Utfodring av allmogefår

[Charlotte]

 Ja, då fattar jag, nåt liknande har jag gjort någon gång förut, men det är bark mina får vintertid. Nu när vi jobbat med att ta fram lite "nygammal" betesmark har dom blivit bortskämda med fri tillgång, undrar hur det blir i vinter när det blir begränsat...
Vi har ingen sly kvar, den går ner i komagarna , Fåren har fått träden som sedan blivit ved och korna ställer sig på den större slyn och trycker der den för att äta, det är kul att se att kalvarna snabbt fattar att det lönar sig att hålla sig i närheten när dom vuxna äter De små skotten äter dom direkt.
  Jag får snart kolla runt om någon behöver bortröjning av asp...
                                         Mvh
                                      Charlotte

[Exotica]

Berätta gärna mer om aspen och dess egenskaper! Har en mängd aspar som kan avverkas. Ska jag ta dem nu innan de har fällt löven eller är det barken som är det väsentliga? Vilka egenskaper besitter asp och vilka andra trädslag rekommenderar ni?

[gimskogen]

I norra roslagens skärgård så tog man löv efter höskörden ofta i augusti... innan skörden av spannmålen...
man tog vanligen ASK, ASP , SÄLJ och björk.. men ask o asp är godast...

man knöt ihop till kvastar ställde kvastarna dem överst på höt på höskullen..eller i ladorna .. var ju lös hö på den tiden o de sjunker ju alltid ihop... de var viktigt att kvstarna stod raktupp om de ramlade om kull o var gröna så kunde de mögla..

när de sen var torra kunde man lägga undan dem mot väggen till de behövdes..

Man kunde passa på att fälla asparna och lägga ihop till ved runt åkrar.. o tog då vara på löven ...


har själv utfodrat min häst med gamla löv kvastar som hade legat LÄNGER... o hon åt upp allt.. både kvistar o allt.. Typiskt russ.. 

[Henning]

Min far var född i början på 1900-talet i Småland. Han brukade alltid säga att han var född i slåttern. När tror ni att han fyllde år?

Att utfodra fåren som man gjorde förr innebär betydligt sänkta proteinnivåer. Det ger framför allt lägre fostertillväxt, mindre mjölkavkstning, lättare lamningar och magrare tackor. Höjs proteinhalten i fodret får man en högre avkastning och större får på sikt.

I mitten på förra seklet började man skörda vallarna allt tidigare för att få upp proteinet och därmed öka avkastningen ffa på mjölkkor. Det lyckades väl men både kor och får växte i storlek. Denna ökning i srorlek är inte genetiskt betingad utan en följd av att födelsevikten blev högre och därmed vuxenvikten.

Samtidigt har husdjursavlare selekterat på snabbvuxenhet men det en annan historia.

Ni som förespråkar utfodring av allmogefår som man gjorde förr i tiden bör vara noga med proteininnehållet. Att använda ett högvärdigt ensilage avviker radikalt mot ursprunget och kan jämföras med kraftfoder.

Förr i tiden odlades sällan vall på gödslade åkrar. Det hö man skördade togs på ängar, strandängar och mader.

Rätta mig Birgit om jag har fel.

[javill]

Min far var född i början på 1900-talet i Småland. Han brukade alltid säga att han var född i slåttern. När tror ni att han fyllde år?

Gissar på månadsskiftet juli augusti. 

[Birgit]

Helt rätt Henning om vallen Men det kan vara lite svårt att få folk att gå omkring med lie idag! Däremot ska man inte plöja upp i onödan och inte heller gödsla en massa. Har man vallar med stor artrikedom osv ska man vara väldigt rädd om den. Dessutom trivs inte de vanliga ogräsen särskilt bra där heller, då de gillar kraftig gödning
Att man slog senare hade ju bl.a att göra med att växterna skulle hinna gå i frö! Allt för att de skulle föröka sig osv.
Att djuren växer på protein är välkänt Henning, men att ensilage är samma som kraftfoder Du kan ju se det på bl.a fettsyrorna. Gamla slåtterängar ger naturligtvis bättre fettsyror än gödlsade vallar, men kraftfodret förstör fettsyrasammansättningen. Ensilage är fortfarande gräs!

