensilage är ofta mycket baljväxt rika...

Och motionen på årsmöter fanns många argument både för o emot..
ett är ju att vi redan har ganska många krav för att få vara med i genbanken...
och mycket riktigt även vi bakgårdsavlare tycker att kostanaderna att vara med i KRAV är ganska mycket...

de handlar ju om mer än en tusen lapp per år... snarae 10...

de finns även de som tycker att pappers bördan är stor att hålla enhandfull får o ha´med dem igenbanken... föra journal, rapportera till SJV i tid, samla transportdokument, köpa öronmärken osv...

vid krav anslutning så blir de ÄNNU mer papper... de är bara att köpa sig en ny pärm o börja fylla...

de är kanske viktigare att försöka få med så många som möjligt av allmogefårsbesättningarna i tex MV programmet...?

 

[Charlotte]

 Jag tror också det är viktigt att även "små" besättningar är med (Bakgårdsavlare låter dåligt). Vad händer annars om några av de "stora" drabbas av smittsamma sjukdomar? Framför allt borde det minska risken för att vissa egenskaper skulle selekteras bort. Hur gärna  man än tror att man aldrig "väljer" så gör man nog det och förhoppningsvis väljer inte alla samma.
 Och det är antagligen lättare att jobba med alla papper och betala kontroller när man får en hel del ekostöd? (Så känner jag det i alla fall...), än om man ska lägga ner en massa pengar och energi på tråkigt pappersarbete utan att få någon bättre ekonomi på sin hobby.
                                     Mvh
                                   Charlotte
 

[Mårten Swärd]

Jag tror nog också att ett KRAV-krav ) är fel väg att gå, jag tror nog att man skulle tappa en hel del uppfödare, främst med små besättningar. Visst, KRAV-odling/uppfödning är en hedervärd "sysselsättning" som man i föreningen bör eftersträva att medlemmarnas besättninar uppfyller kraven för, men jag tycker inte att man ska kräva det.

Vi skulle i dagsläget inte hålla våra helsinge-får om det funnits ett KRAV-krav det skulle bli alltför omständligt att hålla på med för vår nu 4 får (och planerade 10) stora besättning och jag känner inte att det positiva med allmogefåren och KRAV väger upp de mer-kostnader och mer-arbete som KRAV ger. Inte i dagsläget iaf..

[gimskogen]

Jag tror också det är viktigt att även "små" besättningar är med (Bakgårdsavlare låter dåligt). Vad händer annars om några av de "stora" drabbas av smittsamma sjukdomar? Framför allt borde det minska risken för att vissa egenskaper skulle selekteras bort. Hur gärna  man än tror att man aldrig "väljer" så gör man nog det och förhoppningsvis väljer inte alla samma.
 Och det är antagligen lättare att jobba med alla papper och betala kontroller när man får en hel del ekostöd? (Så känner jag det i alla fall...), än om man ska lägga ner en massa pengar och energi på tråkigt pappersarbete utan att få någon bättre ekonomi på sin hobby.
                                     Mvh
                                   Charlotte
 

Precis som du säger Charlotte så är de bättre med 10 st små besättningar med 10 tackor i varje än en med 100 st...
detta har redan hänt en gång med allmogefåren... en stor besättning med över MV3 70 tackor gick mer än hälften till slakt .... pga ägarna avled men bara några månaders mellan rum... de är ju inte så lätt att kunna sköta så många får om man just blivit av med sina föräldrar och har heltids jobb o barn att sköta... de hände på senhösten och fårköparna stod inte direkt på kö...

 

och de känns ju ganska aktuellt ni i tider med Muloklövsjuka utbrott o Blåtungor...

[Birgit]

Varför pratar alla KRAV Jag har bara pratat ekologiskt!
KRAV är en certifierare. Själva har vi SMAK, som är betydligt billigare och petar alls inte i våra vallar! Sedan finns ju Hushållningssällskapen som också är godkända för EU-certifiering. KRAV verkar ju mer inrikta sig på storproducenter med helt andra djur och förutsättningar än de flesta av oss med lantarser.
Sedan Gimskogen, kan man faktiskt "slå" tillbaka. Ställa dem mot väggen och fråga om de förstår skillnaden mellan lantraser och produktionsraser, extensivt och intensivt. Urlakning av jorden kontra miljö vänligt och biologisk mångfald.
Jag har inget emot de som har få får, men de ska inte hålla dem onaturligt och defenitivt inte som övergödda hushållsgrisar, som jag sett flera exempel på De små behövs också och det är inget fel att vara liten. Men orsaken till varför man har just allmogefår varierar och alla förstår inte riktigt vad de gör och varför.
Kan också hålla med om att det i dagsläget kan vara svårt att genomföra det ekologiska kravet, men det borde ligga i föreningens intresse att nå dit på sikt. Så detta borde väl om nåt tas upp på hemsidan istället för en allmän rekommendation om att "alla" allmogefår ska ha kraftfoder

[Birgit]

När hände detta Gimskogen? Har inte hört om det alls. Det borde väl föreningen gå ut med osv. Sånt här kan man ju få hjälp med av det nya EU-stödet, akut åtgärd!
Folk måste får vetskap om det också.

