Svängkran

[lallas]

Har under ett antal år samlat beslag, block, spel mm till en handvevad svängkran av denna modell;
http://www.sotenas.nu/bildarkiv/read.asp?PicID=4246
Fick i sommras tag i dom sista delarna    ...så tänkte börja bygga senare i höst.

Har nu fällt fyra fina furor som jag tänkt använda för projektet. Men...
Är det några problem om jag börjar barka och borra mm i dom om ett par månader? Är det stor risk att dom torkar för fort och spricker? Kan jag stryka dom med något även om dom är så färska för att förhindra detta?

[sɹǝpuɐ]

Stockarna kommer att torka och spricka hur du än gör. Virket krymper alltid mer på utsidan än på insidan, med påföljd att det blir längsgående sprickor. Men det påverkar inte styrka i din kran så mycket eftersom fibrerna i stort sett är hela. Särskilt om du drar ihop virket på några ställen genom att krympa på några järnringar eller något annat som håller ihop virket och hjälper till att ta upp skjuvkrafter.

Vill du kan du styra sprickbildningen genom att såga två snitt genom stockarna. Såga isf kanske 1/6 in på sidorna, klockan 9 och klockan 3, så påverkar snitten inte styrkan så mycket. Sprickorna hamnar då så att dina stockar lite liknar I - balkar. Och det blir inte så många sprickor i stockarna i övrigt. Vid timring gör man ofta spår på liknande sätt för att undvika sprickbildning.

A.

[lallas]

Jo, det skall sitta järnringar på samtligan ändar. Finns väl en anledning att dom gjorde så, som alltid med gamla konstruktioner.
Otur kan man ju naturligtvis ha men sannolikt så är det inga problem alltså. Låter bra. 

[Filip Skräplund]

Jag undrar om det är så lämpligt att såga längsgående spår i stolpar som ska bära last.
Då sågar man av fibrer i onödan eftersom virket nästan alltid är lite vridet.
Bättre att låta det spricka på naturligt sätt, men förvara dom skuggigt så inte solen torkar ut onödigt snabbt.

[sɹǝpuɐ]

Jo, det är riktigt, man skär av fibrer om man sågar spår. Men i gengäld kan man hålla stocken i övrigt (nästan) sprickfri. Det kan vara bra med tanke på att den skall vara ute. Och fibrer i mitten, på sidorna, tar inte upp några krafter att tala om.

Faktiskt kan man t.om. klyva stockarna och sätta in några distanser på mitten, och dra ihop dem i ändarna med påkrympta järnringar, om man vill få dem riktigt starka. Gäller bara att halvorna inte kan skjuva. Då ökar man "höjden" på I-et. Och drag- och tryck-krafterna tas upp bättre.

[Filip Skräplund]

Jo, jag ser nu efter omläsning hur du menar.
Har sett såna där kranar i barndomen, i stenbrott och hos gravstensfabrikanter.
De kranarna såg välimpregnerade ut, ungefär som kreosotimpregnerade elstolpar.
Jag antar att vädret sliter hårt på kranar som står ute året runt, och furans splintved är inte vidare röttålig.
Krävs idog tjärning alltså.

Ett alternativ kan vara att hålla sig framme när elbolagen gräver ner kablar, då blir det mycket stolp över, många i prima skick.

[TW]

Tryckimpregnerade stolpar har dålig hållfasthet. Då de vakumtorkar virket innan impregneringen blir det skört.

Jag skulle inte bekymra mig så mycket för sprickorna.

[Filip Skräplund]

Samma behandling som till fartygsmaster av trä ska väl fungera.

[trädman]

Man kan också borra ett hål i centrum av stocken för att ge utrymme för krympningen. Men det är ganska bökigt rent praktiskt...

[TW]

Skeppsmaster ringbarkades och torkades långsamt i skuggan under tak i flera år innan de användes.

Då de byggde den där galeasen i Jakobstad på 1990-talet torkade de rundhulten i minst tre år enligt vad jag minns.

[Humle]

Det optimala vore väl att hitta ett så stort och rätvuxet träd att man kunde klyva ut stockämnen utan att få med kärnveden för då borde det nog gå att undvika sprickor men det går ju att fortsätta drömma...

"Fina furur" antar jag är lite kvist och täta årsringar. Det är en väldans skillnad i hållfasthet mellan snabbvuxen och senvuxen furu vilket ni säkert redan vet men jag skriver det ändå :p.

Har man lite framförhållning borde det vara superbra med fetved, furu barkad på rot som fått dra in kåda i träet under flera år. http://biphome.spray.se/fetved/

[Temeriaire]

Fast om man målar ändarna så torkar det långsammare och spricker inte lika mycket.

[bo_i_dala]

Hej!
Det är som flera skriver inte möjligt att helt undvika sprickor då ytveden innehåller mer vatten än kärnan, ytveden krymper alltså mest.
Långsam torkning är bättre än snabb, om du tätar ändträt kan du minska sprickorna något.
Metoden att barka en fura på rot kallas katning och är i lag förbjudet numera- varför vet jag inte.
Humle vill slippa kärnveden?han har nog skrivit fel och menar nog splinten?!?!

[Temeriaire]

Kom precis på att jag hört nånstans att ett sätt att torka mastämnen som används i norge går till så att man som nämnts ovan sågar ett spår längs ena sidan av stammen, vilken då torkar utan att spricka nämvärt på andra ställen, sen limmar man i en "fjäder" i spåret, eftersom man inte vill att det ska fattas en "tårtbit" i masten.
Borde funka till kranbommar också, eftersom även master byggs för att tåla stora påfrestningar.

[bo_i_dala]

Hrj!
verkar smart!
mvh