[signe]

"Förr" är ju ett väldigt relativt begrepp som kan betyda vad som helst. Men de äldre som jag pratat med berättar om hur det var på 1920-30-talen i norra delen av landet. Då hade man börjat med vallodling men använde sig också av ängsslåtter (skrabbslått och myrslått). Men vallhöet gavs ju inte till får och getter.
Enklaste sättet att ta löv är att såga ner hela träd 1,5-3 m höga, gärna i något igenväxt område där man vill röja upp eller bara glesa ut. Är det lite grövre dimensioner så tar man bara toppen, resten blir ved. Längs sjöstränder och dikesrenar är det ju ofta igenväxt och där finns mycket löv att hämta. Vi tar främst björk, asp, sälg och rönn och gör det efter slåttern under perioden mitten på juli-början av augusti. Tar man löv i juni gillar fåren det inte. Att ta kvastlöv eller att repa som man också gjorde förr gör inte vi - det tar väldig tid. Lövet kan torka ute om det är bra väder men inte i starkt solsken. Annars går det bra att köra in dem direkt på logen om den har bra ventilation och luta stammarna mot något. Efter en tid kan man packa dem tätare när det torkat. Kvastlöv är besvärligare att hantera tycker jag och kvistarna som blir kvar trampas lätt ner i ströbädden (en armering som man inte uppskattar när ströbädden ska ut). Hela buskar är däremot lätt att plocka ut när de är avätna. Asp, rönn och sälg kan man ta in färska under vintern också. Det brukar fåren uppskatta precis som tallkvistar. Förr gav man ju också korna "barkskav", ofta i form av en soppa "sörpa" som man kokade i lagården. Därför hade man nästan alltid en eldstad i fähuset. Jag tycker att det ofta blir fel när man avfärdar allt gammalt som nödfoder. Självklart är det ingen som står och kokar sörpa till sina kor längre. Men egentligen är det väl inget konstigare än alla örtteer som folk dricker och som ska vara bra mot olika sjukdomar. Att ta löv till sina får som ett naturligt vitamin- och mineraltillskott känns ganska självklart, speciellt om man har allmogefår.

[Birgit]

Bra beskrivet signe
Som jag ofta påpekat fanns inte varken saltstenar eller mineralbaljor eller kraftfoder för ens 100-år sedan. (Fast jag menar oftast ännu längre bakåt när jag pratar "förr i tiden").
Då hade man koll på vad djuren behövde och mådde bra av. Man hade liksom inget val.

Läste i någon bok att de tappade björksav på våren för att få fart på djuren efter vintern (till betessläppet).

Idag tror alla att det är värdelöst om det inte finns innehållsdeklaration. För då kan man ju inte veta vad- och hur mycket av olika ämnen som finns. Allt ska analyseras
Men hur äter vi själva? Inte väger vi alla näringsämnen vi behöver var dag? Varför tror vi då att djuren behöver exakt den mängden, annars dör dom, eller åtminstone blir sjuka

Visst, vi utarmar våra marker och grödor, men samtidigt ger vi djuren mat i överflöd, vilket de inte fick "förr". Dessutom kan man vara ekologisk och låta bli att plöja upp vart tredje år osv.

Männsikan har heller inte ätit i överflöd historiskt sett. Ändå har vi förökat oss som, hm "flugor"
Som signe skrev var ju ofta fåren de som fick sämst (bortsett från getter). Idag verkar de vara de mest känsliga varelser på vår jord En viss överdrift, men ringer ingen klocka någonstans?

Då börjar alla prata lönsamhet? Jo, men nu var det allmogefår det handlade om och att kunna föda upp får "nästan" gratis kan inte vara olönsamt?
Däremot att ha nya fina byggnader, utfodringsanordningar, köpa dyrt kraftfoder osv. Då får du slita för att få runt det.

Ja, ja... jag kan tänka mig era svar! Men jag står envist fast vid mina idéer som en stenstod!

[Henning]

Gissar på månadsskiftet juli augusti. 

Bra gissning, han var född 30/7.

Birgit du har fått fettsyror på hjärnan. Du kanske har ätit för mycket omega 3...
Jag diskuterade proteinhalten i mitt senaste inlägg. De hälsoproproblem du brukar tillföra spannmålsbaserat kraftfoder till får är proteinrelaterade och kan lika gärna uppkomma vid ensilageutfodring.