[signe]

När jag pratat med äldre personer som minns hur fåren hölls "förr"här i norra halvan av landet så har jag fått en bild av att de levde till större delen av löv. Vall-, ängs- och starrhöet gick framför allt till häst och kor. Baggarna slaktades på senhösten när betäckningen var över men det hände ofta att lamm föddes under vintern också och inte bara lagom till betessläpp.
När man inte har så många tackor så är det inte så stort jobb att samla löv till dem om de bara ska ha det som komplement till hö. Vi passar på i samband med röjning och vedhuggning. Det torra riset som blir kvar när fåren tuggat i sig löv och bark är perfekt till att tända i bakugnen vid storbak. Jag har märkt att smålammen föredrar löv framför hö när de ska börja äta. Och tackorna lämnar ju höet direkt när de hör prasslet från nalkande löv. Men om de fick mest löv kanske de vore mer intresserade av hö, alla vill väl ha lite variation. Det vore intressant och höra om någon vet hur "ursprungsfårets" diet såg ut. Får och getter har kanske en lövgen som är mindre uttalad hos mer förädlade raser?

[gimskogen]

När hände detta Gimskogen? Har inte hört om det alls. Det borde väl föreningen gå ut med osv. Sånt här kan man ju få hjälp med av det nya EU-stödet, akut åtgärd!
Folk måste får vetskap om det också.

det är snart 10 år sen... då föreningen var ganska ny...   Mycket sorgligt....men tyvärr så fick föreningen inte reda på att de var så allvarligt förrän efter åt..
och SJV hade inga pengar för sådant.. eu stödet till föreningarna då var KLUM -pengar för information och utbildning.. inte för att rädda djur handgripligen..
 

 

[gimskogen]

Mina Roslagsfår o Svärdsjöfår ÄLSKAR löv...

jo jag tror att de skandinaviska lantrasfåren över huvudtaget är duktiga på att äta löv o bark.. de gick ju av gammalt på skogs och skärgårds beten..

och som du säger så fick de ofta mycket löv i foder staten..

tro de engelska raserna mer är präglade av att beta "gröna kullar" men sen finns de ju även bergsfår osv även i storbrittanien..
de är min personliga teori..

[gimskogen]

Varför pratar alla KRAV Jag har bara pratat ekologiskt!
KRAV är en certifierare. Själva har vi SMAK, som är betydligt billigare och petar alls inte i våra vallar! Sedan finns ju Hushållningssällskapen som också är godkända för EU-certifiering. KRAV verkar ju mer inrikta sig på storproducenter med helt andra djur och förutsättningar än de flesta av oss med lantarser.
Sedan Gimskogen, kan man faktiskt "slå" tillbaka. Ställa dem mot väggen och fråga om de förstår skillnaden mellan lantraser och produktionsraser, extensivt och intensivt. Urlakning av jorden kontra miljö vänligt och biologisk mångfald.
Jag har inget emot de som har få får, men de ska inte hålla dem onaturligt och defenitivt inte som övergödda hushållsgrisar, som jag sett flera exempel på De små behövs också och det är inget fel att vara liten. Men orsaken till varför man har just allmogefår varierar och alla förstår inte riktigt vad de gör och varför.
Kan också hålla med om att det i dagsläget kan vara svårt att genomföra det ekologiska kravet, men det borde ligga i föreningens intresse att nå dit på sikt. Så detta borde väl om nåt tas upp på hemsidan istället för en allmän rekommendation om att "alla" allmogefår ska ha kraftfoder

Första gången var de länstyrelsens kontrollant -jag sökte stöd för eko odling men var inte ansluten till någon organisation- som klagade på för lite klöver i vissa vallar...

man har skrivit på avtal och skall förlja dem  så sa de...

[Birgit]

Vad gäller länsstyrelsen, finns mig veterligen inte något som säger att det ska vara si eller så mycket klöver Alla kontrollanter är inte experter och man har också rätt att överklaga beslut.

Håller med signe också, det är inte mycket jobb om man lägger upp en strategi för lövsamling

[Charlotte]

Håller med signe också, det är inte mycket jobb om man lägger upp en strategi för lövsamling

Är det verkligen så att alla dina får äter torkade löv som en stor del av vinterfoderstaten? (Som man gjorde förr)
Och inte som godis som Henning skrev?
Då vill jag ta del av Signes och dina Torkningsstrategier!
Mina får (oavvsett ras) älskar löv men får hålla till godo med att äta det på sommaren direkt från div träd, jag klarar inte av att torka någon större mängd.
 Däremot får dom barka aspar som jag fäller åt dom hela vintern. Nu börjar det bli slut på asp på betesmarken vi håller på att fixa i ordning eftersom Dikorna (Simmental och Charolaiskorsnngar) tynar skotten som kommer upp. Alla raser verkar gilla löv och jag är bekymrad för detta är sista vinterna jag har nog med träd åt dom att barka...
                                  Mvh
                              Charlotte

[Birgit]

Nej Charlotte, varken jag eller (signe om jag tolkar dig rätt?) ger huvuddelen löv, utan hö/ensilage och de får löv och bark istället för en massa mineraler och andra preparat. Som mineral/vitamintillskott och sysselsättning.
Vad gäller löv, så kör jag två varianter: dels kortare kvistar med löv som jag buntar ihop i lagom "kvastar". Dessa torkar jag, vid bra väder får de ligga ute ett par dar, annars inne på logen, luftigt och jag vänder dem regelbundet. Sedan repar jag löv på en del sly och samlar i  Granngårdens nätsäckar. Har en nätram på logen jag häller ut det på och torkar. Samlar i papperssäckar sedan. Brukar köra några omgångar med vart och sedan sågar vi färsk bark hela vintern också. Lite arbete, men gör man det ihop med slyröjning osv. blir det inte så mycket extra jobb.