Jag har inte hört  att omega-6 fettsyrorna skulle påverka fårens hälsotillstånd. Det är köttkvaliten som påverkas.

[Birgit]

Nej Henning, det är snarast du som fått proteinöverskott!
Så om vi käkar transfetter mår vi lika bra som av exempelvis olivolja?? Det är lite "osmart" att tro att det bara är onyttigt för oss som äter slutprodukten, eller?

Det proteinintag som djuren får idag beror ju på att vi vill tänja gränserna för tillväxt. Sedan beror ensilagets nyttighet på vad som ingår, när det är skördat osv. Man kan ensilera spannmål också (innan det är moget) då funkar det! "med fettsyror alltså".

Dessutom tycke rjag att mina får är lagom som de är, texel finns redan

[Klipparn]

Läste i någon bok att de tappade björksav på våren för att få fart på djuren efter vintern (till betessläppet).

de har jag oxå läst...
anledningen till att dom gjorde det var att få fart på dom efter en vinter med brister i utfodringen..

[Birgit]

JAHA
Vad gör vi nu då? Köper A- C- D- E vitaminer. selen osv. Massor av mineraler och saltstenar till tusen!

Även människan drack björksav av den anledningen. Så då är det ju bevisat att det funkar

Skulle det vara något fel eller?

Varför springer folk idag och köper en massa multivitamin o liknande? När vi har det största utbudet någonsin av mat i överflöd!

Vissa fattar inte poängen, eller resonemanget

[signe]

Jag läste nyss den heta debatten om löv under hamlingstråden och där var det råproteinhalten som diskuterades hett och som vissa bedömde vara för låg. Jag frågar inte om råproteinhalten i den frukt jag köper till mina barn. Vi människor behöver inte bara protein och det tror jag inte fåren gör heller. Jag ger inte löv till fåren för att jag tror att löven innehåller mycket protein utan för att jag tror att de innehåller vitaminer och mineraler som fåren mår bra av och framför allt märker jag att de gärna vill ha löv. Dessutom är lövet gratis, lokalproducerat och ekologiskt och jag får motion på köpet.

[Henning]

Det är lite "osmart" att tro att det bara är onyttigt för oss som äter slutprodukten, eller?

Nu blandar du ihop arter igen.
Många fågelarter är helt anpassade för fröätning. De mår inte dåligt för att deras kött inte innåller så mycket av den åtråvärda fettsyran, eller grisarna. Ditt principresonemang håller inte.

Det finns många exempel på det och på det motsatta också. Djuren kan äta sånt som är farligt för oss och vi kan äta deras kött.

[Birgit]

Men diskussionen rörde ju huruvida allmogefåren behövde kraftfoder eller inte Henning. Jag hävdar INTE för att de ursprungligen levt och mått bra utan det och att det dessutom kan leda till diverse sjukdomar som inte fanns tidigare hos fåren (välfärdssjukdomar).
Antar att du vet vem Ragnar Edberg var? Vi diskuterade ofta detta med foderstater till gutar och han var övertygad om att kraftfoder gav ett överskott av onyttigt fett kring de inre organen som orsakade framfall och lammningsförlamning bl.a.
Du Henning är väldigt mån om att inte blanda ihop, men allt på vår jord hänger ihop på ett eller annat sätt.
Jag är tämligen övertygad om att spannmål till får kan ge diverse hälsoproblem likaväl som det gör hos människan i för stora doser. Bifogar ett ex. på forskning. Missa inte slutorden bara Henning! http://www.ekolantbruk.net/tidningen/artiklar/pdf/2004/404fettsyror.pdf

[Henning]

Vi är överens om att spannmål i höga doser till idisslare ger problem. men jag tror att fettsyrasammansättningen i fodret har en maginell betydelse för fårens hälsa.

Det är ju en tilltalande tanke grovfoderkött skulle vara nyttigare för oss människor även om det knappast är belagt vetenskapligt än. Vi är snabba att ta till oss det som ligger i linje med våra önskningar och mål.

Den artikeln Birgit presenterade är ingen vetenskaplig artikel. Artilförforfattaren blander egna frågor och slutsatser med forskarcitat så det blir svårt att bena ut.

Det är högst sannolikt att olika arter har olika tolerans mot fettsyrasammansättningen i fodret. Jag skulle bli mycket förvånad om den optimala kvoten för människa gäller för alla djurarter.

[Birgit]

Jag har inte påstått varken det ena eller det andra Henning, men det finns "väldigt" mycket som tyder på att jag har rätt Lägger fram mina åsikter och tankar!
Artikeln är ingen vetenskapsartikel, men Jana Pickova är forskare. Jag har sjäv pratat med henne och forskningen går ju hela tiden i min riktning
Sedan säger rimligen sunda förnuftet att det djuren ursprungligen var ämnade att äta är det bästa. Vill man då ha god djurhälsa ger man dem tillräckligt av det.
De nya foderstaterna är uppkomna för att öka tillväxthastigheten och slutstorlek. Det siktar inte på att djuren i ett längre perspektiv ska må bättre. Vitsen är ju att man ska slakta dem tidigare p.g.a gödningen Angående fåglar osv. Mår de nog också bäst av fröer som saknar människans förädlingsled och intensivodling
Eftersom du hela tiden argumenterar emot mig Henning, visa något som styrker ditt resonemang då?
När man nu vill ha storfödda lamm, klarar man väl lätt det Henning utan mer förlossningsproblem, eller? Köttraserna leder ju den statistiken redan, ska vi överföra detta till allmogefåren också?
Angående kraftfoder och fettsyror, så finns det ju studier på människor som visar att fel sammansättning av ämnen i kosten kan hindra kroppen från att ta upp- förbränna vissa ämnen. Vet inte om det forskats nåt om det på våra betesdjur, men tanken är lite intressant, för tänk om höga kraftfodergivor blockerar kroppens upptag av en del andra ämnen?
Tycker frågan kan belysas, då det verkar uppstå mer bristsjukdomar i det moderna avlandet än vad jag som extensiv hållare drabbas av. Åtminstone om man ska se till behovet av mineraler och spårämnen

[Charlotte]

Även människan drack björksav av den anledningen. Så då är det ju bevisat att det funkar

Skulle det vara något fel eller?

Nja, fel och fel....
Men jag har lika sällan sett ett får borra hål i en björk och dricka sav som jag sett det gräva upp betor
   Jag skulle nog inte kunna sova på natten om jag struntade i mina mineraler och mitt Tokosel innan lamning... Jag bor i en av Selen-fattiga Sveriges selenfattigaste delar och utfodrar till nästan 100% foder som är producerat här.
 Men, vi är ju alla olika...
  Tjusningen med att ha djur för mig är inte att på något sätt försöka kolla vart gränserna går för vad dom klarar eller inte. Just selen och mineraler känns som en liten kostnad (även om mineralerna stigit i pris) så den betalar jag för att vara på den säkra sidan. Hur det än är med "naturligheten" i vår djurhållning så har vi väl för det mesta djuren i hagar? Vem vet om kanske de vilda fåren strövade iväg till nåt speciellt "Mineralställe" och åt växter eller jord därifrån? Nu stoppar vi ju djuren i viss mån från att kunna hitta precis ALLT dom behöver. Gutarna kan jag tex tänka mig har ätit tång?
  En person jag känner som tidigare bodde i Halland och hade sina hästar i strandhagar flyttade hit upp och märkte att hästarna helt plötsligt började äta mineraler när dom inte längre kunde gå och plocka i tången...
                                      Mvh
                                     Charlotte

[Henning]

Att får gräver upp betor har jag sett i Skottland. De gick vintertid på betfält och jag kunde inte se att det fanns ngt annat att äta än betorna. Blasten gick åt först. Det hade regnat en hel del innan mitt besök och miljön såg inte så trevlig ut. Fåren såg dock välmående ut.

[Charlotte]

Att får gräver upp betor har jag sett i Skottland. .

Aha! Då är det kanske inte helt fel att stoppa i dom lite Betfor någon gång ibland
 Kanske forna tiders Vildfår också hittade en och annan Vildbeta. Men jag tror fortfarande inte Vildfåren drack Björksav.
                                   Mvh
                                Charlotte